Så kan man se på saken

Jag ser att en av (S)-kamraterna i kyrkomötet har skrivit på sin blogg om hennes upplevelser från kyrkomötet.

Rapport från kyrkomötet, som jag upplevde det>>

Hennes upplevelse beskriver hon så här:

Tisdagen tillbringade vi i plenum med många och långa inlägg. En del onödigt långa och onödiga över huvud taget. Flera av de som debatterade tillhörde nomineringsgrupperna ÖKA, POSK, och några andra "opolitiska". Jag tror att de flesta av oss upplevde det som att debattörerna som återkom i fråga efter fråga och var rena åsiktsmaskinerna som älskade att höra sin egen röst.

Jag kan väl bara säga att jag inte har samma uppfattning. Min upplevelse av debatten i plenum var att den i vissa frågor inte hade på kyrkomötets bord att göra alls. Men de som var uppe och debatterade gjorde det med stort kunnande och inlevelse.

Och jag skulle nog inte våga säga att något inlägg var onödigt långt eller onödigt överhuvudtaget. Har vi en demokrati där vi alla ledamöter har rätt att tala, så är det så systemet fungerar.

Jag har inte sett någon sammanställning på vem som varit uppe mest i talarstolen eller vilken nomineringsgrupp som varit upp länge.

Men en annan av (FK)-kamraterna på kyrkomötet skriver på sin blogg

Som vanligt gäller att de som röstade på Frimodg kyrka i kyrkomötesvalet 2009 har fått mest talartid för pengarna. Min socialdemokratiske vän som är både ledamot och bankman undrade vad vårt talade kostade. Det kostar inget extra, lokaler och personal var redan bokade. Däremot får kyrkomötet valuta för pengarna. Det kan man inte säga om alla andras talares insatser. Och allra minst om dem som alls inget säger, år efter år.

Min uppfattning om POSKs insatser i talarstolen var att de visade på att vi är väl insatta, vi vill vara med och ta ansvar och vi vet vad vi talar om.

Ur POSKs vision och program:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är en demokratisk riksorganisation för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda i Svenska kyrkan utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti. POSK är den klart största grupp som förser kyrkan med beslutsfattare och samtidigt står helt självständig från de politiska partiorganisationerna. POSK bidrar på alla nivåer aktivt till utvecklingen av Svenska kyrkan.
(…)
POSK strävar efter att våra representanter ska vara kunniga och kompetenta. De har ambitionen att leda utvecklingen av Svenska kyrkan, drivs av sitt engagemang för kyrkan och har förmåga att stimulera andra att stiga fram och ta ansvar. POSK driver fram förändring genom att sätta kyrkans frågor på agendan, reflektera över kyrkans roll, och göra kyrkan synlig i samhället. POSK är med och bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs.

Några av besluten från kyrkomötet

Här kan du läsa lite om några beslut som kyrkomötet tog den 21 november.

• 2012-11-21 Kyrkomötet om Israel-Palestinafrågan
• 2012-11-21 Kyrkomötet: Enklare struktur för Svenska kyrkan
• 2012-11-21 Kyrkomötet: Barnens perspektiv ska genomsyra besluten 

Kyrkans Tidning: Maratondebatt på kyrkomötet om Israel-Palestina>>
Kyrkans Tidning: Kyrkan ska verka för…>>
Kyrkans Tidning: Barnen ska stå i focus när kyrkan tar beslut>>
Kyrkans Tidning: Tydligt ja i kyrkomötet till nya storpastorat>>

Dagen: Ja till strukturutredningens förslag>>

Och sen vill jag återigen påminna om Kyrkomötestv.se - ett magasin som sändes i fyra avsnitt i samband med kyrkomötet, där du kan se enkäter med biskopar, vilket godast bjudgodis som erbjöds, vad strukturutredningen innebär och något om kommande kyrkovalet.

www.kyrkomötestv.se

Vi behövs…

… det säger socialdemokraterna i sin tidning Tro och politik och hänvisar till sin grundsyn på människan.

– Vi har större anledning än andra partier att finnas i kyrkan. Kyrkans uppgift överensstämmer med vår ideologi; vi tror på människans lika värde.
Det säger Ulla Löfven, kyrkopolitisk ombudsman. Det är knappt ett år till kyrkovalet.
Ambitionen är 75 mandat i kyrkomötet. En ökning med fyra mandat från dagens 71.

Ulla Löfven är hustru till Stefan Löfven som är socialdemokraternas partiledare. Stefan Löfven var också och besökte kyrkopolitikerna när de hade ett stort samlingsmöte, i augusti, inför det kommande kyrkovalet.

Kyrkans Tidning: Löfven gav starkt stöd till S kyrkopolitiker>>

Socialdemokraternas valmanifest>>

Jag har sagt det förut, jag säger det igen. Jag tycker det är så konstigt att de som är socialdemokrater inte kan tänka sig att ställa upp i kyrkovalet om de inte får vara socialdemokrater. Vilken annan religiös organisation är de med i och ser till att bli förtroendevalda i? Till exempel vilken fotbolls- eller hockyförening har nomineringar från socialdemokraterna - just för att de är socialdemokrater? Vilken annan frikyrka har socialdemokrater med i sin styrelse - just för att de är socialdemokrater?

Nej, jag tänkte väl det. I dessa sammanhang är det personen, som är socialdemokrat och har sina värderingar, men som också är intresserad av tex sport eller med i en frikyrka, som ställer upp i deras styrelse.

Varför ska då socialdemokraterna, som parti, ställa upp i Svenska kyrkans kyrkoval?


Jag tycker att det borde vara intresset för kyrkans frågor och engagemanget för sin lokala församling och för Svenska kyrkan som ska vara det som avgör om någon ska väljas in i beslutande organ. Inte någons partitillhörighet.

Sen är det ganska stora ord att säga att socialdemokraterna har större anledning än andra partier (!) att finnas i kyrkan - för att man tror på människors lika värde. Vilka andra av riksdagspartierna (för det är väl dem som åsyftas, eller?) har i sin ideologi att de värderar människor olika?

Ur POSKs vision och program:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är en demokratisk riksorganisation för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda i Svenska kyrkan utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti. POSK är den klart största grupp som förser kyrkan med beslutsfattare och samtidigt står helt självständig från de politiska partiorganisationerna. POSK bidrar på alla nivåer aktivt till utvecklingen av Svenska kyrkan

Så här blir det nu

Vad händer nu?

Enförsamlingspastorat

Blir ’självständig församling’ (i kyrkoordningen ’församling som inte ingår i ett pastorat’).

Mycket få förändringar:
Från 2014 skall kyrkofullmäktige ha minst
15/25/35 ledamöter för högst 5 000/högst 20 000/över 20 000 röstberättigade
(idag 15/19/25 vid högst 5 000/högst 10 000/över 10 000 röstberättigade).

Antalet ersättare skall vara hälften av antalet mandat nomineringsgruppen fått (avrundas uppåt), minst två (ingen förändring mot idag).

Kyrkofullmäktige väljer kyrkoråd och valnämnd, men några andra nämnder får inte finnas. Finns det andra nämnder idag i församlingen kan dessa ersättas av t ex utskott eller kommittéer under kyrkorådet.

Kyrkorådet består av kyrkoherden och minst 6 valda ledamöter. Uppgifterna är de samma som idag: kyrkorådet skall styra och kyrkoherden skall leda all verksamhet i församlingen.
Kyrkofullmäktige får besluta att församlingen skall delas i flera församlingar så att församlingen blir ett pastorat.

Domkapitlet måste godkänna den nya församlingsinstruktionen för pastoratet för att beslutet skall gälla. Förändringen kan göras den 1 januari vilket år som helst.

Flerförsamlingspastorat

Blir ’pastorat’. Här blir förändringarna större:
Från 2014 kallas samfällda kyrkofullmäktige för kyrkofullmäktige.
Kyrkofullmäktige ha minst 15/25/35 ledamöter för högst 5 000/högst 20 000/över 20 000 röstberättigade
(idag 15/25/35/45 vid högst 5 000/högst 20 000/högst 40 000/över 40 000).

Antalet ersättare skall vara hälften av antalet mandat nomineringsgruppen fått (avrundas uppåt), minst två (idag lika många som ordinarie).

Hela pastoratet blir en valkrets, med varje församling som valdistrikt. Kyrkofullmäktige väljer kyrkoråd, församlingsråd och valnämnd, men några andra nämnder får inte finnas. Finns det andra nämnder idag i samfälligheten kan dessa ersättas av t ex utskott eller kommittéer under kyrkorådet.

Kyrkonämnden ersätts av ett kyrkoråd med minst sex valda ledamöter förutom kyrkoherden. Förutom de uppgifter som kyrkonämnden har idag, att styra pastoratets förvaltning, skall kyrkorådet ha omsorg om församlingslivet i pastoratet och tillsammans med kyrkoherden ha ett övergripande ansvar för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd.

Församlingarnas kyrkoråd ersätts av församlingsråd, med minst fyra ledamöter förutom kyrkoherden. Precis som idag kan kyrkoherden sätta en annan präst som arbetar i församlingen i sitt ställe i församlingsrådet. Kyrkoherdens beslut gäller mandatperioden ut.

Församlingsrådet ansvarar tillsammans med kyrkoherden för att de grundläggande uppgifter som framgår av församlingsinstruktionen blir utförda.

Församlingsrådet väljer kyrkvärdar, beslutar om församlingskollekter och om kyrkans upplåtande, samråder med kyrkoherden om gudstjänstplanen, yttrar sig över den för hela pastoratet gemensamma församlingsinstruktionen, och måste godkänna ändringar i kyrkobyggnaden.

Dessutom kan kyrkorådet uppdra åt församlingsrådet att ansvara för exempelvis budget och anställningar av personal som skall arbeta i församlingen.

Församlingsråden väljs av kyrkofullmäktige. Valbarheten till församlingsrådet är utvidgad till hela pastoratet, men man kan bara väljas till ett av pastoratets församlingsråd. För att säkerställa församlingens inflytande skall kyrkofullmäktige ordna ett öppet nomineringsmöte där församlingens röstberättigade medlemmar nominerar kandidater till församlingsrådet.

Eftersom det direkta valet till församlingarnas kyrkofullmäktige eller direktvalda kyrkorådet bortfaller, minskar antalet valsedlar per nomineringsgrupp radikalt i pastoratet:
från två per församling i pastoratet (en vit och en blå) till en enda (vit) för hela pastoratet.

En ny församlingsinstruktion, med ett avsnitt för varje församling, skall utarbetas av kyrkorådet i samverkan med församlingsråden, beslutas av kyrkofullmäktige och godkännas av domkapitlet.

Här skall beskrivas vilka delar av församlingens grundläggande uppgift – gudstjänst, undervisning, diakoni och mission – som skall utföras av församlingen själv, gemensamt av flera församlingar eller på pastoratsnivå.

Kyrkofullmäktige får besluta att ändra församlingsindelningen i pastoratet. Före beslut skall pastoratets församlingsråd yttra sig, och domkapitlet måste godkänna den nya församlingsinstruktionen för pastoratet för att beslutet skall gälla. Förändringen kan göras den 1 januari vilket år som helst.

Flerpastoratssamfällighet

Samfälligheten blir ’pastorat’. Det blir ganska stora förändringar:
En kyrkoherde med övergripande ansvar för hela pastoratet skall tillsättas av nuvarande kyrkonämnd under 2013, och det kan, men behöver inte, vara någon av de kyrkoherdar som idag finns i samfälligheten.

Ingår en domkyrkoförsamling i samfälligheten blir pastoratets kyrkoherde domprost. Om kyrkonämnden inte vill att nuvarande domprost ska bli kyrkoherde för pastoratet, måste en tillsättningsnämnd (med ledamöter från pastoratet och stiftet) sköta rekryteringen av ny domprost. Vilka arbetsuppgifter och titlar nuvarande kyrkoherdar skall ha bestäms av kyrkonämnden, efter 2014 av kyrkorådet. Kanske kan titlar som ’biträdande kyrkoherde’ och ’församlingsherde’ komma till användning.

Från 2014 kallas samfällda kyrkofullmäktige för kyrkofullmäktige.
Kyrkofullmäktige ha minst 15/25/35 ledamöter för högst 5 000/högst 20 000/över 20 000 röstberättigade
(idag 15/25/35/45 vid högst 5 000/högst 20 000/högst 40 000/över 40 000).

Antalet ersättare skall vara hälften av antalet mandat nomineringsgruppen fått (avrundas uppåt), minst två (idag lika många som ordinarie). Hela pastoratet blir en valkrets, med varje församling som valdistrikt.

Kyrkofullmäktige väljer kyrkoråd, församlingsråd och valnämnd, men några andra nämnder får inte finnas. Finns det andra nämnder idag i samfälligheten, såsom fastighetsnämnd eller kyrkogårdsnämnd, kan dessa ersättas av t ex utskott eller kommittéer under kyrkorådet.

Kyrkonämnden ersätts av ett kyrkoråd med minst sex valda ledamöter förutom kyrkoherden. Förutom de uppgifter som kyrkonämnden har idag, att styra pastoratets förvaltning, skall kyrkorådet ha omsorg om församlingslivet i pastoratet och tillsammans med kyrkoherden ha ett övergripande ansvar för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd.

Församlingarnas kyrkoråd ersätts av församlingsråd, med minst fyra ledamöter förutom kyrkoherden. Precis som idag kan kyrkoherden sätta en annan präst som arbetar i församlingen i sitt ställe i församlingsrådet. Kyrkoherdens beslut gäller mandatperioden ut.

Församlingsrådet ansvarar tillsammans med kyrkoherden för att de grundläggande uppgifter som framgår av församlingsinstruktionen blir utförda.

Församlingsrådet väljer kyrkvärdar, beslutar om församlingskollekter och om kyrkans upplåtande, samråder med kyrkoherden om gudstjänstplanen, yttrar sig över den för hela pastoratet gemensamma församlingsinstruktionen, och måste godkänna ändringar i kyrkobyggnaden.

Dessutom kan kyrkorådet uppdra åt församlingsrådet att ansvara för exempelvis budget och anställningar av personal som skall arbeta i församlingen. I stora samfälligheter blir detta sannolikt det vanliga, eftersom församlingskyrkoråden idag har ett omfattande ekonomiskt ansvar och fullgör många arbetsgivaruppgifter.

Församlingsrådet väljs av kyrkofullmäktige.

Valbarheten till församlingsrådet är utvidgad till hela pastoratet, men man kan bara väljas till ett av pastoratets församlingsråd. För att säkerställa församlingens inflytande skall kyrkofullmäktige ordna ett öppet nomineringsmöte där församlingens röstberättigade medlemmar nominerar kandidater till församlingsrådet.

Eftersom det direkta valet till församlingarnas kyrkofullmäktige eller direktvalda kyrkorådet bortfaller, minskar antalet valsedlar per nomineringsgrupp radikalt i pastoratet: från två per församling i pastoratet (en vit och en blå) till en enda (vit) för hela pastoratet.

En ny församlingsinstruktion, med ett avsnitt för varje församling, skall utarbetas av kyrkorådet i samverkan med församlingsråden, beslutas av kyrkofullmäktige och godkännas av domkapitlet.

Här skall beskrivas vilka delar av församlingens grundläggande uppgift – gudstjänst, undervisning, diakoni och mission – som skall utföras av församlingen själv, gemensamt av flera församlingar eller på pastoratsnivå.

Kyrkofullmäktige får besluta att ändra församlingsindelningen i pastoratet. Före beslut skall pastoratets församlingsråd yttra sig, och domkapitlet måste godkänna den nya församlingsinstruktionen för pastoratet för att beslutet skall gälla. Förändringen kan göras den 1 januari vilket år som helst.

Göteborg

Göteborgs kyrkliga samfällighet får respit fram till 1 januari 2018 att genomföra den nya organisationen. Vid valet 2013 väljs alltså fortfarande ett samfällt kyrkoråd med pastoraten som valkretsar, och i varje församling skall ett lokalt val genomföras.

Det är f n oklart om direktval av kyrkoråd fortsatt får förekomma eller om alla församlingar måste ha kyrkofullmäktige. Kyrkostyrelsen kommer senare att fatta beslut om detta.

/Hans-Olof Andrén

Kyrkans Tidning: Tydligt ja i kyrkomötet till nya storpastorat>>
Dagen: Ja till strukturutredningens förslag>>
Svenska kyrkan: Enklare struktur för kyrkan>>

Bra början

Nu har vi startat med en "morgonsuck" som vi kallar vår inledande andakt.
Det känns tryggt att ha den här bönen med sig idag, när vi ska ta alla beslut.

(Bönen är från foldern om Kyrkornas Globala vecka)

En fransiscansk välsignelse (Philip Yancey)

Må Gud välsigna dig med obehag
inför enkla svar, halvsanningar och ytliga relationer
så att du får leva på djupet av ditt hjärta.

Må Gud välsigna dig med vrede
över orättvisor, förtryck och utsugning
så att du kan verka för rättvisa, frihet och fred.

Må Gud välsigna dig med tårar
att fälla över dem som drabbas av lidande, övergivenhet, hunger och krig,
så du kan sträcka ut handen och trösta dem
och förvandla deras smärta till glädje.

Och må Gud välsigna dig med tillräckligt med dåraktighet
för att du ska kunna tro att du kan få betyda något för världen,
så att du kan göra det andra hävdar är omöjligt
för att komma med rättvisa och godhet till
alla våra barn och fattiga.

I vår Herres Jesu Kristi namn.
Amen

Kyrkomötet dag två

Som jag skrev tidigare så blev det ju inget beslut idag. Voteringsanläggningen fungerade inte. Utan det flögs in en ny från England.

Så vi använde hela dagen till att diskutera alla betänkandena. Från kl 9.00 till kl 23.00. Med lunchpaus och liten paus för kulturprisutdelning samt buffé i hallen.

Vi ägnade drygt 3,5 timme åt att diskutera Israel-Palestina-frågan. Viktigt. Men… diskussionen kom att handla om annat än vad som stod i betänkandet. En diskussion som inte borde förts på kyrkomötet tycker jag.

Samma sak när det gällde de kyrkliga utbildningarna.

Då saknade jag frågedebatten (även om det kanske inte var en superbra forum det heller). Men arenan att kunna ta upp en fråga som är viktig, kunna få ett svar och sedan få diskutera den - även om den inte kanske är kyrkomötets ansvarsområde.

Det saknas definitivt ett sådant forum.

Träffade ordförande Gunnar Sibbmark när jag gick hem. Han tror att hela dagen kommer gå åt att ta beslut. Vi får se om han får rätt. Det kan också gå fort. Då hoppas jag att presidiet erbjuder någon typ av föredrag eller annan verksamhet, så att vi inte bara får lulla omkring tills avslutningsmässan ska vara i domkyrkan kl 15.00.

https://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet

Kulturstipendierna ja - det var roligt att konstatera att det var en POSKare med bland stipendiaterna. Åsa Bergius från Umeå.

Läs mer om stipendiaterna här:
https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=943988

Kulturstipendier till verk om kärlek och förlust

Kyrkomötets ordförande Gunnar Sibbmark och ärkebiskop Anders Wejryd tillsammans med årets kulturstipendiater.

Foto: Magnus Aronson

Svenska kyrkan har ikväll, den 20 november, delat ut sammanlagt 500 000 kronor till nyskapande kulturprojekt om livsfrågor. Stipendieutdelningen ägde rum under kyrkomötets andra session i Uppsala universitets aula.

Svenska kyrkans kulturstipendier vänder sig till kulturarbetare inom alla konstformer. Genom stipendierna vill Svenska kyrkan uppmuntra till utbyte mellan kyrkan och kulturutövare i ett gemensamt nyskapande arbete kring livsfrågor, kristen trostolkning eller centrala religiösa motiv.
Från och med i år är antalet stipendieprojekt begränsade till fem, som fått 100 000 kronor var. Teman som stipendiaterna arbetar med är bland annat ung kärlek, förlust och meditation.

Det blir inget beslut idag!

I morse kom vi alla taggade till max. Nu skulle vi ta beslut om strukturfrågorna, om Barnkonsekvensanalys och en massa andra frågor som vi diskuterat fram till 22.30 igår kväll.

Men det blir inga beslut idag. Voteringsanläggningen fungerar inte. Och utan den så måste alla omröstningar ske manuellt och voteringar med hjälp av upprop. Så det kan ta VÄLDIGT lång tid.

Nu flygs det tydligen in ny utrustning från England. Alla beslut kommer att tas på onsdag istället.

Så nu diskuterar vi oss vidare genom frågorna. Ja, eller rättare sagt, vi har bara diskuterat Eu 2012:2 Kairosdokumentet och Israel-Palestinafrågan.

Du kan följa debatten på www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet

Psalm 139

Vi sitter på gruppmöte och pratar om de beslut som ska antas kl 10.30 när vi samlas igen. Det är en mängd beslut och den stora frågan är givetvis strukturutredningen.

Vi inledde med en "morgonsuck" och psalmen "Intet kan mig skilja från Guds kärlek" och psaltaren 139.

Psaltaren 139 

1För körledaren. Av David, en psalm.

Herre, du rannsakar mig och känner mig.

2Om jag står eller sitter vet du det,

fast du är långt borta vet du vad jag tänker.

3Om jag går eller ligger ser du det,

du är förtrogen med allt jag gör.

4Innan ordet är på min tunga

vet du, Herre, allt jag vill säga.

5Du omger mig på alla sidor,

jag är helt i din hand.

6Den kunskapen är för djup för mig,

den övergår mitt förstånd.

7Var skulle jag komma undan din närhet?

Vart skulle jag fly för din blick?

8Stiger jag upp till himlen, finns du där,

lägger jag mig i dödsriket, är du också där.

9Tog jag morgonrodnadens vingar,

gick jag till vila ytterst i havet,

10skulle du nå mig även där

och gripa mig med din hand.

11Om jag säger: Mörker må täcka mig,

ljuset omkring mig bli natt,

12så är inte mörkret mörkt för dig,

natten är ljus som dagen,

själva mörkret är ljus.

13Du skapade mina inälvor,

du vävde mig i moderlivet.

14Jag tackar dig för dina mäktiga under,

förunderligt är allt du gör.

Du kände mig alltigenom,

15min kropp var inte förborgad för dig,

när jag formades i det fördolda,

när jag flätades samman i jordens djup.

16Du såg mig innan jag föddes,

i din bok var de redan skrivna,

de dagar som hade formats

innan någon av dem hade grytt.

17Dina tankar, o Gud, är för höga för mig,

väldig är deras mångfald.

18Vill jag räkna dem är de flera än sandkornen,

når jag till slutet är jag ännu hos dig.

 

Det kändes gott att börja med denna morgonsuck inför dagens förhandlingar.

 

Följ kyrkomötet i plenum på webben här>>

 

Och följ twitterflödet här>>

Lång dags färd mot natt

Första kyrkomötesdagen är över.

Vi startade kl 9.00 i morse och vårt första ärende var organisationsutskottets betänkande 2 om strukturfrågor. Det var ett ämne som hade väldigt många föranmälda talare. Kl 15.00 var det talarlistan klar och ordföranden kunde sammanfatta debatten. I princip var det förslag på bifall till allt, samt avslag på allt.
Beslut tas i morgon kl 10.30.

Kl 12.30 kommer det att hållas en presskonferens med ordförande Sibbmark och ärkebiskop Wejryd med anledning av det beslutet.

Under debatten togs det upp olika aspekter på det mesta. Framförallt diskuterades församlingsaspekten och demokratiaspekten vid valet till församlingsråd.
Frågan om Göteborg kom också upp på en mängd olika sätt. Till slut gick biskop Per (Göteborg) upp och markerade att frågan om Göteborg var en fråga för stiftsstyrelsen i Göteborg.
Vi får väl se i morgon hur det går.

Sen fortsatte dagen och kvällen fram till 22.30 med resten av organisationsutskottets frågor, ekumenikutskottets frågor och gudstjänstutskottets frågor. När det gällde frågan om Kaioros-dokumentet och Israle-Palestina-frågan så beslutade ordföranden att skjuta på den diskussionen till i morgon. Tydligen hade Birgit Friggebo skrivit ett helt nytt förslag som ordföranden ville att vi skulle få läsa. Så diskussionen kommer alltså i morgon.
Det var ett mycket konstigt förfarande i den frågan.

Det går att se kyrkomötets diskussioner live på webben. Du hittar länken till webbsändningen på www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet

Du kan också se kvällsprogrammet Kyrkomötestv.se som också sänds på webben. Ett samarbete mellan Svenska Kyrkans Unga, Frimodig kyrka och POSK. Kvällens sändning ser du här:


Under hela dagen har det twittrats från kyrkomötet. Du kan följa med på
live.twingly.com/kyrkomote 

Nu måste jag gå och lägga mig - det är en kyrkomötesdag i morgon också.

Kyrkomötestv.se

Så var vi igång - efter en del teknikstrul, så att det blev en försening, kom äntligen webbTV-sändningen igång ca 20.25.
Du kan se hela sändningen här:
Det var roligt att vi äntligen kom igång.

Det här är ju ett enskilt initiativ från Svenska Kyrkans Unga, Frimodig kyrka och POSK. Vi såg att det fanns en arena där det saknades något, i samband med kyrkomötet. Gabriel, Hannah och Jonas hade möjlighet att lägga tid på att planera, och genomföra projektet.

Varför var det inte fler med? Ja - det går inte att vara för många när man startar upp en verksamhet. Vi tre helt olika organisationer kände att det var spännande att pröva ett nytt koncept.

Det handlar inte om att prata om våra organisationer, utom om de frågor som är intressanta för och om kyrkomötet. Frågor som rör det som kyrkomötet berör under sina dagar i Uppsala. Inbjudna gäster är från olika nomineringsgrupper och olika experter som kan belysa frågorna.

Vi hoppas att alla nomineringsgrupper ska uppskatta det initiativ som våra organisationer har tagit, för att hjälpa till att belysa och upplysa om kyrkomötets frågor för de som inte är i Uppsala under kyrkomötet.

PS. Amanda Carlshamre, som intervjuas i programmet om Ett enat folk, henne kan du rösta på som Sveriges Lucia. Då tillfaller pengarna Världens barn och Svenska kyrkans internationella arbete. Ärkebiskopen har lovat rösta på henne - gör det du också!
 

Kyrkomötesgruppen sammanträder

Igår startade POSK kyrkomötesgrupp sitt sammanträde. Vi talar om alla de frågor som ska upp till diskussion. Frågor och funderingar som har kommit upp i samband med att vi läst betänkandena hemma.

Vi fortsätter nu på söndag morgon, firar gudstjänst, äter lunch och sen är det fortsatta överläggningar.

Ikväll är det premiär på Kyrkomötes-TV som Svenska Kyrkans Unga, Frimodig kyrka och POSK ordnar gemensamt. Missa inte den hör spännande premiären!!!

http://www.kyrkomotestv.se/
http://bambuser.com/v/3148749

Nytt kvällsmagasin med kyrkomötes-tv

P R E S S M E D D E L A N D E

Nytt kvällsmagasin med kyrkomötes-tv

I samband med novembersessionen av Kyrkomötet kommer ett nytt webb-tv-magasin att sändas söndag-onsdag 18-21 november kl 20.00 på www.kyrkomötestv.se. Det är Svenska Kyrkans Unga och de två nomineringsgrupperna Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan och Frimodig kyrka, som står bakom satsningen. I programmet kommer bland andra ärkebiskop Anders Wejryd och Svenska kyrkans analyschef Jonas Bromander att medverka.

Syftet med programmet är att fördjupa frågorna i och kring Kyrkomötet, som är Svenska kyrkans motsvarighet till Riksdagen. Varje program har ett eget tema och kommer att kretsa kring frågor som ärkebiskopens möte kring barn och unga, strukturutredningen, kyrkligt samhällsengagemang och kyrkovalet. Samtal med inbjudna gäster från olika nomineringsgrupper varvas med reportageinslag.

Programledare är Gabriel Fjellander, lärarstuderande och Hannah Kroksson, vice ordförande i Svenska Kyrkans Unga. Reportageinslagen görs av prästen, journalisten och doktoranden Jonas Lindberg.

Mer information
Gabriel Fjellander, tfn 0730-52 49 70
Hannah Kroksson, tfn 0735-00 54 92
Jonas Lindberg, tfn 0766-22 58 04

Uppdaterad 2012 11 14
Kyrkans Tidning: Webb-teve speglar kyrkomötesfrågor>>

Besök i Linderås, Linköpings stift

Sitter på tåget hem från Linköpings stift. Jag har varit på valupptakt för POSK i stiftet. Träffade knappt 30 POSKare som tagit sig tid att prata POSK-frågor en hel lördag.

Vi höll till i Linderås församlingshem, ett nytt och fint församlingshem, som förövrigt är ritat av en arkitekt som också är POSKare.

Vad talade vi om då? Jo, POSKs program, frågorna som ligger på kyrkomötets bord i höst. Och givetvis kyrkovalet. Hur man kan tänka och planera. Vad det är för skillnader från förra valet. Vilka förändringarna blir om man blir ett nytt pastorat och så vidare.

Härligt att träffa ett så härligt gäng med duktiga och kompetenta människor som vill vara med och ta ansvar i Svenska kyrkan!

Kyrkomötet behöver inte tänka mer - men oj, vilket mod och stöd som krävs lokalt!

Med tillåtelse av Kyrkans Tidning och artikelförfattaren publicerar vi här Hannah Krokssons krönika från Kyrkans Tidning v 44.

Över är tiden då det gick att tänka om huruvida kyrkomötet tänkte besluta sig för förändringarna i Närhet och samverkan. Vissa mindre förändringar kommer att diskuteras, men jag är övertygad om att vi nu har det förslag som går igenom framför oss..

Jag tycker, precis som jag skrivit tidigare, att det är ett välarbetat och spännande förslag. Jag tror på det. Men visst går det att dra paralleller till andra. Varningen från ungdomsorganisationen var redan i remissen att förenklingar alltid är lockande – inte behöver väl vi på nationell nivå besluta om det här och det?

Roligare är det om den lokala församlingen själva gör det. Förenklingarna i kyrkoordningen kan, precis som kyrkostyrelsen vill, ge enorma möjligheter för pastoratets församlingar – men det kan också sluta med att ingenting händer. Inga nya strukturer, inga lokala viljor hörs.

Ibland står vi som lamslagna för att ingen frågar vad vi tycker. Risken är att den förlamningen sker i församlingarna när det inte finns tydliga riktlinjer om vilka råd som ska fyllas, vilken organisation som krävs för starkt medlemsinflytande.

I Svenska kyrkans unga valde vi att förenkla. Ibland är jag rädd att vi förenklade för mycket. Genom att föreslå andra demokratiska sätt att styra än den traditionella styrelsen så riskerar lokalavdelningarnas demokrati att förenklas så att den ibland tycks rinna ut i sanden. Det är farligt.

Samtidigt är det ju just detta som är så fantastiskt! I en församling som ges frihet att delegera till de råd och de grupper som vill vara med och forma kyrkans framtid och nutid så får det plats.

Det finns inget som hindrar att stora församlingar återgår till sina mindre församlingar – och reder sig administrativt med hjälp av smidiga pastorat.

Kyrkomötet behöver inte fundera mer – men oj, vilket mod och stöd som krävs lokalt!

Hanna Kroksson
vice ordförande i Svenska Kyrkans Unga
_______________________________
Hannah Kroksson tar upp något väldigt centralt i själva strukturutredningen. Det kommer att krävas att man tar ansvar lokalt. Det kommer att krävas att man tänker själv. Och det kommer att krävas stöd bland annat från stiften, som har som sin främsta uppgift att främja församlingarna.

Jag tror, precis som Hannah Kroksson att det i grunden är ett bra förslag som ligger på kyrkomötets bord i november. Det finns vissa delar som kan bli ännu bättre - tillexempel valet av församlingsråd.

Men jag tror att just mångfalden har en stor chans att leva och blomstra i Svenska kyrkan. Och vi som är valda för POSK kommer att ta vårt ansvar för att det kommer att bli just så. Mångfalden är viktig.

Ur POSKs vision och program:

En kyrka som omfattar större delen av befolkningen är självfallet inte en homogen åsiktsgemenskap. Bland oss som är engagerade i kyrkan finns det en mångfald av uppfattningar. Inom ramen för den grundläggande tro, bekännelse och lära som Svenska kyrkan står för finns det avsevärt utrymme att tolka och konkretisera vad kristen tro och kristet liv innebär i ord och handling. Hela församlingen har del i ansvaret för kyrkans lära. Det är fråga om ett gemensamt uppdrag att förkunna det kristna budskapet. Ett särskilt ansvar har de förtroendevalda, liksom de som är vigda till tjänst inom kyrkan.

De olika kyrkliga traditioner och inriktningar som ryms inom Svenska kyrkan utgör en rikedom, och förutsätter att alla är beredda att respektera varandras olika uppfattningar och att följa demokratiskt fattade beslut. Toleransen för oliktänkande behöver öka, liksom ödmjukheten hos dem som gör anspråk på att stå för den enda sanna uppfattningen i olika frågor. Vi i Svenska kyrkan behöver bli bättre på att hantera konflikter och härbärgera olika uppfattningar. POSK har idéer för framtiden och vill leda utvecklingen mot en kyrka som karaktäriseras av mångfald och respekt. 

Därför är också kyrkohandboksarbetet så viktigt i Svenska kyrkan. Det är gudstjänsterna som binder oss samman. Det är kyrkohandboken som manifesterar grunden för vår tro. Vi i POSK kommer att ta ansvar på alla de nivåer som vi finns på, för att handboksarbetet ska bli bra, genomarbetat och förankrat.

Mannen bakom kyrkoordningen får medalj

Gunnar Edqvist Foto: IKON

I Göteborg kyrkliga samfällighet inrättades en medalj 2011, med anledning av att kanslichef Staffan Holmgren gick i pension.

Medaljen ska utdelas till personer inom Svenska kyrkan som gjort betydande insatser när det gäller administration och organisation inom kyrkliga förvaltning.

Nu meddelar Svenska kyrkan i Göteborg att medaljen kommer att tilldelas Gunnar Edqvist.

Gunnar Edqvist är diakonvigd, men har under många, många år arbetat på kyrkokansliet i Uppsala där han varit ansvarig bland annat för kyrkorättsfrågor. Så om du har ringt till kyrkokansliet för att fråga om bland annat kyrkoordningen så är det troligt att du har talat med Gunnar Edqvist.

Han har suttit med som sekreterare och utredare i alla de stora utredningarna som Svenska kyrkan har genomfört. Bland annat när det gäller kyrkoordningen och nu senast Närhet och samverkan.

Så här skriver Svenska kyrkan i Göteborg i sitt pressmeddelande:

Kyrklig förvaltning står i fokus när Staffan Holmgren-medaljen ska delas ut. Första medaljör efter Staffan Holmgren själv blir Gunnar Edqvist.

Staffan Holmgrenmedaljen i silver delas ut en gång per mandatperiod till en person, som gjort sig förtjänt av Svenska kyrkans uppskattning för insatser inom kyrklig förvaltning.
När nu medaljen ska delas ut för första gången (efter att Staffan Holmgren själv fått den) så är det Gunnar Edqvist som uppmärksammas för sina insatser när det gäller kyrklig förvaltning.

Även om Gunnar Edqvist diakonvigdes 1974 så är han mest känd för sina insatser när det gäller kyrklig förvaltning. Han har sedan 1998 arbetat med kyrkorättsfrågor inom kyrkokansliet. Han har ibland också kallats ”kyrkoordningsorakel” och är en av huvudförfattarna till kommentarerna till den nuvarande kyrkoorodningen.

Gunnar Edqvist har bland annat varit utredningssekreterare åt kyrkostyrelsen och sekreterare åt de stora utredningarna ”Styra och leda” samt ”Närhet och samverkan” som arbetat med strukturfrågorna i Svenska kyrkan.

Medaljen delas ut i samband med kyrkofullmäktiges middag vid sammanträdet den 11 december. (Då delas också Svenska kyrkan i Göteborgs årliga kulturstipendium ut.)
Medaljen instiftades av Svenska kyrkan i Göteborg i samband med att förvaltningschefen Staffan Holmgren avtackades efter över 30 års tjänstgöring inom Göteborgs kyrkoförvaltning.

Medaljen är formgiven av konstnären Peter Linde. Han är tidigare representerad med flera statyer i Göteborg, bland annat Karin Boye vid stadsbiblioteket (just nu tillfälligt placerad i Trädgårdsföreningen). I Stockholm står hans staty av Hjalmar Söderberg utanför Kungliga Biblioteket.

Kyrkomötets ordförande samt generalsekreteraren i kyrkokansliet utgör jämte representanter för Svenska kyrkan i Göteborg den kommitté, som väljer ut personer, som skall tilldelas medaljen. Den här första gången blev det Gunnar Edqvist.

Värna församling eller inte…?

SvD Brännpunkt har haft tre debattartiklar om strukturutredningens förslag. Framförallt handlar debattartiklarna om begreppet församling.

SvD (24/9) Kyrkan stöps om i tysthet>>
SvD (replik) (27/9)  Förslaget gör att små församlingar kan finnas kvar>>
SvD (slutreplik) (2/10) Kyrkostyrelsen skönmålar det egna förslaget>>

I den första debattartiklen skriver de fyra debattörerna (Lars B Stenström, Kjell Kallenberg, Annika Borg och Yngve Kalin):

Svenska kyrkan har gång på gång med kraft hävdat att församlingarna är den grundläggande enheten. Kyrkan byggs underifrån – i och av församlingarna – och lever som en gemenskap runt ordet och sakramenten. Förhållandet har märkts genom att församlingarna förfogat över uppgiften att fira gudstjänst, undervisa, bedriva diakoni och mission.

När förvaltningsområdet, pastoratet, görs till det primära pastorala området går organisation före innehåll. Pastoratet övertar den grundläggande uppgiften och förfogar över instruktionen som ska vägleda arbetet. De avlövade församlingarna blir en återspegling av pastoratet. 

Kyrkostyrelsen svarar:

Svenska kyrkan vill ta till vara det engagemang som samlas i såväl stora som små församlingar. När andra samhällsaktörer – apoteken, posten och bensinstationer – lämnar landsbygden är Svenska kyrkan kvar. För att detta ska vara möjligt också i framtiden föreslår kyrkostyrelsen att den kyrkliga strukturen förändras så att rationell förvaltning och teologisk ledning kan kombineras med små gemenskaper. Uppdraget är det samma – som ärkebiskop Anders Wejryd konstaterade: ”att vara ett redskap för evangelium”.

Till skillnad från vad Lars B Stenström med flera uttrycker på Brännpunkt (24/9) så möjliggör kyrkostyrelsens förslag att små församlingar kan finnas kvar som församling, utan att behöva läggas samman med andra till en större församling. Detta hände på 2000-talets första decennium då fler än tusen församlingar uppgick i större enheter. Förslaget på kyrkomötet innebär att de små enheterna kan vara kvar och får en flexibel organisation som passar respektive ort och sammanhang.

I själva verket ökar möjligheterna till delaktighet i den kyrka och församling där man har sitt engagemang. Det blir lättare att anpassa ansvarsuppdragen efter lokala förutsättningar och göra det möjligt till exempel för unga människor att engagera sig i sin församling. 

Och då kommer en slutreplik från de fyra debattörerna:

Förslaget passar en partipolitiskt styrd kyrka som hand i handske. En enskild kyrkomedlem kan med nuvarande system endast utöva sitt demokratiska inflytande genom partier eller så kallade nomineringsgrupper. Det är inte församlingarnas ombud som samlas till kyrkomöte, det är socialdemokrater, centerpartister, folkpartister, sverigedemokrater och några kyrkliga partier som beslutar.

Vi ser med oro på hur makten i kyrkan centraliseras, lokaldemokratin sätts på undantag och de politiska partierna formar en kyrklig struktur för att behålla kontrollen över Svenska kyrkan. Kyrkomötesbeslutet i november riskerar att för lång tid att stänga möjligheten att finna en förenklad organisation som tar sin utgångspunkt i församlingarna, i kyrkans uppdrag och enskilda kyrkomedlemmars engagemang på lokalplanet. 

Jag vill bara säga att jag definitivt är ett ombud för min församling, både den församling jag är aktiv gudstjänstfirare i och den jag bor i (vilket inte är samma). Jag är aktiv i Svenska kyrkan och jag känner mig definitivt som ett "församlingsombud". Vi är valda i våra stift.

Jag gillar inte heller att det är allmänna partilistor i kyrkomötet - men att vara så fräck som att säga att alla de som sitter i kyrkomötet inte representerar församlingarna tycker jag är att ta till överord.

För  POSK är det självklart att det är församlingen som är basen för all verksamhet. Och de allra flesta av oss ser möjligheten med den nya strukturen. Ser att församlingar som varit tvungna att läggas samman till en större församling återigen skulle kunna bli en egen enhet - i ett större sammanhang. När kraven inte är lika stora för att vara en lokal enhet.

För de allra flesta församlingar blir det ingen större skillnad med det nya förslaget. Den största skillnaden är de församlingar som ingår i en samfällighet. Där måste det tas ett beslut om samfälligheten ska bli ett pastorat eller flera olika. Inom pastoratet har man ansvar för att den grundläggande uppgiften kan genomföras (gudstjänster, undervisning, mission och diakoni). Det finns också ett ansvar för begravningsfrågor som krånglar till det. 

Församlingar finns i mycket olika sammanhang och förutsättningarna för att vara en församling skiftar, ”det ser så olika ut”. Det är en stor skillnad på att vara församling på landsbygden respektive i staden, i glesbygd respektive i områden som starkt expanderar.

Varje församling behöver uppmärksamma och verka utifrån sina speciella förutsättningar. En nyhet är att en församling inom ett pastorat kan av kyrkorådet tilldelas att ta ansvar för ett visst verksamhetsområde för hela pastoratets räkning. Det innebär en möjlighet för en församling och ett församlingsråd att specialisera sig på en uppgift man har särskilda förutsättningar att bedriva och församlingar kan därmed framträda på olika sätt och därmed komplettera varandra.

Förslaget ger stora och goda möjligheter för församlingar att växa och blomstra av liv och gudstjänster.

Ur POSKs Vision och program:

Kyrkans tro tar sig uttryck i en församlingsgemenskap med ett levande gudstjänstliv som centrum. Att bygga levande och missionerande församlingar på dopets grund är kyrkans viktigaste uppgift och en gemensam kallelse för alla som tillhör kyrkan. Gudstjänsten är hela församlingens gåva och ansvar. Frivilligas ansvarstagande i gudstjänsten ska uppmuntras.

Fler nomineringsgrupper på väg

I Svenska kyrkan har vi många nomineringsgrupper som ställer upp de kyrkliga valen.
Nästa höst går det att rösta på tre riksdagspartier. Det är Socialdemokraterna, Centern och Sverigedemokraterna (Fädernas kyrka) som ställer upp med sina partier i det fria trosamfundet, Svenska kyrkan.
SPI (Sveriges Pensionärers Intresseparti) ställer också upp med sitt parti.

Sedan har vi nomineringsgrupperna FiSK (Fria liberaler i Svenska kyrkan) Kr (Kristdemokrater i Svenska kyrkan) ViSK (Vänstern i Svenska kyrkan) (har ingen webbsida), MiSK (Miljöpartister i Svenska kyrkan).

Sen har vi givetvis POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) och dess två avknoppningar ÖKA (Öppen kyrkan för alla) och Frimodig kyrka. 

Moderaterna har ju beslutat sig för att inte ställa upp som parti utan kommer nu istället att försöka samla sina anhängare under namnet Borgerligt alternativ.

Och idag kunde vi läsa ytterligare en annons i Kyrkans Tidning (tipstack till Martin Garlöv) om nomineringsgruppen Vägen i Svenska kyrkan. Det är moderater och folkpartister i Växjö stift som tydligen inte vill inordna sig i de redan befintliga grupperna utan tänker sig att starta en helt ny nomineringsgrupp.

När jag läser deras program så kan jag inte se något nytt eller revolutionerande. Den värdegrund som de har tagit fram stämmer helt överens med POSKs program. Även om vårt program är mer utvecklat.

Så… jag säger till alla er som tänker er att ställa upp för nomineringsgruppen Vägen - välkomna till POSK istället! Du kommer in i ett sammanhang där vi finns på alla nivåer. Där det finns lokala gemenskaper och där det finns representation på alla nivåer. En färdig organisation.
Fundera på det och gå gärna på POSK i Växjös informationsmöten 6 oktober, 13 oktober eller 27 oktober.

Foto: IKON

Betänkandena är klara

Nu finns betänkandena tillgänliga på kyrkomötets webbsida. Du hittar allt här.

Kyrkomötets webbsida: Betänkandena

Eller läs direkt här:

Betänkanden

Kyrkomötets första session 2012 resulterade i 48 betänkanden, fördelade på följande utskott:

Budgetutskottets betänkande B 2012:1-2
Ekonomi- och egendomsutskottets betänkande EE 2012:1-5
Ekumenikutskottets betänkande Eu 2012:1-6
Gudstjänstutskottets betänkande G 2012:1-5
Kyrkolivsutskottets betänkande Kl 2012:1-12
Kyrkorättsutskottets betänkande Kr 2012:1-3
Organisationsutskottets betänkande O 2012:1-6
Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande TU 2012:1-9
Klicka på respektive länk för att läsa ett betänkande och de dokument som är relaterade till det.

Budgetutskottets betänkande B2012:01

Budgetutskottets betänkande B2012:02

Ekonomi- och egendomsutskottets betänkande EE2012:01

Ekonomi- och egendomsutskottets betänkande EE2012:02

Ekonomi- och egendomsutskottets betänkande EE2012:03

Ekonomi- och egendomsutskottets betänkande EE2012:04

Ekonomi- och egendomsutskottets betänkande EE2012:05

Ekumenikutskottets betänkande Eu2012:01

Ekumenikutskottets betänkande Eu2012:02

Ekumenikutskottets betänkande Eu2012:03

Ekumenikutskottets betänkande Eu2012:04

Ekumenikutskottets betänkande Eu2012:05

Ekumenikutskottets betänkande Eu2012:06

Gudstjänstutskottets betänkande G2012:01

Gudstjänstutskottets betänkande G2012:02

Gudstjänstutskottets betänkande G2012:03

Gudstjänstutskottets betänkande G2012:04

Gudstjänstutskottets betänkande G2012:05

Kyrkolivsutskottets betänkande Kl2012:01

Kyrkolivsutskottets betänkande Kl2012:02

Kyrkolivsutskottets betänkande Kl2012:03

Kyrkolivsutskottets betänkande Kl2012:04

Kyrkolivsutskottets betänkande Kl2012:05

Kyrkolivsutskottets betänkande Kl2012:06

Kyrkolivsutskottets betänkande Kl2012:07

Kyrkolivsutskottets betänkande Kl2012:08

Kyrkolivsutskottets betänkande Kl2012:09

Kyrkolivsutskottets betänkande Kl2012:10

Kyrkolivsutskottets betänkande Kl2012:11

Kyrkolivsutskottets betänkande Kl2012:12

Kyrkorättsutskottets betänkande Kr2012:01

Kyrkorättsutskottets betänkande Kr2012:02

Kyrkorättsutskottets betänkande Kr2012:03

Organisationsutskottets betänkande O2012:01

Organisationsutskottets betänkande O2012:02

Organisationsutskottets betänkande O2012:03

Organisationsutskottets betänkande O2012:04

Organisationsutskottets betänkande O2012:05

Organisationsutskottets betänkande O2012:06

Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande TU2012:01

Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande TU2012:02

Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande TU2012:03

Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande TU2012:04

Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande TU2012:05

Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande TU2012:06

Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande TU2012:07

Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande TU2012:08

Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande TU2012:09

Det betänkandet som berör strukturutredningen är Organisationsutskottets betänkande O2012:02 

Frimodig kyrka blogg: Kyrkomötets betänkande är färdiga>>

Svenska kyrkan på bokmässan

Det var inte bara kyrkomötet som hände förra veckan. Utan också bokmässan i Göteborg.
(Nu tycker jag att det är uselt att kyrkomötet och bokmässan är samma dagar. Men det kommer jag att skriva en motion om, till nästa års kyrkomöte)

Den största utställaren (till ytan) är Svenska kyrkan som under fyra dagar bjuder på många fria författarseminarier på Se människanscenen.

Flera av dessa har spelats in och finns att se på http://play.svenskakyrkan.se/

Så du som missade bokmässan, eller bara vill höra och se en gång till kan gå in och kika här.

Kyrkans Tidning: Gisslan hos gerillan>>

Kyrkan måste ta medierna till hjälp i missionsarbetet!

KYRKAN MÅSTE TA MEDIERNA TILL HJÄLP I MISSIONSARBETET!

Äntligen skall vår kyrka satsa – såvitt det kan förstås – fullödigt på mission (evangelisation) och undervisning! Alltså på huvuduppgiften för en kyrka, där många företrädare dessvärre inte riktigt har förstått allvaret i den ständiga minskningen av antalet tillhöriga: en minussiffra på ungefär en miljon under de senaste femton (15) åren! Inriktningen från kyrkostyrelsens sida är riktig och synnerligen angelägen!

Varje flyktad kyrkotillhörig är en för mycket! Den mörka utträdestrenden måste hejdas och förbytas i sin motsats. Alla krafter i kyrkan måste inriktas på detta! Insikten om situationens allvar måste få ordentligt genomslag i alla kyrkliga led, eftersom det är allas i kyrkan verksamma huvuduppgift att arbeta efter Missionsbefallningens ord att göra ”alla folk till lärjungar! Låt oss aldrig glömma detta. Därför kan Svenska kyrkan aldrig vara passiv, slå sig till ro och tro att den lever i den bästa av världar och att (exempelvis) åderlåtningen av tillhöriga inte är något att bekymra sig över.

Når tusentals personer

På POSK:s hemsida berättas om ett seminarium under kyrkomötet rörande att via sociala medier verka för just befallningen. Vilka förslagen och rekommendationerna därifrån än var, är naturligtvis initiativet utmärkt och ett viktigt led i kyrkans arbete.

Men varför inte också på ett helt annat sätt, än vad som nu är fallet, utnyttja de traditionella medierna, de som garanterat når många fler än vad de nätbaserade förmår? Inte minst tidningarna, regionala och lokala, borde intressera kyrkfolket. Här följande exempel, som enkelt illustrerar skillnaden mellan antalet mottagare av det kristna budskapet:
-En gudstjänst i kyrkan samlar kanske – i de flesta kyrkor på landsbygden och i mindre städer en ”vanlig” söndag – mellan tjugo och fyrtio personer. Så många (eller få) går alltså därifrån med de förhoppningsvis kloka och vägledande orden i predikan ringande i öronen.

Men om prästen skriver en artikel – på sin regionala eller lokala tidnings debatt- eller insändarsida - når budskapet tusentals mottagare, låt vara att alla inte läser den vid morgonkaffet. Men de har möjlighet att efter hemkomsten från jobbet göra det. Inte nog härmed: prästen eller någon i kyrkorådet, kan å kyrkans vägnar reagera på en aktuell händelse i bygden, be nyhetsredaktionen att få kommentera densamma och då markera var kyrkan står och önskar i frågan.

Moraldebatter

Inte minst i s k moraldebatter och etiska frågor, som rör exempelvis girigheten i näringslivet eller politikers uppenbarligen aldrig sinande intresse att sko sig eller att i trängda situationer ta till lögnen, är förstås kyrkans röst central; sanningskravet är odelbart, lögnen och falskheten förödande och rätten den lysande ledstjärnan!

Med andra ord måste vår kyrka, särskilt på det lokala församlingsplanet, bli mer aktiv, våga mer, lämna rädslan i garderoben för att i stället – inte minst genom att alltså bli delaktig i den dagliga samhällsdebatten via tidningar och etermedierna – frimodigt räta på ryggen, öppet, ärligt samt utan reservationer stå för Ordet, Kristi budskap. Till detta hör naturligtvis att även i samhälls- och den internationella debatten (Svenska kyrkan är ju en del av den världsvida kyrkan) alltid och konsekvent försvara frihet, demokrati och brännmärka regimer – oavsett ideologisk kulör – där förtryck råder och de mänskliga rättigheterna kränks.

Kyrkans röst är frihetens, fredens, sanningens och rättvisans röst!
Kyrkan för alltid, utan minsta reservation, det okränkbara människovärdets talan!

Allt detta kan Svenska kyrkan bli mer aktiv i genom de (nästan) totalspridda medierna!

BENGT OLOF DIKE
Kyrkomötesledamot 1989-2005,
Kyrkoråds- och kyrkofullmäktigeledamot (för POSK) i
Mörrum-Elleholms församling.