Beslut, beslut, beslut…

Idag fungerade voteringsanläggningen. Som personalen på kyrkomötets kansli skrev på facebook igår kväll:

I kansliet har vi just haft besök av en mycket brittisk man, en kyrkomötets James Bond, som ikväll har flugit rakt in i universitetshuset med 300 sprillans nya handenheter!! Han kunde lugna oss alla med upprepande "It will work, It will work" och satte drottningens heder i pant. Så låt oss nu hoppas - - -

Och här är väl bäst att tala om att kostnaden för detta stod företaget för, som skulle tillhanda hålla fungerade voteringsapparater.

Ja, så vad vi har gjort i dag är att tagit beslut. Och voteringsanläggningen fungerade utmärkt. Vilket var tur, med tanke på hur många voteringar och rösträkningar som vi hade.

Du kan se alla debatterna från igår här och läsa alla handlingar>>  

Här hittar du också olika nyheter om kyrkomötet, från Svenska kyrkans webbsida:
Barnens perspektiv ska genomsyra besluten>> 
Enklare struktur för Svenska kyrkan>>
Kyrkomötet om Israel-Palestinafrågan>> 

Det kommer en sammanställning så småningom om vilka beslut som kyrkomötet har tagit idag.

Själv blev jag intervjuad om kyrkovalet i www.kyrkomötestv.se , samarbetet mellan Svenska Kyrkans Unga, POSK och Frimodig kyrka, där intervjuer har blandats med korta reportage och inslag om kyrkomötet.  

Se sista avsnittet av kyrkomötesTV här:

http://bambuser.com/v/3166407

 Något helt annat…

Ni vet att jag har skrivit om Amanda Carlshamre - som sitter i Svenska Kyrkans Ungas styrelse samt är ansvarig för deras demokratiprojekt. Hon kandiderar ju också till Sveriges Lucia - och röstar man på henne på går pengarna till Världens Barn och Svenska kyrkans internationella arbete.

Idag hade tidningen Dagen skrivit om detta - men reportern hade gjort en mängd antaganden, utan att kolla fakta. Så under rubriken "Ärkebiskopen röstar på POSK-Lucia" kunde man läsa att Amanda ställer upp för POSK och att hon är på kyrkomötet för att prata om POSK-frågor och demokratin. Ja, det var inte många saker de hade fått rätt.

Så nu vill vi i POSK dementera att Amanda är POSKare, som sitter invald för POSK på någon lista. Amanda hör till Svenska Kyrkans Unga. POSK stöttar givetvis hennes Lucia-kandidatur och uppmanar er alla att rösta på henne. Men hur tidningen Dagen lyckades hitta på den historia som de hade publicerad i sin tidning, är en gåta både för Amanda och för oss. För ingen av oss har blivit intervjuad eller tillfrågad.

Fler pastorat är inte modellen

Med anledning av strukturutredningen och förslaget till ett pastorat i Göteborg skriver här Mats Rimborg (POSK), Tord Nordblom (FK) och Jonas Ransgård (M) en debattartikel som också publiceras i Kyrkans Tidning nr38/2012

Snart ska kyrkomötet behandla strukturutredningen Närhet och samverkan, som bland annat föreslår att flerpastoratssamfälligheter inte längre ska finnas, utan övergå till att bli pastorat. Kyrkostyrelsen har föreslagit två års respit för Göteborgs kyrkliga samfällighet.

Orsaken är att Göteborg ska hinna förbereda en uppdelning i flera pastorat, minst sex stycken men troligen åtta eller nio. En remissomgång i Göteborg med förslaget att bilda sex nya pastorat visade att församlingarna helst av allt önskade behålla samfälligheten.

Inget tyder på att kyrkomötet kommer att tillmötesgå detta. Valet står då mellan ett pastorat eller en uppdelning i ett antal nya.

Vi vill ifrågasätta behovet av en respit och nyttan med en uppdelning. Som skäl mot att låta Göteborg bli ett pastorat har anförts att det blir lika stort som ett genomsnittligt stift i Svenska kyrkan, att kyrkoherdens ställning i ett så stort pastorat som hela Göteborg blir ohållbar, och det demokratiunderskott som uppstår genom att direktval bara sker till hela pastoratets gemensamma kyrkofullmäktige. Låt oss skärskåda dessa tre invändningar.

1. Det är riktigt att det skulle bli ett stort pastorat, men det beror ju helt enkelt på att Göteborg är en stor stad. Pastoratet blir precis lika stort som Göteborgs kyrkliga samfällighet har varit. Varken ekonomiskt eller administrativt blir det någon förändring.

I stället för många församlingar och en samfällighet får vi många församlingar och ett pastorat, skillnaden är marginell och borde inte medföra några stora problem. Positivt är att Göteborg då får en pastoral ledning, låt vara att den i praktiken behöver delegeras för att inte bli en chimär.

2. Vi tror att biskopen kan tydliggöra sitt uppdrag även för en kyrkoherde i Göteborg. Uppdragen är olika och hierarkin är tydlig. Eftersom kyrkoherden är domprost har de en naturlig fortlöpande kontakt. Att även domprosten lyder under biskopen är självklart.

Naturligtvis kan inte en kyrkoherde utöva personlig pastoral omsorg om alla Göteborgare. Det kan dock knappast en kyrkoherde med ansvar för 1/6 av dem heller. Det prästerliga ansvaret för enskilda måste i huvudsak utövas av komministrar. Även ledningsansvaret måste förstås delegeras. Men en kyrkoherde borde själv kunna leda sådan verksamhet som delas mellan flera församlingar i pastoratet, exempelvis sjukhuskyrkan, och även genom att skapa kluster av församlingar kunna leda verksamheten i dessa.

Tillsynen måste kunna utövas inte bara genom personliga inspektioner utan också genom en ordning för hela pastoratet där kyrkoherdens medarbetare biträder. Fördelarna med en enhetlig tillsyn är tydliga bland annat på grund av personers rörlighet mellan olika församlingar beroende på var de bor, arbetar, har sina fritidssysselsättningar, med mera. Enskilda personer och deras familjer kan inte enkelt knytas till en viss stadsdel och det finns skäl för att alla ska behandlas lika oavsett var de söker sin gemenskap eller hjälp. Detta gynnas av ett pastorat.

3. Kyrkostyrelsens förslag till beslut innehåller, jämfört med den ursprungliga utredningen, tydliga riktlinjer för hur pastoraten ska ta hänsyn till församlingarna när de utser församlingsråd. Syftet är att garantera lokalt inflytande.
Ett kyrkofullmäktige som bortser från församlingsbornas nomineringar till sina församlingsråd kommer knappast att få förnyat förtroende i nästa val.


Problemen med en uppdelning i flera pastorat är däremot uppenbara, och har belysts i den utredning som stiftet har gjort. Solidariteten kommer att sättas på hårda prov när det gäller fortsatt stöd av gemensamma satsningar som Göteborgs kyrkliga stadsmission, sjukhuskyrkan, skolkyrkan med mera.

Begravningsverksamheten kommer att kräva en speciallösning. Bärkraften i de olika pastoraten kommer att variera kraftigt mellan resursstarka områden med hög tillhörighetsgrad, som Askim i söder, och svagare med låg tillhörighet, som Angered och Bergsjön i nordost. Stiftet kan givetvis inte stödja enskilda pastorat i Göteborg utan att erbjuda samma sak åt andra områden i stiftet som också har en svag ekonomi. Detta kan inte ske utan en höjning av kyrkoavgiften till stiftet, och någon sådan har inte föreslagits i sammanhanget. Om detta är planen så borde den redovisas öppet.

Den avgörande frågan är ändå om vi tycker att det behövs en kyrklig strategisk ledning av mission, diakoni med mera för hela Göteborg, och om vi tycker det finns något värde i att kunna tala om Svenska kyrkan i Göteborg? I så fall bör vi inte dela upp detta område i flera pastorat.

Mats Rimborg (POSK)
ledamot i stiftsstyrelsen, vice ordförande i stiftsstyrelsens församlingsutskott
Jonas Ransgård (M)
ledamot i stiftsstyrelsen, vice ordförande i stiftsstyrelsens personalutskott
Tord Nordblom (FK)
ersättare i stiftsstyrelsen, ordförande i Frimodig kyrka i Göteborgs stift

_____________________
Det är bara att konstatera att strukturutredningen orsakar diskussion på fler platser än Göteborg. I flera andra stora samfälligheter, som är den organisationsform som drabbas av störst förändring, först det diskussioner.

I Kyrkans Tidning står också en artikel på sid 8 om Örebro (som jag skrev om på bloggen här>>) Där är det Johan Unger (POSK) som är starkt emot att göra ett pastorat av de åtta församlingarna. Detta medan kyrkoherden Ingemar Söderström är för ett pastorat. Omröstningen som skedde i deras kyrkofullmäktige var oerhörd jämn. Nu ska stiftsstyrelsen besluta.

Men detta sagt så är det också tydligt att det åsikterna slår rätt igenom nomineringsgrupperna.

Ur POSKs vision och program:

Församlingen är kyrkans grundläggande enhet. Varje församling behöver personal med bred och djup kompetens för att tillsammans med frivilliga arbeta i enlighet med församlingens grundläggande uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Pastoraten behöver vara stora nog för att klara sin ekonomi och de många uppgifter som ligger på en arbetsgivare, bland annat ansvaret för en god arbetsmiljö. Många församlingar möter ekonomiska påfrestningar. Detta gäller såväl glesbygdspastorat som storstadsförsamlingar med få kyrkotillhöriga.

I hela landet ska det finnas rimliga möjligheter att delta i kyrkans gudstjänstliv och verksamhet. POSK vill verka för att kyrkans system för ekonomisk utjämning ändras så att olikheterna i kyrkoavgift för personer med samma betalningsförmåga inte blir orimligt stora. För att på sikt klara ekonomin krävs också ändringar i församlings- och pastoratsindelningen.

Uppdaterad 2012 09 20
Frimodig kyrka bloggar: mellan Scylla och Charybdis

Jämn fördelning

Kyrkans Tidning uppmärksammar idag kyrkomötes skrivelse 2012:4 Jämställdheten i Svenska kyrkan.
Kyrkans Tidning: Allt färre kvinnor i kyrktoppen>>
Hitta hela skrivelsen här>>

Skrivelsen skickas till kyrkomötet en gång per mandatperiod och är bland annat tänkt att vara en fingervisning till nomineringsgrupperna när de ska sätta samman sina kandidatlistor.

Enligt skrivelsen så är det mest män i tungt ledande positioner i kyrkan - trots att majoriteten förtroendevalda är kvinnor.

Jag ska inte bry mig om att utveckla det här ytterligare just nu, mer än det är gjort i skrivelsen och i artikeln.

Jag vet hur svårt det är att överhuvudtaget få de duktiga och kunniga personer som finns i våra församlingar att ställa upp som förtroendevalda. Ju fler variabler vi lägger till i urvalsprocessen, ju svårare blir det.

För att inte tala om den förändring som sker efter ett val när alla personkryss räknas och den noga sammanvägda och balanserade listan nomineringsgruppen satt samman helt förändras.

Jag tycker det är viktigt med en bra mix, både bland kvinnor och män, men också ur andra aspekter. Unga och äldre, pensionärer och arbetande, olika typer av yrken, olika typer av annan erfarenhet. Det ska inte bara vara könet som ska vara det viktigaste.

SOM-undersökningarna som har presenterats de senaste åren ger oss också information om att det är flest kvinnor som är med i kyrkan, det är mer kvinnor som tror på Gud och det är mest kvinnor som ber.

SOM-undersökningen: Lycksalighetens ö 2011, Fyra perspektiv på religion>>
SOM-undersökningen: I framtidens skugga 2012, Världsreligionerna>>

Hur ska vi förhålla oss till det här? Ska vi inrikta oss än mer och utveckla det vi gör, så att fler kvinnor kommer? Eller ska vi förändra vår inriktning och vår verksamhet så att fler män blir intresserade av religion och andliga frågor? Eller ska vi bara säga "Jaha… det är så här det är!"

Ur POSKs vision och program:

Rekryteringsbasen för POSK är gudstjänst- och församlingsgemenskaperna kring våra kyrkor. Kyrkan består av alla sina medlemmar, inte bara de som på olika sätt har ett samhällspolitiskt engagemang. Det är gemenskapen och det lokala förtroendet i församlingen som avgör vilka som företräder POSK.

POSK strävar efter att våra representanter ska vara kunniga och kompetenta. De har ambitionen att leda utvecklingen av Svenska kyrkan, drivs av sitt engagemang för kyrkan och har förmåga att stimulera andra att stiga fram och ta ansvar. POSK driver fram förändring genom att sätta kyrkans frågor på agendan, reflektera över kyrkans roll, och göra kyrkan synlig i samhället. POSK är med och bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs.

Uppdaterad 2012 07 06
Sveriges Radio: Få kvinnor i kyrkotoppen>>

Uppdaterad 2012 07 11
Kyrkans Tidning: Kyrkan har inte råd med slösaktig ojämlikhet>>

Kyrkomötet 2011: Men nu går det undan

Att följa kyrkomötet via nätet ger förstås inte samma bild av kyrkomötet som den får som är på plats, som ombud, tillhör arbetslaget som servar dessa, bevakar mötet som journalist eller åhörare. Den digitalt förmedlade bilden blir att ombuden är mer beroende av mat och sömn än de flesta av oss.

Ombuden råder själva över sin tid. Att det blir förhandlingar även kvällstid är väl inget överraskande, när man har för lite tid i programmet för debatt och beslut med voteringar? Varför ska tid avsättas i programmet för partigruppernas/nomineringsgruppernas möten? De kan väl ske på kvällstid eller tidiga morgnar? Viktigare är väl att de gemensamma förhandlingarna i plenum kan starta redan på morgonen och inte fram när det närmar sig lunchtid? Och med take away i hallen utanför plenisalen, så kan lunchpausen kortas eller tas bort helt.

Kan det vara ombudens höga medianålder som gör att så många ombud klagar på mötestiderna och är upptagna av matfrågan?

Och nu när så mycket tid inom kyrkomötets program ges till partigruppsmöten/nomineringsgruppsmöten, varför kan man då inte inom grupperna med lämpliga pedagogiska metoder få "sina" ombud att föra sig på ett sätt i plenum som gör att både de själva och omgivningen känner sig väl till mods?

När dessa funderingar skrivs är det till ljudet av ett högre tempo i förhandlingarna. Det är fredag förmiddag och nu tittar ombuden på sina klockor. Väskorna är packade och man är på väg hem till Doobeido och Idol.

Kyrkomötet, en kort resumé

Fredagen 1 oktober avslutades första sessionen på kyrkomötet. Jag var inte med ända till slutet, för jag hade fått ledigt och var med och höll i seminariet "Sociala medier" på Ideellt forums Idédagar som jag skrev om här>>

Kyrkomötesveckan gick otroligt fort. Vi började ju redan på måndagen med gruppmöte som jag skrev om här>>. På eftermiddagen hade vi det formella öppnandet och val av valberedning. Det skrev jag om här>>.

Nu har jag hört att kyrkorättsutskottet gjort ett utskottsinitiativ och det skall undersökas om man nästa gång det blir val på det här sättet kan använda någon elektronisk utrustning, så att det går snabbare. Det vore bra. Så behöver vi inte lägga sammanlagt 600 mantimmar på att bara vänta i fortsättningen.

POSK fick två ordförandeplatser i de olika utskotten. En vice ordförande, Eva-Maria Munck i Ekumenikutskottet och en ordförande, (jag) Carina Etander Rimborg, i Kyrkolivsutskottet.

De olika utskotten har under veckan behandlat alla motionerna och skrivelserna i sina utskott och betänkanden är nu godkända i utskotten. I princip är alla motioner avslagna - men det beror inte på att vi är elaka eller inte vill godkänna en motion. Det beror oftast på att att-satsen kan vara otydligt skriven, eller att frågan redan är under utredning eller att det inte är kyrkomötets kompetensområde att besluta om.

Det blir många intressanta och spännande diskussioner i utskotten i alla fall - vi sitter ju trettio personer i alla utskott, från hela landet med en mängd erfarenhet.

På bloggen Livet i Svenska kyrkan har Martin Garlöv sammanfattat och länkat till en rad olika webbplatser och bloggar där du kan hitta mer information. Läs här>>

På fredagen valde vi kyrkostyrelse och alla nämnder (utom Läronämnden)

Det var en hel del rykten och funderingar på hur det skulle bli med platserna i kyrkostyrelsen. FISK och Frimodig kyrka har ju lika många mandat i kyrkomötet. (13 mandat var.) Eftersom det behövs 16 mandat för att för egen maskin få en plats i kyrkostyrelsen behövde de samverka med någon. ÖKA (Öppen kyrka för alla) har gått samman med Miljöpartister i Svenska kyrkan (MiSk).
Varför kanske kan förklaras av det här


Eftersom de båda har åtta mandat var så får de tillsammans 16 mandat och därmed har ÖKA fått en ordinarie plats i kyrkostyrelsen och MiSk får en ersättarplats.

Det som också har hänt är att FISK har fått en plats av moderaterna och sedan har ytterligare en plats släppts (av socialdemokraterna om jag inte missförstått det hela) så att även Frimodig kyrka har fått en plats, en ersättarplats. Allt detta för att undvika proportionellt val.

För POSK sitter Anna Lundblad Mårtensson och Nils Gårder på ordinarie plats och Erik Sjöstrand och Bertil Persson som ersättare i kyrkostyrelsen.

Frimodig kyrka har bloggat om kyrkostyrelsevalet - de hade hoppats på hjälp av Kristdemokraterna i Svenska kyrkan (KR) men den samverkan gick om intet. Du kan läsa om detta här>>
Dagen har skrivit>>
Kyrkans Tidning har skrivit>>

Kyrkomötesbloggen>>
Karin Långström Vinge har bloggat>>
Dag Sandahl har bloggat (1 okt)>>
Håkan Sunnliden har bloggat>>
Torbjörn Lindahl har bloggat>>
Marta Axner har bloggat>>
Ann-Sofie Persson har bloggat>>
Maria Abrahamsson har bloggat>>

OK - hur känns det så här efteråt? Det är alltid tråkigt när det blir tjafs om platser, vem som tycker vad, vem som skall samarbeta eller inte, med vem. Vem som tycker sig vara bättre än någon annan eller vet vad andra är eller inte är. Det är supertråkigt och fullständigt förödande för Svenska kyrkan tror jag.

Nu är i alla fall valen gjorda och jag hoppas att det kommer att bli fyra år med gott samarbetsklimat där vi ser varandras gåvor och vad vi var och en kan bidra med till Svenska kyrkan, istället för att skada kyrkan med alla dessa inre strider.