Traditionellt eller svängigt med ny kyrkohandbok
Första Advent i Visby domkyrka. Foto: Roland Asplund
Under första Advent
har det varit premiär för förslaget till en ny kyrkohandbok. Var femte
församling deltar i försöksverksamheten som pågår mellan första Advent
2012 och Domsöndagen 2013.
- Varje tid har sitt språk. Kyrkan måste hänga med och uppgradera
sig hela tiden och få ett språk som går att använda till vardags, säger
domprost Mats Hermansson i Visby domkyrkoförsamling.
Det är första Advent och nollgradigt. Staden Visby är inkapslad i
ett rejält snötäcke. Domkyrkan Sankta Maria fylls i en jämn ström med
gudstjänstbesökare, kanske med denna särskilda längtan som många av oss
känner just i början av det nya kyrkoåret. Dagens Adventsmässa kl 11
firas efter det nya kyrkohandboksförslaget. ”Jesus Kristus, jag kommer till dig i längtan efter läkedom och upprättelse. Förlåt mig det jag har brustit mot skapelsen, mina medmänniskor och mig själv” som det står i den nya bönen om förlåtelse. I agendan är den nya gudstjänstordningen samlad under rubrikerna Samling, Ordet, Måltiden och Sändning.
Agendan rymmer flera nyskrivna och oprövade texter och mässmusiken är inte helt lätt för församlingen så här första gången. Den låter litet brydd och ängslig, men finner sin plats i den sjungna förbönen och de välbekanta adventspsalmerna förstås.
- Jag blir litet irriterad på mig själv för att jag inte klarar sångerna, men man lär sig med tiden. Det var en så vacker förbön och den satte sig också direkt, säger Helene Breidne, som är erfaren körsångare. Hon tycker det är klokt att förenkla gudstjänsten, ge den ett modernare språk.
- Det är viktigt att det blir en balans, så att det fungerar för såväl den gamla som den nya generationen.
Alma Hedlund-Emilsson är föräldraledig kantor och arbetar i domkyrkoförsamlingen. Det här var första gången hon hörde musiken.
- Det var litet ojämn kvalitét. En del var lätta, andra svåra att sjunga och låg inte så bra i munnen. Man måste ge det mer tid för att ge det en chans, tycker hon.
Tänka gudstjänst
I församlingen har arbetslag och förtroendevalda varit engagerade i arbetet. Det här är ett tillfälle att få vara med och påverka hela Svenska kyrkans arbete, menar Mats Hermansson.
- Vi ska pröva så mycket som möjligt, inte minst musik. Under året kommer vi att ha två alternativa agendor, bland annat en mer ”light” med mindre textläsning. Det här är ju ett tillfälle att tänka hela gudstjänsten.
Som en del i det tänker domkyrkoförsamlingen bjuda in särskilda yrkesgrupper, arbetsplatser vid några tillfällen till gudstjänsten.
- En ny kyrkohandbok är egentligen inte så dramatisk. Den församling som vill fortsätta som tidigare kan göra det. Och vill man ta ut svängarna med nytt språk och ny musik går det också bra. Kyrkans liv hänger inte på kyrkohandboken. Det som avgör är vad man fyller gudstjänsten med, tonen, hur man relaterar till människor. Vår stora uppgift är som tidigare att arbeta med hur vi välkomnar och bemöter människor, säger Mats Hermansson.
I Visby stift deltar 13 församlingar av totalt 39 i försöken och de kommer även att vara remissinstanser. Stiften har en nyckelroll i försöksverksamheten med en ny kyrkohandbok med bl a utbildningar och seminarier för de inblandade församlingarna. Stiftsprost Richard Wottle tycker att processen med kyrkokansliet varit mycket bra.
- För första gången ingår rättigheterna till mässmusiken i kyrkohandboken. Förslaget är ett försök att normera liturgin mer. Gudstjänststrukturen blir tydligare. Den frikyrkliga traditionen har fått ett starkt inflytande på den nya musiken och texterna. Samtidigt finns allt det gamla kvar. Urvalet av bibeltexter är bättre, fylligare. På det hela taget är jag positiv. Man ska inte skylla på det nya handboksförslaget om det blir en tråkig eller dålig gudstjänst, säger Richard Wottle.
Roland Asplund
Läs mer om förslaget till ny kyrkohandbok
Tidning Dagen har skrivit om kyrkohandboksförslaget:
Delade meningar om nya kyrkohandboken
Första advent är inte bara startskottet för ett
nytt kyrkoår. I år utgör helgen även premiär för test av en ny version
av Den svenska kyrkohandboken. Det är dock inte alla som jublar över
förändringen.
– Det är ett försök
att tillfredsställa alla, men i praktiken kommer de olika fraktionerna
inom Svenska kyrkan att dras ännu mer från varandra, tror Gunvor
Vennberg, teolog och ledamot i stiftsfullmäktige i Luleå stift för
Frimodig kyrka.– Den utveckling vi har sett inom kyrkan förstärks av att det här finns massor av alternativ. Utformningen av gudstjänsten säger mycket om var vi står teologiskt och nu kan man välja åt vilket håll man vill gå.
En konkret sak i det nya förslaget som hon har invändningar mot är att man kan välja att plocka bort syndabekännelsen i mässan, den ska nu bli frivillig.
– Kyrkan hade tidigare bikten innan mässan, sen flyttade den in i själva ordningen som en gemensam syndabekännelse. Nu vill man göra den frivillig. Det tycker jag känns väldigt tveksamt.
På söndag går startskottet
Många är i stället nyfikna och ser fram emot att börja använda den nya handboken. Knappt hälften av alla svenskkyrkliga församlingar ska, med start på söndag, testa den föreslagna kyrkohandboken under ett kyrkoår.
– Om den antas av Kyrkomötet 2015 blir detta den åttonde kyrkohandboken i ordningen efter reformationen, säger Boel Hössjer Sundman, projektledare för arbetet med revideringen.
– Det är således en långsamhetens bok och en speciell händelse i kyrkans liv.
Ärkebiskop Anders Wejryd lyfter fram en invändning som skulle kunna tala emot en ny kyrkohandbok.
– Folk känner ändå igen så lite i kyrkan, vi behöver vara aktsamma om det som är bekant, har jag hört vissa säga. Men vill man fira gudstjänst precis som vanligt kan man göra det, samtidigt som det nu ges stora valmöjligheter.
Lång förebredelsetid
Arbetet med att förändra kyrkohandboken har pågått länge. Initiativet togs av kyrkostyrelsen redan 2006. En stor projektgrupp bestående av representanter från hela landet har jobbat med det som nu läggs fram som förslag.
Finns en facebookgrupp
Debatten kring de nya förslagen har även den pågått länge. Jermunn Solem, komminister i Norrlands inland, startade en facebookgrupp med anledning av revideringen. Hans gissning var att den skulle samla ett 40-tal kyrkliga nördar. I dag har gruppen 3 500 medlemmar.
– Jag tror intresset delvis beror på att kyrkan är lite dålig på att skapa mötesplatser där man får diskutera inomkyrkliga frågor, säger han.
– Diskussionen på facebook har inte bara handlat om förslaget utan om allt möjligt. Det har heller inte bara varit svenskkyrkliga som deltagit utan folk från alla samfund.
Vissa inlägg har handlat om detaljer i förslaget, som exempelvis att nattvardskalken föreslås bytas till ordet ”bägare” och Kyriet ska heta ”Kristusrop”. Det förekommer också mer övergripande teologiska frågor som vad kyrkan är och bör vara. Själv tycker Jermunn Solem att förslaget är bra på det stora hela.
– Det är egentligen väldigt likt den handbok som finns i dag, men för oss som arbetar i mindre församlingar speglar den nya bättre vad vi gör tycker jag.
Känns lite nervöst
På söndag håller han sin första gudstjänst med den nya handboken och han erkänner att det känns lite pirrigt.
– Framför allt med den nya musiken som ska sitta. Vi får helt enkelt öva med församlingen och sen lita på att den helige Ande leder oss rätt.
Josefin Lilja
Reporter
14 maj - 6 september har Masthuggets kyrka, i Göteborg, en utställning med Mats Hermanssons ikoner, målade på presenningar. L
