Anmäl dig till POSKs kyrkodagar

Du har väl inte glömt att anmäla dig till POSKs kyrkodagar som är den 12-13 januari i Sollentuna?

Föreläsare blir Jonas Bromander och Erik Eckerdal. Temat för helgen är Framtidsspaning och Svenska kyrkans sociala roll. Givetvis blir det gudstjänst, planering inför kyrkovalet och möjlighet att samtala och umgås med övriga POSKare.

Du kan läsa hela programmet och anmäla dig här>>

Varmt välkommen!!!

Svenska kyrkan och den sociala rollen

På radion kan vi höra ett inslag om hur Svenska kyrkan i Örebro har satsat på äldre- och studentbostäder.

SR.se Kyrkan ger sig in i välfärdssektorn>>

Kyrkan ger sig in i välfärdssektorn

Publicerat: måndag 22 oktober kl 12:11 , Ekot 8 kommentarer

 

Domkyrkan i Lund. Foto: Janerik Henriksson/Scanpix.

Svenska kyrkan kan bli en av de tunga aktörerna inom vård, skola och omsorg. Just nu utreds frågan om hur kyrkan på ett samlat sätt ska ge sig in i välfärdssektorn, och församlingar har redan börjat agera.

Kyrkan agerar i välfärden 

Och eftersom kyrkan arbete drivs med tesen att vinsten ska tillbaka in i verksamheten kan kyrkans agerande få en stor betydelse för andra privata aktörer. Det tror Kerstin Alberius som utreder frågan. Men redan nu har olika församlingar börjat agera på egen hand.
– Vi har ingen samlad kunskap om hur stort det här är. Om bara kyrkan kunde samla ihop kunskapen om den verksamhet som bedrivs, så kunde ju kyrkan vara en del av påtryckarna kring villkoren i den här branschen.

Svenska kyrkan sitter på stora tillgångar, bland annat i forma av mark, skog och värdepapper. Men hur stor aktör kyrkan skulle kunna vara, om man tar ett samlat grepp, vill Kerstin Alberius inte gissa.
Kyrkan bedriver sedan lång tid diakoni och hjälpverksamhet, både på lokal, regional och nationell nivå. Och det Kerstin Alberius bland annat vill ha svar på i sin utredning är hur en framtida organisation,  där alla resurser samlas, skulle kunna se ut.

I Örebro, som är ett område där församlingarna har agerat, har Svenska kyrkan byggt 200 äldre- och studentbostäder för 150 miljoner kronor.
– Det var en av våra kyrkoherdar som hade funderat på det här. Kyrkan i Örebro har ett stort kapital, som andra förvaltar. Och då tänkte han att det var bättre att vi gör någonting, säger Timmy Leijen, socialdemokrat och ordförande i såväl kyrkonämnd som kyrkans fastighetsbolag.

– Det här med socioekonomi och diakonala, att de här pengarna får arbeta för en god sak i stället som kyrkan kan stå för.
Och erfarenheterna är goda, så det kyrkliga engagemanget i välfärdssektorn kan bli större, säger han:
– Vi har tittat på andra markområden som vi äger själva. Men konjunkturen har inte varit möjlig för att få ihop kalkyler som gör att det håller.

Men i framtiden kan ni bli en större  fastighetsägare?
– Ja, absolut.

Detta är en av de frågor som POSK kommer att ta upp på sina kyrkodagar i januari 2013. Den 12-13 januari samlas vi i Sollentuna för att diskutera framtidsfrågor och Svenska kyrkans sociala roll. Då kommer Erik Eckerdal och berättar hur man jobbat i Knivsta pastorat med frågorna.

Den utredningen som Kerstin Alberius håller på att göra (som beskrivs i inslaget från SR.se) ska presenteras för kyrkostyrelsen nästa höst.
Dagen: Svenska kyrkan vill ta på sig an välfärdsuppdrag>> 

POSK: Kyrkodagar>>

Ur POSKs vision och program:

Svenska kyrkans sociala roll

Vi lever i ett samhälle som snabbt förändras. Det finns nu möjligheter för Svenska kyrkan att på ett nytt sätt vara aktör i samhället och därigenom möta människor i nya sammanhang. Staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har slutit en överenskommelse med organisationer inom den ideella sektorn i syfte att underlätta och öka det samhälleliga ansvarstagandet från dessa och här finns stora förväntningar på att kyrkan tar ansvar som aktör. Svenska kyrkan är i dag den klart största organisationen inom denna sektor.

POSK vill verka för att församlingar och pastorat noga följer denna utveckling och utifrån sitt uppdrag som kyrka överväger på vilket sätt man kan ta ansvar och finnas närvarande i samhällslivet. Exempel på detta är verksamhet inom förskola, fritidsgård, hemtjänst och boenden av olika slag. POSK anser att även begravningsbyråverksamhet har en naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift med dess diakonala och liturgiska dimension. Begravningsbyråverksamhet i Svenska kyrkans regi bör därför vara tillåten.

Svenska kyrkan har en lång tradition av engagemang inom bland annat sjukvård och skola. Det är fortsatt en angelägenhet för kyrkan att, när det finns förutsättningar, själv bedriva sådan verksamhet. För verksamhet som kräver större investeringar och mycket personal bör man finna organisatoriska former som inte riskerar att sådan verksamhet sammanblandas med och urholkar de lokala enheternas ekonomi. Sådana verksamheter bör därför normalt bedrivas organisatoriskt fristående från, men i nära samverkan med församlingar och pastorat.

Slutet som statskyrka öppnade för ett nytt ansvartagande

Slutet som statskyrka öppnade för ett nytt ansvarstagande

Martin Garlöv är poskare i Uppsala. Genom sitt jobb kommer han i kontakt med många församlingar och flera stift. Den här hösten har han engagerats av Västerås stift i ett större projekt om social ekonomi. Om det handlar hans gästbloggpost.

När statskyrkosystemet i Sverige avskaffades och Svenska kyrkan vid millenieskiftet blev fri som de andra trossamfunden i Sverige, då öppnades möjligheter till ett nytt slags ansvarstagande och församlingarna i Svenska kyrkan kunde bli en annan slags aktör i det som kommit att kallas för den sociala ekonomin. En annan sektor än den offentliga ekonomin och den näringslivet.

Redan på den korta tid som gått sedan 2000 har mycket hänt. Och det trots att Svenska kyrkan i sin nya form först nästa år fyller tonåring. Församlingar runt om i landet har gått in i olika slags verksamheter som syftar till att göra det möjligt för människor att lämna ett socialt och ekonomiskt utanförskap.

I år har i Västerås stift inletts en omfattande satsning på kompetensutveckling för arbete med social ekonomi i stiftets församlingar. Projektet har getts namnet Aktör för välfärd och kommer att pågå under tre år. Europeiska Socialfonden stöder satsningen.

Under vårens mobiliseringsfas har fler än 800 anställda medarbetare svarat på en enkät som gett underlag för en kartläggning. 1 oktober samlades över 200 människor från stiftets församlingar, plus stiftsmedarbetare, människor från kyrkans samarbetspartners och intresserade från andra delar av Svenska kyrkan. En öppningskonferens hölls i den anrika gruvorten Grängesberg. Här ifrån gick det sista malmtåget 1990. Idag är största arbetsgivaren Spendrups bryggeri.

Aktör för välfärds öppningskonferens följs av inspirationsdagar i stiftets alla kontrakt i oktober och november.  Ett utbildningsprogram kommer att presenteras med möjlighet till fortbildning för alla yrkesgrupper i församlingarna. Meningen är att uppmuntra församlingarna att starta eller vara aktiv part i nya verksamheter inom social ekonomi och erbjuda sina medarbetare nya arbetsuppgifter.

Social ekonomi är diakoni i nya former. Och Aktör för välfärd är ett projekt som också handlar om att ge människor arbete och nya inkomster. Det är är ett projekt för det goda samhället.

Västerås stift har flera församlingar som är pionjärer inom olika delar av den sociala ekonomin. I Norrbärke finns familjecentralen Arken, i Leksands församling sköter man trädgårdar, snickrar och syr på beställning,  i Gränges-Säfnäs finns ett fritis på kommunuppdrag, i Grytnäs samordnas stöd till vuxna genom egna bolaget Gateway och i Lindesberg tog man över kommunens café.

Församlingar i andra stift har gått in i likande verksamheter och ännu fler har planer på att starta. Luleå stift har nyligen get ut ett specialmagasin med titeln Därför att ingen har lejt oss, som en del av projektet Svenska Kyrkan öppnar portarna.

Aktör för välfärd på webben www.svenskakyrkan.se/aktorforvalfard

Aktör för välfärd på Facebook www.facebook.com/AktorForValfard

Svenska Kyrkan öppnar portarna på webben www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=856225

Magasinet Därför att ingen har lejt oss www.issuu.com/luleastift/docs/ingenharlejtoss

Handbok för samarbete med socialt företagande www.sofisam.se

Martin Garlöv



En annan församling som varit tidigt framme i Västerås stift när det gäller social ekonomi och Svenska kyrkans sociala roll är Västanfors Västervåla som bedriver näringsverksamhet i form av bland annat skola och begravningsbyrå.

Sensus Nya möjligheter>>

Ur POSKs Vision och program:

Svenska kyrkans sociala roll

Vi lever i ett samhälle som snabbt förändras. Det finns nu möjligheter för Svenska kyrkan att på ett nytt sätt vara aktör i samhället och därigenom möta människor i nya sammanhang. Staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har slutit en överenskommelse med organisationer inom den ideella sektorn i syfte att underlätta och öka det samhälleliga ansvarstagandet från dessa och här finns stora förväntningar på att kyrkan tar ansvar som aktör. Svenska kyrkan är i dag den klart största organisationen inom denna sektor.

POSK vill verka för att församlingar och pastorat noga följer denna utveckling och utifrån sitt uppdrag som kyrka överväger på vilket sätt man kan ta ansvar och finnas närvarande i samhällslivet. Exempel på detta är verksamhet inom förskola, fritidsgård, hemtjänst och boenden av olika slag. POSK anser att även begravningsbyråverksamhet har en naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift med dess diakonala och liturgiska dimension. Begravningsbyråverksamhet i Svenska kyrkans regi bör därför vara tillåten.

Svenska kyrkan har en lång tradition av engagemang inom bland annat sjukvård och skola. Det är fortsatt en angelägenhet för kyrkan att, när det finns förutsättningar, själv bedriva sådan verksamhet. För verksamhet som kräver större investeringar och mycket personal bör man finna organisatoriska former som inte riskerar att sådan verksamhet sammanblandas med och urholkar de lokala enheternas ekonomi. Sådana verksamheter bör därför normalt bedrivas organisatoriskt fristående från, men i nära samverkan med församlingar och pastorat.

Svenska kyrkans sociala roll

Jonas Lindberg, POSK i Uppsala, skriver på sin blogg om att "Det rör sig kring Svenska kyrkan som välfärdsaktör">>. Han hänvisar till den särskilda dag som Västerås stift ordnar under hösten och också till Lund.

I POSKs vision och program:

Svenska kyrkans sociala roll

Vi lever i ett samhälle som snabbt förändras. Det finns nu möjligheter för Svenska kyrkan att på ett nytt sätt vara aktör i samhället och därigenom möta människor i nya sammanhang. Staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har slutit en överenskommelse med organisationer inom den ideella sektorn i syfte att underlätta och öka det samhälleliga ansvarstagandet från dessa och här finns stora förväntningar på att kyrkan tar ansvar som aktör. Svenska kyrkan är i dag den klart största organisationen inom denna sektor.

POSK vill verka för att församlingar och pastorat noga följer denna utveckling och utifrån sitt uppdrag som kyrka överväger på vilket sätt man kan ta ansvar och finnas närvarande i samhällslivet. Exempel på detta är verksamhet inom förskola, fritidsgård, hemtjänst och boenden av olika slag. POSK anser att även begravningsbyråverksamhet har en naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift med dess diakonala och liturgiska dimension. Begravningsbyråverksamhet i Svenska kyrkans regi bör därför vara tillåten.

Svenska kyrkan har en lång tradition av engagemang inom bland annat sjukvård och skola. Det är fortsatt en angelägenhet för kyrkan att, när det finns förutsättningar, själv bedriva sådan verksamhet. För verksamhet som kräver större investeringar och mycket personal bör man finna organisatoriska former som inte riskerar att sådan verksamhet sammanblandas med och urholkar de lokala enheternas ekonomi. Sådana verksamheter bör därför normalt bedrivas organisatoriskt fristående från, men i nära samverkan med församlingar och pastorat.