Dagens fråga no3

Dagens fråga från Kyrkodag Väst handlar om kyrkobyggnader, kyrkoråd, budgetansvar och stiften.

Volontäråret - bättre än Svenska kyrkans grundkurs tycker Emilia

I Kyrkans Tidning har Emilia Lindstrand skrivit en debattartikel där hon säger att volontäråret är en rekryteringsbas till kyrklig tjänst som är oslagbar.

Volontäråret ger kunskaper - praktiska såväl som teoretiska, det ger en inblick i ett sätt att vara kyrka i Sverige i dag, det ger en verklighetsförankring och en människoförankring som Svenska kyrkan behöver som rekryteringsinstrument.

Jag hoppas att kyrkostyrelsen har läst det här innan de har sitt möte med Svenska Kyrkans Unga i januari och innan sitt budgetmöte, och tar med dessa synpunkter i sin bedömning.

2010-12-28 10:53 | Debatt

Volontäråret – bättre än Svenska kyrkans grundkurs

Framtiden för Volontäråret i Svenska kyrkan är osäker. Pengar saknas för att driva det vidare. Men Emilia Lindstrand som själv gått året, skriver i en debattartikel att det är en långt bättre rekryteringsbas än Svenska kyrkans grundkurs och ger en möjlighet att hitta hem i kyrkan.

Jag är en kyrkvan prästdotter, konfirmandledare, ledamot i stiftsfullmäktige som sökte en utmaning. Och fann den. Under tio månader fick jag vara i Hammarkullen, Angereds församling och fann där en kyrksamhet jag inte trodde fanns.

Jag har vuxit upp på landet, där kyrkan är en självklar del av allt annat i samhället, där det nästan är svårt att veta vad som är kyrka och vad som är annat. Sammanflätat och tryggt. Hösten 2003 fick jag volontärplacering i Hammarkullen, där kristna är i minoritet och där kyrkan är allt annat än en självklarhet. En plats där en traditionell påskvandring med kors utlöste burop och bespottning på gatan. Men också en plats där kyrkan kämpade för de svaga och utsatta. Varje dag. I alla lägen. Oavsett.

Svenska kyrkans grundkurs ger kunskaper i kyrka och bibel. Oftast en ganska teoretisk sådan. Den ger möjlighet till diskussioner i otal. Men den kan inte ge ett tio månader långt möte med en annan församling än ”den gamla vanliga”. Volontäråret ger kunskaper - praktiska såväl som teoretiska, det ger en inblick i ett sätt att vara kyrka i Sverige i dag, det ger en verklighetsförankring och en människoförankring som Svenska kyrkan behöver som rekryteringsinstrument.

Att vara konfirmandledare är inte detsamma som att vara del av ett arbetslag, att hjälpa till i en gudstjänst är inte detsamma som att verka i vardagen. Att praktisera fyra veckor under sommaren är inte detsamma som att dela liv i november. Och det är först i mötet med vardagskyrkan som det är möjligt att lista ut om det här är kyrkan man vill vara och verka i. Församlingen gav intryck och upplevelser, volontärträffar möjlighet till diskussion och reflektion. Det fanns de volontärer som aldrig mer ville vara i kyrkan. Och det fanns de som ville viga sina liv åt den. Volontäråret gav oss alla möjlighet att ta reda på vilket. På riktigt.

Volontäråret må vara dyrt och krångligt men det är kvalitetsmässigt en rekryteringsbas långt bättre än svenska kyrkans grundkurs och konfirmandläsning – verksamheter vi gladeligen kastar pengar på och inser vikten av.

Volontäråret är en möjlighet att hitta hem kyrkligt, att testa annan verksamhet än den man/du är van vid, att bidra med nya tankar och perspektiv, att utvecklas som människa och kristen, att uppleva och inse saker du inte visste något om. Jag sökte en utmaning och fann både den kyrka jag vill verka i hela livet samt en fantastisk sambo.

Om volontäråret försvinner: vad kan ersätta?

Emilia Lindstrand

POSK säger i sitt handlingsprogram:

Programmet Volontär i Svenska kyrkan är ett sätt att låta unga människor pröva tjänst.

Uppdaterad 8:13 20101229
Vice ordförande Levi Bergström, kyrkostyrelsen, svarar i en replik i Kyrkans tidning>> om de påstådda fallskärmarna som utlösts i samband med de tre chefsavgångarna i Kyrkans hus.

Det finns inga fallskärmar säger Bergström och de nio miljonerna fanns tillgängliga och har inte påverkat det sparbeting som finns på till exempel utlandskyrkan.

Men jag är mest intresserad av det som Levi Bergström skriver i slutet på sitt inlägg nämligen:

Besparingsarbetet har hela tiden varit en utmaning att prioritera mellan bra och viktig verksamhet. Kyrkostyrelsen har bland annat valt att prioritera barn och unga och av det skälet görs just nu särskilda insatser för att ytterligare kunna stödja både Bibelsajten och Volontäråret, som drabbats av att andra finansiärer än Svenska kyrkan beslutat att dra ned sina bidrag.

Volontäråret och bibelsajten, del 2

Får ett telefonsamtal från en av våra POSK-representanter i kyrkostyrelsen. Jag har skickat frågor när det gäller volontäråret och bibelsajten. Och jag får reda på följande:

När det gäller volontäråret så är inget beslutat om det förrän budget för 2011 är fastslaget. Och budgeten beslutar kyrkostyrelsen om i januari. På sista mötet i december hade kyrkostyrelsen uppe frågan om volontäråret. En av de sakerna som kyrkostyrelsen diskuterade var volontärårets betydelse som rekryteringsbas. Men den aspekten har inte varit med som argument när diskussionerna har förts mellan Svenska kyrkan och Svenska Kyrkans Unga förut.

Personligen tycker jag att det behövs en rejäl utvärdering och utveckling av volontäråret. Det står väl helt klart. Jag hoppas också verkligen att pengarna omfördelas så att volontäråret inte gör ett uppehåll under 2011-2012, utan att Svenska kyrkan och Svenska Kyrkans Unga istället satsar på en utveckling av volontäråret som gör att det kan fortsätta under lång tid framåt.

När det gäller bibelsajten så har vi i tidningarna kunnat läsa om att sajten har fått en respit på ett halvt år.

Ryktet säger också att Verbum hade erbjudit sig att gå in och stötta bibelsajten så att den skulle kunna fortsätta. Men att detta i princip hade avvisats av bibelsällskapets styrgrupp som var rädda för att Verbum endast skulle använda sajten för reklam. Så det blev inga pengar från Verbum, de drog sig ur.

Klokt eller inte - det kan man fundera på. Om det nu var så det gick till.

När det gäller POSK och volontäråret och uppmaningen från Frimodig kyrka så gäller följande.

Vi inväntar det möte som kyrkostyrelsen skall ha med Svenska Kyrkans Unga i januari. Sen skall riksPOSK ha styrelsemöte. Innan kyrkostyrelsen har fastslagit budgeten för 2011 blir det inte aktuellt att ta några beslut om bidrag.

Uppdaterad 20101221
Dagen Frimodig kyrka vill betala för att rädda volontäråret - får kritik>>

Partipolitik och Svenska kyrkan

Idag har moderaten Hans Wallmark skrivit en insändare hos tidningen Dagen. Läs här>>

Han är förvånad över ett telegram med anledning av (S), (MP) och (V)s budget, där det kunde tolkas som att Svenska kyrkan var positiv till budgeten. Nu var det för all del en enskild tjänstman som hade lämnat en kommentar - men Hans Wallmark skriver;

Samtidigt är alltid vanskligt när Svenska kyrkan uppfattas ta ställning i partipolitiserade frågor inför val, och det gäller alldeles oavsett om det handlar om alliansen eller vänstersidan.

Hmm… varför väljer då Hans Wallmark att ställa upp för moderaterna i kyrkovalet? Varför är det viktigt att det finns politiska partier att rösta på i kyrkovalet - om man sen inte skall gå ut och göra partipolitiska utspel? Varför skall partierna påverka kyrkan när kyrkan inte kan få påverka partierna? Är det skillnad?

Då undrar jag varför Hans Wallmark inte istället ställer upp för någon av de obundna grupper som finns i kyrkomötet, POSK och Frimodig. (Jag nämner tyvärr inte ÖKA eftersom deras företrädare så tydligt på POSKs årsmöte deklarerade att de inte kände sig som en del av den obundna rörelsen utan hade mer samhörighet med de politiska partierna, se här>>)

Eller var problemet här att den som hade uttalat sig var för det parti som inte Wallmark företrädde?

I POSKs handlingsprogram står det:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är en demokratisk riksorganisation för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda i Svenska kyrkan utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti. POSK är uppbyggt av lokalorganisationer och stiftsorganisationer, och arbetet inom POSK följer svensk demokratisk tradition. POSK nominerar kandidater som är förtrogna med Svenska kyrkan och har ett engagemang i dess gudstjänst- och församlingsliv. POSKs kandidater är alltid partipolitiskt obundna i de kyrkliga sammanhangen, men vissa tar också samhällsansvar genom att verka inom ett allmänpolitiskt parti i exempelvis kommunen.

(…)
POSK vill att Svenska kyrkan ska vara en fri kyrka som vågar tala klarspråk i vårt samhälle och i världen.

Svenska kyrkan måste givetvis på påtala när saker är bra eller dåligt - oavsett vem som har sagt eller skrivit det. Perspektivet måste alltid vara kyrkans och det kan inte få finnas något som är för "heligt" för att uttala sig om.

Svenska kyrkan skall inte ta ställning för eller emot det ena eller andra blocket. Men skall, med sin erfarenhet, påtala vilka konsekvenser detta får för världen, jorden eller samhället.

Allianser

En stor artikel i dagens Kyrkans tidning berättar om (S) och (M) som i flera församlingar och organ gått samman efter kyrkovalet för att bli större än det (ofta) obundna alternativet som fått stort väljarstöd. Genom sin allians tar sedan S&M ordförandeposter och utesluter de obundna.

Kyrkans tidning har också intervjuat statsvetare Jörgen Hermansson som är mycket tveksam till dessa "karteller". Han hårddrar det och säger att det handlar om "folkkyrka" eller "elitkyrka" och att kyrkosynen är mycket viktigare än till exempel kyrkoavgifter.

Och det pratas om det "opolitiska" och de "politiska".

Men här skulle jag faktiskt vilja säga en sak! POSK är partipolitiskt obundet - inte opolitiska! Det är en himla skillnad! Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Givetvis är alla beslut som fattas i alla kyrkliga organ politiska! Men det är en skillnad när det är kyrkans bästa som är grunden för beslutet och ett program beslutat i demokrati och med kyrkans bästa för ögonen. Och inte ett politiskt program, beslutat av en partistyrelse där flera inte ens är medlemmar i Svenska kyrkan!

Så länge det inte finns någon opolitisk grupp som tydligt visar att den är lågkyrklig och folkkyrklig, kommer den största skillnaden att vara mellan politiska och opolitiska grupper, spår Jörgen Hermansson.

Då vill jag påpeka att det inom POSK finns både lågkyrkliga och högkyrkliga. Vi har ALDRIG uteslutit någon att komma till kyrkan. Självklart skall kyrkan vara öppen - vi skriver i vårt handlingsprogram:

Svenska kyrkan är en folkkyrka, en öppen kyrka som har ansvar för alla som bor i landet och därför inbjuder alla att delta. En kyrka som inte kräver personlig bekännelse av sina medlemmar, måste för att behålla sin identitet ha medarbetare som är förpliktigade till kyrkans lära genom vigning till biskop, präst eller diakon. Vigningstjänsten är ett uttryck för viljan till livslång tjänst i kyrkan under självständigt läroansvar. (…)

För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa kontaktpunkter med så stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter och delaktighet i samhället. Centrum i kyrkans liv är alltid gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.

Jag har skrivit om de heliga eller oheliga allianserna förut. Du kan läsa om det här>>, här>> och här>>. Karin Långström Vinge (FiSK) var på Skara stiftfullmäktige igår, hon skriver om sina erfarenheter här>>. I Gävle har det också varit fullmäktige, det skriver POSKaren Lena här>> och här>>. I Göteborg var det också stiftsfullmäktige igår. Det blev ett långt möte eftersom en grupp valde att begära proportionella val, utan att förstå vad det var eller hur det skulle påverka valresultatet.

När jag i våras var ute och pratade i POSK-grupper så berättade jag att efter valet kommer de värsta sidorna hos folk fram. Det har visat sig var helt sant. Dessa allianser som har bildats har inte alltid gynnat Svenska kyrkan - det har mest handlat om att vissa inte skall få makt.

Nu vet jag att det ser väldigt olika ut på olika håll i landet. Ibland är det obundna som valsamverkar med andra politiska grupper, ibland är det politiska grupper som samverkar för att mota ut de partipolitiskt obundna. Men vem kan ärligt säga att det är för att man tror att det blir bättre för kyrkan?

Vi har nu en mandatperiod framför oss som är fyra år. Fyra år som kommer att var oerhört tuffa, framförallt ekonomiskt. En massa viktiga beslut måste fattas om byggnader och om personal och verksamhet.

Nu är de allra flesta val genomförda. Nu har vi jobbet framför oss. Alla som nu sitter som ordförande i olika organ, alla som sitter som ledamöter i olika organ har nu ett oerhört viktigt uppdrag. Det är också så att redan nu sätter valkampanjen igång för kyrkovalet 2013. Sköts uppdraget på ett, för Svenska kyrkan, ansvarsfullt och trovärdigt sätt sätt så kan ledamöterna få förnyat förtroende. Men… blir det bara ett ledarskap som handlar om makt istället för Svenska kyrkan så skall ledningen bytas ut. Och vi i POSK har kandidater som är beredda att ta ansvar!

POSK säger:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är en demokratisk riksorganisation för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda i Svenska kyrkan utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti. POSK är uppbyggt av lokalorganisationer och stiftsorganisationer, och arbetet inom POSK följer svensk demokratisk tradition. POSK nominerar kandidater som är förtrogna med Svenska kyrkan och har ett engagemang i dess gudstjänst- och församlingsliv. POSKs kandidater är alltid partipolitiskt obundna i de kyrkliga sammanhangen, men vissa tar också samhällsansvar genom att verka inom ett allmänpolitiskt parti i exempelvis kommunen.

POSK i Göteborgs kyrkliga samfällighet

Idag och i morgon är hela kyrkonämnden i Göteborgs kyrkliga samfällighet samlade för att diskutera budget och framtid för Svenska kyrkan i Göteborg. Vi har 37 församlingar (30 efter årsskiftet [uppdaterad och rättad 1 september] att fördela pengar på.

På samfällighetens webbplats så har nu lagts upp en sammanställning av vilka grupper som ställer upp i kyrkovalet och vad de olika nomieringsgrupperna tycker i sex frågor. (dessa frågor är ställda i de flesta stift och jag skall försöka sammanställa de på vår webbplats så småningom).

Här kan du läsa vad Angela Boëthius och jag säger om POSKs insatser under mandatperioden.