Nyhetsbrev 4 om kyrkovalet

Det har kommit ett nytt nyhetsbrev från kyrkokansliet med anledning av kyrkovalet. Där kan du läsa om vad som händer efter beslutet i kyrkomötet, vad som gäller i Göteborgs kyrkliga samfällighet (som fick ett undantag på fyra år), blanketter, om personval och annat som rör praktiska saker för valnämnd.

Du kan läsa nyhetsbrevet här:

Open publication - Free publishing - More kyrkoval

Och glöm inte att anmäla dig till POSKs kyrkodagar 12-13 januari!
http://www.posk.se/viewNavMenu.do?menuID=1364

Vi behövs…

… det säger socialdemokraterna i sin tidning Tro och politik och hänvisar till sin grundsyn på människan.

– Vi har större anledning än andra partier att finnas i kyrkan. Kyrkans uppgift överensstämmer med vår ideologi; vi tror på människans lika värde.
Det säger Ulla Löfven, kyrkopolitisk ombudsman. Det är knappt ett år till kyrkovalet.
Ambitionen är 75 mandat i kyrkomötet. En ökning med fyra mandat från dagens 71.

Ulla Löfven är hustru till Stefan Löfven som är socialdemokraternas partiledare. Stefan Löfven var också och besökte kyrkopolitikerna när de hade ett stort samlingsmöte, i augusti, inför det kommande kyrkovalet.

Kyrkans Tidning: Löfven gav starkt stöd till S kyrkopolitiker>>

Socialdemokraternas valmanifest>>

Jag har sagt det förut, jag säger det igen. Jag tycker det är så konstigt att de som är socialdemokrater inte kan tänka sig att ställa upp i kyrkovalet om de inte får vara socialdemokrater. Vilken annan religiös organisation är de med i och ser till att bli förtroendevalda i? Till exempel vilken fotbolls- eller hockyförening har nomineringar från socialdemokraterna - just för att de är socialdemokrater? Vilken annan frikyrka har socialdemokrater med i sin styrelse - just för att de är socialdemokrater?

Nej, jag tänkte väl det. I dessa sammanhang är det personen, som är socialdemokrat och har sina värderingar, men som också är intresserad av tex sport eller med i en frikyrka, som ställer upp i deras styrelse.

Varför ska då socialdemokraterna, som parti, ställa upp i Svenska kyrkans kyrkoval?


Jag tycker att det borde vara intresset för kyrkans frågor och engagemanget för sin lokala församling och för Svenska kyrkan som ska vara det som avgör om någon ska väljas in i beslutande organ. Inte någons partitillhörighet.

Sen är det ganska stora ord att säga att socialdemokraterna har större anledning än andra partier (!) att finnas i kyrkan - för att man tror på människors lika värde. Vilka andra av riksdagspartierna (för det är väl dem som åsyftas, eller?) har i sin ideologi att de värderar människor olika?

Ur POSKs vision och program:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är en demokratisk riksorganisation för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda i Svenska kyrkan utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti. POSK är den klart största grupp som förser kyrkan med beslutsfattare och samtidigt står helt självständig från de politiska partiorganisationerna. POSK bidrar på alla nivåer aktivt till utvecklingen av Svenska kyrkan

300 dagar till kyrkovalet

300 dagar. Kvar till valdagen.

Men bara 148 dagar kvar till alla listor ska vara inlämnade till stiftskanslierna - alla kandidatförsäkringar, alla kyrkovalslistor…

Så det är hög tid att tala med alla de förtroendevalda som idag är valda och fråga om de vill sitta kvar. Och att fråga nya personer om de vill vara med och ta ansvar i vår Svenska kyrka.

Vill man göra det på partipolitisk grund så ska man givetvis gå med i POSK. Här har vi hela vår vision och vårt program>> 

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska
•    erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
•    förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
•    se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
•    respektera individen och glädjas åt mångfalden
•    vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
•    vara en brobyggare mellan kyrkor
•    sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

I alla stiftsorganisationer pågår planering och möten. Även så i våra lokala grupper. Hör av er om ni har några frågor eller vill ha besök.

Vi försöker vara så uppdaterade vi kan.

Stort eller litet pastorat

I radio P4 Västmanland meddelas idag att 139 pastorat i Svenska kyrkan i Västerås stift ska bli nio pastorat.

SVENSKA KYRKAN

Storpastorat ska spara pengar åt Svenska kyrkan

  Nyheter P4 Västmanland

 

139 pastorat i Västerås ska enligt ett förslag bli nio. Svenska kyrkan hoppas kunna spara pengar på längre sikt.

Den dåliga ekonomin slår även mot Svenska kyrkan. För att spara pengar föreslås nu en stor omorganisation som innebär att de administrativa enheterna, pastoraten, slås ihop och att de folkvalda ledamöterna blir färre.

"På lång sikt kanske en farlig utveckling"

I Västerås måste Svenska kyrkan spara sju miljoner kronor.
– Dessa är nödvändiga förändringar som måste vidtas. Det är inte ett alternativ att bara förbli vid det gamla, säger Sven Sörbring, förvaltningschef i Svenska kyrkan i Västerås.
– Vi måste hushålla bättre med resurserna i framtiden, vi vet att vi får knappare resurser och då är den här förändringen en absolut nödvändighet, säger Sven Sörbring till P4 Västmanland.

Ett pastorat är en administrativ enhet och i det så samverkar församlingarna bland annat om ekonomiska frågor och personalfrågor.
Förhoppningen inom Svenska kyrkan är att man genom att slå ihop alla små pastorat kan effektivisera verksamheten och därigenom spara pengar.
– Har man en relativt stor enhet så kan man klara vakanser och tjänstledigheter på ett helt annat sätt än om man har väldigt små enheter, för då blir man väldigt sårbar, säger Sven Sörbring.

Sven Sörbring säger att de flesta inte kommer märka av övergången till storpastorat, eftersom förändringen framförallt sker bakom kulisserna.
Men demokratiforskaren Bengt Lundell vid Lunds universitet varnar för att åtgärderna kan göra Svenska kyrkan mindre demokratisk på sikt.

Detta eftersom antalet folkvalda ledamöter minskar:
– Risken med detta är att det blir längre mellan medlemmarna i kyrkan och de som är förtroendevalda.  Det här är av flera skäl på lång sikt en farlig utveckling, säger Bengt Lundell till P4 Västmanland.

Men Sven Sörbring anser att man inte behöver oroa sig för demokratin inom Svenska kyrkan, eftersom man samtidigt som antalet ledarmöter minskar stärker de lokala församlingarnas inflytande:
– Det är en fråga som vi kommer följa väldigt noga, för det är viktigt att vi är en folkkyrka, och demokratiaspekten är väldigt viktig, säger Sven Sörbring till P4 Västmanland.

Reporter
Max Pröcklnyheterna.vstm​@sverigesradio.se

Att det är stora organisationsförändringar på gång är ju något som vi förtroendevalda i Svenska kyrkan har vetat om under en längre tid. Är det bra eller dåligt med stora pastorat?

Jag tycker att fördelen överväger betydligt mer än nackdelarna.
Det är det stora pastoratet som får ansvar för de grundläggande uppgifterna, gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Det är pastoratet som får ansvaret för ekonomin och personalen. Detta betyder att ungdomsverksamhet eller konfirmandverksamhet kan bedrivas i den delen av pastoratet där ungdomarna finns. Eller ett diakonicenter kan byggas upp för att serva ett större område än en församlingsgräns.

Och inom pastoratet kan det bildas församlingar runt varje invigt kyrkorum. Runt varje kyrka där det finns minst fyra personer som vill vara med och ta lokalt ansvar, kan det bli församlingar. Om man vill. Minimum för det ansvaret är att vara med och se till att det firas regelbundna gudstjänster (och dessa kan mycket väl vara lekmannaledda!)

Det innebär att Svenska kyrkan har alla möjligheter att leva och frodas på ett sätt som inte var möjligt förut. Anledningen till att vi också delar på de stora administrativa kostnaderna är ju att vi ska få pengar och resurser över till vår verksamhet. Gudstjänster, konfirmander, diakoni osv.
Och som det också står inslaget ovan - det gör också att man blir mindre sårbar i händelse av sjukdom och så vidare.

Och framförallt så går det att ordna församlingarna och pastoraten på ett sätt som är det bästa lokalt. Inte så att det blir lika överallt i landet. Utan allt kan lokalanpassas.

Detta kommer kräva goda, engagerade och kloka förtroendevalda. Vill du vara med och ta ansvar för Svenska kyrkan där du bor? Engagera dig i din lokala POSK-grupp eller ta kontakt med POSK i ditt stift för att höra hur du kan göra!

Ur POSKs vision och program:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är en demokratisk riksorganisation för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda i Svenska kyrkan utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti. POSK är den klart största grupp som förser kyrkan med beslutsfattare och samtidigt står helt självständig från de politiska partiorganisationerna. POSK bidrar på alla nivåer aktivt till utvecklingen av Svenska kyrkan.

Frågar efter programmet är klart

Ser på socialdemokraternas webbsida att de nu har en rådslagenkät ute där de ber alla sina intresserade medlemmar svara på frågor om socialdemokraternas kyrkopolitiska arbete.
https://response.questback.com/socialdemokraterna/kyrkopolitisktradslag/

Det är bra och intressant. Jag är bara lite fundersam över varför man gör det EFTER att man fastslagit sitt kyrkopolitiska program - vilket socialdemokraternas partistyrelse (!) gjorde i början på hösten.

Men är det så de tycker att man ska göra så får det stå för dem.

Det kyrkopolitiska spelet (ja, det är alltså ett alldeles riktigt spel!, Folkkyrkospelet) som socialdemokraterna tagit fram är i alla fall ett spännande inslag i diskussionerna i de lokala grupperna. Det var ett bra och trevligt initiativ. 

Vi i POSK valde att istället ha vårt program ute på två remisser (en helt öppen och en inom organisationen) INNAN Visionen och programmet fastslogs av årsmötet i maj. Men som sagt - den demokratiska processen kan tydligen se olika ut!

POSKs Vision och program>>

Detta [POSKs] program inför mandatperioden 2014–2017, som tagits fram på sedvanlig demokratisk väg, speglar den värdegemenskap som finns inom POSK och den rikedom som ryms inom Svenska kyrkans skilda traditioner och andliga arv.

Programmet är offentligt och omfattande för att visa att POSK tar ansvar för hela Svenska kyrkan. Programmet används som information till lokala grupper, som vägledning för nya kandidater och förtroendevalda och som hjälp åt alla engagerade att reflektera över Svenska kyrkans framtid.

Besök i Linderås, Linköpings stift

Sitter på tåget hem från Linköpings stift. Jag har varit på valupptakt för POSK i stiftet. Träffade knappt 30 POSKare som tagit sig tid att prata POSK-frågor en hel lördag.

Vi höll till i Linderås församlingshem, ett nytt och fint församlingshem, som förövrigt är ritat av en arkitekt som också är POSKare.

Vad talade vi om då? Jo, POSKs program, frågorna som ligger på kyrkomötets bord i höst. Och givetvis kyrkovalet. Hur man kan tänka och planera. Vad det är för skillnader från förra valet. Vilka förändringarna blir om man blir ett nytt pastorat och så vidare.

Härligt att träffa ett så härligt gäng med duktiga och kompetenta människor som vill vara med och ta ansvar i Svenska kyrkan!

Vad kan vi lära oss av valet i USA?

Resume.se har gjort en enkät bland riksdagspartierna vad de lär sig av presidentvalkampanjen i USA. Läs vad de olika partierna svarar här:


Resume.se: Det här lär sig riksdagspartierna av USA-valkampanjerna>>

Då är frågan… vad kan vi som ställer upp i kyrkovalet lära oss av kampanjerna? Några tips? Någon?

Anders Wallner (MP), Per Schlingmann (M), Nina Larsson (FP), Ted Bergdahl (V) Foto: Pressbild/Resumé.

Debatten om (S) och kyrkopolitik går vidare

Ni kommer ihåg att socialdemokraterna vid sin kommande partikongress ska behandla en motion om att socialdemokraterna, som parti, inte ska ställa upp i kyrkovalet efter valet 2013.

Det skrev jag om här (S)-Mats skriver i AiP>>

I Tro & Politik nr 39 skriver Erik Lindberg: Bilda en självständig s-grupp i kyrkan>>

Vår demokrati bygger på självständiga folkrörelser, Svenska kyrkan är en folkrörelse som måste kunna kritisera även en socialdemokratisk regering. Då kan inte partiet utifrån styra S-ledamöterna i Svenska kyrkan.

Vad är vi rädda för? Inför kyrka-stat-reformen 2000 var många så skrämda av tanken på en självständig kyrka, att Marita Ulvskog fick fråga kyrkomötesombuden varför de var rädda för sig själva. Det var ju de som skulle bestämma i fortsättningen, inte riksdagen.

På samma sätt hör man ibland rädslans argument bland socialdemokrater i Svenska kyrkan. Men vad skrämmer er? Andra har gjort samma sak utan att katastrofen inträffat, varför skulle ni plötsligt bli oförmögna att fungera bara för att ni får bilda en självständig grupp?

Börja diskutera saken nu, så att vi kan ha en självständig nomineringsgrupp till kyrkovalet 2017. Låt oss inte vänta tills en majoritet i kyrkostyrelsen säger att de inte längre accepterar riksdagspartiernas namn som beteckningar på nomineringsgrupper i Svenska kyrkan!

Och nu svarar Ulf Wallin i Tro och Politik>>

Inom SAP-sektorn finns Socialdemokrater för tro och solidaritet, HBT-sossar, LO, S-kvinnor, Studentförbundet och SSU för att nämna några sidoorganisationer. Det händer ofta att de tar ställning i en fråga som inte partiet har, men som vinner gehör senare.

 De borgerliga partiernas kodifieringar har inte medfört att de missat stödet för sin kyrkopolitik. Det mest utmärkande exemplet var när Dagen med EU-parlamentarikern Alf Svensson dagarna före förra kyrkovalet visades upp på en förstasida. Samtidigt främjade de borgerliga tidningarna FP-, KD- och M-kandidater oavsett vilket nomineringsnamn de hade.

Dessutom noterar jag i Göteborgs stiftsfullmäktige att M, FP och KD har gemensamma gruppmöten för att agera mot majoriteten i form av S+C+Öppen kyrka+MP. Trots vår samverkan i de flesta frågor har Centerpartiet och Öppen Kyrka egna gruppmöten.

Ett annat argument för att socialdemokratin ska vara engagerad i partiets kyrkopolitik och öppet redovisa de grundläggande värderingarna, som i princip tagits fram av S-gruppen i Kyrkomötet, är att det handlingsprogrammet kan användas.

Det kan tjäna som högläsning för riksdagsledamöter och regeringsmedlemmar, när de inte svarar upp för de värderingar partistyrelsen godkänt.

Ola Dahlkvist (S) visar i sina studier att det finns ett klart samband mellan hur arbetarekommunen i samverkan med kandidaterna till kyrkovalet agerat i relation till hur valresultaten i EU- och riksdagsvalen blev. Det beror på att man varit ute i god tid och inte 14 dagar före riksdagsvalet med information om socialdemokratiska värderingar.

Det nu framtagna programmet är i samklang med partiets grundläggande teser om solidaritet, jämlikhet, rättvisa och öppenhet för att möta människor oavsett tro och engagemang för det goda folkhemmet. Svenska Kyrkan ska inte bli en sekt som konservativa partier, oavsett benämning, verkar för.
Ulf Wallin
ordförande i Göteborgs stiftsfullmäktige
medlem i STS

Hur länge socialdemokraterna, som parti, kan försvara att de ska ställa upp i kyrkovalet - i ett trossamfund av många och engagera sig där. När de inte, som parti, finns i något annat trossamfund. Alla kyrkligt engagerade socialdemokrater är givetvis varmt välkomna att engageras sig i kyrkan, med alla de gåvor och uppgifter de vill. Men att göra det för att man är socialdemokrat och i sitt partis namn - det är konstigt. Tycker jag!

Jag ser fram emot behandlingen av motionen på socialdemokraternas kongress och den fortsatta debatten och diskussionen inom partiet.

Dessa grundvärderingar styr POSK, Karin Söder!

Seglora smedja återpublicerar Karin Söders välkomsttal som hon höll när Centerpartiet hade kyrkoträff i Adolf Fredriks kyrka.
Seglora Smedja: Frivilliga är viktiga för kyrkans framtid>>

Karin Söder:
En intensiv debatt pågår om nomineringsgruppernas namn. Centerns partistyrelse har bestämt, att vi skall gå fram med partinamnet. Genom detta har vi också avgivit en tydlig varudeklaration vad gäller våra samhälleliga grundvärderingar, som också bär oss när vi skall fatta beslut i Svenska Kyrkan. Däremot skall vi vara tydliga med att vårt beslutsfattande inte får styras av t.ex. partistyrelsen. Det finns anledning att fundera över vilka gemensamma grundvärderingar, som styr t.ex. POSK, Frimodig kyrka eller Borgerligt alternativ.

Då skulle jag vilja svara Karin Söder att de grundvärderingar som styr POSK finns att läsa i vår vision och vårt program.

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska
•    erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
•    förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
•    se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
•    respektera individen och glädjas åt mångfalden
•    vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
•    vara en brobyggare mellan kyrkor
•    sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

Vår vision utmynnar sedan i ett program där vi utvecklar hur vi tänker oss verka för detta i Svenska kyrkan. Detta, och inget annat, styr alla våra förtroendevalda. Detta ligger i botten när våra förtroendevalda är med och beslutar om verksamhet, ekonomi, personal, fastigheter och kyrkans framtid.

POSK är uppbyggt av personer som är aktiva i församlingen och som har ett lokalt förtroende i församlingen, genom den person man är och det man gör.

Rekryteringsbasen för POSK är gudstjänst- och församlingsgemenskaperna kring våra kyrkor. Kyrkan består av alla sina medlemmar, inte bara de som på olika sätt har ett samhällspolitiskt engagemang. Det är gemenskapen och det lokala förtroendet i församlingen som avgör vilka som företräder POSK.

Detta, Karin Söder, är grundvärderingarna som driver POSK! 

En verktygslåda och satsning i lokalpressen

Jag läser på Svenska kyrkans intranät (du vet väl om att om du är förtroendevald så har du möjlighet att också få inloggning till intranätet? Hör med din församling eller ditt stift så hjälper de dig) följande artiklar om kyrkovalet.


Dels är det i Härnösands stift, där informatör Hans-Åke Grinde i Brunflo kyrkliga samfällighet berättar om sin annonssatsning för att locka nomineringsgrupper.

Svenska kyrkans intranät: Jämtar mobiliseras i kyrkovalet>>

Jämtar mobiliseras i kyrkovalet

[2012-10-29 23:40]

I Brunflo kyrkliga samfällighet har just informatören annonserat för att mobilisera nomineringsgrupper.
- Valnämnden är klok och har redan begärt annonsering i lokalpressen i jakt efter engagerade församlingsbor inför valet, säger Hans-Åke Grinde, informatör i samfälligheten.

Valnämnden i samfälligheten har haft sitt första möte, men själva valarbetet är i sin linda.

  - Vi ska kommunicera mångfalden i Svenska kyrkan. Allt det som inte syns utanför kyrkan. Att vi har en omfattande diakonal verksamhet och tillika stor barnverksamhet, säger Hans-Åke Grinde.

   Samfälligheten består av fem församlingar, förutom Brunflo, Ängsmon, Lockne, Marieby och Näs församlingar. Brunflo församling, som också består av stadsdelen Torvalla i Östersund, hade det sämsta resultatet i stiftet under kyrkovalet 2009. Valdeltagandet var under tio procent.

  Övriga församlingar gick det bättre för. De är relativt små med en högre grad av vallojalitet och folk känner bättre till vilka som sitter i kyrkoråden, menar Hans-Åke Grinde.

  - Jag tycker vi gjorde en hyfsad bra insats med mer marknadsföring av valet 2009, jämfört med 2005. Ändå tappade vi i Brunflo. Men å andra sidan har vi lägre andel kyrkotillhöriga där, speciellt i Torvalladistriktet, förklarar han.

Personligt tilltal
Arbetet inför 2013 går litet trögt, men en valstrategi börjar formuleras och budgeten för valnämnden är 150 000. I den ska även tryckning av valsedlar och ersättning till valförrättare rymmas.

  - Valet handlar rätt mycket om löpande internkommunikation, understryker Hans-Åke Grinde. Inför förra valet hade vi t ex en idébank där personalen kunde bidra med spännande idéer.

  Till satsningarna för 2013 hör en 12-sidig valbilaga i församlingstidningen "Hela livet! som kommer som bilaga i magasinet Amos . Bilagan ska bl a ge nomineringsgrupperna bra utrymme och inte bara spegla deras program utan ha ett personligare tilltal och mer lokal förankring. I alla kommande nummer av församlingstidningen kommer det att puffas för valet.

Roland Asplund
Kyrkoval 2013

Sen är det en artikel där kyrkokansliets kyrkovalsavdelning berättar att en verktygslåda håller på att ställas samman - liknande den som fanns tillgänlig inför förra valet 2009. Verktygslådan kommer att innehålla artiklar, annonser och bilder som går att använda i församlingarna och stiften när man sprider information om kyrkovalet.

Svenska kyrkans intranät: Verktyg för vinnande val>>

Verktyg för vinnande val

[2012-10-29 22:07]

Även till 2013 års kyrkoval erbjuder nationella nivån en verktygslåda full med nedladdningsbara annonser, trafikreklam, bilder, artiklar etc för församlingar och stift.
Syftet är att skapa en gemensam och enhetlig extern kommunikation i kommande kyrkoval.

Verktygslådan planeras vara färdig och ligga på intranätet i december.
  - Vi uppdaterar verktygslådan från valet 2009 med bl a nya collagebilder som visar livet  i Svenska kyrkan och dess verksamhet. Vi fick en god respons på verktygslådan från församlingarna i förra valet, berättar Maria Svensk, informatör på nationell kommunikation,

  Röstkorten ska samspela med verktygslådan och kännas igen från föregående val. De ska informera om vad kyrkan gör och vad man kan påverka.  Det blir även valkommunikation i rikstäckande medier från nationell nivå. Tanken är att stift och församlingar följer upp med mer lokalanpassad information.

2013 startar kommunikationsåret
2013 är också starten på det s k kommunikationsåret, en ambitiös informationssatsning varje år från nationell nivå, som kyrkostyrelsen har beslutat om. 

Kommunikationsåret nästa år kan man se som den strategiska delen i kyrkovalet, som ligger före den taktiska om själva valet. Det blir en bred kommunikation med kyrknära teman, möjligen  ”bön” under våren och ”kulturarv” under sommaren i kanaler som fackpress, rikspress och kanske TV.

    - Kulturarvsfrågorna är ett av de viktigaste motiven för medlemskap. Det kan vi se i Jonas Bromanders medlemsundersökning från 2010. Så varför inte också lyfta kulturarvet i kyrkovalet? föreslår Maria Svensk. 

Roland Asplund
Kyrkoval 2013

Det här är något som vi i POSK måste komplettera med vår egen information. Kyrkokansliet, församlingarna och stiften kan bara berätta OM att det är kyrkoval, VAR det är och HUR det går till. Men vi i nomineringsgrupperna måste tala om VAD VI VILL.

POSK har sin Vision och sitt program klart sedan i maj i år. Nu jobbas det i stiften och på lokalplanen med de lokala programmen. Allt grundat på det gemensamma programmet.

Och ni som sitter förtroendevalda i församling. Hur ser församlingens gemensamma satsning ut inför kyrkovalet? Har ni avsatt pengar? Planerar ni någon debatt, torgmöte, informationskväll för församlingen? Hur kommer valdagen att se ut i er församling? Kommer ni att utnyttja tillfället när det kommer extra mycket människor till församlingen att göra en FestiVALdag?

Vilket val är det egentligen socialdemokraterna ställer upp i?

När infaller kyrkovalet egentligen?
Ja, det verkar socialdemokraterna inte vara riktigt på det klara med. På deras webbsida så söker de folk till kyrkovalet 2014…

http://www.socialdemokraterna.se/Webben-for-alla/Arbetarekommuner/Vaxjo/Pa-gang/Nyheter/KYRKOVAL-2014/

Då kan jag tala om för socialdemokraterna att de kommer att ligga ett år efter… Kyrkovalet äger rum 15 september 2013.

Det är riksdags och kommunalvalet som äger rum 2014.

Så kan det gå ibland…

www.svenskakyrkan.se/kyrkoval

Ahlberg: den nuvarande konstruktionen med sitt urusla valdeltagande på elva procent en simulerad demokrati.

Anders Ahlberg slutar på Kyrkans Tidning från och med torsdag när det sista nummer han medverkar i kommer ut.
POSKvalblogg: Anders Ahlberg avgår från Kyrkans Tidning>>

Redan nu finns hans ledare på webben:

Kyrkans Tidning: Det har varit tre, rika, spännande år!>>

Anders Ahlberg jämför tidningsbranschen och kyrkans värld och ser att det finns många likheter, han kallar dem krisbranscher.

Kurvorna går neråt: läsning och prenumerationer för pressen; medlemstal, gudstjänstbesök och de kyrkliga handlingarna för kyrkan. Dock är utförslöpan brantare för dagspressen de senaste åren.

Och han fortsätter:

Kyrkan har låtit sig föras bort från offentligheten och accepterat en avsides position i samhället där tron inte får tränga sig på, ta plats, höras eller synas. Religionsfrihet ekvivalent med frihet från religion – ett förhållningssätt som gör mission i vardagen nästintill omöjlig. Det sekulära som en tvångströja.

Och senare tar han upp demokratin i Svenska kyrkan och kyrkovalet:

Ska det allmänna prästadömet återvinnas utmanas bland annat hur kyrkan styrs. I sammanhanget är det demokratiska underskottet en böld som inte kommer att självläka. De facto innebär den nuvarande konstruktionen med sitt urusla valdeltagande på elva procent en simulerad demokrati. Att låta det förhållandet råda i val efter val är att underkänna också diskussionen inom kyrkan. Den som betraktar kyrkan från sidan måste fråga sig: Är det ingen som bryr sig, är det ingen som ser att kejsaren är naken?

Jag tror att Anders Ahlberg har flera poänger i sin ledare som är väl värda att fundera vidare på.

Och för att hålla mig kvar vid kyrkopolitiken just nu, så tror jag att ett system där vi inför indirekta val på alla nivåer utom de lokala vore det absolut bästa för Svenska kyrkan och dess demokrati.

Ur POSKs vision och program:

En demokratisk uppbyggnad tillhör Svenska kyrkans identitet. Demokratin har sin grund i varje enskild kristens ansvar för kyrkan. Dopet är den grundläggande vigningen till ansvarstagande och tjänst i kyrkan. Utformningen av demokratin kan dock skifta över tid.

Indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte speglar bättre dessas uppgifter. Stiftsfullmäktige behandlar framför allt frågor som rör församlingar, inte medlemmar. De frågor som kyrkomötet behandlar rör i första hand kyrkans interna regelsystem och dess verksamhet på nationell nivå, det vill säga församlingarnas gemensamma arbete och kyrkans identitet. POSK menar därför att ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte behöver ha en församlingsförankring och bör väljas indirekt av kyrkofullmäktige. Ett enklare och billigare valsystem bör införas. Församlingens medlemmar ska välja församlingens styrelse.

Foto: Kyrkans Tidning

Kristdemokraterna förtydligar sitt namn

Från ett pressmeddelande på Mynewsdesk meddelar Kristdemokraterna i Svenska kyrkan att de byter namn.

Kristdemokrater förtydligar sitt namn

Kristdemokrater i Svenska kyrkan har justerat sitt namn till Kristdemokrater för En levande kyrka. Det nya namnet speglar bättre förbundets målsättning med sin verksamhet i och för Svenska kyrkan.

Namnjusteringen beslutades vid höstens extra förbundsstämma och Kyrkostyrelsen har ombetts att registrera nomineringsgruppens namnjustering inför kyrkovalet 2013.

- Vi längtar efter en livskraftig kyrka nära människorna. En kyrka som erbjuder gemenskap, värme och ett andligt kraftcentrum, säger förbundsordförande Therese Engdahl. Församlingslivets gemenskap är därför något vi prioriterar mycket högt.

Förbundets förkortning är oförändrat KR och det färgglada hjärtat är fortsatt förbundets kännetecken i framtoning och logotyp. Hjärtat har varit förbundets kännetecken i fyra år men innebörden i bilden är förmodligen okänd för många.

Symboliken i hjärtat:

Hjärtat symboliserar kärleken
Färgrikedomen står för den befriade (evangeliska) glädjen i att kunna se olikhet som en rikedom.
Det övre högra hörnet av hjärtat ger ett intryck av att ett färgfält saknas. Det symboliserar den viktiga tanken om människans ofullkomlighet.
Hjärtat ser även ut att ha brustit, vilket symboliserar berättelsen om Jesu död på korset på grund av människans ofullkomlighet.
Hjärtat blir helt endast när det är inneslutet i den fullkomlighet som Anden (den vita färgen) ger.
Samtidigt är en levande kyrka något som växer vilket gör det naturligt att hjärtat i bilden får tankarna att gå till ett växande träd.
Förbundets ordförande Thérèse Engdahl formulerade i samband med stämman sin vision för förbundet.
Läs mer här: www.enlevandekyrka.se

För mer information:
Thérèse Engdahl
Förbundsordförande

Stanley Ekelund
Kampanjledare

Det återstår att se om kyrkostyrelsen godkänner namnändringen, men det finns väl ingen anledning till att de inte skulle göra det. Möjligen om det finns grupper på lokal nivå som redan registrerat Levande kyrka - vilket inte är otroligt. Men det återstår som sagt att se.

KT frågar socialdemokraterna…

Kyrkans Tidning har nu uppmärksammat att socialdemokraternas partistyrelse har antagit det kyrkopolitiska programmet som socialdemokraterna ska driva inför kommande mandatperiod.

De frågar gruppledare Olle Burell varför partiledningen, som består av olika trosinriktningar och av ateister, ska vara med och besluta om det kyrkopolitiska programmet.

Jag uppmärksammade att socialdemokraternas partiledning antagit deras program den 12 oktober här>>

Kyrkans Tidning: Hallå där… Olle Burell…>>

Hallå där…

…Olle Burell, gruppledare för Socialdemokraterna i kyrkomötet. Er partistyrelse har antagit partiets nya valmanifest inför kyrkovalet 2013. Hur ser du på att det antas av partistyrelsen, alla ledamöterna är ju inte medlemmar i Svenska kyrkan? 

Och Morgan Johansson var tidigare ledamot i Humanisternas styrelse, medan Mariam Osman Sherifay är muslim?
-Jag ser det som en kvalitetssäkring av förslaget som vi i den kyrkopolitiska gruppen tog fram. Vi i gruppen vill inte driva en politik som kränker någon, varken muslimer, humanister eller andra, så jag ser inget problem med att partistyrelsen fastställer det. Snarare tvärt om.

I manifestet beskrivs Svenska kyrkan som en viktig resurs i arbetet för solidaritet, mänskliga rättigheter och religionsdialog och som en kraft i arbetet mot rasism och klassklyftor.
Kyrkoordningen beskriver Svenska kyrkans uppgift som att bedriva mission, diakoni, undervisning och att fira gudstjänst.
Lägger ni partiets politiska agenda på kyrkan?
- Vi vet vilka kyrkans grundläggande uppgifter är, men det här är en valplattform så vi har velat välja ord som engagerar och är konkreta så att människor förstår vad vi vill. Och den första punkten i programmet, kyrkan ska visa lyhördhet och omsorg vid konfirmation, vigslar och begravningar, handlar ju om gudstjänster.
- Svenska kyrkans medlemsstudie 2010 visade att de kyrkliga handlingarna är viktiga för människors möte med folkkyrkan, liksom diakonin, kyrkorna och kyrkogårdarna. Så vi har lyft fram de ämnena också.   

En av de tolv punkterna i manifestet lyder: Visa att kvinnoprästmotstånd och homofobi inte hör hemma i folkkyrkan. Det är den punkt i manifestet som har den tydligaste kopplingen till teologisk debatt.
Tycker ni att de är kyrkans viktigaste teologiska frågor?
- I ett valmanifest tar vi fram frågor som skiljer oss från andra nomineringsgrupper. Utan oss hade kyrkan inte haft vigselrätten kvar och homosexuella hade inte kunnat gifta sig i kyrkan. Vi valde att driva frågorna, vi är stolta över det, men de ställningstagandena måste försvaras. Det finns hela tiden de som vill vrida klockan tillbaka. Det kan komma ett ”backlash”, det har vi sett i jämställdhetsfrågan.

Hur väl hanteras frågor om mission, diakoni, undervisning och gudstjänst av riksdagspartier?
- Vi hanterar dem bra. Socialdemokraterna är för ett religionsneutralt men religionsvänligt samhälle, vi är en folkrörelse som ställer upp på arenor som är öppna för demokratisk påverkan och är viktiga sammanhang för att utveckla Sverige som välfärdssamhälle för alla.
- Vi som kandiderar ser det politiska engagemanget som ett sätt av flera att uttrycka vår kristna tro, vi ser inga motsättningar mellan ett samhällsengagemang och ett kristet. Gör någon det finns det många andra nomineringsgrupper att rösta på i kyrkovalet.

• Extern länkSocialdemokraternas valmanifest inför kyrkovalet

Kristoffer Morén

kristoffer.moren@berlingmedia.se

010-199 34 74

Foto: Kyrkomötet/IKON

333 Änglarna sjunger i himlen

333 - så många dagar är det kvar till kyrkovalet 15 september 2013.

Ps 333 i psalmboken är Änglarna sjunger i himlen… gör de verkligen de när de tänker på kyrkovalet?

Nje… jag tror inte det.

"Änglarna sjunger i himlen, Halleluja. Glädjen är stor när Guds Ande väcker och styrker vår tro"
"Änglarna sjunger i himlen, Halleluja. Glädjen är stor när vi söker leva som Frälsaren lär"
"Änglarna sjunger i himlen, Halleluja. Glädjen är stor när Guds kärlek bryter igenom hos oss"
"Änglarna sjunger i himlen, Halleluja. Änglarna, sången och glädjen väntar oss hemma hos Gud"

Jag hoppas verkligen att alla förtroendevalda, de som sitter nu och de kommer att väljas nästa år - har den här psalmen inför ögonen och i hjärtat.

333 dagar kvar…

Besök i Grava och låna en biskop

Igår söndag var jag i Grava, i Karlstad stift. Tyvärr inte inne i kyrkan men i bygdegården/församlingsgården som ligger precis bredvid.

Jag fick träffa en härligt gäng POSKare från Karlstad stift som hade en första träff inför kyrkovalet. Jag fick berätta om POSK och vårt program och de började lägga upp lite planer och strategier inför kommande kyrkoval.

Väldigt roligt för mig att komma dit och träffa dessa härliga POSKare!

I tidningen Dagen läser jag att det går att låna en biskop. Det vore något det.

Nu visar det sig att det bara är under 15 minuter i samband med att Elsbodakyrkan i Umeå firar 30 år.

Vad tror du att besökarna kommer att låna dig till?
– Bra fråga! Ja, vad har jag gett mig in på egentligen? Förhoppningsvis vill de få till ett bra samtal eller kanske ställa några frågor, säger Luleå stifts biskop Hans Stiglund.

Dagen: Nu kan du låna en biskop>>

Ja, det var kanske en trevlig idé. Vad skulle du göra om du fick "låna" din biskop i 15 minuter?

Foto: Tidningen Dagen

Partistyrelsen har tagit beslutet

Jag läser på Folkkyrkans rösts facebook-sida att Socialdemokraterna har antagit sitt manifest inför kyrkovalet 2013.

För en öppen folkkyrka med framtidstro>>

Manifestet är beslutat i Socialdemokraternas partistyrelse (!) den 1 oktober efter att det förberetts av socialdemokraternas kyrkomötesgrupps styrelse.

Läs mer här hur socialdemokraterna ser på kyrkovalet och sin roll i folkkyrkan
Vår kyrkopolitik inför valet 15 september 2013>>

12 punkter har socialdemokraterna tagit fram i sitt manifest.

I detta manifest inför kyrkovalet 2013 lyfter Socialdemokraterna fram tolv viktiga punkter för att Svenska kyrkan ska nå framgång som öppen folkkyrka på 2010-talet.

Svenska kyrkan ska sätta människornas behov i centrum

1. Visa lyhördhet och omsorg vid dop, konfirmation, vigslar och begravningar!

2. Förena goda traditioner med nytänkande så att fler känner sig delaktiga!

3. Håll Sveriges kyrkobyggnader och kyrkogårdar öppna och välvårdade!

Svenska kyrkan ska stå upp för allas lika rätt och värde

4. Visa att kvinnoprästmotstånd och homofobi inte hör hemma i folkkyrkan!

5. Arbeta för internationell solidaritet, social rättvisa och hållbar utveckling!

6. Var drivande i religionsdialog och i arbetet mot mobbning och rasism!

Svenska kyrkan ska bekämpa de växande klassklyftorna

7. Slå larm när kommun, landsting och stat inte tar sitt ansvar för välfärden!

8. Avskaffa alla avgifter i Svenska kyrkans barn- och ungdomsverksamhet!

9. Skapa fler sommarjobb åt ungdomar i samverkan med kommunerna!

Svenska kyrkan ska bidra till gemenskap och utveckling

10. Ta vara på församlingshemmen som öppna mötesplatser i lokalsamhället!

11. Skapa en god arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter för alla anställda!

12. Bedriv diakonal verksamhet som bryter ensamhet och utanförskap!

Jämför detta med POSKs Vision och program>> 

POSK har ett program som skickades på remiss i två omgångar till alla poskgrupper (första omgången också en helt öppen remiss, på webben) och beslutades på POSKs årsmöte, demokratiskt, den 5 maj i Linköping.

Vision och program inför kyrkovalet 2013 för
POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska
•    erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
•    förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
•    se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
•    respektera individen och glädjas åt mångfalden
•    vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
•    vara en brobyggare mellan kyrkor
•    sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

POSK utvecklar sedan sina tankar i först Identitet och ideologi för att sedan konkretisera ytterligare med hur vi tänker oss att Svenska kyrkan ska utvecklas och verka på olika områden.

Utefter det programmet gör sedan de lokala grupperna sina lokala program - som rör de lokala frågorna i just deras församling och kyrka.

Att som socialdemokraterna säga att alla avgifter på Svenska kyrkans barn- och ungdomsverksamhet ska avskaffas är intressant. Jag förstår tanken - men hur har de tänkt sig att finansiera detta? Är det kanske att höja kyrkoavgiften? Eller att lägga samman församlingar så att det är fler som är med och bär de ekonomiska utgifterna?

Att skapa fler sommarjobb verkar ju spännande. På något ställe har jag läst att det handlade om att de ungdomar som konfirmerades skulle erbjudas tre veckor sommarjobb genom kyrkan. Bra eller dåligt? Det får du bedöma själv.
Och rent praktiskt - hur skulle det fungera i din församling?

Uppdaterad 2012 10 16 kl 12.00
Tankar i natten blogg: Undras om partistyrelsen bad den heliga ande om vägledning>>

Uppdaterad 2012 10 17
EFS idag: Vad säger n`Georg?>>
BloggarDag: För en öppen folkkyrka med framtidstro>>

(S) säger: Gå med ett politiskt parti för att få din röst hörd i kyrkan - rådet till ungdomar

Jag läser Svenska Kyrkans Ungas blogg "Ett enat folk" som är deras projektblogg i ett stort demokratiprojekt.
Ett enat folk>>

Nu hade man intervjuat Levi Bergström (S) som bland annat sitter i kyrkostyrelsen.
http://ettenatfolk.wordpress.com/2012/10/10/levis-tankar/

Svenska Kyrkans Unga frågar Levi:

Är det lätt att förmedla sin åsikt om man är barn i Svenska kyrkan? Hur bör man gå tillväga?  
Det finns olika uppfattning, både bland unga och äldre, att “politik” inte hör hemma i kyrkan. Varje beslut som fattas är politiska på något sätt, dock behöver dom inte vara partipolitiska. Det är ytterst sällan som ett beslut på olika nivåer följer en partipolitisk linje och eftersom varje människa har en partipolitisk uppfattning borde fler ungdomar engagera sig i ett politiskt parti. Då skulle ungdomar få ett större inflytande än vad de har nu.

När jag går och röstar i kyrkovalet vill jag veta vad nomineringsgruppen står för. Jag vill veta vilken värdegrund som kandidaterna delar. Då är det mycket svårt när t ex POSK på sin lista har Andersson som sitter för moderaterna i kommunfullmäktige, Pettersson för centerpartiet och Lundström för vänsterpartiet. Det är självklart att deras samhällsuppfattningar även gör sig gällande i kyrkoråd eller i andra kyrkliga sammanhang.

Mitt råd för att få ett större inflytande är att engagera sig i ett polititiskt parti.

Jag tror jag dånar! För att få inflytande i Svenska kyrkan så vill Levi att man ska engagera sig i ett politiskt parti! Varför då?

Det mest naturliga vore väl att engagera sig i Svenska kyrkan! Att vara aktiv i en församling. Gå i gudstjänsterna. Vara med i kören. Starta en ungdomsgrupp. Ställa upp som förtroendevald. Ta aktivt del av kyrkans verksamhet. Men gå med i ett politiskt parti för att få sin åsikt hörd i Svenska kyrkan. Nej, Levi… här är du ute och cyklar.

Och att sedan påstå att man inte vet vilken värdegrund POSK har ,är också övermaga att påstå. Vi har ett gediget Visions och handlingsprogram där vi tydligt talar om vad vi vill med Svenska kyrkan.

På lokal nivå talar de lokala grupperna om vilka frågor man vill driva i sin församling. Då är det fullständigt ovidkommande vilket politiskt parti den personen är engagerad i i de allmänna valet. Så länge personen har ett förtroende i församlingen och av den lokala POSK-gruppen kan alla vara med.

Levi - du är välkommen att läsa på lite bättre. Jag beklagar att du tror att din enda väg in i kyrkan och dess demokrati är genom ett politiskt parti. Jag hoppas du ser att det finns betydligt bättre och andra vägar för dig och för ungdomarna att engagera sig.

Foto: IKON

Från POSKs vision och program:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är en demokratisk riksorganisation för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda i Svenska kyrkan utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti. POSK är den klart största grupp som förser kyrkan med beslutsfattare och samtidigt står helt självständig från de politiska partiorganisationerna. POSK bidrar på alla nivåer aktivt till utvecklingen av Svenska kyrkan.
(…)
Rekryteringsbasen för POSK är gudstjänst- och församlingsgemenskaperna kring våra kyrkor. Kyrkan består av alla sina medlemmar, inte bara de som på olika sätt har ett samhällspolitiskt engagemang. Det är gemenskapen och det lokala förtroendet i församlingen som avgör vilka som företräder POSK.

POSK strävar efter att våra representanter ska vara kunniga och kompetenta. De har ambitionen att leda utvecklingen av Svenska kyrkan, drivs av sitt engagemang för kyrkan och har förmåga att stimulera andra att stiga fram och ta ansvar. POSK driver fram förändring genom att sätta kyrkans frågor på agendan, reflektera över kyrkans roll, och göra kyrkan synlig i samhället. POSK är med och bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs.

Adventskalender öppnar kommunikationsåret

På Svenska kyrkans intranät hittar jag följande information om Svenska kyrkans adventskalender och arbetet med insamling till Internationella arbetet. Nu är det tänkt att allt ska sammanlänkas och adventskalendern är starten på en kommunikationssatsning som pågår under hela kommande år.

I samband med kyrkovalet i september nästa år kommer kommunikationsavdelningen inte att satsa på att berätta om kyrkovalet utan istället (enligt denna artikel) göra en satsning om diakonin.

Årets Adventskalender öppnar luckan till kommunikationsåret

Foto: Alex Giacomini

Årets Adventskalender blir ett första steg för nationella nivåns satsning på kommunikationsåret som på allvar börjar 2013.
– Tanken är att kommunikation ska följa kyrkoåret. Kyrkoåret som är lika med människoåret. Kommunikationen ska ta upp det som berör människor mitt i livet, säger Marianne Ejdersten, chef för nationell kommunikation.

Adventskalendern är ett bildcollage med många motiv från ett typiskt igenkännbart Julsverige. Den sätter naturligtvis den heliga familjen i centrum, men berättelsen går från år 0 ända fram till våra dagar,  ja till ett lätt futuristiskt anstruket 2020-tal.  

   Kalendern, som har en klassisk respektive modern sida i stående A4-format, har också luckor på båda sidor. När t ex luckan med jultomten öppnas visas en ikon och en liten text om S:t Nikolaus, som säger att jultomten har sin grund i att S:t Nikolaus delade ut presenter till en skuldsatt mans tre döttrar och räddade dem från prostitution. Texterna har sekretariatet för teologi och ekumenik ansvarat för. 

   - Genom att det moderna speglas i det klassiska i kalendern kan vi se vad som är gemensamt. Förutom himlen, stjärnorna, månen är det kyrkan som är konstant, säger Maria Svensk. 

  I år har Adventskalendern producerats av Alex ô Martin och kyrkokansliets produktionsbyrå Ineko. Fotografen heter Alex Giacomini.  Men det är nationell kommunikation som har kläckt idén.  Upplagan är hela 120 000 exemplar! Tidigare har kalendern tagits fram av Svenska kyrkans internationella arbete. Den som tittar noga kan möjligen känna igen en och annan medarbetare från kyrkokansliet på bilderna…

  Julkorten från nationell nivå har också motiv från kalendern och har en klassiskt och en modern sida. De har en julhälsning på 7 olika språk, bl a de svenska minoritetsspråken.

  Adventskalender och julkort är gratis och kan beställas via informationsservice info@svenskakyrkan.se eller direkt via webbshoppen.
  Nästa år kommer Adventskalendern enbart att finnas på nätet i en digital form. Skälet till det är de höga kostnaderna för tryckning.

Fasta och kulturarv teman
- Det kommunikationsår som vi nu planerar kan komma att ha följande teman: julen, fastan, bönewebben (våren 2013), kulturarvet (sommar), diakoni (september) och barn och unga. Ett tema kan variera i längd, men kanske vara en månad. Svenska kyrkans kommunikationsdagar blir en naturlig arena för att forma en megaplan för de kommande kommunikationsåren, säger Maria Svensk.

   - Kommunikationen ska ha fokus på vår kärnverksamhet  och att vi ska vara stolta över det vi har i Svenska kyrkan, understryker Marianne Ejdersten
  Det här öppnar en mycket god möjlighet för församlingar och stift att haka på och fylla kommunikationsåret med lokalt innehåll, t ex inför kyrkovalet.

  - Kommunikationsåret kan man se som den strategiska delen i kyrkovalet 2013, som ligger före den taktiska om själva valet, funderar Maria Svensk.

Roland Asplund

Beställ material till julkampanjen

Första advent startar Svenska kyrkans internationella arbetes årliga julkampanj. Julkampanjens insamlingsmål för 2012-2013 är 36 miljoner kronor och 5000 nya givare!
  Temat i år och ytterligare två år framåt är barn i krig och konflikt, runt om i världen. Detta under rubriken ”GE ALLA BARN en framtid utan våld.”
  Nytt för i år är 8-sidig kampanjtidning som berättar mer om temat och projektländerna.
  - Tidningen och tändsticksasken tror jag kan fungera riktigt bra som synligt kampanjmaterial för besökarna i våra församlingar. Tändsticksasken bär kampanjen på ett bra sätt, inte minst för att den gärna ligger framme länge i människors hem, konstaterar Claes Anckarman, projektledare för julkampanjen.

På intranätet finner du information och material att använda i kampanjen. Allt material beställs på webben, senast den 24 oktober. 

Ur POSKs vision och program:

Internationellt arbete

Svenska kyrkans internationella arbete finansieras med insamlade medel, gåvor, anslag samt bidrag från till exempel Sida. POSK anser att de administrativa kostnaderna helt ska överföras till Svenska kyrkans nationella nivå, så att inga insamlade medel behöver användas till administrativa kostnader i Sverige. Arbetet med opinionsbildning är viktigt och bör fortsätta, liksom stödet att rekrytera och utbilda internationella ombud i församlingarna och stödet till vänförsamlingsprojekt. POSK anser att pastoraten bör anslå medel till internationell diakoni och mission. Det är angeläget att lära av och stödja internationella kontakter.

Kyrkovalsinformation

Idag har jag, som POSKs kyrkovalsombud, varit på informationsmöte om kyrkovalet hos kyrkokansliet i Uppsala.

Vi fick veta allt som var nytt och allt som var som vanligt. Jag kommer att informera om detta när jag besöker er grupper, jag kommer att uppdatera vår webbsida och det står mer att läsa på www.svenskakyrkan.se/kyrkoval

Vad är de stora förändringarna?

Ja, givetvis om strukturutredningen går igenom så kommer samfälligheterna att försvinna. De blir istället pastorat (eller egna församlingar) och det kommer bara att bli val till kyrkofullmäktige. (och inga val till församlingarna direkt - om de ingår i ett pastorat)
Men detta vet vi först efter kyrkomötets beslut i slutet på november.

Det kan också hända att era stiftsstyrelsen, efter kyrkomötets beslut, tar beslut om pastoratsregleringar som kan påverka era val, men det kommer ni att få besked om. Det är också stiftet som beslutar om hur valkretsarna ska se ut inför stiftsfullmäktigevalet (ska valkretsen vara hela stiftet eller valkrets t.ex. i kontrakten. Så kallad inskränkt valbarhet (du är bara valbar i det kontrakt där du bor). Detta beslutar alltså stiften. Det är också de som beslutar hur många ersättare som ska väljas.)

Jag kommer nu att ta kontakt med alla stiftsPOSK-styrelser för att få namn på dem som de vill ska utses till företrädare (som kan skriva på blanketter till stiftskansliet) i sina stift.

Det viktigaste att komma ihåg är att alla kandidatlistor ska vara underskrivna och inlämnade till respektive stiftskansli senast den 15 april 2013! (alla blanketter utom till den lokala nivån finns på kyrkovalets webbsida)

Redan nu kan du hitta hur många röstberättigade det finns på alla nivåer - den informationen finns på kyrkovalets webbsida:

Röstberättigade per den 1 oktober 2012 

 

Där kan du exakt se hur många som får lov att rösta i din församling, i ditt kontrakt eller i ditt stift.

 

På kyrkovalets webbsida finns också signalelementet att ladda ner, där finns alla information som går ut till alla valnämnder och den uppdateras så fort det kommer några nyheter.