Har du kommit på en bra present?

Läser i Kyrkans Tidning - de skriver mest om upplysning (vill att vi ska välja rätt glödlampa).

Läser i tidningen Dagen - de skriver mest om adventsuppropet de tagit initiativ till. Ska skolorna vara i kyrkan vid advent? Ska det vara frivilligt eller inte, för eleverna? Ska kyrkan bestämma eller ska skolan? Ja, dessa frågor är många.

Men jag tänker inte skriva något om detta just nu.

Jag bryr mig stället om julklappar - vad ger man till alla dem som redan har allt. Eller hur gör man när man inte har så mycket pengar, men ändå vill ge något som betyder något för många.

Jo, då kan man satsa på julklappar från Svenska kyrkans webbutik.
http://webbshop.svenskakyrkan.se/

Du kan köpa en matkasse, en gris, en brunn eller rent vatten. Där finns presenter i alla prisklasser och dessa presenter ger glädje till många, många människor!

Och DU - glöm inte att anmäla dig till POSKs kyrkodagar den 12-13 januari i Sollentuna. Anmälan och information hittar du här>>

Kyrkan och sociala medier

Att sociala medier är här för att stanna på ett eller annat sätt tror jag vi kan vara överens om. Och säkert kommer det att förändras ganska snart. Snabbare än vi kan tro.

Som informatör tycker jag det är självklart att kyrkan ska vara med och finnas på de nya arenorna som hela tiden poppar upp. Precis som kyrkan har valt att finnas på arbetsplatser, på bänkar i shoppingcentra, i skolor och vårdinrättningar så ska vi självklart också finnas med på sociala medier.

Det finns givetvis olika sidor av detta.
På SvD.se Brännpunkt skriver idag Joacim Hillervik att svenskarna är aningslösa ute på sociala medier.
SvD.se Svenskar är naiva på nätet>>

Oavsett vad man tycker om artikeln och skribentens synpunkter så är det viktigt att kyrkan finns där. Både som samtalspartner och för att missionera - berätta om Jesus. Och det behöver givetvis ske samtidigt och inte vara på samma sak.

Emanuel Karlsten som är en av Sveriges bästa sociala medie-expert valde att förra veckan hålla en helt gratis föreläsning om hur kyrkor kan nå ut i sociala medier. Föreläsningen höll han för att visa sin farmor vad det är han håller på med i sitt arbete.
Dagen: Twitterexperten till kyrkan - för farmors skull>>

Vilket var ditt huvudbudskap?
- Huvudbudskapet var att vi lever i en tid där många vänt sig till nätet för att vara sociala, och då måste även kyrkan vara där. Nätet är den nya kyrkbacken, och för att nå folk måste kyrkan flytta dit. Det finns mycket att vinna på att vara där, men jag tror att det finns en rädsla, så sådana här träffar tror jag är viktiga för att folk ska våga ta det första steget.

Emanuel Karlsten säger att han redan fått flera förfrågningar från kyrkor om att föreläsa i ämnet, och kanske väntar en stundande kyrkoturné, för att göra fler kristna aktiva i sociala medier.

- Sent ska syndaren vakna, säger han med glimten i ögat om kyrkors sena reaktion att haka på de nya mötesplatserna på nätet.

Ytterligare en röst som säger något om hur kyrkans syns i de sociala medierna:
Brygubben: We had something going and we blew it>>

Hela Emanuels föreläsning kan du se på bambuser här:

Besök i Grava och låna en biskop

Igår söndag var jag i Grava, i Karlstad stift. Tyvärr inte inne i kyrkan men i bygdegården/församlingsgården som ligger precis bredvid.

Jag fick träffa en härligt gäng POSKare från Karlstad stift som hade en första träff inför kyrkovalet. Jag fick berätta om POSK och vårt program och de började lägga upp lite planer och strategier inför kommande kyrkoval.

Väldigt roligt för mig att komma dit och träffa dessa härliga POSKare!

I tidningen Dagen läser jag att det går att låna en biskop. Det vore något det.

Nu visar det sig att det bara är under 15 minuter i samband med att Elsbodakyrkan i Umeå firar 30 år.

Vad tror du att besökarna kommer att låna dig till?
– Bra fråga! Ja, vad har jag gett mig in på egentligen? Förhoppningsvis vill de få till ett bra samtal eller kanske ställa några frågor, säger Luleå stifts biskop Hans Stiglund.

Dagen: Nu kan du låna en biskop>>

Ja, det var kanske en trevlig idé. Vad skulle du göra om du fick "låna" din biskop i 15 minuter?

Foto: Tidningen Dagen

Missionera med hjälp av telefonen

Tidningen Dagen skriver den 4 oktober om The Jesus Film Projects nya app till smartphonen. Det är en app där man ska kunna se Jesusfilmer och kunna använda dessa när man är ute och missionerar och talar om Jesus.
Dagen: Lättare evangelisera med Jesus-app>>



Du kan läsa mer om det på Jesusfilm.org

Det här är givetvis ett stort amerikanskt projekt, med allt vad det innebär. Jag tycker det är intressant att se hur organisationer använder sig av nya och gamla medier och uttryckssätt för att sprida ordet om Jesus Kristus till sina medmänniskor.

Även Svenska kyrkan vill använda sig mer av den nya teknologin. Det är samordnare Monika Eckerdal som till radio Kalmar säger att jourhavande präst också borde finnas på internet.
Dagen: Jourhavande präst behövs på nätet>>

Jag tycker det är alldeles självklart att kyrkan ska använda alla de olika medier som står till buds samt där människor befinner sig för att vara närvarande med samtal och information. Det ska gå att bli sedda var jag än befinner mig.

Från POSK vision och program:

Vi behöver ständigt utveckla nya vägar att möta unga människor. Det behövs vuxna som är närvarande där ungdomarna befinner sig, till exempel i skolan och i gemenskapen på internet.

Ny biskop i Svenska kyrkan

I söndags vigdes Åke Bonnier till Skara stifts nya biskop. Som jag skrev i mitt blogginlägg i fredags så går det att se hela biskopvigningen på SVK Play.
http://play.svenskakyrkan.se/?mid=BF04B82F

Åke Bonnier verkar, genom de artiklar man kan läsa i Kyrkans Tidning och tidningen Dagen, mycket nöjd.

Jag tycker det ska bli spännande med Åke Bonnier i biskopskollegiet. Jag undrar hur han kommer att hantera blogg och sociala medier. Kanske kan det äntligen bli en reell diskussion men någon som har lite erfarenhet i ämnet - och som då kan se fördelar och nackdelar med biskopar i sociala medier.

Jag kan ju inte låta bli att lägga upp bilden från tidningen Dagen. Men är den inte för underbar?
Där står biskop Åke, uppsträckt och fin. Ordning och reda och ser så glad ut. Där är kronprinsessan i en hatt som… tja… vad ska man säga? Nje… jag tror inte jag säger något.
Och sen har vi ärkebiskop Anders. Som har mössan på sne, skruden på sne och plirar över glasögonen. Ser ut som en liten buspojk.

Kyrkans Tidning: Åke Bonnier biskopsvigd>>
Dagen: Åke Bonnier har nu blivit biskop i Skara>>
Svenska kyrkan: Åke Bonnier; Glädjs oerhört>>

Foto: Tidningen Dagen, Leif R Jansson

kr. byter också namn inför kyrkovalet

Så ansluter sig ytterligare en nomineringsgrupp till den stora skaran som byter namn. Nu är det .kr (Kristdemokrater i Svenska kyrkan) som tänker byta namn till Kristdemokrater för en levande kyrka.

Detta skriver tidningen Dagen i artikeln "Kristdemokrater ska byta namn i kyrkovalet">>

På förbundsstyrelsens möte den 14 augusti togs beslutet att föreslå "Kristdemokrater för en levande kyrka" som nytt namn. Skälen är flera: bland annat handlar det om att namnet tydliggör att Krist(us) kommer före demokratin. Förbundsstyrelsen menar också att namnförslaget ger en tydlig ekumenisk signal och att det är positivt att ordet kyrka finns med.

 På Kristdemokraternas webbsida finns ingen information om det beslutade namnbytet.

Tidigare har ju Moderaterna lagt ner sin nomineringsgrupp och håller nu på att bilda "Borgerligt alternativ". FiSK (Folkpartister i Svenska kyrkan) har bytt namn till FiSK (Fria liberaler i Svenska kyrkan).

Namnbyte i all ära. Jag vet inte om det kommer att bli enklare eller svårare för väljarna att ta ställning. Det viktiga är vilket program som nomineringsgruppen går till val på. POSK tog sitt program i maj och det hittar du här>> 

Uppdaterad 2012 08 23 kl 20.00
Kyrkans Tidning: Kristdemokrater i Svenska kyrkan vill byta namn i kyrkovalet>>

Helgen(s) kyrkoforum

I helgen samlades 250 socialdemokrater för ett kyrkoforum. På fredagen presenterades deras valprogram inför kyrkovalet 2013. En av punkterna som det twittrades om var att socialdemokraterna vill att alla 16-åringar som konfirmerar sig ska få sommarjobb i tre veckor.

Ännu finns ingen information om detta på deras webbsida. Men det kanske kommer.

Kyrkans Tidning har skrivit om mötet
Löfven gav starkt stöd till S kyrkopolitiker>>

Och tidningen Dagen har också skrivit om mötet
Kyrkopolitisk debut för Stefan Löfven>>

I Dagens artikel kan vi läsa att Löfven, som partiordförande, är ytterst ansvarig för (S) kyrkopolitik och deras program. Och att han döptes när han skulle konfirmeras.

Han inledde sitt tal med att tala om sitt förhållande till Svenska kyrkan. Han säger sig själv inte vara aktivt troende, men menar att det många gånger i hans liv uppstått situationer då han reflekterat över existentiella frågor.

- Jag har stor respekt och förståelse för de människor som verkar genom sin gudstro. Vi kan göra mycket tillsammans, troende och icke-troende, sa Stefan Löfven i sitt tal.

Det är Stefan Löfvens fru, Ulla, som är kyrkopolitisk ombudsman för kyrkovalet. Hon sitter också i stiftsstyrelsen i Stockholm.

Christina Meltin Westerlund (s) och kyrkomötesledamot skriver på sin blogg om mötet och om socialdemokratin och kristendomen.

Att just S-politik är det som kristendomen bygger på är självklart. Jag har alltid hävdat att Jesus var den förste socialisten/socialdemokraten. Den kristna läran bygger på människors lika värde och solidaritet. Så enkelt är det.

Nu visste inte jag att socialdemokratin var bakgrunden till kristendomen. Men det kan kanske finnas en och annan som har en annan historieskrivning.

Jag har inget som helst problem med att socialdemokrater är med och vill ta ansvar i kyrkan. Alla som kristna och vill vara med och ta ansvar i Svenska kyrkan ska få göra det. Mitt problem är att det är socialdemokratiska partiet som är grunden för deras aktivitet.

Varför ställer inte socialdemokratiska partiet upp i alla andra samfund, som parti? Varför hävdar inte socialdemokraterna att de också, som parti, måste vara med och bestämma i Gemensam framtid? Eller i de muslimska kyrkorna? Eller judiska? Eller katolska? Varför är det just Svenska kyrkan som socialdemokraterna, som parti, vill vara med och styra?

Ur POSKs Vision och program:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är en demokratisk riksorganisation för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda i Svenska kyrkan utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti. POSK är den klart största grupp som förser kyrkan med beslutsfattare och samtidigt står helt självständig från de politiska partiorganisationerna. POSK bidrar på alla nivåer aktivt till utvecklingen av Svenska kyrkan.

Uppdaterad kl 11.25
Areopagen bloggar: Partipolitik och Svenska kyrkan>>

Dagens ledarblogg: Ingen klokare kyrkopolitik med Löfven>>

Ett gott åldrande

Tidningen Dagen skriver om ett forskningsprojekt i Umeå som just nu kallas 85+. Forskarna har bland annat upptäckt att andlighet är en viktig ingrediens för ett gott åldrande.
Dagen: Kristen tro ger ett gott åldrande>>

En av de andra forskarna som har arbetar med projektet Umeå 85+ och som, tillsammans med Berit Lundman och Astrid Norberg, har varit redaktör för boken "Det goda åldrandet" är medicine doktor Regina Santamäki Fischer. Hon har bland annat studerat äldres upplevelse av tröst och det har visat sig att många äldre människor snarare lever i tröst än att de får tröst vid speciella tillfällen. Det omvända gäller för yngre människor.

Att kyrkan kan spela en viktig roll i sammanhanget är helt klart. Intervjuerna i Umeå 85+ visar att många äldre betonar det värdefulla med att vara medlem i en kyrka där man, till skillnad mot i exempelvis en bridge- eller golfklubb, inte behöver prestera något.

Kyrkorummet viktigt

- Många säger "Jag har ju församlingen". Det är också många som pratar om hur viktigt själva kyrkorummet är, det går inte att jämföra med en enkel andakt på sjukhuset eller på äldreboendet, säger Berit Lundman.

Det här är intressant tycker jag. Och alarmerande. Vad händer de de yngre generationerna, som fortfarande inte har funnit Jesus? Som inte har någon tro utan fortfarande söker?

Vi vet att vi har en gigantiskt uppgift framför oss som kyrka. Att visa på Jesus som vägen till Gud och evigt liv. Forskningen visar bara ytterligare hur viktigt detta är.

Jag tror också att Svenska kyrkan ska vara aktiv i den sociala ekonomin och erbjuda äldreboenden och gemenskapsboenden där det finns möjlighet till aktivt andligt liv för dem som vill.

Här gäller det att stora församlingar eller pastorat arbetar tillsammans. Vi har alla möjligheter att göra ett mycket gott jobb!

Ur POSKs vision och program:

Svenska kyrkans sociala roll

Vi lever i ett samhälle som snabbt förändras. Det finns nu möjligheter för Svenska kyrkan att på ett nytt sätt vara aktör i samhället och därigenom möta människor i nya sammanhang. Staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har slutit en överenskommelse med organisationer inom den ideella sektorn i syfte att underlätta och öka det samhälleliga ansvarstagandet från dessa och här finns stora förväntningar på att kyrkan tar ansvar som aktör. Svenska kyrkan är i dag den klart största organisationen inom denna sektor.

POSK vill verka för att församlingar och pastorat noga följer denna utveckling och utifrån sitt uppdrag som kyrka överväger på vilket sätt man kan ta ansvar och finnas närvarande i samhällslivet. Exempel på detta är verksamhet inom förskola, fritidsgård, hemtjänst och boenden av olika slag. POSK anser att även begravningsbyråverksamhet har en naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift med dess diakonala och liturgiska dimension.  Begravningsbyråverksamhet i Svenska kyrkans regi bör därför vara tillåten.

Svenska kyrkan har en lång tradition av engagemang inom bland annat sjukvård och skola. Det är fortsatt en angelägenhet för kyrkan att, när det finns förutsättningar, själv bedriva sådan verksamhet. För verksamhet som kräver större investeringar och mycket personal bör man finna organisatoriska former som inte riskerar att sådan verksamhet sammanblandas med och urholkar de lokala enheternas ekonomi. Sådana verksamheter bör därför normalt bedrivas organisatoriskt fristående från, men i nära samverkan med församlingar och pastorat.

Behoven ser mycket olika ut

I våra församlingar i Svenska kyrkan ser behoven och verksamheterna mycket olika ut. Och det är precis så det ska vara - vi befinner oss i olika sammanhang och i olika kontexter.

Det går inte att lägga en mall över alla församlingarna och säga att vi ska bedriva exakt samma verksamhet. Vi ska ägna oss åt de grundläggande uppgifterna; gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Men hur den verksamheten ser ut är olika. Och tur är det.

I Bergsjöns församling i Göteborg jobbar man särskilt mycket med flyktingar. Diakon Eva Clarängen berättade om detta på OAS-mötet som just nu pågår i Kungsbacka. Tidningen Dagen skriver om det.
Dagen: Älskling och tack - två ord som räcker för att göra sig förstådd>>

- Kyrkoherden bestämde att kyrkan skulle vara öppen så dörrarna låstes upp och alla värdesaker försvann, men vi köpte billiga grejer i stället och letade volontärer som kunde sitta där med en kaffevagn. Massor av människor har suttit där med vagnen sedan dess.
Det finns nu ett kafé i kyrkan, liksom en second hand-butik. Ibland kommer läkare, tandläkare, frisörer eller jurister för att hjälpa papperslösa.
Och människor som går förbi kyrkan har börjat göra korstecken.
-I vårt sekulariserade land. Jag tycker det är helt fantastiskt!

Bergsjöns församling är en av de församlingar i Göteborg som har låg kyrkotillhörighet. Men eftersom församlingen ingår i samfälligheten så fördelas pengarna inom de 30 församlingarna så att Bergsjön kan bedriva sin viktiga verksamhet.

Det finns givetvis ett mycket större behov av mer pengar - men genom solidariteten inom församlingarna finns det i alla fall en grundplåt för församlingens verksamhet.

Solidariteten är något som kan förändras om stiftet beslutar sig för att dela upp församlingarna i flera pastorat med egna ekonomier. 

Ur POSKs vision och program:

I en levande församling tar sig tron uttryck i kärlek och praktisk diakonal omsorg. Församlingsdiakonin är omistlig, och innebär att stå på de utsattas sida och vara deras röst i kyrka och samhälle. Nöden är skiftande och behoven är stora, och ska inte och kan inte mötas endast av församlingens anställda. Diakonen är ett barmhärtighetens tecken, som ska inspirera och stödja alla att ha omsorg om varandra. POSK anser att det bör finnas minst en diakon i varje pastorat.

Läs stiftets tidning Korsväg om verksamheten i Bergsjöns församling
Korsväg (börja på sidan 6)>>

(G) som i Gud

Tidningen Dagen och Frälsningsarmen har också ett program under Almedalen, precis som Svenska kyrkan, som jag skrev om häromdagen här>>.

TIdningen Dagen och Frälsningsarmens program heter (G) som i Gud och i dagens papperstidning skriver redaktionschefen Thomas Österberg på sistasidan att SVT har planerat in en debatt på TV under  nästa vecka.

SVT har använt en av rubrikerna, "Får man tro på Gud i Sverige", och debattörer från Dagens och Frälsningsarmens seminarium kommer att vara med i studion.

Nu är jag personligen inget stort fan av programmet Debatt. De få gånger jag har sett på det blir jag bara irriterad över den ytlighet som speglar sig, att folk inte får tala till punkt, att ämnet inte får diskuteras klart, att vissa får ta så stor plats, att folk blir avbrutna osv osv.

Om det går att göra det här ämnet "Får man tro på Gud i Sverige" rättvisa i SVT Debatt tvivlar jag på - men det är ju bra att frågan ändå kommer upp.

För var går gränsen för individens rätt att uttrycka sin tro och leva efter sina övertygelser samt samtala med andra om detta - jämfört med att vi lever i en sekulär stat och vi inte ska bli påtvingade någons annans övertygelse? Var går gränsen? Och vem sätter egentligen upp den gränsen? Du? Jag? Samhället?

Någon av er kommer omedelbart att tänka "Det är Gud och det är bibeln som är mitt rättesnöre!" - och visst kan det vara rätt… men med tanke på hur olika Guds ord tolkas och bibeln läses så är det inte ett enkelt svar.

Öppenheten mot andras synsätt måste få råda. Mångfalden är viktig, det svåra är att gemensamt dra de yttersta gränserna i mångfalden.

Ur POSKs vision och program:

Mångfald – en möjlighet

En kyrka som omfattar större delen av befolkningen är självfallet inte en homogen åsiktsgemenskap. Bland oss som är engagerade i kyrkan finns det en mångfald av uppfattningar. Inom ramen för den grundläggande tro, bekännelse och lära som Svenska kyrkan står för finns det avsevärt utrymme att tolka och konkretisera vad kristen tro och kristet liv innebär i ord och handling. Hela församlingen har del i ansvaret för kyrkans lära. Det är fråga om ett gemensamt uppdrag att förkunna det kristna budskapet. Ett särskilt ansvar har de förtroendevalda, liksom de som är vigda till tjänst inom kyrkan.

De olika kyrkliga traditioner och inriktningar som ryms inom Svenska kyrkan utgör en rikedom, och förutsätter att alla är beredda att respektera varandras olika uppfattningar och att följa demokratiskt fattade beslut. Toleransen för oliktänkande behöver öka, liksom ödmjukheten hos alla som gör anspråk på att stå för den enda sanna uppfattningen i olika frågor. Vi i Svenska kyrkan behöver bli bättre på att hantera konflikter och härbärgera olika uppfattningar. POSK har idéer för framtiden och vill leda utvecklingen mot en kyrka som karaktäriseras av mångfald och respekt.

Uppdaterad 20120705
Det blev som jag trodde - en inte särskilt bra debatt i TV. Det skriver i alla fall tidningen Dagen om debatten i SVT den 6 juli.
Dagen Ledarrblogg: Rörig religionsdebatt i SVT>>

Samlade bloggar

I dagarna har det startats en ny webbsida med tolv bloggare, Dagens Kyrka>>.

Så här skriver de på webbsidan:

Den svenskkyrkliga debatten är bred. Ofta märks det tydligast på bloggarna. Vi har valt ut skribenter med perspektiv som belyser olika sidor av Svenska kyrkan. Här finner du initierade kommentarer skrivna under eget namn. Detta är ingen gemensam plattform, ingen politisk positionering, inget försök att visa allt. Skribenterna står för vitt skilda åsikter, ja ofta talar de emot varandra. På den mångfalden känner vi igen vår kyrka. Varje blogg har sin egen ton. Engagerade samtal om det som är angeläget i Svenska kyrkan idag pågår här sedan flera år. På bloggarna hörs många röster. Välkommen att lära känna dem. Det kostar inte 250 000 kronor - det kostar faktiskt inte en krona.

"Vi" i det här fallet är Gabriel Fjellander, (som bland annat har utvecklat Tidegärdsappen och kommer att jobba för Frimodig kyrka som inspiratör från maj) Sofia Lilly Jönsson och Mattias Thurfjäll. (både Sofia och Mattias är två av de tolv bloggarna)

Hur det kommer sig att de valt ut just dessa tolv bloggare vet jag inte. Men de kommer inte att lägga till fler bloggar inom den närmaste tiden i alla fall, detta vet jag eftersom jag frågat.

Det är ett gott initiativ. Och jättebra tänkt. De har också skapat en facebooksida och ett twitterkonto som uppdateras så snart någon av de tolv bloggarna gjort ett inlägg.

Möjligen kan jag fundera lite över hur de har gjort valet av bloggar. Utan att känna till alla bloggare så kan jag väl tycka att det inte är så stort skillnad. Men oavsett detta så är det ett bra initiativ och mycket bra bloggare och gör det lättare för oss andra att följa.

Så här skriver Sofia Lilly Jönsson på sin blogg om projektet:

Ni kommer ihåg de konstruktiva stegen? Översikt av Seglora smedja, vägen mot ett ny tidskrift, och så idag det tredje: en ny ingång till svenskkyrkliga bloggar öppnar på webben, Twitter och Facebook. Dagens kyrka.

Såklart är det en blinkning åt Seglora smedja som låtsas att de och Kyrkans Tidning är enda rösterna i den svenskkyrkliga myllan som är värda att höras. Vi ser något helt annat – massor av röster som berättar från olika perspektiv. Och det finns många fler än de tolv vi valt ut till portalen. Om man klickar sig vidare in på bloggarna kommer man enkelt att finna länkar till andra.

Urvalet är tänkt att vara en intressant ingång för den som inte är så bevandrad i Svenska kyrkans debatt och/eller bloggvärld. Alla som är med talar under eget namn, modigt och personligt från sin plats på jorden. Vi ville göra ett redaktionellt urval snarare än en stor bloggportal som till exempel Svenska kyrkans officiella bloggportal eller Martin Garlövs breda forum Livet i Svenska kyrkan. Dagens kyrka kan användas som en daglig läsning till morgonkaffet eller på bussen. På Twitter och Facebook fungerar den som en RSS-läsare som meddelar varje gång någon av de tolv bloggat. Sajterna är anpassade till paddor och smartphones. Designen är gjord av Mattias Thurfjell och utvecklad av Gabriel Fjellander.

Inom en snar framtid skulle jag önska en liknande webbsida inför kyrkovalet. Varför inte starta den i september - ett år innan valet? Där skribenter från de olika nomineringsgrupperna får en chans att synas och skriva. För och emot. Då blir det också lättare för väljarna att tydligt se vilken grupp som kan vara intressant för dem att driva deras intressen.
För att det skulle bli något samlat på Svenska kyrkan är väl bara att drömma om?

Kyrkans Tidning: Ny bloggportal samlar kyrkliga skribenter>>
Churchandinternet blogg: Dagens Kyrka, webben och att komma till tals>>
Uppdaterad 30 mars:
Dagen: Ny blogg ska bredda Svenska kyrkans debatt>>
Dagen: Tolv bloggar vill utmana kyrkdebatt>>

Bonnier och Grenstedt gick vidare i Skara

Valet i Skara stift är över.
Resultatet blev att Åke Bonnier och Staffan Grenstedt går vidare till en ny valomgång som äger rum tisdagen den 27 mars.

Så här ser röstsiffrorna ut:
Åke Bonnier 278 röster
Staffan Grenstedt 91 röster
Catharina Segerbank 68 röster
Jacqueline Björnram 58 röster
Mats Hermansson 43 röster
Carin Åblad Lundström 38 röster
Sonja Grunselius 11 röster

Så byter Skara biskop

Det bli tre intensiva helger i samband Erik Aurelius slutar och en ny biskop tillträder i början av hösten 2012. Här är några viktiga datum.
Lördag 18 augusti
Erik Aurelius lägger ner staven vid en gudstjänst i Skara domkyrka med efterföljande avtackning.
Söndag 26 augusti
Biskopsvigning i Uppsala domkyrka.
Lördag 1 september
Den nya biskopen välkomnas i Skara domkyrka.

Uppdaterade 12.30

Lite funderingar efter valresultatet

Det var 625 röstberättigade i Skara stift. 587 personer röstade - det betyder att 38 personer valde att inte rösta alls. Vad beror detta på? När man har fått en uppgift och ett förtroende att vara med och välja, varför gör man inte det då?

Åke Bonnier fick 278 (47 procent) röster. Om han hade fått 16 röster till så hade han haft 50 procent av rösterna och det hade inte blivit en annan valomgång. Nu blir det ändå två kandidater att välja på den 27 mars, vilket kanske är det många ville? Staffan Grensteds 91 röster var 15 procent av de röstande.

Det som förvånar mig är att det inte blev någon kvinna som motkandidat. Med tanke på att Carin Åblad Lundström vann nomineringsvalet (fast nu endast fick 38 röster, 6,4 procent, av rösterna) och att diskussionen på Facebook-gruppen Mirjam och Mose har lyft fram flera av de kvinnliga kandidaterna.

Det har varit intressant att följa med i de öppna diskussionerna på blogg och Facebook. Det är bara att hoppas att detta kan utvecklas mer inför övriga biskopsval i framtiden.

Kyrkans Tidning: Bonnier och Grenstedt vidare i Skara biskopsval>>
Dagen: Två vidare till biskopsval i Skara>>

Uppdaterad 2012 03 14

Dagen: Bonnier överlägsen i första omgången i biskopsvalet>>

Förtroende och medlemskap

Medieakademin presenterade i går, på mediedagarna i Göteborg, sin senaste undersökning. De undersöker hur stort förtroende svenska folket har för olika organisationer, yrkesgrupper, politiska partier och samhällsinstitutioner.

Svenska kyrkan är en av de organisationer som har undersökts.

Första gången Svenska kyrkan finns med är 2004. Då låg förtroendet på 43. 2012 ligger förtroendet på 35 efter att 2010 vare nere på 32.

I år har vi även fått siffror på olika yrkeskategorier. Det visar sig då att präster har ett förtroende på 49. Strax över designer som har ett förtroende på 42 och under universitetslärare som har ett förtroende på 57.

Vad säger dessa siffror oss egentligen?

Anders Ahlberg skriver i Kyrkans Tidning:

Svenska kyrkan har sedan åtskilliga år varit parkerad i mittfältet tillsammans med kungahuset, det är 35 procent som har förtroende för dem. De har båda rört sig sakta nedåt, med all säkerhet av olika orsak: affärerna kring kungen har påtagligt minskat förtroendet -lyckliga familjehändelser har inte över tid kunnat ändra utvecklingen. Svenska kyrkan däremot är det allt färre som har en påtaglig egen erfarenhet av det. Och förtroendebarometern visar att det vi har nära, det har vi förtroende för.

Därför är det ett gott tecken att för präster som yrkesgrupp har vi ett markant större förtroende, 49 procent, än för kyrkan i sig. När vi möter kyrkan i praktiken blir det bra. Det här bekräftar resultaten från de undersökningar kyrkan själv gjort.

Kyrkans Tidning: Präster åtnjuter större förtroende än kyrkan visar undersökning>>

Själv tänker jag på den artikeln som också finns i tidningen Dagen, en blänkare om Jonas Bromander och hans undersökning Medlem 2010. De skriver om medlemstappet i Svenska kyrkan.
Dagen: Dyster ekonomisk framtid för Svenska kyrkan>>

I Jonas Bromanders undersökning framgår det att 90 procent av våra medlemmar har en mycket lös relation till kyrkan och sitt medlemskap. Många är kvar för att de tycker kyrkan gör ett bra arbetet i samhället och står för viktiga traditioner. Men kyrkan är inte viktig för dem personligen.

Då tycker jag inte det är konstigt att Svenska kyrkan ligger så lågt ner som den gör i förtroendebarometern. För jag tycker det är lågt. Jag tycker det är oroande att det också på relativt kort tid har gått så fort neråt. Men jag inser realistiskt att det egentligen är en bättre spegling av verkligheten än om Svenska kyrkan legat högre upp.

När når vi vår jämvikt? När slutar vi tappa medlemmar, för att kyrkan inte berör dem, och när kommer vi att befinna oss i pendeln där den kan börja gå tillbaka - när vi kan börja fylla på med medlemmar, med bekännande kristna som vill vara med och sprida evangeliet i världen.

För det är väl det vi vill? Få medlemmar som faktiskt har en bekännande tro, som går i gudstjänsten för att de tror på Gud och vill dela liv och gemenskap med församlingen?
Alla medlemmar får vara med - absolut!

Men en väckelse - som fyller våra kyrkor med bön och lovsång - visst är det det vi egentligen vill?

Och då tror jag, personligen, att vi måste våga släppa alla föreställningar om hur det ska vara, bör organiseras och territoriella gränser.

Vi måste koncentrera oss på att fira gudstjänster som lyfter människor att leva som kristna i vardagen, som genomsyras av ordet och tron och därigenom tar med sig nya människor till gudstjänst. Och vi ska göra det med stor öppenhet för våra olika gudstjänster! DET måste vara vår prioritet!

Ur POSK program:

Kyrkans tro tar sig uttryck i en församlingsgemenskap med ett levande gudstjänstliv som centrum. Att bygga levande församlingar är kyrkans viktigaste uppgift och en gemensam kallelse till alla som tillhör kyrkan. Gudstjänsten är hela församlingens gåva och ansvar. Frivilligas ansvarstagande i gudstjänsten ska uppmuntras. Det är angeläget med ett brett utbud av gudstjänstformer för olika åldrar och livssituationer. För en kristen kyrka är tron på Jesus Kristus som vår frälsare grundläggande. Detta måste tydligt framträda så att inte evangeliet går förlorat och ersätts av enbart allmänreligiösa eller etiska frågor.
(…)
I en levande församling tar sig tron uttryck i kärlek och praktisk diakonal omsorg. Församlingsdiakonin är omistlig, och måste innebära att stå på de utsattas sida och vara deras röst i kyrka och samhälle. Flyktingar, alkohol- och drogberoende, ensamma, sörjande, människor med relationsproblem, arbetslösa – nöden är skiftande och behoven är stora och kan inte mötas endast av församlingens anställda. Diakonen är ett barmhärtighetens tecken, som ska inspirera och stödja alla att ha omsorg om varandra.

Se Sören Holmberg och Lennart Weibull när det presenterar siffrorna från november 2011. (siffrorna innan mätningen som presenterades på mediadagarna)

Så kan man också se det…

I Dagen fanns 11 januari en debattartikel från tre kyrkoherdar i Örebro.
Dagen: Nu skapas "kommunalkyrka">>

I artikeln skriver man:

Svenska kyrkans problem är inte de stora församlingarna i samfälligheterna. Svårigheterna är störst för de många små församlingarna som inte själva har de resurser som krävs för att hantera personal, förvaltning, ekonomi och juridik. De lämnas helt i sticket när NOS (närhet och samverkan) fokuserat på att urholka och avlöva bärkraftiga församlingar. Man hade kunnat värna församlingarnas rätt till självstyre och egna kyrkoherdar - men ville inte. Man hade kunnat utveckla modeller så att församlingarna fått hjälp med personalfrågor, ekonomi, fastigheter och förvaltning - men ville inte.

Så har dessa präster valt att läsa Närhet och samverkan, det är detta perspektiv de har valt att se utredningen ifrån.
Kritiken kan vara berättigad - men det går också att se det från ett annat håll.

Problemet med samfälligheterna var bristen just på pastoral ledning. I kyrkoordningen fanns inte detta reglerat. Vilket innebär att samfälligheten kan bestämma och pengar, inriktning, byggnader och ofta personal - utan att detta är kopplat tydligt till den pastorala ledningen. Så visst‚ församlingarna i en samfällighet kan sägas vara självständiga, men samtidigt finns där ett brott i ledningen när det gäller de pastoral frågorna och hänsynen.

De små församlingarna som inte har resurser att bära sig själva - de har nu möjlighet att ingå i ett pastorat som kan ta ansvar för de grundläggande uppgifterna och den "lilla" församlingen kan bedriva så mycket verksamhet som man klara av.

De små församlingarna som (ibland) mot sin vilja blivit sammanlagda till en större församling - de har nu möjlighet att få bli egen församling igen. Är inte det att ta ansvar för de små församlingarna? Församlingen kan behålla sitt namn, sina gudstjänster, verksamhet och förtroendevalda (även om de heter församlingsråd istället för kyrkoråd).

I kyrkan talar vi gärna om solidaritet.
Att hjälpa till att bära administration, personalfrågor, fastighetsfrågor, ekonomi - är inte det bra? Ska inte de mesta av våra resurser i kyrkan gå till verksamheten, för församlingsborna? Istället för administration?

Det är ett annat sätt att se på strukturutredningen Närhet och samverkan. En annan vinkling.

Sen håller jag helt med om att det blir svårt att pedagogiskt förklara att väljaren ska välja ett fullmäktige - för att dessa sedan (oklart hur) ska tillsätta församlingsråden. Det är den stora svagheten i utredningen, tycker jag! Det hoppas jag kommer att framkomma i remissammanställningen och att det kan bli ett tydligare förslag till kyrkomötet i höst.

Frimodig kyrka bloggar: Ny kommunalkyrka?>>
POSK: Strukturutredningen>>

Sju gick vidare i Skara

Nu är nomineringsvalet klart och på Skara stifts webbsida står det att läsa>>

Sju kandidater gick vidare i biskopsvalet i Skara stift. Någon av dem kommer att bli stiftets nästa biskop.

På tisdagen var det nomineringsval i Skara domkyrka. Nära 550 präster, diakoner och elektorer samlades för att rösta fram de kandidater som finns med när biskopsvalet avgörs i mars.
Det behövdes minst fem procent av rösterna för att gå vidare till det valet. Totalt avgavs 541 röster vilket gjorde att det krävdes 27 röster för att gå vidare.
Det fick 7 av de 11 kandidater som föreslogs. De som finns med när valet avgörs är därför följande.

97 röster, Carin Åblad Lundström, 47 år, komminister i Uppsala domkyrkoförsamling.
85 röster, Staffan Grenstedt, 59 år, lärare vid Johannelunds teologiska institut i Uppsala.
82 röster, Åke Bonnier, 54 år, domprost i Stockholm.
78 röster, Mats Hermansson, 54 år, domprost i Visby.
63 röster, Jacqueline Björnram, 56 år, avdelningschef på stiftskansliet i Skara
60 röster, Catharina Segerbank, 50 år, präst Tyresö församling.
32 röster, Sonja Grunselius, 57 år, komminister i Saleby

Övriga som fick röster i valet, men inte gick vidare är följande
24 röster, Leif Nordlander, 58 år, kyrkoherde i Vara.
12 röster, Henrik Grape, 52 år, teolog och miljösamordnare vid kyrkokansliet, Uppsala
5 röster, Mats Hagelin, 51 år, kyrkoherde i Simrishamn
1 röst, Ingegerd Sjölin, 59 år, rektor vid Pastoralinstitutet i Lund
1 röst, Johnny Hagberg, kyrkoherde, Järpås

Dagen: Sju kvar i kampen om biskopsstolen i Skara>>
Kyrkans Tidning: Fyra kvinnor och tre män gick vidare i Skara>>
Kyrkans Tidning: Flera nya namn i biskopsvalet i Skara>>

Uppdatering 22.30
Blogg:
Jonas Lindberg: Vem är en överraskande kandidat och för vem?>>
Brygubben: De nominerade och de som går att rösta på>>
Mirjam eller Mose: Resultatet från nomineringsvalet >>

Kristna ökar och minskar

Tidningen Dagen har en artikel om antalet kristna i världen. På hundra år har antalet kristna ökat rejält. Från 600 miljoner till 2 miljarder. Å andra sidan så har världens befolkning ökat så mycket så att om man ser det rent procentuellt så har antalet kristna minskat något, från 35 procent till 32 procent.

Mellanöstern, där kristendomen startade, är numera inte en kristen region. Endast 4 procent är kristna i mellanöstern. Det har skett enorma förskjutningar i var de kristna finns idag.

Även om Europa och Amerika fortfarande är till övervägande delen kristna områden (63 procent), så är siffran betydligt lägre än 1910 (93 procent). Samtidigt har kristendomen växt enormt söder om Sahara och i Asien och stillahavsområdet. I Afrika har andelen kristna ökat från 9 procent till 63.
(…)
Studien visar också att kristna skiljer sig åt teologiskt, likaväl som geografiskt. Hälften är katoliker. Protestanterna utgör cirka 37 procent och ortodoxa cirka 12 procent av världens kristna. Andra grupperingar som mormoner och Jehovas Vittnen sägs utgöra en procent av den kristna befolkningen.

Artikeln bygger på en rapport från "Pew Research Centers Forum för religion och offentligt liv".
Pew Research>>
Hela utredningen>>

Dagen: Så många kristna finns det i världen>>

Ideella organisationer, bidrag och avdrag

Tidningen Dagen hade den 21 december en artikel om hur de nya reglerna om avdrag för bidrag till ideella organisationer fungerar.
Dagen: Så fungerar reglerna gör gåvor till ideella>>

Dagen listar också de kriterier som gäller och skriver följande:

Det här måste du tänka på som mottagare

• Ska vara ideell förening, stiftelse eller trossamfund. För föreningar räcker att de till exempel har en religiös verksamhet, något som dock inte gäller för stiftelser.
• Minst 90 procent av verksamheten måste tillgodose "allmännyttiga ändamål".
• De gåvor som ger skattereduktion ska gå till hjälp för ekonomiskt behövande (som hjälporganisationer och kyrkor) eller vetenskaplig forskning (som Cancerfonden eller Hjärt- och lungfonden).
• Man ansöker hos Skatteverket att bli godkänd gåvomottagare. Det kostar 10 000 kronor, en summa man inte kan få tillbaka. En årsavgift på 7 000 kronor tillkommer.
• Behöver föra register med personnummer över de som gett gåvor. Rapporterar det till Skatteverket en gång per år.
• Måste vid kontroller kunna visa att pengarna verkligen går till det som givaren har avsett. Måste även ha kontroll på den ekonomiska statusen hos de man hjälper.
• Måste ha en "kvalificerad revisor", vilket betyder att den ska var "auktoriserad" eller "godkänd".
• Utländska organisationer måste få vara mottagare, annars anser EU att de diskrimineras. Det blir dock ett betydligt krångligare förfarande för Skatteverket att ha koll på deras verksamhet.

Som ni förstår så handlar det inte om en vanlig liten ideell förening - utan här ska det vara en stor organisation med möjlighet till en stor administrativ avdelning.

Vad det här kommer att betyda för Svenska kyrkan och dess bidragsgivare vet jag inte. Troligen kommer vi att få information om det längre fram. Jag tänker att både det internationella arbetet och all verksamhet i Svenska kyrkan i utlandet kan vara aktuella för dessa avdrag. Och sen är det en massa verksamhet inom Svenska kyrkan, till exempel den diakonala, som också behöver pengar och som vara tänkbar för detta.

Dagen har gjort en grafik med vad som gäller. Klicka på bilden så blir den större.

Ur POSK:s handlingsprogram

Svenska kyrkans internationella arbete finansieras med insamlade medel, gåvor, anslag samt bidrag från till exempel Sida. POSK ser positivt på att de administrativa kostnaderna helt överförs till Svenska kyrkans nationella nivå, så att inga insamlade medel behöver användas till administrativa kostnader i Sverige.

Kritiserad debattör kvar som präst

Ulla Karlsson, präst i Västerås stift, som i våras skrev en artikel i Kyrkans Tidning där hon ifrågasatte synden och försoningen. Debatten har både i Kyrkans Tidning och på andra medier varit hög. Vilket är bra - självklart ska vi prata om teologiska djupa och svåra frågor. Men det har också riktats kritik mot att biskopar och företrädande teologer har hållit sig tysta.

Ulla Karlsson anmäldes till domkapitlet i Västerås och kallades till ett möte som hon inte kom på. Ja, turerna har varit många. Överklagande och nya möten.

Tidigare i höst meddelade Ulla Karlsson att hon slutar sin anställning som präst i församlingen.
Och nu har domkapitlet i Västerås beslutat (13 december) att Ulla Karlsson får vara kvar som präst i Svenska kyrkan. Hon får en prövotid under tre år.

Kyrkans Tidning skriver:

Domkapitlet menar dock att ”Ulla Karlsson har ett förenklat sätt att se på försoningsbegreppet och att hon synes missat begreppets komplexitet och mångfald. Hon lyfter av flera möjliga alternativ genomgående fram ett enda”.
(…)
Det ömsesidiga ansvar som domkapitlet och Ulla Karlsson har innebär istället att Ulla Karlsson under en prövotid bearbetar frågor rörande sin roll och sitt ansvar som präst. Prövotiden ska användas på sätt som Ulla Karlsson och biskopen kan finna lämpligt.

Dagen: Präst får tre års prövotid>>
Kyrkans Tidning: Ulla Karlsson kvar som präst>>
DalaDemokraten: Ulla Karlsson får bli kvar som präst i Svenska kyrkan>>
Kyrkans Tidning: Webbdebatt - Plocka bort talet om synd, skuld och slaktade lamm>>

Storasyster i Vassen skriver bra om beslutet: Om jag inte var så trött>>

Gud som flytväst

I gårdagens Dagen fanns en stor artikel med Doreen Månsson, programledare och tv-producent. Hon är också kristen och har valt att engagera sig i Turebergskyrkan i Sollentuna församling.

Jag fastnade framförallt för ett citat där Doreen säger:

- Jag brukar säga att gudstron är min flytväst. Jag vet att när det går käpprätt åt skogen och hela havet börjar storma, då har jag åtminstone flytväst. Det betyder inte att jag slipper bli kall, livrädd och panikslagen. Men jag kommer inte drunkna.

Så bra och träffsäkert. Tyvärr hittar jag inte hela artikeln på Dagens webb.

Svenska kyrkan och webben

Svenska kyrkan håller på att ta fram en webbstrategi och förra veckan samlades en grupp människor i Uppsala för att samtala om hur den strategin ska se ut.

På bloggen "Samtal i Damaskusporten" får vi följa med i en del av de funderingar som gjorts.
Att tänka strategiskt om webb>>
Så här står det:

Det finns mycket i Svenska kyrkan som är värt att kommunicera, evangelium både i ord och i handling. Det går att göra på många olika sätt och samtala om med olika människor. För att vi som kommunicerar Svenska kyrkan ska kunna använda våra kanaler effektivt måste vi definiera vem som gör vad och hur. Och därför måste vi ha en webbstrategi.

Där finns också ett blogginlägg om själavård på nätet>>;
Där står det:

Vi har kommit en bra bit på väg i Svenska kyrkan. Ändå kan jag inte annat än känna att vi ligger långt efter schweizarna. seelesorge.net startade redan 1997! Eller till och med ett par år tidigare när engagerade personer redan då insåg att internet var något att satsa på och erbjöd själavård via mejl.
(…)
Kyrkan ska vara där människor är brukar vi i kyrkan säga. Kyrkan uppstår ju där människor samlas! Vi har kyrkobyggnader över hela landet. Kyrkan finns på nätet med webbplatser och i bloggar. Kyrkan finns i olika sociala medier. Jourhavande präst kan nås via 112. Göteborg erbjuder SOS-brevlådan som försöksverksamhet. Steget till att en bred allmänhet ska kunna kontakta Svenska kyrkan för själavård på nätet känns i sammanhanget inte så stort organisatoriskt eller tekniskt sett. Men det steget kommer att ha stor betydelse!

Självklart ska vi vara med i alla kanaler där det finns människor som rör sig. Jag tycker det är bra att Svenska kyrkan är med och också tänker strategiskt och framåt när det gäller webb och närvaro.

Svenska kyrkan har också en utvecklingsblogg där du kan följa med i arbetet som sker på kansliet: http://blogg.svenskakyrkan.se/webbutveckling/

Och kanske blir det än viktigare när vi i tidningen Dagen läser om hur Svenska kyrkan i Norrtälje väljer att stänga stora kyrkor under den kalla perioden och istället samla människorna i de mindre kyrkorna som är lättare och billigare att värma upp.

Dagen: Dyr drift får kyrkor i Norrtälje att stänga>>