Eva-Maria bloggar

En av våra POSKare i kyrkomötet, Eva-Maria Munck, bor i Sollentuna och har den senaste veckan gästbloggat på Sollentuna församlings egen blogg "Kyrkporten i Sollentuna"

Läs hennes blogginlägg här:
4 december: Sweet december>>
7 december: Vilken roll har kyrkan i Sollentunas integrationsarbete?>>
9 december: Ring klocka ring>>

Eva-Maria är en av alla POSKare som välkomnar oss andra till kyrkodagarna i ett av deras församlingshem.
Så glöm inte att anmäla dig till POSKs kyrkodagar den 12-13 januari 2012.

Nyhetsbrev 4 om kyrkovalet

Det har kommit ett nytt nyhetsbrev från kyrkokansliet med anledning av kyrkovalet. Där kan du läsa om vad som händer efter beslutet i kyrkomötet, vad som gäller i Göteborgs kyrkliga samfällighet (som fick ett undantag på fyra år), blanketter, om personval och annat som rör praktiska saker för valnämnd.

Du kan läsa nyhetsbrevet här:

Open publication - Free publishing - More kyrkoval

Och glöm inte att anmäla dig till POSKs kyrkodagar 12-13 januari!
http://www.posk.se/viewNavMenu.do?menuID=1364

Anmäl dig till POSKs kyrkodagar

Du har väl inte glömt att anmäla dig till POSKs kyrkodagar som är den 12-13 januari i Sollentuna?

Föreläsare blir Jonas Bromander och Erik Eckerdal. Temat för helgen är Framtidsspaning och Svenska kyrkans sociala roll. Givetvis blir det gudstjänst, planering inför kyrkovalet och möjlighet att samtala och umgås med övriga POSKare.

Du kan läsa hela programmet och anmäla dig här>>

Varmt välkommen!!!

Advent

Många av oss har väl varit i kyrkan både en och två gånger i helgen. Det är en riktig glädje att tillsammans få sjunga psalmerna och höra om Jesus som kommer till oss.

Advent är en tid som vi egentligen borde stilla oss, fasta och förbereda oss på Jesus ankomst till jorden som ett litet barn. (Läs mer på Svenska kyrkans webbsida>>)

Men handen på hjärtat, hur många tar det lugnt dessa veckor?

På POSKs huvudkontor pågår förberedelserna inför kyrkodagarna som vi ska ha tillsammans den 12-13 januari i Sollentuna. Du har väl inte glömt att anmäla dig? Alla POSKare är välkomna! Anmäl dig så fort som möjligt. Du läser mer om programmet och förutsättningarna här
www.posk.se/kyrkodagar

Sen har jag glädjande konstaterat att Amanada Carlshamre, som jag skrivit om här flera gånger på bloggen blivit Sveriges Lucia.

Stort grattis till Amanada, säger jag. Och ett stort tack till alla som varit med och röstat på henne och därmed stött Världens barn och Svenska kyrkans internationella arbete!

Nu fortsätter jag med förberedelserna och du glömmer inte att anmäla dig till POSKs kyrkodagar!

 www.posk.se/kyrkodagar

Svenska kyrkan och den sociala rollen

På radion kan vi höra ett inslag om hur Svenska kyrkan i Örebro har satsat på äldre- och studentbostäder.

SR.se Kyrkan ger sig in i välfärdssektorn>>

Kyrkan ger sig in i välfärdssektorn

Publicerat: måndag 22 oktober kl 12:11 , Ekot 8 kommentarer

 

Domkyrkan i Lund. Foto: Janerik Henriksson/Scanpix.

Svenska kyrkan kan bli en av de tunga aktörerna inom vård, skola och omsorg. Just nu utreds frågan om hur kyrkan på ett samlat sätt ska ge sig in i välfärdssektorn, och församlingar har redan börjat agera.

Kyrkan agerar i välfärden 

Och eftersom kyrkan arbete drivs med tesen att vinsten ska tillbaka in i verksamheten kan kyrkans agerande få en stor betydelse för andra privata aktörer. Det tror Kerstin Alberius som utreder frågan. Men redan nu har olika församlingar börjat agera på egen hand.
– Vi har ingen samlad kunskap om hur stort det här är. Om bara kyrkan kunde samla ihop kunskapen om den verksamhet som bedrivs, så kunde ju kyrkan vara en del av påtryckarna kring villkoren i den här branschen.

Svenska kyrkan sitter på stora tillgångar, bland annat i forma av mark, skog och värdepapper. Men hur stor aktör kyrkan skulle kunna vara, om man tar ett samlat grepp, vill Kerstin Alberius inte gissa.
Kyrkan bedriver sedan lång tid diakoni och hjälpverksamhet, både på lokal, regional och nationell nivå. Och det Kerstin Alberius bland annat vill ha svar på i sin utredning är hur en framtida organisation,  där alla resurser samlas, skulle kunna se ut.

I Örebro, som är ett område där församlingarna har agerat, har Svenska kyrkan byggt 200 äldre- och studentbostäder för 150 miljoner kronor.
– Det var en av våra kyrkoherdar som hade funderat på det här. Kyrkan i Örebro har ett stort kapital, som andra förvaltar. Och då tänkte han att det var bättre att vi gör någonting, säger Timmy Leijen, socialdemokrat och ordförande i såväl kyrkonämnd som kyrkans fastighetsbolag.

– Det här med socioekonomi och diakonala, att de här pengarna får arbeta för en god sak i stället som kyrkan kan stå för.
Och erfarenheterna är goda, så det kyrkliga engagemanget i välfärdssektorn kan bli större, säger han:
– Vi har tittat på andra markområden som vi äger själva. Men konjunkturen har inte varit möjlig för att få ihop kalkyler som gör att det håller.

Men i framtiden kan ni bli en större  fastighetsägare?
– Ja, absolut.

Detta är en av de frågor som POSK kommer att ta upp på sina kyrkodagar i januari 2013. Den 12-13 januari samlas vi i Sollentuna för att diskutera framtidsfrågor och Svenska kyrkans sociala roll. Då kommer Erik Eckerdal och berättar hur man jobbat i Knivsta pastorat med frågorna.

Den utredningen som Kerstin Alberius håller på att göra (som beskrivs i inslaget från SR.se) ska presenteras för kyrkostyrelsen nästa höst.
Dagen: Svenska kyrkan vill ta på sig an välfärdsuppdrag>> 

POSK: Kyrkodagar>>

Ur POSKs vision och program:

Svenska kyrkans sociala roll

Vi lever i ett samhälle som snabbt förändras. Det finns nu möjligheter för Svenska kyrkan att på ett nytt sätt vara aktör i samhället och därigenom möta människor i nya sammanhang. Staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har slutit en överenskommelse med organisationer inom den ideella sektorn i syfte att underlätta och öka det samhälleliga ansvarstagandet från dessa och här finns stora förväntningar på att kyrkan tar ansvar som aktör. Svenska kyrkan är i dag den klart största organisationen inom denna sektor.

POSK vill verka för att församlingar och pastorat noga följer denna utveckling och utifrån sitt uppdrag som kyrka överväger på vilket sätt man kan ta ansvar och finnas närvarande i samhällslivet. Exempel på detta är verksamhet inom förskola, fritidsgård, hemtjänst och boenden av olika slag. POSK anser att även begravningsbyråverksamhet har en naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift med dess diakonala och liturgiska dimension. Begravningsbyråverksamhet i Svenska kyrkans regi bör därför vara tillåten.

Svenska kyrkan har en lång tradition av engagemang inom bland annat sjukvård och skola. Det är fortsatt en angelägenhet för kyrkan att, när det finns förutsättningar, själv bedriva sådan verksamhet. För verksamhet som kräver större investeringar och mycket personal bör man finna organisatoriska former som inte riskerar att sådan verksamhet sammanblandas med och urholkar de lokala enheternas ekonomi. Sådana verksamheter bör därför normalt bedrivas organisatoriskt fristående från, men i nära samverkan med församlingar och pastorat.

Satsa eller förtvina!

Följande artikel var publicerad i Svensk Pastoraltidskrift nr 20 och 21 2012. Vi har här, med tillstånd av SPT och artikelförfattaren fått lov att publicera texten.
Denna artikel är en omarbetad och utbyggd version av en artikel som tidigare har publicerats i Svensk Kyrkotidning, SKT, 34-35/2008.

Erik Eckerdal kommer att vara en av huvudtalarna på POSKs kyrkodagar 12-13 januari 2013.

Satsa eller förtvina! – exempel: S:ta Maria Alsike

Erik Eckerdal

Den 4 september 2010 invigde ärkebiskop Anders Wejryd S:ta Maria Alsike i samband med en utomhusmässa med ca 900 deltagare,

och drottning Silvia klippte bandet och öppnade byggnaden för allmänheten. Invigningen var kulmen på en mångårig offensiv satsning av Knivsta pastorat i Uppsala Ärkestift att bygga ett helt kvarter för 135 miljoner kronor. Komministern i Knivsta pastorat och projekt-ledaren för S:ta Maria Alsike, Erik Eckerdal, redogör i denna artikel (se också Eckerdals presentation av S:ta Maria Alsike i SPT nr 10/2010) för bakgrunden till det som blev S:ta Maria Alsike – i grunden ett missionsprojekt som många församlingar kan ta efter.



Redan från allra första tid har kyrkan haft en gemensam ekonomi och förvaltning. Evangelierna berättar att Judas hade hand om lärjungarnas kassa, Apostlagärningarna skildrar hur människor sålde allt de ägde och skänkte till kyrkan, som avskilde sju män och vigde dessa till diakoner för att förvalta och administrera den gemensamma ekonomin. I Apostlagärningarna 2:42 möter vi också de välkända fyra B:na som beskriver gudstjänstens struktur och väsen där Brödrahjälpen, eller offergåvan är ett av de fyra. Följaktligen ger också vi kollekt varje söndag när vi firar vår gudstjänst och därutöver skänker vi vår offergåva genom kyrkoavgiften.

Denna institutionalisering av varje kyrkotillhörigs gåva och offer har fördelen att den säkerställer kyrkoavgiftens uppbörd. Nackdelen är att den naturliga relationen till eukaristin inte är självklar och att det kan bli oklart vad offergåvan handlar om. Inte sällan behandlas den som en medlemsavgift, och glada (eller desperata?) utrop från församlingar om att »detta får du för medlemsavgiften», riskerar att fördunkla inte bara kyrkoavgiften utan även kyrkan som sådan, då relationen mellan kyrkoavgift och kyrkotillhörighet är den motsatta. Vi betalar vår kyrkoavgift som en konsekvens av vår kyrkotillhörighet, inte tvärtom.

Duktiga förvaltare?

Att betala kyrkoavgift är med andra ord en religiös handling som bidrar till kyrkans gemensamma liv och säkerställer evangeliets förkunnelse. Detta var anledningen till att jord avskildes och skänktes till kyrka och prästgård, vilket är grunden för prästlönetillgångarna, och har genom historien givetvis påverkat med vilken kraft och framgång kyrkan har lyckats. Så var t.ex. en av orsakerna till cistercienserordens remarkabla framgång och tillväxt att en av ordens tidiga ledare, abboten Stephan Harding, förstod att han måste förbättra de materiella villkoren för munkarna.

Detta är ett förhållande som inte har ändrats. Kyrkan är andlig, inte i motsats till det materiella, utan i motsats till det världsliga, och hennes materiella resurser skall användas som ett vittnesbörd om skapelsens godhet och förvaltas på ett sätt som ger andlig tillväxt. Frågan är dock hur väl kyrkan förvaltar sina ekonomiska och materiella tillgångar. Eller annorlunda uttryckt, vilket förhållningssätt har vi till kyrka och pengar?

När frågan om kyrka och ekonomi diskuteras framträder inte sällan en kluven inställning, som att pengar, det vill säga symbolen för ett materiellt värde, per definition skulle vara tveksamt och vinst i än högre grad. Skulle förlust vara mer etiskt riktigt? Denna tveksamhet finns samtidigt som Svenska kyrkan hanterar medel värda mångmiljardbelopp. Den kritiska fråga vi ställde i Knivsta var om vi kunde använda våra medel på ett bättre sätt. Är vi goda förvaltare eller är det snarare så att vi förhåller oss till ekonomi som den förlorade sonen? Vi tar in pengar via kyrkoavgiften och gör av med dem. Om än inte på festande och prostituerade så ändå. Är det verkligen detta förhållningssätt som vår Herre Jesus Kristus menar med att vara goda förvaltare? (Matt. 25:14-30).

Dessa frågor är ännu angelägnare eftersom pastoratets kostnader ökar snabbare än dess kyrkoavgiftsintäkter trots att antalet kyrkotillhöriga genom inflyttning i Knivsta blir fler, även om de procentuellt minskar. Situationen är inte unik för Knivsta utan delas av de flesta församlingar i Svenska kyrkan. Antingen följer vi med utvecklingen och får kontinuerligt minskade resurser eller så bemöter kyrkan utvecklingen så att hon återigen blir självförsörjande och mindre beroende av kyrkoavgiften.  Arbetet med att bygga upp nya områden av verksamhet och nya autonoma institutioner måste få ta både tid och resurser från det löpande arbetet sam-tidigt som vi måste våga ifrågasätta, omvärdera och lägga ner etablerad verksamhet.

Den fråga vi ställde oss när vi på allvar började arbeta med Alsikeprojektet, det vill säga det som skulle bli S:ta Maria Alsike, var: Hur kan vi använda kyrkans resurser på ett bättre sätt, så att de inte bara används utan också förmeras och ger ett både pastoralt och ekonomiskt mervärde? En annan fråga var hur vi skulle förhålla oss till den faktiska situationen i Knivsta kommun och i nya Alsike.

Den nya staden Alsike

Alsikeprojektet har en historia som går mer än 20 år tillbaka i tiden. Uppsala kommun planerade att bygga en ny stadsdel för 30 000 personer, Alsike stad, beläget mellan Uppsala och Stockholm. Svenska kyrkan blev tidigt involverad och gav projektmedel till arbetet med »Framtidens kyrka i framtidens stad». När den finansiella krisen kom i början av 1990-talet kunde dock inte planerna realiseras vilket även innebar att kyrkans planerade Alsikeprojekt lades i malpåse. Det skulle dröja innan nya Alsike började växa och denna gång i mindre skala.

Den typiska personen som flyttar in i området är sjuttiotalist med 1-3 barn, pendlar till arbetet och bor i villa. Detta ger området en speciell karaktär med åldersmässig och ekonomisk segregering. Knivsta kommun har i dag Sveriges yngsta befolkning och för var tjugonde villa som byggs behövs en ny förskoleavdelning. Den stora inflyttningen ställer både kyrka och kommun inför stora utmaningar.

Barnen tar det första spadtaget

S:ta Maria Alsike - ett komplement

När Knivsta pastorat återupptog Alsikeprojektet 2005 ägde pastoratet mark i det nya området och en insikt om en förändrad ekonomisk situation. Tomten kunde endast bebyggas genom att lägga ner verksamhet i de andra församlingarna i pastoratet eller genom att finansiera en satsning med externa medel. Av dessa valde Knivsta pastorat det senare alternativet. Projektet är som sådant ett pastoralt affärsprojekt som finansieras genom gåvor och de intäkter som fastigheten genererar, medan kyrkoavgiftsmedel används till annan verksamhet. Genom projektet vill pastoratet utveckla en tydligt kyrklig verksamhet i en tydligt kyrklig miljö med pastoralt och ekonomiskt mervärde. De människor som berörs skall kunna erfara att de befinner sig i kyrkans lokaler och deltar i kyrkans verksamhet.

Byggnationen av S:ta Maria Alsike har möjliggjort främst sex verksamheter: Förskola för 40-80 barn, skola för ca 125-150 barn, gruppboende för fem boende, 24 hyresrättslägenheter, en liten konferensanläggning med 11 övernattningsrum och upp till 22 bäddar, samt lokaler för annan kyrklig verksamhet. Gemensamma lokaler för dessa verksamheter är gymnastiksal, restaurangkök, matsal, café och kapell. Cirka 40-45 anställda beräknas arbeta med dessa verksamheter.

Projektet syftade inte till att bygga en traditionell distriktskyrka, eftersom pastoratet redan har sju kyrkor och firar minst sex huvudgudstjänster varje söndag. S:ta Maria Alsike skall i stället ses som ett komplement till pastoratets gudstjänstliv och övriga verksamhet. Detta är ett medvetet val som syftar till att koncentrera pastoratets resurser och gudstjänstfirare snarare än att sprida ut dem på allt fler platser. I stället för att fira gudstjänst på ytterligare en plats kan församlingarna fira fler gudstjänster i de kyrkor som redan finns. Målet är alltså inte att fira färre gudstjänster utan fler. Samtidigt innebär detta att det krävs ett större mått av engagemang och egeninsats av de människor som firar gudstjänsten. Det är rimligt att människor gör denna uppoffring för att ta sig till kyrkan likaväl som de kör för att handla eller träna.

Genom sin satsning har Knivsta pastorat blivit en tyngre aktör i lokalsamhället. Detta motverkar kyrkans marginalisering och för den närmare människor och deras vardag, vilket kan bidra till att människor motiveras att vara med och upptäcka kyrkan. Genom att starta förskola och skola når pastoratet mångdubbelt fler barn och familjer än genom »traditionell» dag- och kvällsverksamhet. Genom denna verksamhet kan kyrkans personal tillbringa 15–50 timmar i veckan tillsammans med ca 200 barn – att jämföra med en till två timmar i veckan i en vanlig barntimmeverksamhet, oavsett hur bra denna än må vara.

Integrerande miljö

Genom kvarterets lägenheter kan pastoratet bidra till en åldersmässig och social integration i ett socialt och åldershomogent område. Far- och morföräldrar ges möjlighet att flytta närmre sina barn och barnbarn och avlasta dem i deras vardag. Pensionärer i kommunen ges möjlighet att bo kvar på orten i stället för att flytta till annan ort när de säljer sin villa. Frånskilda ges möjlighet att bo kvar i området nära sin ex-partner och barnen slipper byta skola och kan ges en mer enhetlig uppväxt. Gruppboendet visar på livets mångfald och ger erfarenhet och kunskap om ett område av samhället som kyrkan sedan 1862 i stort har förlorat möjligheten att påverka. Gruppboendet leds av en diakon med sjuksköterskekompetens.

Genom kyrkans historia har det visat sig vara viktigt att skapa andliga miljöer som kan vara ett tecken för omvärlden och en plats för människor att komma till. Klostren är sådana platser liksom miljöerna med kyrka, prästgård och skola har haft denna funktion. Genom lägenheterna ges människor möjlighet att bo enskilt och samtidigt delta och bidra till ett gemensamt liv i kapell och kvarterets övriga lokaler. Dessa personer kan utifrån intresse och gåvor bli en resurs för skola, boende i området, bönelivet i kapellet och för Knivsta pastorat som helhet. Denna vision är under uppbyggnad och vi hälsar varje bedjande person välkommen att flytta till denna gemenskap.

Ledord i planeringen av projektet har varit långsiktighet och flexibilitet. Fastighetens dryga 5 100 m2 är byggda så att de kan konverteras till annan verksamhet om det skulle behövas i framtiden. Vid sidan om lokaler för förskola, skola, lägenheter, gruppboende och konferens samutnyttjas vissa lokaler för att bedriva annan verksamhet som öppen förskola, barntimmar, soppluncher för daglediga m.m. Endast 38 m2 av fastighetens lokalyta saknar hyresintäkt, andra ytor har i gengäld flera hyresintäkter genererade från olika verksamheter. Tillsammans med kapell, öppen förskola, gymnastiksal och café skapas en miljö som föräldralediga och boende kan besöka och utnyttja.

Även restaurangkök och matsal servar flera olika verksamheter. Förutom mat till förskola, skola, boende och förskolor med andra huvudmän kan människor i området köpa mat och äta i matsalen eller ta med sig hem. Sistnämnda verksamheter kan tyckas vara perifera i ett kyrkligt sammanhang och är en bieffekt av projektets huvudverksamheter, men öppnar upp för människor att hitta till kyrkans lokaler, samt skänker goodwill. Att köket ger familjer möjlighet att köpa med sig färdig husmanskost samtidigt som de hämtar sina barn från förskola eller skola är både en konkurrensfördel i förhållande till andra skolaktörer och ett sätt för kyrkan att hjälpa barnfamiljer att få ihop sin vardag. Samtidigt ställer detta krav på att både verksamheterna och miljön har den tydliga kyrkliga förankring som projektet syftar till.

Att profilera byggnaden

För arkitekten har den stora frågan varit hur de olika verksamheterna kan integreras i samma byggnad utan att de stör varandra. Lisa Melin vid White arkitekter i Stockholm har löst detta genom att skapa ett antal innergårdar kring byggnadens centrum som utgörs av kök, matsal, café och kapell. Miljön är inspirerad av Berget och S:t Davidsgården i Rättvik, där varje verksamhet kan fungera för sig, avskild från de andra, samtidigt som samtliga verksamheter är lätt nåbara. Byggnadens kyrkliga profilering har skapats i en samverkan mellan arkitektur, ute­ och innemiljö och utsmyckning. Krav på arkitekturen var att den inte skulle vara nostalgisk eller romantisk utan modern och förankrad i kyrkans kulturarv. Utsmyckningen skall som en integrerad del av helheten bidra till byggnadens harmoni och profilering.

Förankring och kompetens

Förutsättningen för att en verksamhet skall vara motiverad i kyrkan är att den är förankrad i kyrkan. Detta gäller inte bara »ny» verksamhet som begravningsbyråer, förskola, skola, vård och omsorg utan i lika hög grad öppen förskola, babysång, pensionärsresor eller vad det kan tänkas vara. Den avgörande förutsättningen för att detta skall lyckas är att de människor som bedriver en verksamhet själva är förankrade i kyrkan och lever kyrkans liv. Detta står inte i motsättning till en mångfald hos dessa kyrkliga företrädare, det vill säga anställda och ideellt arbetande.

Personalen skall inte endast vara förankrade i kyrkan, de skall härutöver ha rätt kompetens och genom sina personligheter bidra till förverkligandet av projektets vision. Undervisningen får inte betraktas som delad mellan kyrklig och annan undervisning. I stället är all undervisning lika viktig och ett uttryck för människans sökande efter sanning som ytterst ges och garanteras av Gud själv. Kyrkans skolverksamhet kan ses som en slags intellektuell och kulturell diakoni som bidrar till att barnen utvecklas, mognar och fullkomnas som människor och därigenom får kunskap om och förbereds för evangeliet.

För pastoratet räcker det inte bara med att rekrytera personal. Denna måste också vidareutbildas och andligen formeras till en gemenskap som återspeglar visionen om en tydligt kyrklig verksamhet i en tydligt kyrklig miljö och kultur. I kapellet firas i dagsläget mässan varje fredag och personalen inleder sina möten med att be med och för varandra. Regelbundet träffas lärare och personal och undervisas i och fördjupar sig i kyrkans tro och liv. I detta behöver kyrkan som helhet arbeta tillsammans för att utveckla fördjupande utbildningar och program för kyrkans skolpersonal såväl som för all kyrkans personal.

Det är anmärkningsvärt att S:ta Maria skola är endast den tredje skolan i Svenska kyrkans regi och den första som rubriceras som konfessionell! Detta i kontrast till att Svenska kyrkan är den största organisationen i Sverige sett till antalet tillhöriga. Detta är ett av många exempel på att kyrkan fortfarande mentalt ser sig själv som statskyrka, fastän vi i praktiken i mångt och mycket befinner oss i samhällets marginal. S:ta Maria Alsike syftar till att förändra detta i vår lokala situation och är som så-dant att förstås som ett missionsprojekt som går utöver de verksamheter som bedrivs i kvarteret.

Vägen till beslut

Framväxten av S:ta Maria Alsike har varit en omfattande process internt i Knivsta pastorat. Många frågor har dryftats och paradoxalt nog var en »framgångsfaktor» i denna process den vikande ekonomin. Denna har fått oss alla att inse att vi är vid ett vägskäl, att satsa eller att förtvina. När väl den insikten sjönk in var det ett tämligen kort steg till att se att det inte är fel att tala om vinst, om den verksamhet som denna görs på samtidigt är pastoralt försvarbar eller till och med nödvändig.

En annan avgörande faktor har varit den i det närmaste totala frånvaron av partipolitik bland pastoratets förtroendevalda. Hade pastoratets olika organ varit tillsatta av partipolitiska företrädare hade S:ta Maria Alsike inte funnits i dag. Det är tankeväckande och ställer på allvar frågan om hur vi förvaltar kyrkans medel att kostnaden för S:ta Maria Alsike motsvarar kostnaden för det partipoliskt baserade kyrkovalet! Ett nytt S:ta Maria var fjärde år, utan en krona i upplåning, om vi reformerar kyrkovalssystemet, det är väl ingen dum vision!

Avgörande har också samarbetet med Knivsta kommun varit. Detta var inte självklart från början, utan det tog lång tid att arbeta upp kontakter och få en insikt om den ömsesidiga vinsten av ett samarbete. Därefter var Knivsta kommun en drivande faktor i samarbetet, vilket pastoratet också har nytta av även i andra frågor.

Var skaffa kapital?

Tre tankar har varit ledande i S:ta Maria Alsike: 1. Kyrkan bygger en fastighet som finansieras av de hyror som fastighetens verksamhet genererar. 2. Dessa pastoralt motiverade verksamheter finansieras av externa medel, som exempelvis skolpeng, och bedrivs av pastoratet. 3. Härigenom uppnås en pastoral vinst genom verksamheten såväl som en kapitalackumulering i form av byggnaden och en intäkt från denna byggnad. Även verksamheterna ger i sig en avkastning som kan återinvesteras i pastoratet.

Ytterligare en tanke är att skapa ett system där människors vardagliga ekonomiska utgifter, som t.ex. bostadshyra eller betalningen för en lunch, bidrar till kyrkans gemensamma ekonomi. Detta bidrar till kyrkans ekonomi utan några merkostnader för dessa personer, eftersom de hur som helst redan har en boendekostnad. Dessutom ges dessa personer möjlighet till en fördjupad spiritualitet genom att de lägenheter som erbjuds är byggda i anslutning till ett gemen-samt kapell, vilket samtidigt kan bidra till ett fördjupat andligt liv i kyrkan som helhet och har betydelse för övriga verksamheter i kvarteret.

Under de 5 år vi planerade och projekterade S:ta Maria Alsike har ekonomin varit en ständig följeslagare. Inte minst har frågan om anskaffning av kapital varit en svårighet. Förutom med banker har vi haft en kontinuerlig dialog med Uppsala stiftskansli och Kyrkokansliet i Uppsala. I båda fallen blev svaret att »vi arbetar inte på det sättet». Frågan är dock om vi inte måste börja använda kyrkans gemensamma medel på ett mer flexibelt sätt, så att de verkligen investeras i verksamheter som ger pastorala vinster.

Självklart skall en sådan förvaltning ske på affärsmässiga grunder så att inte medlen försvinner. Men snarare än att investera i fonder som är svåröverblickbara är det önskvärt att mer av kyrkans samlade resurser investeras i projekt som inte bara ger ekonomisk avkastning, utan även pastorala vinster i det lokala sammanhanget. Därigenom kan de samlade medlen bidra till att pastorala projekt som annars inte hade varit genomförbara kan realiseras, genom att föra över kapital och i vissa fall även under en övergångsperiod ge förmånliga villkor. Många gånger räcker det med att biskop och stiftsorganisation går in med borgensåtagande för att få med sig en finansiär.

Det är dags att Svenska kyrkan startar en bank som kan arbeta med dessa frågor och som kan vara till nytta för kyrkan som helhet genom rådgivning och finansieringshjälp.  Kyrkan behöver vidare lära sig att med bevarad integritet använda sig av den kommersiella mekanismen, eftersom vi lever i ett kommersialiserat samhälle, för att visa på ett liv i Kristi efterföljd. Därigenom tar vi Jesu ord om att vara goda förvaltare och att använda oss av den ohederliga mammon för Guds rike på allvar.

Hur har det gått?

Ovan har jag skildrat en del av de tankar och planerade effekter som är S:ta Maria Alsike. I dag efter nära två års verksamhetsdrift, beroende på vilken av S:ta Marias verksamheter vi talar om, kan vi se många goda effekter av satsningen.

Några siffror:
Pastoratet har mer än fördubblat sin omsättning, och nära tredubblat antalet anställda, från 24 till i dag dryga 70.
Vi står i dag på solid ekonomisk grund.
Pastoratets ledningsstruktur har förstärkts, konsoliderats och byggts ut med en personaladministratör, vilket avlastar kyrkoherden och har tillfört nödvändig arbetsgivarkompetens, prästkollegiet har vuxit från fem till sju präster.
En del av de kostnader som tidigare bars av kyrkoavgiften bärs i dag av S:ta Maria Alsike.

Verksamheten har lokalt mycket gott rykte. Vi fyller skolan underifrån via förskolan som i sin tur fylls bl.a. via vår öppna förskola. Till hösten 2012 välkomnar vi barn i fyra förskoleavdelningar och elever i F-klass och upp till 6:e klass. Gruppboendet är fullt och samtliga lägenheter är uthyrda med en god tillströmning av intressenter. Konferensverksamheten är under uppbyggnad och vi har skapat en god grund för expansion. Antalet gudstjänstfirare ökar i flera av våra sex församlingar.

Mycket arbete återstår dock att göra för att målsättningen skall kunna sägas vara fullt ut realiserad. Personalen behöver fortbildas och i än högre grad bli bärare av kyrkans kultur, vision, spiritualitet och hopp. Detta gäller inte enbart personalen i S:ta Maria Alsike, utan all personal i kyrkan – liksom alla döpta – behöver medvetandegöras om sitt missionerande uppdrag.

Verksamheterna behöver genomlysas och analyseras utifrån kyrkan som huvudman, så att det blir tydligt både för kyrkan, dess personal och för det omgivande samhället på vilket sätt kyrkan som huvudman sätter sin prägel på respektive verksamhet och ger ett mervärde som världen inte kan ge (vilket självklart inte står i motsättning till allt det goda enskilda kristna eller alla människor av god vilja gör genom sina respektive arbeten).

Detta arbete tar tid, då flera av de verksamheter som vi har startat är nya för oss, men det ger samtidigt mycket tillbaka eftersom vi tvingas att reflektera över vår relation till samhället – inte minst över den kritik som också finns mot att kyrkan skall vara huvudman för skola, gruppboende eller ta en sådan tydlig plats i lokalsamhället med många gemensamma frågor i relation till den lokala kommunen. Just dessa relationer ger samtidigt en utmärkt grund för evangelisation!

Erik Eckerdal
komminister

Bilderna hämtade från S:ta Maria Alsike webbsida>>

Not
 1. I sammanhanget kan det vara värt att notera att innan den Romersk katolska kyrkan i Sverige fick hjälp med uppbörden av kyrkoavgift fick den in motsvarande 17 % av den summa den idag tar in med hjälp av Skatteverket. Det finns ingen anledning att tro att detta inte skulle gälla även Svenska kyrkan om hon förlorade uppbördshjälpen. Tanken är hissnande. Vad skulle hända om Svenska kyrkan förlorade 4/5 av sin inkomst? Eller till och med mer än 4/5?
 
2. Alsikeprojektet leddes av min företrädare i Alsike km. G unnar Göranzon, som tillsammans med Sune Sagström, Per Harling och Karl-Gunnar Elversson och Ulla Brobäck och många andra la ner mycket tid, arbete och resurser. Arbetet dokumenterades och publicerades i en skriftserie och har sammanfattats i två böcker: Vänd mot Guds framtid, Knivsta 1993 och Omvänd till verklighet - Gudstjänst for 2000-talet, Origo 1994.

3. Frågan om att starta en Svenska kyrkans bank har tagit upp i kyrkomötet ett flertal gånger, men som i så många andra frågor är de de politiska partierna som säger nej, då de inte vill ha konkurrens för den bankverksamhet de själva bedriver. Ändå borde en kyrkans bankverksamhet vara självklar och ge många fördelar för kyrkans interna kapitalflöde, dess försäkrings- och pensionshantering liksom kyrkans biståndsarbete. Svenska kyrkans internationella arbete har ju sedan många år valt att arbeta med mikro-finans. Enbart i minskade kostnader för kollekthanteringen skulle kyrkan spara många miljoner årligen genom en egen bank.

Erik Eckerdal till POSKs möte i januari

Kyrkans Tidning har i dag en debattartikel av komminister Erik Eckerdal från Knivsta pastorat.

Kyrkans Tidning: Så kan biskopen utveckla lokalkyrkan>>

Han avslutar sin debattartikel:

Svenska kyrkans ekonomiska förvaltning behöver effektiviseras och tydligare göras till ett redskap för kyrkans andliga liv och växt. Ovan föreslagna modell gynnar både kyrkans monetära ekonomi såväl som frälsningsekonomi och lägger grunden för expansion och evangelisation. Förutsättningen för detta är samtidigt ett teologiskt grundat arbete som vitaliserar kyrkan inifrån i gemenskap med den uppståndne Herren Jesus Kristus.

Det är spännande för oss i POSK att vi har bjudit in Erik Eckerdal att vara en av huvudtalarna på POSKs kyrkodagar den 12-13 januari 2013. Mer information om våra kyrkodagar kommer på vår webbsida.

Den andra talaren är Jonas Bromander. Han ska med hjälp av sina siffror hjälpa oss att ta ett kliv in i framtiden.
Erik Eckerdal ska prata om Svenska kyrkans sociala roll.

Vi ser fram emot många spännande samtal och möten under de två dagarna.
12-13 januari 2013 i Sollentuna församling.

Stockholms stift kyrkodag

Stockholms stift har en kyrkodag med tema Svenska kyrkans identitet - en konferens för alla i församlingar och samhälle. Lördagen 10 mars 9.00-16.00

Teologi och demokrati

Sitter på tåget på väg mot Uppsala.

Idag ska riksPOSK styrelse träffas och sammanträda hela dagen, innan teologifestivalen börjar i kväll. Sen blir det två intensiva dygn med teologi, samtal och gemenskap på gudstjänster och övriga samlingar på Teologifestivalen. 1200 personer kommer att vara med.

Helgen avslutas med att POSK samlas på söndag eftermiddag för att prata om sina speciella frågor. Bland annat vårt handlingsprogram, för den kommande mandatperioden, som kommer att skickas ut på remiss till alla grupper under våren, så att beslut kan tas på POSKs årsmöte den 5 maj i Linköping.

Det ska bli mycket spännande och, tror jag, intensiva dagar.

Förhoppningsvis kommer jag att hinna rapportera under helgen. Kanske blir det någon bambusersändning och lite twitter.

Dagen: Nazism, trädgård och våld på Teologifestival>>
Kyrkans Tidning: Teologifestivalen>>
Teologifestivalens blogg>>
Teologifestivalens webbsida>>
UNT: Dags för teologifestival>>

En månad kvar till POSKs eftermiddag!

Om en månad, den 5 februari, träffas POSKare från hela landet i Uppsala för en gemensam eftermiddag, i samband med Teologifestivalen.

Istället för att göra egna utbildningsdagar i år valde POSK att haka på Teologifestivalen och har uppmanat sina POSK-kamrater att vara med på en spännande helg. Efter gudstjänsten på söndagen samlas därför alla POSKare i universitetet för att under tre timmar prata om gemensamma angelägenheter.

Har du inte anmält dig till POSK-eftermiddagen, men vill vara med så kan du göra det här>>

Programmet i stort kommer att se ut så här:
* Lunchpåse (alla som anmält sig får en lunchpåse)
* Välkomna
* POSKs handlingsprogram och vision - en presentation inför remissen
* Identitet. Vem får tala för POSK?
* POSKs grafiska profil
* Övriga frågor

Du följer väl teologifestivalens blogg? http://blogg.svenskakyrkan.se/teologifestivalen/
En av de fyra som skriver på bloggen är Jennie Nordin som är präst i Härnösands stift. Jennie satt i kyrkomötet för POSK under 1990-talet.

Läs mer om Teologifestivalen samt POSK-eftermiddagen här>>

Teologifestivalen bloggar

Nu går det att följa förberedelserna inför Teologifestivalen 3-5 februari 2012 genom den blogg som startade 1:a advent.

Där blir det också möjlighet för dig som deltagare (eller bara intresserad) att kunna vara med och fråga och eventuellt påverka festivalen.

Helt enkelt ett bra sätt att ha kontakt med deltagarna.
Teologifestivalens blogg>>

POSK kommer ju att ha en egen samling på söndagen 5 februari kl 13-16 i universitetet. Alltså i direkt anslutning till festivalens avslutningsgudstjänst.

Du har väl inte glömt att anmäla dig till POSKs eftermiddag? Du hittar all information här>>

Har du anmält dig till 5 februari 2012?

Du som POSKare har väl inte missat att anmäla dig till POSKs eftermiddag i Uppsala den 5 februari 2012? Eftermiddagen efter att teologifestivalen har avslutats. Du hittar all information om eftermiddagen här>>

POSK kommer att träffas kl 13-16 i Universitetet för att där bland annat prata om det kommande handlingsprogrammet som alla POSK-grupper kommer att få på remiss. Just nu kan vem som helst ha synpunkter på vårt handlingsprogram (även om man inte är poskare!) Du hittar all information om handlingsprogrammet här>>

Som sagt - vi kommer att träffas i Uppsala den 5 februari mellan 13-16. Du måste anmäla dig så vi vet hur många vi blir. Vi kommer också att bjuda på en lunchpåse. Du hittar all information om POSK-dagen här>>

Så glöm inte att titta på handlingsprogrammet och glöm inte anmäla dig till POSK-dagen 5 februari!

En biskop rapporterar från Desden-mötet

Biskop Tuulikki var i Dresden som representant för biskopskollegiet läser jag i hennes blogg.

Jag skrev om de tyska kyrkodagarna här>> där jag var förundrad över att varken tidningen Dagen eller Kyrkans Tidning hade skrivit något.

Nu har i alla fall biskop Tuuliki skrivit på sin blogg och då står det så här om kyrkodagarna i Tyskland:

På de evangeliska kyrkodagarna i Dresden i Tyskland, där jag för en tid sedan fick representera vårt biskopsmöte, syntes varken gurkor, tomater eller andra grönsaker på frukostbordet. Saltgurka, inlagda rödbetor och konserverad majs fick stå för grönsakerna. Det var viktigt att den fruktade ehec-smittan inte skulle spridas till deltagarna som var 120 000 personer. Av dessa kom 7 000 från andra länder, 100 deltagare var från Sverige (de flesta från Lunds stift). Rubriken för årets kyrkodagar var ”Da wird auch dein Herz sein” (Matt 6:21: Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara). Det fanns tre syften med mötet. Ett var att fira murens fall 1989. Kyrkodagarna genomfördes för första gången på ett område som tillhört DDR. Det viktiga andra syftet var att frimodigt dela tro med varandra. För det tredje ville man också starkt ifrågasätta den rådande tanken om tillväxt.

Det kanske är svårt att ha någon uppfattning om ett möte som består av 2 000 olika programpunkter, jag själv kunde bara delta i några få, men mitt bestående intryck är att de tyska evangeliska kyrkorna tar mycket tydligare ställning i allmänpolitiska frågor än min egen kyrka. Förbundskanslern Angela Merkel, som besökte mötet fick långa stående ovationer av deltagarna på grund av beslutet att avveckla kärnkraften för gott i Tyskland.

Så fick vi veta något om det som hänt… eller? Är det inte någon av alla de 100 svenska deltagare som kan lämna en något mer fyllig rapport om gudstjänster, spännande föredrag eller något annat än vilka grönsaker som åts?

Sen är det intressant med kyrkornas ställningstagande i allmänpolitiska frågor. Hur vill biskop Tuulikki att Svenska kyrkan skall agera?

300 000 deltagare i Tyska kyrkodagar

I Tyskland, I Dresden hade man under Kristihimmelsfärdshelgen kyrkodagar.
Finska kyrkan var där och skriver att cirka 6000 utländska gäster fanns bland de 300 000 deltagarna.

Kyrkodagarna ordnas vart annat år av en lekmansorganisation som är organisatoriskt oberoende av andra Tyska kyrkor.

Organisationen tänker sig att förena människorna som engagerar sig för framtiden av kyrkan och världen.

Jag hittar ingenting om detta varken i Kyrkans Tidning>> eller i tidningen Dagen>> eller från någon annan som varit där från Svenska kyrkan. Men det kanske kommer?

pod.fi Tyska kyrkodagarna bygger på frivilligas insatser>>
Finska församlingsförbundet Tyska kyrkodagar kallar>>
Deutscher Evangelischer Kirchetag>>
Biskop Tuulikki skall besöka kyrkodagarna>>

Problem-festival på Öland och övriga teologiska samtal

Dag Sandahl (Frimodig kyrka) har på sin blogg berättat om den Problemfestival som skall genomföras på Öland i sommar 3 juli-5 juli. Avslöjad Problemfestival>>

Festivalen ordnas i Nordölands församling efter en idé i styrelsen för Frimodig kyrka i Växjö stift med avsikt att vara till inspiration och glädje.

Gott så, tycker jag!

Programmet ser ut så här:

Program

Söndagen den 3 juli

18.00 Inledning. Vesper med musik och predikan av biskopen Jan-Olof Johansson. Högby kyrka

Inledningsföredrag. Problem - men de är i alla fall våra. Dag Sandahl

Smörgås

Måndagen den 4 juli

8.45 Mässa i Högby kyrka

Därefter: Det mest förbjudna. Vad är det som inte får sägas? Maria Eckerdal

Seminarium där vi fortsätter säga det som inte får sägas.

Att se problemen, förstå hur de hör samman och lära sig nysta upp problemhärvor. Anna Lundin Leander.

Seminarium igen

Lunch - som var och en ordnar själv. Sommaröland har gott om matställen

Under eftermiddagen är det fritid och möjlighet för turism. Den som vill kan följa med till Källa gamla kyrka

17.30 Inifrån och ändå utanför. Om många döptas situation i en kyrka som kallar sig öppen. Ylva Willborg

19.00 Festival i och kring Gummerusladan

Tisdagen den 5 juli

8.45 Laudes i Högby kyrka

Därefter:

Börja i Anden och sluta var då? Stillsamma reflektioner kring livets gång och föränderlighet. Torbjörn Lindahl

Seminarium

Att möta motgångar med bevarad livslust. Lillemor Högerås.

Ett försök till summering: Jubilate - ett kyrkoprogram? Dag Sandahl

Avslut och lunch på egen hand.

Festivalen är gratis men de tar upp kollekt för det serveras kvällsmat och sallad. Lunch skaffar man sig själv liksom boende. På www.olandskyrkor.com ges tips på ställen där man kan bo men vandrarhemmet som heter Pensionat Lantgården och Sandby Pensionat ligger rätt nära och fina campingplatser finns i närheten.Vill någon alldeles enkelt slå upp ett tält finns det lite gräsplättar vid församlingshemmet.

Kör man bil till norra Öland är det aldrig fel att haka på cykeln.

Anna Fendin Ahlström tar emot anmälningar. Adressen är anna.fendin@svenskakyrkan.se. Envisas man att skicka brev, skriver man Problemfestivalen, Högby Sjögata 6, 387 73 Löttorp.

Så skriver Dag Sandahl på sin blogg om Problemfestivalen. Han har inbjudit alla att vara med, även POSKare. Så den som vill tillbringa några dagar på Öland i sommar kan passa på att vara med.

Det går också att föra teologiska samtal under Gotlands Kyrkvecka som du kan läsa om här>>

Och i början av nästa år kommer också Teologifestivalen att genomföras i Uppsala>> Den festivalen avslutas med att POSK har en samling på söndag eftermiddag den 5 februari. Mer information om detta kommer!

Dagens fråga no5

Dagens fråga från Kyrkodag Väst handlar om Församling, begreppet, uppgifter och nyheter

Dagens fråga no4

Dagens fråga från Kyrkodag Väst handlar om församlingarnas vetorätt när det gäller kyrkorummet och lagkrav.

Dagens fråga no3

Dagens fråga från Kyrkodag Väst handlar om kyrkobyggnader, kyrkoråd, budgetansvar och stiften.

Dagens fråga no2

Dagens fråga om strukturutredningen handlar om församlingsråd, kyrkoråd, kyrkobyggnader och uppgifter

Dagens fråga no1

Jag kommer nu att lägga upp en fråga per vardag, från Kyrkodag Väst 9 april, när Hans-Olof Andrén presenterade strukturutredningen. Alla frågorna kommer under dagen att laddas upp på You Tube - så vill du inte vänta in så kan du se dem i eftermiddag.

Den första frågan handlar om stiftet ansvar - hur gör man med kyrkor som är sammanbyggda med församlingshem om stiftet skall ta ansvar för kyrkorna och vem bestämmer om kyrkorna?