Om Göteborg…

Igår hade stiftsstyrelsen i Göteborg sammanträde hela dagen och diskuterade bland annat frågan om Göteborgs kyrkliga samfällighet och om det ska bli ett eller nio pastorat.
__________________________
Uppdaterad 14.00
Beslutet är klart. Det blir nio pastorat i Göteborg. Med röstsiffrorna 7-7 och biskopsutslagsröst vann förslaget om nio pastorat.
Nio pastorat i Göteborg>>
___________________________

Idag kommer de att ta beslutet. Diskussionerna har gått höga här i Göteborg och det är tydligt att det inte finns någon starkt majoritet för varken den ena eller den andra linjen.
Göteborgs stift>>
Göteborgs kyrkliga samfällighet>>

Enligt Jonas Ransgård (m) facebookstatus i morse var det 7-7 med biskopens utslagsröst som skulle avgöra beslutet idag. Om detta stämmer lär vi få veta senare i eftermiddag.

Ikväll har Göteborgs kyrkliga samfällighet kyrkofullmäktige och vi kommer att få veta hur det har gått. Oavsett vilket beslut det blir så blir det jobb för alla förtroendevalda att ta tag i efter årsskiftet.

Gunnar Edqvist

I samband med middagen efter kyrkofullmäktige idag kommer också Staffan Holmgren-medaljen att delas ut till Gunnar Edqvist.
Medaljen delas ut en gång per mandatperiod till en person, som gjort sig förtjänt av Svenska kyrkans uppskattning för insatser inom kyrklig förvaltning.
Gunnar Edqvist får Staffan Holmgrenmedaljen>>

Henrik Tobin

Ytterligare en utmärkelse delas ut när kulturutskottet delar ut kulturpriset. Det går i år till Henrik Tobin, musiker och författare. Många känner honom säkert som chefredaktör i Kyrkomusikernas tidning. Han kommer att använda kulturpriset för att skriva ytterligare en bok säger han.
Henrik Tobin årets kulturstipendiat>>

Eva-Maria bloggar

En av våra POSKare i kyrkomötet, Eva-Maria Munck, bor i Sollentuna och har den senaste veckan gästbloggat på Sollentuna församlings egen blogg "Kyrkporten i Sollentuna"

Läs hennes blogginlägg här:
4 december: Sweet december>>
7 december: Vilken roll har kyrkan i Sollentunas integrationsarbete?>>
9 december: Ring klocka ring>>

Eva-Maria är en av alla POSKare som välkomnar oss andra till kyrkodagarna i ett av deras församlingshem.
Så glöm inte att anmäla dig till POSKs kyrkodagar den 12-13 januari 2012.

Nyhetsbrev 4 om kyrkovalet

Det har kommit ett nytt nyhetsbrev från kyrkokansliet med anledning av kyrkovalet. Där kan du läsa om vad som händer efter beslutet i kyrkomötet, vad som gäller i Göteborgs kyrkliga samfällighet (som fick ett undantag på fyra år), blanketter, om personval och annat som rör praktiska saker för valnämnd.

Du kan läsa nyhetsbrevet här:

Open publication - Free publishing - More kyrkoval

Och glöm inte att anmäla dig till POSKs kyrkodagar 12-13 januari!
http://www.posk.se/viewNavMenu.do?menuID=1364

Har du kommit på en bra present?

Läser i Kyrkans Tidning - de skriver mest om upplysning (vill att vi ska välja rätt glödlampa).

Läser i tidningen Dagen - de skriver mest om adventsuppropet de tagit initiativ till. Ska skolorna vara i kyrkan vid advent? Ska det vara frivilligt eller inte, för eleverna? Ska kyrkan bestämma eller ska skolan? Ja, dessa frågor är många.

Men jag tänker inte skriva något om detta just nu.

Jag bryr mig stället om julklappar - vad ger man till alla dem som redan har allt. Eller hur gör man när man inte har så mycket pengar, men ändå vill ge något som betyder något för många.

Jo, då kan man satsa på julklappar från Svenska kyrkans webbutik.
http://webbshop.svenskakyrkan.se/

Du kan köpa en matkasse, en gris, en brunn eller rent vatten. Där finns presenter i alla prisklasser och dessa presenter ger glädje till många, många människor!

Och DU - glöm inte att anmäla dig till POSKs kyrkodagar den 12-13 januari i Sollentuna. Anmälan och information hittar du här>>

Anmäl dig till POSKs kyrkodagar

Du har väl inte glömt att anmäla dig till POSKs kyrkodagar som är den 12-13 januari i Sollentuna?

Föreläsare blir Jonas Bromander och Erik Eckerdal. Temat för helgen är Framtidsspaning och Svenska kyrkans sociala roll. Givetvis blir det gudstjänst, planering inför kyrkovalet och möjlighet att samtala och umgås med övriga POSKare.

Du kan läsa hela programmet och anmäla dig här>>

Varmt välkommen!!!

Får vi tycka olika?

Funderar på detta med att tycka olika. Trots att vi är del av något gemensamt. När man är POSKare så känner man sig alltid glad när något går bra och det är en POSKare inblandad. Självklart.

På samma sätt kan man bli ledsen och oroad när det händer något som inte känns bekvämt, när det utdelas hårda ord - eller där vi helt enkelt faktiskt tycker väldigt olika.

Kan jag ändå vara med då?

Nu senast tänker jag bland annat på det beslut som kyrkonämnden i Lund har tagit med anledning av att strukturutredningens förslag går igenom. De har bestämt sig för att utlysa domprosttjänsten. Och då skriver tidningarna om detta.
Sydsvenskan: Domprost petas när församlingar slås ihop>>
Kyrkans Tidning: Utlyser tjänsten - fast domprosten vill vara kvar>>

Och i Göteborg förs det intensiva debatter och diskussioner inför stiftsstyrelsens beslut den 11 december huruvida Göteborg ska bli ett pastorat (som är det kyrkomötet beslutat) eller om stiftsstyrelsen beslutar sig för att dela upp samfälligheten i nio pastorat och därmed delar upp Svenska kyrkan i Göteborg.

Och där tycker vi olika. Några av oss tycker att nio pastorat är det allra bästa för kyrkan, några andra av oss tycker att ett pastorat är det allra bästa.
I Lund har de säkert diskuterat på liknande vis. Fördelar och nackdelar.

Det är jobbigt att inte tycka lika - men det är också det som är en del av styrkan. Vi är Guds barn, med en egen fri vilja. Med kloka tankar och möjlighet att kommunicera.

Så kan jag fortsätta att vara med i POSK även om andra inte tycker som jag - även om de agerar på ett sätt som jag inte skulle gjort i den situationen? Även om det kan upplevas som hårda ord och orättvist?

Ja, det tycker jag. Jag är inte överens med alla mina kamrater i POSK alla gånger. Men jag vet att vi kan dela gudstjänstgemenskap och nattvardsgemenskap tillsammans. Jag vet att vi kan mötas i bönen och i ordet. Och det är större och kan hjälpa mig att se mina kamrater med Jesus ögon. Så tar vi vara på mångfalden och respekterar individen.

POSKs vision

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska
•    erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
•    förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
•    se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
•    respektera individen och glädjas åt mångfalden
•    vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
•    vara en brobyggare mellan kyrkor
•    sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

Kyrkohandboken i bruk

Från Svenska kyrkans intranät hittar jag följande artikel om en av de församlingar som nu använder förslaget till den nya kyrkohandboken.

Traditionellt eller svängigt med ny kyrkohandbok

Första Advent i Visby domkyrka. Foto: Roland Asplund

Under första Advent har det varit premiär för förslaget till en ny kyrkohandbok. Var femte församling deltar i försöksverksamheten som pågår mellan första Advent 2012 och Domsöndagen 2013.

- Varje tid har sitt språk. Kyrkan måste hänga med och uppgradera sig hela tiden och få ett språk som går att använda till vardags, säger domprost Mats Hermansson i Visby domkyrkoförsamling.

Det är första Advent och nollgradigt. Staden Visby är inkapslad i ett rejält snötäcke. Domkyrkan Sankta Maria fylls i en jämn ström med gudstjänstbesökare, kanske med denna särskilda längtan som många av oss känner just i början av det nya kyrkoåret. Dagens Adventsmässa kl 11 firas efter det nya kyrkohandboksförslaget.

  ”Jesus Kristus, jag kommer till dig i längtan efter läkedom och upprättelse. Förlåt mig det jag har brustit mot skapelsen, mina medmänniskor och mig själv” som det står i den nya bönen om förlåtelse. I agendan är den nya gudstjänstordningen samlad under rubrikerna Samling, Ordet, Måltiden och Sändning.

Agendan rymmer flera nyskrivna och oprövade texter och mässmusiken är inte helt lätt för församlingen så här första gången. Den låter litet brydd och ängslig, men finner sin plats i den sjungna förbönen och de välbekanta adventspsalmerna förstås.

  - Jag blir litet irriterad på mig själv för att jag inte klarar sångerna, men man lär sig med tiden. Det var en så vacker förbön och den satte sig också direkt, säger Helene Breidne, som är erfaren körsångare. Hon tycker det är klokt att förenkla gudstjänsten, ge den ett modernare språk.

  - Det är viktigt att det blir en balans, så att det fungerar för såväl den gamla som den nya generationen.
  Alma Hedlund-Emilsson är föräldraledig kantor och arbetar i domkyrkoförsamlingen. Det här var första gången hon hörde musiken.

   - Det var litet ojämn kvalitét. En del var lätta, andra svåra att sjunga och låg inte så bra i munnen. Man måste ge det mer tid för att ge det en chans, tycker hon.


Tänka gudstjänst
I församlingen har arbetslag och förtroendevalda varit engagerade i arbetet. Det här är ett tillfälle att få vara med och påverka hela Svenska kyrkans arbete, menar Mats Hermansson.

  - Vi ska pröva så mycket som möjligt, inte minst musik. Under året kommer vi att ha två alternativa agendor, bland annat en mer ”light” med mindre textläsning. Det här är ju ett tillfälle att tänka hela gudstjänsten.

   Som en del i det tänker domkyrkoförsamlingen bjuda in särskilda yrkesgrupper, arbetsplatser vid några tillfällen till gudstjänsten.
  - En ny kyrkohandbok är egentligen inte så dramatisk. Den församling som vill fortsätta som tidigare kan göra det. Och vill man ta ut svängarna med nytt språk och ny musik går det också bra. Kyrkans liv hänger inte på kyrkohandboken. Det som avgör är vad man fyller gudstjänsten med, tonen, hur man relaterar till människor. Vår stora uppgift är som tidigare att arbeta med hur vi välkomnar och bemöter människor, säger Mats Hermansson.

  I Visby stift deltar 13 församlingar av totalt 39 i försöken och de kommer även att vara remissinstanser. Stiften har en nyckelroll i försöksverksamheten med en ny kyrkohandbok med bl a utbildningar och seminarier för de inblandade församlingarna. Stiftsprost Richard Wottle tycker att processen med kyrkokansliet varit mycket bra.

  - För första gången ingår rättigheterna till mässmusiken i kyrkohandboken. Förslaget är ett försök att normera liturgin mer. Gudstjänststrukturen blir tydligare. Den frikyrkliga traditionen har fått ett starkt inflytande på den nya musiken och texterna. Samtidigt finns allt det gamla kvar. Urvalet av bibeltexter är bättre, fylligare. På det hela taget är jag positiv. Man ska inte skylla på det nya handboksförslaget om det blir en tråkig eller dålig gudstjänst, säger Richard Wottle.

Roland Asplund

Läs mer om förslaget till ny kyrkohandbok

Tidning Dagen har skrivit om kyrkohandboksförslaget:

Delade meningar om nya kyrkohandboken

Första advent är inte bara startskottet för ett nytt kyrkoår. I år utgör helgen även premiär för test av en ny version av Den svenska kyrkohandboken. Det är dock inte alla som jublar över förändringen.

– Det är ett försök att tillfredsställa alla, men i praktiken kommer de olika fraktionerna inom Svenska kyrkan att dras ännu mer från varandra, tror Gunvor Vennberg, teolog och ledamot i stiftsfullmäktige i Luleå stift för Frimodig kyrka.
– Den utveckling vi har sett inom kyrkan förstärks av att det här finns massor av alternativ. Utformningen av gudstjänsten säger mycket om var vi står teologiskt och nu kan man välja åt vilket håll man vill gå.
En konkret sak i det nya förslaget som hon har invändningar mot är att man kan välja att plocka bort syndabekännelsen i mässan, den ska nu bli frivillig.
– Kyrkan hade tidigare bikten innan mässan, sen flyttade den in i själva ordningen som en gemensam syndabekännelse. Nu vill man göra den frivillig. Det tycker jag känns väldigt tveksamt.
På söndag går startskottet
Många är i stället nyfikna och ser fram emot att börja använda den nya handboken. Knappt hälften av alla svenskkyrkliga församlingar ska, med start på söndag, testa den föreslagna kyrkohandboken under ett kyrkoår.
– Om den antas av Kyrkomötet 2015 blir detta den åttonde kyrkohandboken i ordningen efter reformationen, säger Boel Hössjer Sundman, projektledare för arbetet med revideringen.
– Det är således en långsamhetens bok och en speciell händelse i kyrkans liv.
Ärkebiskop Anders Wejryd lyfter fram en invändning som skulle kunna tala emot en ny kyrkohandbok.
– Folk känner ändå igen så lite i kyrkan, vi behöver vara aktsamma om det som är bekant, har jag hört vissa säga. Men vill man fira gudstjänst precis som vanligt kan man göra det, samtidigt som det nu ges stora valmöjligheter.
Lång förebredelsetid
Arbetet med att förändra kyrkohandboken har pågått länge. Initiativet togs av kyrkostyrelsen redan 2006. En stor projektgrupp bestående av representanter från hela landet har jobbat med det som nu läggs fram som förslag.
Finns en facebookgrupp
Debatten kring de nya förslagen har även den pågått länge. Jermunn Solem, komminister i Norrlands inland, startade en facebookgrupp med anledning av revideringen. Hans gissning var att den skulle samla ett 40-tal kyrkliga nördar. I dag har gruppen 3 500 medlemmar.
– Jag tror intresset delvis beror på att kyrkan är lite dålig på att skapa mötesplatser där man får diskutera inomkyrkliga frågor, säger han.
– Diskussionen på facebook har inte bara handlat om förslaget utan om allt möjligt. Det har heller inte bara varit svenskkyrkliga som deltagit utan folk från alla samfund.
Vissa inlägg har handlat om detaljer i förslaget, som exempelvis att nattvardskalken föreslås bytas till ordet ”bägare” och Kyriet ska heta ”Kristusrop”. Det förekommer också mer övergripande teologiska frågor som vad kyrkan är och bör vara. Själv tycker Jermunn Solem att förslaget är bra på det stora hela.
– Det är egentligen väldigt likt den handbok som finns i dag, men för oss som arbetar i mindre församlingar speglar den nya bättre vad vi gör tycker jag.
Känns lite nervöst
På söndag håller han sin första gudstjänst med den nya handboken och han erkänner att det känns lite pirrigt.
– Framför allt med den nya musiken som ska sitta. Vi får helt enkelt öva med församlingen och sen lita på att den helige Ande leder oss rätt.

Josefin Lilja

Reporter

josefin.lilja@dagen.se

 

Kyrkoavgiften stabil

Ett pressmeddelande från Svenska kyrkan berättar om kyrkoavgiften i Svenska kyrkan
Svenska kyrkans webbsida>>

Kyrkoavgiften fortsatt stabil

2012-12-03 13:26

Verksamheten i Svenska kyrkans 1426 församlingar är till ca 80 procent beroende av kyrko- och begravningsavgiften. Ingen generell statlig finansiering utgår utöver den kyrkoantikvariska ersättningen. 
Foto: Magnus Aronson/IKON

Kyrkoavgiftssatserna för 2013 är nu fastställda. Jämfört med förra året är det färre församlingar som höjer och fler som sänker sin kyrkoavgiftssats, visar sammanställningen. Medlemmarna i Svenska kyrkan betalar nästa år i snitt 1,24 procent av sin beskattningsbara inkomst i kyrkoavgift, lika stor andel som 2012. 

Begravningsavgiftssatsen ingår i kyrkoavgiftssatsen och uppgår till 0,25 procentenheter. Om man bortser från begravningsavgiften betalar medlemmen i snitt avrundat 1 procent av sin beskattningsbara inkomst i kyrkoavgift nästa år.

Av 764 församlingar med egen ekonomi och samfälligheter, är det 83 som höjer och 33 som sänker kyrkoavgiftssatsen. Förra året var motsvarande siffror 113 respektive 26 av 774 ekonomiska enheter. Höjningar av kyrkoavgiftssatser samt ökning av avgiftsunderlaget bidrar till att kyrkoavgiftsintäkterna totalt sett ökar.

Detta innebär att inför 2013 ökar den totala kyrkoavgiftsintäkten med cirka två procent jämfört med 2012. Detta efter flera års minskande avgiftsintäkter i spåren av den finanskris som inleddes hösten 2008. De lokala avgiftssatserna – klicka här.

Mer om kyrkoavgiften och vad den går till – klicka här.

Högst och lägstDen lägsta kyrkoavgiften i landet, 0,620 procent, har S:t Görans församling i Stockholm och den högsta, 1,79 procent, Dalhems församling på Gotland. Dessa kyrkoavgiftssatser exkluderar begravningsavgift.

Den lägsta begravningsavgiften har Danderyds, Tyresö och Lidingö församlingar i Stockholm samt Skeda-Slaka kyrkliga samfällighet i Linköping med 0,090 procent vardera. Den högsta begravningsavgiften om 0,760 procent har Övre Älvdals församling i Värmland.
Förklaringen till de stora variationerna av avgifterna ligger i avgiftsunderlaget. På landsbygden bor det färre medlemmar och många har lägre inkomster och pensioner än människor i storstäderna där många har arbete och högre löner.

År 2013 kommer det att finnas 1 426 församlingar i Svenska kyrkan. Kyrkan är för sin finansiering till största delen, cirka 80 procent, beroende av kyrko- och begravningsavgiften. Ingen generell statlig finansiering utgår utöver den kyrkoantikvariska ersättningen (KAE), som 2012 var 460 miljoner kronor.

Från POSKs vision och program
I hela landet ska det finnas rimliga möjligheter att delta i kyrkans gudstjänstliv och verksamhet. POSK vill verka för att kyrkans system för ekonomisk utjämning ändras så att olikheterna i kyrkoavgift för personer med samma betalningsförmåga inte blir orimligt stora. För att på sikt klara ekonomin krävs också ändringar i församlings- och pastoratsindelningen.

Advent

Många av oss har väl varit i kyrkan både en och två gånger i helgen. Det är en riktig glädje att tillsammans få sjunga psalmerna och höra om Jesus som kommer till oss.

Advent är en tid som vi egentligen borde stilla oss, fasta och förbereda oss på Jesus ankomst till jorden som ett litet barn. (Läs mer på Svenska kyrkans webbsida>>)

Men handen på hjärtat, hur många tar det lugnt dessa veckor?

På POSKs huvudkontor pågår förberedelserna inför kyrkodagarna som vi ska ha tillsammans den 12-13 januari i Sollentuna. Du har väl inte glömt att anmäla dig? Alla POSKare är välkomna! Anmäl dig så fort som möjligt. Du läser mer om programmet och förutsättningarna här
www.posk.se/kyrkodagar

Sen har jag glädjande konstaterat att Amanada Carlshamre, som jag skrivit om här flera gånger på bloggen blivit Sveriges Lucia.

Stort grattis till Amanada, säger jag. Och ett stort tack till alla som varit med och röstat på henne och därmed stött Världens barn och Svenska kyrkans internationella arbete!

Nu fortsätter jag med förberedelserna och du glömmer inte att anmäla dig till POSKs kyrkodagar!

 www.posk.se/kyrkodagar

Nåden gäller även mig

Med tillstånd av Kyrkans Tidning och artikelförfattaren publicerar vi här Hannah Krokssons krönika i Kyrkans Tidning nr 48/12.

Nåden gäller även mig

Synd. Det tog många år innan jag överhuvudtaget ville befatta mig med det ordet. Jag begrep det inte. Runt omkring mig på ungdomsläger blev det viktigare och viktigare för mina nära men jag, jag begrep ingenting.

Överhuvudtaget var jag nog ett naivt barn. Mina medmänniskor gjorde väl sitt bästa i sin givna situation? Kunde Gud begära mer? När det blev fel så fick vi lära oss och göra bättre i framtiden, det var väl inte hela världen? Synden, den tror jag inte ens att jag ville förstå eftersom den mest verkade såra folk.

Länge har jag varit rädd för det som gör ont. Och vad var egentligen en synd?
Brita skriver att Barnkonsekvensanalysen blir en påminnelse för remissarbetet. Visst är det så. Det är också en påminnelse i vartenda annat beslut som fattas i församlingen. Det är en påminnelse om att en gång så ville jag inte förstå vad synden är. Om att vi måste se världen som ett barn.

I dag tror jag att jag har en lite mer modig syn på livet. Kanske utspelar den sig dock på samma sätt. Jag får pröva min Gudsbild och be om förlåtelse för de gånger jag inte mäktar med, då jag inte lyckas trots mina försök att göra gott. De gånger som jag ville väl, men det bara blev helt fel. Jag får överlåta mig åt något större och gå vidare, trots min osmidighet. Nåden gäller även mig. Och det är väl just det som är poängen med syndabekännelsen?
Blir det enklare att förklara vad nåd är om vi räds synden? Är det bara en pedagogisk utmaning – eller är vi inte tillräckligt modiga i vår överlåtelse?

Hannah Kroksson

Hannah Kroksson är vice ordförande i Svenska Kyrkans Unga. Hon var också med som en av programledarna i Kyrkomötestv.se

Bibelläsningsplan

Det stod mycket spännande i Kyrkans Tidning idag.
Vi kunde läsa en massa om kyrkomötet förra veckan - vilka beslut som togs och vilka förslag som avslogs.
Detta kan du läsa sidan 4-5 i tidningen. Jag har inte hittat dessa artiklar på webben - men du kan läsa dem på denna faximil.

Läste också att det idag är sista chansen att rösta på Sveriges Lucia. Jag rekommenderar att du röstar på Amanda Carlshamre som sitter i Svenska Kyrkans Ungas riksstyrelse och, som låter pengarna som samlas in när du röstar, gå till Världens barn och Svenska kyrkans internationella arbete. Rösta på Amanda>>

Men det som jag speciellt fastnade för i tidningen var artikeln på sidan 20 om en bibelläsningsplan för Svenska kyrkan. Denna plan har utarbetats på uppdrag av biskopsmötet av LarsOlov Eriksson, Anna Karin Hammar, Sven Hillert och Hanna Stenström. Ett förord av biskopen är på gång.

Jag har letat efter någon information på Svenska kyrkans webbsida om det här, men hittar ingenting. Det står också i Kyrkans Tidning att hela materialet ska finnas på deras webbplats - det var bara att klicka på Bibeln till vardags. Men det hittar jag inte heller. Kanske någon av mina läsare kan hjälpa mig.

Men annars är det en väldigt bra idé.

Uppdateras kl 16.00
Kyrkans Tidning: Bibelläsningsplan ska inspirera till läsning i församlingarna>>
Här är hela planen:

Open publication - Free publishing - More bibel

Så kan man se på saken

Jag ser att en av (S)-kamraterna i kyrkomötet har skrivit på sin blogg om hennes upplevelser från kyrkomötet.

Rapport från kyrkomötet, som jag upplevde det>>

Hennes upplevelse beskriver hon så här:

Tisdagen tillbringade vi i plenum med många och långa inlägg. En del onödigt långa och onödiga över huvud taget. Flera av de som debatterade tillhörde nomineringsgrupperna ÖKA, POSK, och några andra "opolitiska". Jag tror att de flesta av oss upplevde det som att debattörerna som återkom i fråga efter fråga och var rena åsiktsmaskinerna som älskade att höra sin egen röst.

Jag kan väl bara säga att jag inte har samma uppfattning. Min upplevelse av debatten i plenum var att den i vissa frågor inte hade på kyrkomötets bord att göra alls. Men de som var uppe och debatterade gjorde det med stort kunnande och inlevelse.

Och jag skulle nog inte våga säga att något inlägg var onödigt långt eller onödigt överhuvudtaget. Har vi en demokrati där vi alla ledamöter har rätt att tala, så är det så systemet fungerar.

Jag har inte sett någon sammanställning på vem som varit uppe mest i talarstolen eller vilken nomineringsgrupp som varit upp länge.

Men en annan av (FK)-kamraterna på kyrkomötet skriver på sin blogg

Som vanligt gäller att de som röstade på Frimodg kyrka i kyrkomötesvalet 2009 har fått mest talartid för pengarna. Min socialdemokratiske vän som är både ledamot och bankman undrade vad vårt talade kostade. Det kostar inget extra, lokaler och personal var redan bokade. Däremot får kyrkomötet valuta för pengarna. Det kan man inte säga om alla andras talares insatser. Och allra minst om dem som alls inget säger, år efter år.

Min uppfattning om POSKs insatser i talarstolen var att de visade på att vi är väl insatta, vi vill vara med och ta ansvar och vi vet vad vi talar om.

Ur POSKs vision och program:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är en demokratisk riksorganisation för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda i Svenska kyrkan utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti. POSK är den klart största grupp som förser kyrkan med beslutsfattare och samtidigt står helt självständig från de politiska partiorganisationerna. POSK bidrar på alla nivåer aktivt till utvecklingen av Svenska kyrkan.
(…)
POSK strävar efter att våra representanter ska vara kunniga och kompetenta. De har ambitionen att leda utvecklingen av Svenska kyrkan, drivs av sitt engagemang för kyrkan och har förmåga att stimulera andra att stiga fram och ta ansvar. POSK driver fram förändring genom att sätta kyrkans frågor på agendan, reflektera över kyrkans roll, och göra kyrkan synlig i samhället. POSK är med och bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs.

Var med på ÄBs möte om Barn och Unga

För dig som inte hade möjlighet att vara med på Ärkebiskopens möte om barn och unga (eller om du var med men vill se igen) så finns det nu möjlighet att se många av de programpunkter som erbjöds under dagarna.

Det är estradprogram och valbara seminarier. Allt ligger på http://play.svenskakyrkan.se/ under fliken Evenemang och sedan fliken Barn och unga - ärkebiskopens möte 2012.

Då har du möjlighet att se, för att nämna något, den fullständigt lysande Morgan Alling, Dogge Doggelito rappa en bön, ungdomar som sjunger sina egna psalmer, samtal om barns situationer och filmer från Svenska kyrkans internationella arbete.

Skolavslutningar

Från Svenska kyrkans webbsida hittar jag följande artikel med anledning av skolavslutningar>>

Skolavslutningar i kyrkan

[2012-11-26 11:40]

Ärkebiskop Anders Wejryd har de senaste dagarna intervjuats av ett flertal olika medier angående frågan kring skolavslutningar i kyrkor, som i söndags blev extra aktuell efter Skolverkets debattartikel om att Gud inte får vara med när skolan samlas i kyrkan.

Skolverkets debattartikel i söndagens DN, Gud får inte vara med när skolan samlas i kyrkan, undertecknad av verkets generalsekreterare Anna Ekström och undervisningsrådet Claes-Göran Aggebo, har väckt stor debatt. Ärkebiskop Anders Wejryd har de senaste dagarna medverkat i flera intervjuer i frågan. Han menar att det är svårt att låta skolorna fira advent i kyrkan om man inte samtidigt får berätta vad julen handlar om.

Artikeln har även skapat debatt på Svenska kyrkans facebooksida.

Här kan du läsa mer om Svenska kyrkans syn på barns rätt till kyrkligt kulturarv.

Foto: Magnus Aronson

Barn har rätt att få uppleva kyrkligt kulturarv

Den återkommande debatten om skolavslutningar i kyrkan kan ge sken av att kyrkobyggnaden nästan är farlig för barn. I själva verket är den en viktig del av vårt gemensamma kulturarv, ett kulturarv som alla barn och unga faktiskt har rätt att få uppleva. Det menar prästen Boel Hössjer Sundman och Henrik Lindblad, Svenska kyrkans kulturarvsamordnare.
Läs mer

 Ur POSKs vision och program:

För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa relationer med så stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter samt delaktighet och ansvarstagande i samhället. Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.

Utställning om kyrkohandboken

Pressmeddelande från Svenska kyrkan:

Stadsbiblioteket öppnar utställning om ny kyrkohandbok för Svenska kyrkan

2012-11-26 10:18

Uppsala Stadsbibliotek öppnar en ny utställning Ny kyrkohandbok på väg… Gudstjänst i Svenska kyrkan. Release den 28 november kl 15.00  med ärkebiskop Anders Wejryd som talare. Utställningen visas på Stadsbiblioteket i Kerstin Ekmansalen från den 27 november till den 16 december.
BAKGRUNDFrån första advent i år till domssöndagen nästa år kommer många församlingar i landet att pröva gudstjänstordningar i ett förslag till en ny kyrkohandbok. En kyrkohandbok innehåller ordningar för kyrkans olika gudstjänster, till exempel högmässa, dopgudstjänst och vigselgudstjänst.
Mer information om utställningen:
Stadsbiblioteket, kultursekreterare Maria Björk, 0730 711 258

Nu smäller det!

Torvald Johansson, domkyrkoorganist i Strängnäs, berättar här om sin församlings arbete med den nya kyrkohandboken.
Torvald sitter också i kyrkomötet för POSK.

Nu smäller det!

Det var kanske att ta i, men åtminstone en liten puff blir det väl? Jag tänker på året som kommer med försöksordningar enligt förslaget till ny kyrkohandbok. Hur har detta tagits emot hittills? Ja, förmodligen väldigt olika. Efter vad jag hört kommer en del församlingar att pröva en till två musikserier, andra allihop.

Förslaget blev bekant i juni detta år, alldeles innan vi gick på semester, vilket kanske har betytt att arbetet med att sätta sig in i alla alternativ har forcerats fram från mitten och slutet av augusti. Mitt personliga första intryck i juni var: Va? blev det inte mera än så! Var finns allt nyproducerat i musikväg? Vismässan – känns den nyskapande och fräsch? Hur hade en genomkomponerad serie av S-D Sandström eller någon annan låtit?

I vår församling började en grupp förbered sig redan under vintern 2011-2012 med att läsa det som dittills hade publicerats om handboksarbetet, men även andra skrifter om liturgik. Vi bestämde oss sedan för att lägga upp en plan för att på bästa sätt förankra det som komma skulle. Gruppen utökades med KR:s och KF:s ordförande, som var intresserade. Vi fastslog också att den mässmusik som vi musiker i församlingen har komponerat och som församlingen hittills använt med domkapitlets tillstånd skall få vila under detta försöksår.

I början av hösten åkte vi till stiftsgården och gick igenom allt material under 1,5 dag. Vi sjöng igenom musikserierna B-E på längden och tvären. A-serien känner vi ju ganska bra sedan 1986. Redan dagen efter fick vi presentera materialet vid ett kontraktskonvent. Medarbetarlaget fick ett antal presentationer och fick ge sina synpunkter och det anordnades några församlingsaftnar där alla fick möjlighet att lufta sina åsikter, liksom kyrkorådet, som ju så småningom avger en remiss.

Vi testade dessutom att vid en medarbetarsamling sjunga igenom de nya serierna i kyrkan och med orgelackompanjemang för att få en mer autentisk upplevelse. Det gick förvånansvärt bra. Vid församlingsaftnarna fick vi bl. a. lära oss att det finns ett behov av tystnad för egen reflektion i gudstjänsten. Det behöver inte betyda att det blir longörer, som hindrar flödet. Vidare anordnade stiftet två studiedagar, som belyste förslaget från olika utgångspunkter.

Våra gudstjänstdeltagares erfarenheter måste under året tillvaratas. Vi tänker oss att vid några tillfällen intervjua vid kyrkkaffet direkt efter gudstjänsten men också sätta upp en brevlåda i domkyrkan och skapa ett formulär på hemsidan. Allt för att ge kyrkorådet underlag till remissen.

Nu, i början av oktober, var det dags att sätta ner foten! Vi kom fram till att vad gäller högmässan, (vi firar alltid högmässa på söndagar) behöver vi agendor och ordningar för advent, jul, fasta, påsk och två trefaldighetsserier. Två, för att få omväxling under den långa trefaldighetstiden.

Som tur var fick vi veta att man kan blanda och inte endast vara bunden till en enda musikserie i en t. ex. adventsserie. Å andra sidan bör ju stilarna inte sticka ut mot varandra. Man kan t. ex. enligt vår uppfattning, kombinera Lovsägelsens inledning (Sursum corda) i musikserie A med Sanctus enligt serie C. Det öppnar möjligheterna.

Vilka val har vi gjort då? Vi använder oss främst av musikserierna A-D. Högmässan i vår domkyrka, med dess akustiska förutsättningar, församlingsbornas ålder mm ställer vissa krav. Veckomässorna på olika platser i katedralen ger andra möjligheter, liksom ungdomsmässorna i högkoret. Inte helt förvånande vann musikserie D gehör hos våra yngre medlemmar.

Vi bestämde också att under året några gånger prova en musikserie genomgående, d.v.s. att inte blanda olika alternativ. Detta för att få en uppfattning om hur det upplevs och eventuellt håller.
Jag har hittills, av naturliga orsaker, mest uppehållit mig vid musiken i förslaget, men vi har också diskuterat böner, val av trosbekännelser mm. Nattvardsbönernas antal har ju ökat markant. Hos oss har vi stannat vid dem som har en tydlig bön om Andens närvaro i brödet och vinet (epikles).

Äntligen, ropar jag, har vi gjort oss av med den nuvarande Lovprisningen (Benedicamus) i slutet av gudstjänsten. Ett moment som inte bara orsakat celebranten frustration utan också de som tvingats lyssna till försök att hitta rätt melodi. Tänk så många olika melodier vi hört under tidernas lopp, melodier som inte står i mässboken och som vi inte trodde fanns!

Vi har också i våra val försökt öka delaktigheten genom att vid många moment skriva P/D/L (Präst, Diakon, Ledare). Har man t.ex. ingen sjungande präst kan ju D eller L sjunga prefationen, litanian etc. eller man kanske alltid skall ha en lekman som gör det?

Hos oss har vi bestämt att alla tjänstgörande utom diakonen går ut i procession under sista psalmen. Efter ”Avslutande musik” (vi kallar det inte längre postludium) uttalar diakonen sändningsorden och går sedan ner till de övriga. Våra diakoner är mycket glada över detta!

Vi kommer successivt att införa nya ordningar för de kyrkliga handlingarna. Direkt efter 1 advent börjar vi med ”nya” dopgudstjänstordningar, efter nyår följer begravningsgudstjänster o.s.v.
Eventuellt kan jag återkomma under året med reflektioner som vi i vår församling gör.

Gott Nytt Kyrkoår!
Torvald Johansson

Läs mer om kyrkohandboksförslaget här>>

Kyrkomusikerna begärde besked

Kyrkosångsförbundet hade ett möte förra fredagen och hade bjudit in alla nomineringsgrupper. Alla var där utom moderaterna (numera borgerligt alternativ) och sverigedemokraterna.

Jag skrev om mötet här: Kyrkosångsförbundet>>

Nu har Kyrkans Tidning skrivit om mötet och citerar bland annat vårt program:
Körsångare begär besked om rikskollekter>>

Fisk:s och Posk:s representanter kunde presentera handlingsprogram inför kommande mandatperiod, mer eller mindre beslutade:
–  För rekrytering av kyrkomusiker är det avgörande att tidigt uppmuntra unga att musicera. Därför anser vi att kyrkomusikernas tjänster bör innefatta instrumentalundervisning, framhöll Carina Etander Rimborg, POSK.
Den för Svenska kyrkan beslutade verksamhetsindelningen ville just ingen kännas vid. Den beskrevs som en kansliprodukt där förtroendevalda inte fått vara med i beslutet.

I brevlådan, när jag kom hem, låg en bok från kyrkomusikernas riksförbund. Det är en bok med korta kapitel av tjugofem olika författare.
På baksidan står det

"Hållbara kyrkomusiker är skriven med just kyrkomusiker som målgrupp, men det allra mesta som står i denna bok är giltigt för vilken kyrkoarbetare som helst."

För den som vill fördjupa sig kan man göra det på www.kmr.se/hallbarhet








Uppdaterad 2012 11 26
Dagblogg: Charmkampanj på avvägar?>>

Några av besluten från kyrkomötet

Här kan du läsa lite om några beslut som kyrkomötet tog den 21 november.

• 2012-11-21 Kyrkomötet om Israel-Palestinafrågan
• 2012-11-21 Kyrkomötet: Enklare struktur för Svenska kyrkan
• 2012-11-21 Kyrkomötet: Barnens perspektiv ska genomsyra besluten 

Kyrkans Tidning: Maratondebatt på kyrkomötet om Israel-Palestina>>
Kyrkans Tidning: Kyrkan ska verka för…>>
Kyrkans Tidning: Barnen ska stå i focus när kyrkan tar beslut>>
Kyrkans Tidning: Tydligt ja i kyrkomötet till nya storpastorat>>

Dagen: Ja till strukturutredningens förslag>>

Och sen vill jag återigen påminna om Kyrkomötestv.se - ett magasin som sändes i fyra avsnitt i samband med kyrkomötet, där du kan se enkäter med biskopar, vilket godast bjudgodis som erbjöds, vad strukturutredningen innebär och något om kommande kyrkovalet.

www.kyrkomötestv.se

Vi behövs…

… det säger socialdemokraterna i sin tidning Tro och politik och hänvisar till sin grundsyn på människan.

– Vi har större anledning än andra partier att finnas i kyrkan. Kyrkans uppgift överensstämmer med vår ideologi; vi tror på människans lika värde.
Det säger Ulla Löfven, kyrkopolitisk ombudsman. Det är knappt ett år till kyrkovalet.
Ambitionen är 75 mandat i kyrkomötet. En ökning med fyra mandat från dagens 71.

Ulla Löfven är hustru till Stefan Löfven som är socialdemokraternas partiledare. Stefan Löfven var också och besökte kyrkopolitikerna när de hade ett stort samlingsmöte, i augusti, inför det kommande kyrkovalet.

Kyrkans Tidning: Löfven gav starkt stöd till S kyrkopolitiker>>

Socialdemokraternas valmanifest>>

Jag har sagt det förut, jag säger det igen. Jag tycker det är så konstigt att de som är socialdemokrater inte kan tänka sig att ställa upp i kyrkovalet om de inte får vara socialdemokrater. Vilken annan religiös organisation är de med i och ser till att bli förtroendevalda i? Till exempel vilken fotbolls- eller hockyförening har nomineringar från socialdemokraterna - just för att de är socialdemokrater? Vilken annan frikyrka har socialdemokrater med i sin styrelse - just för att de är socialdemokrater?

Nej, jag tänkte väl det. I dessa sammanhang är det personen, som är socialdemokrat och har sina värderingar, men som också är intresserad av tex sport eller med i en frikyrka, som ställer upp i deras styrelse.

Varför ska då socialdemokraterna, som parti, ställa upp i Svenska kyrkans kyrkoval?


Jag tycker att det borde vara intresset för kyrkans frågor och engagemanget för sin lokala församling och för Svenska kyrkan som ska vara det som avgör om någon ska väljas in i beslutande organ. Inte någons partitillhörighet.

Sen är det ganska stora ord att säga att socialdemokraterna har större anledning än andra partier (!) att finnas i kyrkan - för att man tror på människors lika värde. Vilka andra av riksdagspartierna (för det är väl dem som åsyftas, eller?) har i sin ideologi att de värderar människor olika?

Ur POSKs vision och program:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är en demokratisk riksorganisation för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda i Svenska kyrkan utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti. POSK är den klart största grupp som förser kyrkan med beslutsfattare och samtidigt står helt självständig från de politiska partiorganisationerna. POSK bidrar på alla nivåer aktivt till utvecklingen av Svenska kyrkan

Beslut, beslut, beslut…

Idag fungerade voteringsanläggningen. Som personalen på kyrkomötets kansli skrev på facebook igår kväll:

I kansliet har vi just haft besök av en mycket brittisk man, en kyrkomötets James Bond, som ikväll har flugit rakt in i universitetshuset med 300 sprillans nya handenheter!! Han kunde lugna oss alla med upprepande "It will work, It will work" och satte drottningens heder i pant. Så låt oss nu hoppas - - -

Och här är väl bäst att tala om att kostnaden för detta stod företaget för, som skulle tillhanda hålla fungerade voteringsapparater.

Ja, så vad vi har gjort i dag är att tagit beslut. Och voteringsanläggningen fungerade utmärkt. Vilket var tur, med tanke på hur många voteringar och rösträkningar som vi hade.

Du kan se alla debatterna från igår här och läsa alla handlingar>>  

Här hittar du också olika nyheter om kyrkomötet, från Svenska kyrkans webbsida:
Barnens perspektiv ska genomsyra besluten>> 
Enklare struktur för Svenska kyrkan>>
Kyrkomötet om Israel-Palestinafrågan>> 

Det kommer en sammanställning så småningom om vilka beslut som kyrkomötet har tagit idag.

Själv blev jag intervjuad om kyrkovalet i www.kyrkomötestv.se , samarbetet mellan Svenska Kyrkans Unga, POSK och Frimodig kyrka, där intervjuer har blandats med korta reportage och inslag om kyrkomötet.  

Se sista avsnittet av kyrkomötesTV här:

http://bambuser.com/v/3166407

 Något helt annat…

Ni vet att jag har skrivit om Amanda Carlshamre - som sitter i Svenska Kyrkans Ungas styrelse samt är ansvarig för deras demokratiprojekt. Hon kandiderar ju också till Sveriges Lucia - och röstar man på henne på går pengarna till Världens Barn och Svenska kyrkans internationella arbete.

Idag hade tidningen Dagen skrivit om detta - men reportern hade gjort en mängd antaganden, utan att kolla fakta. Så under rubriken "Ärkebiskopen röstar på POSK-Lucia" kunde man läsa att Amanda ställer upp för POSK och att hon är på kyrkomötet för att prata om POSK-frågor och demokratin. Ja, det var inte många saker de hade fått rätt.

Så nu vill vi i POSK dementera att Amanda är POSKare, som sitter invald för POSK på någon lista. Amanda hör till Svenska Kyrkans Unga. POSK stöttar givetvis hennes Lucia-kandidatur och uppmanar er alla att rösta på henne. Men hur tidningen Dagen lyckades hitta på den historia som de hade publicerad i sin tidning, är en gåta både för Amanda och för oss. För ingen av oss har blivit intervjuad eller tillfrågad.