Kyrkohandboken i bruk

Från Svenska kyrkans intranät hittar jag följande artikel om en av de församlingar som nu använder förslaget till den nya kyrkohandboken.

Traditionellt eller svängigt med ny kyrkohandbok

Första Advent i Visby domkyrka. Foto: Roland Asplund

Under första Advent har det varit premiär för förslaget till en ny kyrkohandbok. Var femte församling deltar i försöksverksamheten som pågår mellan första Advent 2012 och Domsöndagen 2013.

- Varje tid har sitt språk. Kyrkan måste hänga med och uppgradera sig hela tiden och få ett språk som går att använda till vardags, säger domprost Mats Hermansson i Visby domkyrkoförsamling.

Det är första Advent och nollgradigt. Staden Visby är inkapslad i ett rejält snötäcke. Domkyrkan Sankta Maria fylls i en jämn ström med gudstjänstbesökare, kanske med denna särskilda längtan som många av oss känner just i början av det nya kyrkoåret. Dagens Adventsmässa kl 11 firas efter det nya kyrkohandboksförslaget.

  ”Jesus Kristus, jag kommer till dig i längtan efter läkedom och upprättelse. Förlåt mig det jag har brustit mot skapelsen, mina medmänniskor och mig själv” som det står i den nya bönen om förlåtelse. I agendan är den nya gudstjänstordningen samlad under rubrikerna Samling, Ordet, Måltiden och Sändning.

Agendan rymmer flera nyskrivna och oprövade texter och mässmusiken är inte helt lätt för församlingen så här första gången. Den låter litet brydd och ängslig, men finner sin plats i den sjungna förbönen och de välbekanta adventspsalmerna förstås.

  - Jag blir litet irriterad på mig själv för att jag inte klarar sångerna, men man lär sig med tiden. Det var en så vacker förbön och den satte sig också direkt, säger Helene Breidne, som är erfaren körsångare. Hon tycker det är klokt att förenkla gudstjänsten, ge den ett modernare språk.

  - Det är viktigt att det blir en balans, så att det fungerar för såväl den gamla som den nya generationen.
  Alma Hedlund-Emilsson är föräldraledig kantor och arbetar i domkyrkoförsamlingen. Det här var första gången hon hörde musiken.

   - Det var litet ojämn kvalitét. En del var lätta, andra svåra att sjunga och låg inte så bra i munnen. Man måste ge det mer tid för att ge det en chans, tycker hon.


Tänka gudstjänst
I församlingen har arbetslag och förtroendevalda varit engagerade i arbetet. Det här är ett tillfälle att få vara med och påverka hela Svenska kyrkans arbete, menar Mats Hermansson.

  - Vi ska pröva så mycket som möjligt, inte minst musik. Under året kommer vi att ha två alternativa agendor, bland annat en mer ”light” med mindre textläsning. Det här är ju ett tillfälle att tänka hela gudstjänsten.

   Som en del i det tänker domkyrkoförsamlingen bjuda in särskilda yrkesgrupper, arbetsplatser vid några tillfällen till gudstjänsten.
  - En ny kyrkohandbok är egentligen inte så dramatisk. Den församling som vill fortsätta som tidigare kan göra det. Och vill man ta ut svängarna med nytt språk och ny musik går det också bra. Kyrkans liv hänger inte på kyrkohandboken. Det som avgör är vad man fyller gudstjänsten med, tonen, hur man relaterar till människor. Vår stora uppgift är som tidigare att arbeta med hur vi välkomnar och bemöter människor, säger Mats Hermansson.

  I Visby stift deltar 13 församlingar av totalt 39 i försöken och de kommer även att vara remissinstanser. Stiften har en nyckelroll i försöksverksamheten med en ny kyrkohandbok med bl a utbildningar och seminarier för de inblandade församlingarna. Stiftsprost Richard Wottle tycker att processen med kyrkokansliet varit mycket bra.

  - För första gången ingår rättigheterna till mässmusiken i kyrkohandboken. Förslaget är ett försök att normera liturgin mer. Gudstjänststrukturen blir tydligare. Den frikyrkliga traditionen har fått ett starkt inflytande på den nya musiken och texterna. Samtidigt finns allt det gamla kvar. Urvalet av bibeltexter är bättre, fylligare. På det hela taget är jag positiv. Man ska inte skylla på det nya handboksförslaget om det blir en tråkig eller dålig gudstjänst, säger Richard Wottle.

Roland Asplund

Läs mer om förslaget till ny kyrkohandbok

Tidning Dagen har skrivit om kyrkohandboksförslaget:

Delade meningar om nya kyrkohandboken

Första advent är inte bara startskottet för ett nytt kyrkoår. I år utgör helgen även premiär för test av en ny version av Den svenska kyrkohandboken. Det är dock inte alla som jublar över förändringen.

– Det är ett försök att tillfredsställa alla, men i praktiken kommer de olika fraktionerna inom Svenska kyrkan att dras ännu mer från varandra, tror Gunvor Vennberg, teolog och ledamot i stiftsfullmäktige i Luleå stift för Frimodig kyrka.
– Den utveckling vi har sett inom kyrkan förstärks av att det här finns massor av alternativ. Utformningen av gudstjänsten säger mycket om var vi står teologiskt och nu kan man välja åt vilket håll man vill gå.
En konkret sak i det nya förslaget som hon har invändningar mot är att man kan välja att plocka bort syndabekännelsen i mässan, den ska nu bli frivillig.
– Kyrkan hade tidigare bikten innan mässan, sen flyttade den in i själva ordningen som en gemensam syndabekännelse. Nu vill man göra den frivillig. Det tycker jag känns väldigt tveksamt.
På söndag går startskottet
Många är i stället nyfikna och ser fram emot att börja använda den nya handboken. Knappt hälften av alla svenskkyrkliga församlingar ska, med start på söndag, testa den föreslagna kyrkohandboken under ett kyrkoår.
– Om den antas av Kyrkomötet 2015 blir detta den åttonde kyrkohandboken i ordningen efter reformationen, säger Boel Hössjer Sundman, projektledare för arbetet med revideringen.
– Det är således en långsamhetens bok och en speciell händelse i kyrkans liv.
Ärkebiskop Anders Wejryd lyfter fram en invändning som skulle kunna tala emot en ny kyrkohandbok.
– Folk känner ändå igen så lite i kyrkan, vi behöver vara aktsamma om det som är bekant, har jag hört vissa säga. Men vill man fira gudstjänst precis som vanligt kan man göra det, samtidigt som det nu ges stora valmöjligheter.
Lång förebredelsetid
Arbetet med att förändra kyrkohandboken har pågått länge. Initiativet togs av kyrkostyrelsen redan 2006. En stor projektgrupp bestående av representanter från hela landet har jobbat med det som nu läggs fram som förslag.
Finns en facebookgrupp
Debatten kring de nya förslagen har även den pågått länge. Jermunn Solem, komminister i Norrlands inland, startade en facebookgrupp med anledning av revideringen. Hans gissning var att den skulle samla ett 40-tal kyrkliga nördar. I dag har gruppen 3 500 medlemmar.
– Jag tror intresset delvis beror på att kyrkan är lite dålig på att skapa mötesplatser där man får diskutera inomkyrkliga frågor, säger han.
– Diskussionen på facebook har inte bara handlat om förslaget utan om allt möjligt. Det har heller inte bara varit svenskkyrkliga som deltagit utan folk från alla samfund.
Vissa inlägg har handlat om detaljer i förslaget, som exempelvis att nattvardskalken föreslås bytas till ordet ”bägare” och Kyriet ska heta ”Kristusrop”. Det förekommer också mer övergripande teologiska frågor som vad kyrkan är och bör vara. Själv tycker Jermunn Solem att förslaget är bra på det stora hela.
– Det är egentligen väldigt likt den handbok som finns i dag, men för oss som arbetar i mindre församlingar speglar den nya bättre vad vi gör tycker jag.
Känns lite nervöst
På söndag håller han sin första gudstjänst med den nya handboken och han erkänner att det känns lite pirrigt.
– Framför allt med den nya musiken som ska sitta. Vi får helt enkelt öva med församlingen och sen lita på att den helige Ande leder oss rätt.

Josefin Lilja

Reporter

josefin.lilja@dagen.se

 

Nu smäller det!

Torvald Johansson, domkyrkoorganist i Strängnäs, berättar här om sin församlings arbete med den nya kyrkohandboken.
Torvald sitter också i kyrkomötet för POSK.

Nu smäller det!

Det var kanske att ta i, men åtminstone en liten puff blir det väl? Jag tänker på året som kommer med försöksordningar enligt förslaget till ny kyrkohandbok. Hur har detta tagits emot hittills? Ja, förmodligen väldigt olika. Efter vad jag hört kommer en del församlingar att pröva en till två musikserier, andra allihop.

Förslaget blev bekant i juni detta år, alldeles innan vi gick på semester, vilket kanske har betytt att arbetet med att sätta sig in i alla alternativ har forcerats fram från mitten och slutet av augusti. Mitt personliga första intryck i juni var: Va? blev det inte mera än så! Var finns allt nyproducerat i musikväg? Vismässan – känns den nyskapande och fräsch? Hur hade en genomkomponerad serie av S-D Sandström eller någon annan låtit?

I vår församling började en grupp förbered sig redan under vintern 2011-2012 med att läsa det som dittills hade publicerats om handboksarbetet, men även andra skrifter om liturgik. Vi bestämde oss sedan för att lägga upp en plan för att på bästa sätt förankra det som komma skulle. Gruppen utökades med KR:s och KF:s ordförande, som var intresserade. Vi fastslog också att den mässmusik som vi musiker i församlingen har komponerat och som församlingen hittills använt med domkapitlets tillstånd skall få vila under detta försöksår.

I början av hösten åkte vi till stiftsgården och gick igenom allt material under 1,5 dag. Vi sjöng igenom musikserierna B-E på längden och tvären. A-serien känner vi ju ganska bra sedan 1986. Redan dagen efter fick vi presentera materialet vid ett kontraktskonvent. Medarbetarlaget fick ett antal presentationer och fick ge sina synpunkter och det anordnades några församlingsaftnar där alla fick möjlighet att lufta sina åsikter, liksom kyrkorådet, som ju så småningom avger en remiss.

Vi testade dessutom att vid en medarbetarsamling sjunga igenom de nya serierna i kyrkan och med orgelackompanjemang för att få en mer autentisk upplevelse. Det gick förvånansvärt bra. Vid församlingsaftnarna fick vi bl. a. lära oss att det finns ett behov av tystnad för egen reflektion i gudstjänsten. Det behöver inte betyda att det blir longörer, som hindrar flödet. Vidare anordnade stiftet två studiedagar, som belyste förslaget från olika utgångspunkter.

Våra gudstjänstdeltagares erfarenheter måste under året tillvaratas. Vi tänker oss att vid några tillfällen intervjua vid kyrkkaffet direkt efter gudstjänsten men också sätta upp en brevlåda i domkyrkan och skapa ett formulär på hemsidan. Allt för att ge kyrkorådet underlag till remissen.

Nu, i början av oktober, var det dags att sätta ner foten! Vi kom fram till att vad gäller högmässan, (vi firar alltid högmässa på söndagar) behöver vi agendor och ordningar för advent, jul, fasta, påsk och två trefaldighetsserier. Två, för att få omväxling under den långa trefaldighetstiden.

Som tur var fick vi veta att man kan blanda och inte endast vara bunden till en enda musikserie i en t. ex. adventsserie. Å andra sidan bör ju stilarna inte sticka ut mot varandra. Man kan t. ex. enligt vår uppfattning, kombinera Lovsägelsens inledning (Sursum corda) i musikserie A med Sanctus enligt serie C. Det öppnar möjligheterna.

Vilka val har vi gjort då? Vi använder oss främst av musikserierna A-D. Högmässan i vår domkyrka, med dess akustiska förutsättningar, församlingsbornas ålder mm ställer vissa krav. Veckomässorna på olika platser i katedralen ger andra möjligheter, liksom ungdomsmässorna i högkoret. Inte helt förvånande vann musikserie D gehör hos våra yngre medlemmar.

Vi bestämde också att under året några gånger prova en musikserie genomgående, d.v.s. att inte blanda olika alternativ. Detta för att få en uppfattning om hur det upplevs och eventuellt håller.
Jag har hittills, av naturliga orsaker, mest uppehållit mig vid musiken i förslaget, men vi har också diskuterat böner, val av trosbekännelser mm. Nattvardsbönernas antal har ju ökat markant. Hos oss har vi stannat vid dem som har en tydlig bön om Andens närvaro i brödet och vinet (epikles).

Äntligen, ropar jag, har vi gjort oss av med den nuvarande Lovprisningen (Benedicamus) i slutet av gudstjänsten. Ett moment som inte bara orsakat celebranten frustration utan också de som tvingats lyssna till försök att hitta rätt melodi. Tänk så många olika melodier vi hört under tidernas lopp, melodier som inte står i mässboken och som vi inte trodde fanns!

Vi har också i våra val försökt öka delaktigheten genom att vid många moment skriva P/D/L (Präst, Diakon, Ledare). Har man t.ex. ingen sjungande präst kan ju D eller L sjunga prefationen, litanian etc. eller man kanske alltid skall ha en lekman som gör det?

Hos oss har vi bestämt att alla tjänstgörande utom diakonen går ut i procession under sista psalmen. Efter ”Avslutande musik” (vi kallar det inte längre postludium) uttalar diakonen sändningsorden och går sedan ner till de övriga. Våra diakoner är mycket glada över detta!

Vi kommer successivt att införa nya ordningar för de kyrkliga handlingarna. Direkt efter 1 advent börjar vi med ”nya” dopgudstjänstordningar, efter nyår följer begravningsgudstjänster o.s.v.
Eventuellt kan jag återkomma under året med reflektioner som vi i vår församling gör.

Gott Nytt Kyrkoår!
Torvald Johansson

Läs mer om kyrkohandboksförslaget här>>

Kyrkomötet behöver inte tänka mer - men oj, vilket mod och stöd som krävs lokalt!

Med tillåtelse av Kyrkans Tidning och artikelförfattaren publicerar vi här Hannah Krokssons krönika från Kyrkans Tidning v 44.

Över är tiden då det gick att tänka om huruvida kyrkomötet tänkte besluta sig för förändringarna i Närhet och samverkan. Vissa mindre förändringar kommer att diskuteras, men jag är övertygad om att vi nu har det förslag som går igenom framför oss..

Jag tycker, precis som jag skrivit tidigare, att det är ett välarbetat och spännande förslag. Jag tror på det. Men visst går det att dra paralleller till andra. Varningen från ungdomsorganisationen var redan i remissen att förenklingar alltid är lockande – inte behöver väl vi på nationell nivå besluta om det här och det?

Roligare är det om den lokala församlingen själva gör det. Förenklingarna i kyrkoordningen kan, precis som kyrkostyrelsen vill, ge enorma möjligheter för pastoratets församlingar – men det kan också sluta med att ingenting händer. Inga nya strukturer, inga lokala viljor hörs.

Ibland står vi som lamslagna för att ingen frågar vad vi tycker. Risken är att den förlamningen sker i församlingarna när det inte finns tydliga riktlinjer om vilka råd som ska fyllas, vilken organisation som krävs för starkt medlemsinflytande.

I Svenska kyrkans unga valde vi att förenkla. Ibland är jag rädd att vi förenklade för mycket. Genom att föreslå andra demokratiska sätt att styra än den traditionella styrelsen så riskerar lokalavdelningarnas demokrati att förenklas så att den ibland tycks rinna ut i sanden. Det är farligt.

Samtidigt är det ju just detta som är så fantastiskt! I en församling som ges frihet att delegera till de råd och de grupper som vill vara med och forma kyrkans framtid och nutid så får det plats.

Det finns inget som hindrar att stora församlingar återgår till sina mindre församlingar – och reder sig administrativt med hjälp av smidiga pastorat.

Kyrkomötet behöver inte fundera mer – men oj, vilket mod och stöd som krävs lokalt!

Hanna Kroksson
vice ordförande i Svenska Kyrkans Unga
_______________________________
Hannah Kroksson tar upp något väldigt centralt i själva strukturutredningen. Det kommer att krävas att man tar ansvar lokalt. Det kommer att krävas att man tänker själv. Och det kommer att krävas stöd bland annat från stiften, som har som sin främsta uppgift att främja församlingarna.

Jag tror, precis som Hannah Kroksson att det i grunden är ett bra förslag som ligger på kyrkomötets bord i november. Det finns vissa delar som kan bli ännu bättre - tillexempel valet av församlingsråd.

Men jag tror att just mångfalden har en stor chans att leva och blomstra i Svenska kyrkan. Och vi som är valda för POSK kommer att ta vårt ansvar för att det kommer att bli just så. Mångfalden är viktig.

Ur POSKs vision och program:

En kyrka som omfattar större delen av befolkningen är självfallet inte en homogen åsiktsgemenskap. Bland oss som är engagerade i kyrkan finns det en mångfald av uppfattningar. Inom ramen för den grundläggande tro, bekännelse och lära som Svenska kyrkan står för finns det avsevärt utrymme att tolka och konkretisera vad kristen tro och kristet liv innebär i ord och handling. Hela församlingen har del i ansvaret för kyrkans lära. Det är fråga om ett gemensamt uppdrag att förkunna det kristna budskapet. Ett särskilt ansvar har de förtroendevalda, liksom de som är vigda till tjänst inom kyrkan.

De olika kyrkliga traditioner och inriktningar som ryms inom Svenska kyrkan utgör en rikedom, och förutsätter att alla är beredda att respektera varandras olika uppfattningar och att följa demokratiskt fattade beslut. Toleransen för oliktänkande behöver öka, liksom ödmjukheten hos dem som gör anspråk på att stå för den enda sanna uppfattningen i olika frågor. Vi i Svenska kyrkan behöver bli bättre på att hantera konflikter och härbärgera olika uppfattningar. POSK har idéer för framtiden och vill leda utvecklingen mot en kyrka som karaktäriseras av mångfald och respekt. 

Därför är också kyrkohandboksarbetet så viktigt i Svenska kyrkan. Det är gudstjänsterna som binder oss samman. Det är kyrkohandboken som manifesterar grunden för vår tro. Vi i POSK kommer att ta ansvar på alla de nivåer som vi finns på, för att handboksarbetet ska bli bra, genomarbetat och förankrat.

Var det inte teologi vi skulle diskutera?

Reviderad kl 13.50 efter synpunkter av faktafel i kommentarsfältet.

Jag listade lite olika arenor som jag hittat när det gäller teologiska diskussioner. Du hittar den bloggposten här: Många teologiska röster>>

Nu ser jag att Sofia Lilly Jönsson och Gabriel Fjellander, som varit med och startat bloggportalen "Dagens Kyrka", har gjort en översikt och analys av Seglora smedja och dess verksamhet, tillsammans med Carolina Johansson. Du kan läsa deras rapport här (se också kommentatorsfältet nedan för mer information):

Översikt av Seglora smedja
Seglora smedja å sin sida ger sig på Kristen opinion och ifrågasätter var de sätter sina gränser. Seglora smedja: Kristen opinion går över gränsen>>

Kristen opinion å andra sidan ger sig på Seglora smedja och använder översikten som slagträ. Kristen opinion: Med lögn och blomsterspråk som vapen>>

På Facebookgruppen Diskussionsgrupp om kyrkohandboksförslaget>> pågår många intressanta teologiska diskussioner, även om det även där spårar ur och handlar om andra saker.

Kyrkans Tidning: Kyrkohandboken oväntad facebookframgång>>

Men diskussionerna svävar lätt ut och lämnar handboksfrågorna, och ibland hamnar diskussionerna snett.
-Jag har fått gå in och be folk att koncentrera sig på handboken, och att hålla god ton. Sedan tror jag att man kommer att lämna detaljdiskussionerna när församlingarna har börjat testa förslaget, säger han.

Jag trodde att vi hade dessa arenor för att prata teologi - men uppriktigt sagt så verkar det mest vara pajkastning just nu. Det är väl bra att de olika plattformarna granskas, både av varandra och av andra. Men kan vi få det överstökat och sedan ge oss in i de mer intressanta diskussionerna?

Så vi kommer bort från situationen som beskrivs i psalm 57:3

Med undran och med löje ser världen hur hon slits
av tusen tvister sönder och nekar sig Guds frid.
Hur sällsamt klingar orden i kyrkor utan fred
om Herrens frid på jorden, om Guds barmhärtighet. 

Kyrkohandboken

Så har kyrkostyrelsen beslutat att lämna ut det förslag till ny kyrkohandbok som arbetsgruppen har tagit fram.
Förslaget togs i styrelsen igår och idag ska det publiceras på webben. Längre ner publicerar jag musikdelen!

Open publication - Free publishing - More gudstjanst

Här kan du läsa om hur kyrkohandboksförslaget har tagits fram.
Kyrkohandboken förnyas>>

Så här ser tidsplanen ut för kyrkohandboken:

Tidplan kyrkohandboken

2012

• Mars: Kyrkohandboksförslaget i sin helhet behandlas i biskopsmötet. Information för stiftens gudstjänst- och musikhandläggare
• April: Kyrkohandboksförslaget till Kyrkostyrelsens arbetsutskott.
• Maj: Beslut om kyrkohandboksförslag i Kyrkostyrelsen. Kyrkohandboksförslaget webbpubliceras på www.svenskakyrkan.se/kyrkohandboken. Information för stiftens gudstjänst- och musikhandläggare.
• September: Information i stiften om kyrkohandboksförslaget
• Första söndagen i advent: Kyrkohandboksförslaget börjar prövas i församlingar som utsetts till försöksförsamlingar (detta ingår i kyrkohandboksförslagets remissomgång)

2013

• Domssöndagen: Försöksverksamheten avslutas.

2014

• 1 februari: Remissvar  om kyrkohandboksförslaget, från utsedda försöksförsamlingar och andra inbjudna remissinstanser, ska vara inkomna.
• Våren: Slutförslag till ny kyrkohandbok utarbetas.
• Hösten: Preliminärt slutförslag till ny kyrkohandbok sänds på remiss till domkapitlen.    

2015

• Våren: Slutförslag till ny kyrkohandbok färdigställs till Kyrkostyrelsen
• Hösten : Slutförslag till ny kyrkohandbok till kyrkomötet

Dag Sandahl (Frimodig kyrka) som sitter i kyrkostyrelsen har på sin blogg BloggarDag skrivit om beslutat i kyrkostyrelsen och sina funderingar om kyrkohandboken. Kyrkohandboken>>

Vad har vi kyrkohandboken till egentligen? Jo, den talar om hur vi ska fira våra gudstjänster. Gudstjänsten blir det synliga tecknet på vår tro. De ord vi delar, de böner vi ber, detta binder oss samman.

Vi i POSK brukar prata om hur viktigt det är att vi tar våra förtroendevalda från den gudstjänstfirande församlingen. De som går i våra gudstjänster är också de som ska vara med och besluta i våra kyrkoråd och andra beslutande organ. Varför det? Jo, för när jag vet att du går i gudstjänst så litar jag på dig. Det är garanten för att vi delar något djupare, något väsentligt som gör att jag kan tala med dig, att jag litar på dig och att jag kan diskutera med dig. Även om vi inte är överens i allt eller vi tycker lika.

Därför blir också kyrkohandboksförslaget viktigt. Hur vi ska fira våra gudstjänster, vilka texter som är viktiga, vilka moment som alltid ska vara med. Jag hoppas att det blir en bra, teologisk och saklig debatt om förslaget. Kanske borde det finnas en gemensam blogg för de som använder förslaget under provåret? Eller något annat sätt som alla kunde få dela sina erfarenheter på.

Så här skriver Svenska kyrkan i ett pressmeddelande:

I förslag till ny kyrkohandbok finns helt nyskriven musik med lovsångskaraktär och musik med drag från blues, jazz och konstmusik. Fyra av tio församlingar kommer att testa nya gudstjänstordningar under ett år med början från första advent i år.

Den 23 maj beslutade kyrkostyrelsen att godkänna förslaget till Kyrkohandbok för Svenska kyrkan del I. Förslaget ger rika möjligheter att forma gudstjänster utifrån församlingarnas behov. Det kan börja användas i församlingarna från första advent i år.

- En kyrkohandbok rymmer gudstjänstordningar för gudstjänster som vi firar tillsammans i Svenska kyrkan. I förslaget har en strävan varit att värna både gudstjänstens bredd och rikedom, bland annat genom ny musik, säger Boel Hössjer Sundman, präst och projektledare för arbetet med en reviderad kyrkohandbok. Förslaget innehåller musik med lovsångskaraktär och musik med drag från blues, jazz och konstmusik.

- Varje församling ska kunna hitta alternativ som fungerar i deras gudstjänstliv och att man samtidigt kan glädjas över att gudstjänsten i en annan församling kan ha ett annat uttryck.

Delar ur förslaget kommer översättas till de nationella minoritetsspråken finska, meänkieli, lulesamiska, nordsamiska, sydsamiska och teckenspråk. I flera av remissförsamlingarna kommer förslaget prövas på svenska och på de nationella minoritetsspråken.

FAKTA OCH BAKGRUND
Förslaget bygger på traditionen och den gudstjänst som är gemensam med kristna i världen. Tre gudstjänstordningar föreslås: högmässa och mässa (med nattvard) och gudstjänst (utan nattvard). Alla tre ordningarna har samma rytm eller struktur, där högmässa har fler fasta delar (som böner och bibelläsningar) och mässa och gudstjänst har fler frivilliga delar. I de kyrkliga handlingarna dop, bikt, konfirmation, vigsel och begravning föreslås en ordning för respektive gudstjänst med alternativa böner som fungerar utifrån olika familjesituationer. I dop, vigsel och begravning tillförs nya sjungna förböner.

Kyrkostyrelsens kyrkohandboksförslag kan börja användas i församlingarna från första advent. Försöksverksamheten, som pågår fram till domssöndagen 2013, kommer också att vara en del av kyrkohandboksförslagets remissomgång. Läs mer om arbetet på http://svenskakyrkan.se/kyrkohandboken

Revideringen av kyrkohandboken har haft en projektledning, referensgrupp och expertgrupp. Arbetet hålls samman vid kyrkokansliets Sekretariat för teologi och ekumenik.

Open publication - Free publishing - More gudstjanst

Kyrkans Tidning: Handboksförslaget klart>> 
2012 05 30 Kyrkans Tidning:Kyrkohandbok oväntad facebookframgång>>

Nytt från kyrkohandboksgruppen

Från vår representant i kyrkohandboksgruppens referensgrupp, prosten Anders Reinholdsson, får vi följande rapport om kyrkohandboksarbetet:

Referensgruppen var senast samlad i Uppsala den 26 januari.

Nu föreligger förslag både beträffande det vi kallar huvudgudstjänst och för de kyrkliga handlingarna. Fortfarande sker en del ändringar och justeringar efter hand. Dock kan man nu tydligt se hur materialet kommer att se ut.

När det gäller huvudgudstjänsten finns två spår:
1. Högmässa med många fasta moment.
2. Mässa/gudstjänst med fler fakultativa moment.
Utifrån det andra spåret kan man bygga en rad gudstjänster från en enkel vardagsmässa till en genomförd temamässa. Detta ger både en fasthet i strukturen för alla gudstjänster och en rikedom och variationsmöjlighet.

I ordningarna för de kyrkliga handlingarna eftersträvas också en gemensam struktur i anslutning till gudstjänstens Ordo.

Sammanfattningsvis kan man säga att en hel del från kyrkohandbok 1986 finns kvar oförändrat eller lätt bearbetat. Nytt material ger en del nya motiv och nytt språk och/eller handlar om uppdraget att eftersträva ett med inkluderande språk.

Förslag till försöksordning kommer att fastställas av Kyrkostyrelsen i juni. Det innebär att vi ännu inte kan mångfaldiga det material som finns eller hänvisa till det i detalj.

När det gäller musiken finns nu allt framme av det som är nytt (eller nygammalt) Allt är inte bearbetat och satt i musikalisk sats, t.ex. har en del bidrag än så länge bara ackordanalys.

En del av materialet hämtas från ”Gudstjänstsång”, annat är nyskrivet.
Som det ser ut kommer fler av de nuvarande serierna att finnas kvar. Dessutom tillfogas flera nya, ett från anglikanskt håll, ett med barnperspektiv och ytterligare några.
Det finns också nya sjungna förböner för vigsel, begravningsgudstjänst och (nytt) dop.

Biskopsmötet har haft flera tillfällen att reflektera och komma med synpunkter. Både i november 2011 och nu i januari gavs stort utrymme i biskopsmötet för information och diskussion. Även i mars kommer frågan upp i biskopsmötet.

Rapporter från det nu inledda arbetet med att förbereda försöksverksamheten ger vid handen att stiften med iver arbetar med att ta fram försöksförsamlingar. Som ett exempel kan nämnas att Stockholms stift är långt framme i sina förberedelser. Ett annat exempel är Göteborgs stift som ordnar fyra samlingar i februari-mars med information och samtal inför försöksverksamheten.

Efter sommaren blir det också olika samlingar för försöksförsamlingarna inför försöksverksamheten som ju börjar 1 i Advent 2012.

Försöksmaterialet kommer också i ett digitalt verktyg så att det ska gå lätt att göra agendor för olika sammanhang. Vår förhoppning är att det snarare skall få en enkel uppläggning än en komplicerad. Där samtalar våra handläggare med bland annat informationsavdelningen på Kyrkans hus.

Jag vill också berätta att arbetet i referensgruppen har varit mycket givande med stort ömsesidigt förtroende och gott samarbete såväl internt inom gruppen som i förhållande till styr- och ledningsgrupp och expertgrupp.

Med många goda hälsningar!

Anders Reinholdsson

Stiften håller nu på att utse de församlingar som i deras stift ska använda försöksordningarna från 1:a advent 2012 - 1:a advent 2013. Kanske är ni intresserade av detta i din församling? Ta då kontakt med ditt stiftskansli så får du mer information.

Kyrkohandboken och försöksverksamheten, kyrkomötet>>
Webbsida om kyrkohandboksarbetet>>

Från POSKs program:

Kyrkans tro tar sig uttryck i en församlingsgemenskap med ett levande gudstjänstliv som centrum. Att bygga levande församlingar är kyrkans viktigaste uppgift och en gemensam kallelse till alla som tillhör kyrkan. Gudstjänsten är hela församlingens gåva och ansvar. Frivilligas ansvarstagande i gudstjänsten ska uppmuntras. Det är angeläget med ett brett utbud av gudstjänstformer för olika åldrar och livssituationer. För en kristen kyrka är tron på Jesus Kristus som vår frälsare grundläggande. Detta måste tydligt framträda så att inte evangeliet går förlorat och ersätts av enbart allmänreligiösa eller etiska frågor.

Är din församling en av de utvalda?

Arbetet med en ny kyrkohandbok har pågått under en längre tid. Det har jag berättat om förut på bloggen. Du kan också läsa allt material på vår webbsida här>>

I torsdags beslutade kyrkostyrelsen att låta stiften utse de församlingar som ska vara med och pröva den nya kyrkohandboken med start om ett år, 1:a advent 2012. Detta beslutade kyrkomötet i oktober.
Jag gissar att de församlingar som vill vara med kan anmäla sitt intresse till sitt stift.

Kyrkans Tidning: Församlingar ska pröva nya gudstjänster>>
Dagen: Var femte församling prövar nya gudstjänster>>
Kyrkomötet: Skrivelse, Betänkande och Snabbprotokoll>>

Pressmeddelande från Svenska kyrkans webbsida>>

Pressrum

Var femte församling prövar nya gudstjänster

En kyrkohandbok innehåller ordningar för gudstjänster som till exempel högmässa, dopgudstjänst och vigselgudstjänst. Foto: Magnus Aronson/IKON

Nu kan försöksverksamheten för en ny kyrkohandbok för Svenska kyrkan komma igång. Kyrkostyrelsen beslutade idag om bestämmelser som gör det möjligt för stiften att välja försöksförsamlingar.

Det pågår en genomgripande revision av den svenska kyrkohandboken. När en ny kyrkohandbok antas av kyrkomötet 2015, är det den åttonde i Svenska kyrkan sedan reformationen.

Kyrkostyrelsen har idag beslutat om föreskrifter för försöksverksamheten. Det är domkapitlet i varje stift som utser försöksförsamlingarna fram till maj nästa år och själva verksamheten kommer i gång första advent nästa år. Minst var femte församling i landet ska delta och urvalet ska ta hänsyn till flera faktorer som till exempel församlingens storlek, flerspråkighet, gudstjänstdeltagande och kyrkorum.

- Vi möter mycket glädje och förväntan inför försöksverksamheten, från församlingar runt om i landet. Det finns ett stort engagemang, säger Boel Hössjer Sundman, huvudsekreterare i arbetet med ny kyrkohandbok.

Nya ordningar till första advent nästa år
En församling får utses till försöksförsamling om kyrkoherden, efter samråd med präster och kyrkomusiker, beslutat om det. Kyrkorådet ska också ge sitt medgivande. Det är också möjligt för andra församlingar att pröva de alternativa gudstjänstordningarna efter domkapitlets medgivande.

Kyrkohandboksförslaget, som församlingarna kan börja använda från första advent nästa år, beslutas av kyrkostyrelsen i juni 2012. Försöksverksamheten som pågår fram till Domsöndagen 2013, kommer också att vara kyrkohandboksförslagets remissomgång.

Revidering av kyrkohandboken har en projektledning, referensgrupp och expertgrupp. Arbetet hålls samman vid kyrkokansliets sekretariat för teologi och ekumenik.

En kyrkohandbok innehåller ordningar för gudstjänster som till exempel högmässa, dopgudstjänst och vigselgudstjänst. En kyrkohandbok är ett uttryck för sin tid, samtidigt som det historiska arvet är betydande. Kyrkohandboken rymmer kontinuitet och förnyelse. Det görs årligen över 17 miljoner gudstjänstbesök i Svenska kyrkan.

Norska kyrkan ett år före

Norska kyrkan är ett år före Svenska kyrkan när det gäller ny gudstjänstordning. Från och med i går, 1:a advent 2011, så infördes den nya ordning i Norska kyrkan.

Här kan du se en presentation av vad den innebär.
http://www.kirken.no/_files/gudstreform_grafikk_2011.swf

Det här är mycket spännande tycker jag.
Svenska kyrkans kyrkomöte beslutade i oktober att börja sin provperiod med den nya kyrkohandboken från 1:a advent 2012. Det är ett antal församlingar som kommer att väljas ut - det går bra att anmäla sig som frivillig församling också.

Beslut om den nya kyrkohandboken kommer att tas under nästa mandatperiod i kyrkomötet.

Läs mer om den svenska kyrkohandboken här>>
Läs om kyrkomötes beslut här>>

Tipstack till Lars-Johan som uppmärksammade mig på webbsidan!

Läs foldern om Svenska kyrkans kyrkohandboksarbete här:

Open publication - Free publishing - More gudstjanst

Vad håller oss samman?

Vad är det som gör att vi är Svenska kyrkan? Vad är det som konstituerar oss? Det finns de som säger att gudstjänsten är det som håller oss samman. Att det är det viktigaste i vår verksamhet, navet, hjärtat - grunden till all vår verksamhet.

Håller du med om det? Jag var med om ett samtal igår när vi diskuterade just detta. En person sa "Gudstjänsten kan inte vara vår viktigaste verksamhet - det kommer ju färre och färre! Och om det är vår viktigaste verksamhet - varför berättar vi inte om den mer då?".

Tja, vad svarar man på det? För tron på Gud och Jesus Kristus är inte på något sätt en förutsättning för att vi är Svenska kyrka. Jag menar alltså - det går lika bra att tro på Gud och Jesus Kristus utan att tillhöra Svenska kyrkan.

Personligen tycker jag så här (jag höll på att skriva att jag känner… men, det handlar inte bara om känslan här, även om den också är viktig, för mig handlar det både om hjärta och hjärna), gudstjänsten är den plats där jag hämtar kraft, vila och ork att klara ytterligare en vecka. Genom texterna, psalmer och sånger, böner och eventuell måltid, får jag komma Gud nära.

Jag vet att det är usla gudstjänster på många ställen, mediokra förkunnare och präster, tråkiga psalmer och så vidare. MEN… oavsett det, så är det gudstjänsten som är källan!

Hur skall vi då hantera de här usla gudstjänsterna? Vems är ansvaret?

Det finns massor av församlingar där gudstjänsterna fungerar. Fredrik Modéus har beskrivet flera av dem i sin bok "Längtan efter liv". Gudstjänster där det händer något. Där det finns något mer. Det handlar alltså inte om superhäftiga saker, men det handlar om närheten, kontakten med mysteriet. Där Den helige Ande finns levande.

Just nu pågår det ett omfattande arbete i Svenska kyrkan med att se över kyrkohandboken. Det vill säga - den bok som talar om hur Svenska kyrkan skall fira sina gudstjänster. Det vill säga, enligt min och mångas mening, det som faktiskt konstituerar oss som kyrka!

Nu finns på POSK:s webbsida ett föredrag där Lena Petersson, som ingått i expertgruppen, berättar om kyrkohandboken och arbetet. Hon berättar också om Gudstjänstsång (läs mer här>>), den nya mässmusikbok som nyligen har givits ut på Verbums förlag, efter en motion i kyrkomötet (som initierades av en POSK:are, Thomas Forsner).

En rapport från referensgruppen som är knuten till handboksarbetet kan du läsa här>> De skall träffas igen den 12 maj för att höra vad arbetsgrupperna som arbetar med de kyrkliga handlingarna har kommit fram till.

Från POSKs handlingsprogram:

En viktig uppgift för POSK är att skapa möjligheter för och uppmuntra människor med engagemang i Svenska kyrkans gudstjänst- och församlingsliv till att också ta ansvar som förtroendevalda i kyrkan.
(…)
I hela landet måste det finnas rimliga möjligheter att delta i kyrkans gudstjänstliv och verksamhet.
(…)
Kyrkans tro tar sig uttryck i en församlingsgemenskap med ett levande gudstjänstliv som centrum. Att bygga levande församlingar är kyrkans viktigaste uppgift och en gemensam kallelse till alla som tillhör kyrkan. Gudstjänsten är hela församlingens gåva och ansvar. Frivilligas ansvarstagande i gudstjänsten ska uppmuntras. Det är angeläget med ett brett utbud av gudstjänstformer för olika åldrar och livssituationer. För en kristen kyrka är tron på Jesus Kristus som vår frälsare grundläggande. Detta måste tydligt framträda så att inte evangeliet går förlorat och ersätts av enbart allmänreligiösa eller etiska frågor.

Ny chefsteolog?

På Svenska kyrkans webbsida kan man från idag, under fliken Tro och liv, läsa en intervju med Cristina Grenholm. I artikeln beskrivs Grenholm som chefsteolog och en av de tyngsta teologerna i Svenska kyrkan. Läs här>>

Cristina Grenholm är direktor för sekretariatet för teologi och ekumenik - den avdelning som bland annat driver arbetet med Svenska kyrkans nya kyrkohandbok.

Jag är lite förundrad över beskrivningen av Cristina Grenholm … chefsteolog? Jag trodde väl att vi hade en ärkebiskop som var chefsteolog. Nu har vi i och för sig en ärkebiskop som inte är disputerad - men ändå?

Cristina Grenholm har skrivit en ny bok "Levande teologi" som hon hoppas skall bidra till samtal om teologi ute i församlingarna. Så här står det i intervjun.

– Om man sviktar i tilliten till livet, ja även till Gud, är det inte säkert att den återkommer på samma ställe. Tron kan hämtas tillbaka, men man kan återfå glädje och livsmod någon annanstans.

– På så vis blir inte bara livet utan även teologin en färskvara. Även om man har en tro bär den ju inte alltid. I vart fall inte på samma sätt. Livet ställer oss inför utmaningar. Det är viktigt att få ta sin ilska och besvikelse på allvar. Och att få samtala om det.

Just det önskar hon ska ske när boken Levande teologi når församlingsfolk och andra läsare.

– Ja, jag hoppas verkligen den ska ge upphov till samtal. Det är en brukstext. Teologin ska vara på riktigt, och den lever inte om vi inte använder den.

Biskop Tuulikki Koivunen Bylund berättar i Kyrkans Tidning att Härnösands stift skall använda denna bok i samtal med präster och diakoner i stiftet. Läs här>>

OK - jag tänker så här. Utmärkt med ytterligare en bok som hjälper oss att prata teologi, att stöta och nöta funderingar om Gud, Jesus, livet och de stora frågorna. Men… jag saknar biskoparna. Jag vill inte att teologin bara skall komma från andra, jag vill höra vad biskoparna har att säga. Det är dessa teologer som har blivit valda för att vara ledare i Svenska kyrkan.

Om det nu är jobbigt att skriva böcker (jag kan förstå att det tar tid) låt åtminstone biskoparna skriva publikt på en biskopsblogg eller något liknande. Ett levande dokument, där man får kommentera, komma med frågor och så vidare. Det vore väl en gemensam arena - eller vad säger du, ärkebiskop Anders Wejryd? För det är väl ändå du som skall vara vår chefsteolog?

Foto: Magnus Aronsson

Ur POSKs handlingsprogram

Svenska kyrkan är en episkopal kyrka, det vill säga är indelad i stift med biskopar som ledare. I Svenska kyrkan har biskopen en särskild funktion för enheten inom stiftet och som förbindelselänk mellan stiftet, Svenska kyrkan på nationell nivå och den världsvida kyrkan. Tillsynen över att församlingar, präster och diakoner verkar i enlighet med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära ligger på biskop och domkapitel.

Biskop och stiftsstyrelse har att främja församlingarna i deras uppgift. POSK vill verka för att stiften lyhört uppfattar församlingarnas behov och främjar deras liv. Stiften ska inspirera till uthållighet i vår tid med en vikande traditionell kyrklighet men ett ökat andligt intresse. Församlingarnas självklara närvaro i människors viktiga livssituationer är betydelsefull.

Uppdaterad 2011 02 20
Karin Långström Vinge: Läst Levande teologi>>

Hur är biskoparna involverade i kyrkohandboksarbetet?

Jag har uppdaterat vår sida om biskopsvalen med ny information om Göteborgsvalet som äger rum 15 mars 2011.

Där kommer det att vara hearing den 8 mars kl 14.00-18.00. Det finns nu möjlighet att skicka in frågor till hearingen, och redan idag kan du läsa vad de åtta kandidaterna har svarat på stiftets gemensamma frågor.
Läs mer här>>

Jag har också uppdaterat vår sida om kyrkohandboksarbetet. Då är det några saker som slår mig.

Den 10 december skrev Yngve Kallin (Frimodig kyrka) på sin webbsida>> och ondgjorde sig över att det bara var kvinnor i styrgruppen för kyrkohandboksarbetet. Dag Sandahl tar upp samma fråga på sin blogg den 14 december.

När jag nu har suttit och uppdaterat POSKs webbsida om kyrkohandboksarbetet>> så ser jag att det finns fog för den kritik som riktas mot styrgruppen. Även om jag trodde att det inte var så farligt som Kallin och Sandahl målar upp.

Detta beror bland annat på att jag har förstått att expertgruppen inte alls är så involverade i arbetet som de var förut. Och ett rykte har också nått mig att blivande biskop Martin Modéus blivit uppmanad att lämna expertgruppen, just för att han blivit biskop.

Om detta rykte stämmer så tycker jag det är fullständigt upprörande! Det är väl alldeles självklart att man skall ha en biskop med i arbetet med Svenska kyrkans kyrkohandbok. Varför man inte haft det förut är en fråga som någon gärna kan få svara på! (Gärna också om ryktet är sant eller ej!).

Är biskopskollegiet på något sätt involverade i kyrkohandboksarbetet? Någon som kan svara på det?

Under nästa år, 2012, kommer det att finnas försöksförslag på gudstjänstordningar som under ett år skall prövas i minst 30 procent av Svenska kyrkans församlingar i alla tretton stiften.

Här har vi som gudstjänstdeltagare och kyrkobesökare, förtroendevalda och frivilliga i församlingarna möjlighet att vara med och påverka. Jag hoppas verkligen att församlingarna, överallt, också tar vara på möjligheten att föra öppna, teologiska och ideologiska samtal om våra gudstjänster.

Gudstjänsterna och kyrkohandboken är det som gemensamt förenar oss i Svenska kyrkan. Hur vi gestaltar vår tro i gudstjänsten är därför oerhört väsentlig för vår förståelse för vår historia, vår religion och min personliga relation med Gud.

Den som vill höra mer om kyrkohandboksarbetet kan komma till Skövde den 9 april när POSK ordnar Kyrkodag Väst>>. Dit kommer Lena Petersson som ingår i expertgruppen och berättar mer.

Foto: IKON, Jim Elfström

Syndabekännelse eller inte?

I Kyrkans Tidning 25/26-2010 får vi veta (läs här>>) hur de olika stiften (domkapitlen) har svarat på kyrkohandboksgruppens förslag till ny ordning. Du kan läsa allt om remissen här>>

Det som remissinstanserna har reagerat på var förslaget att vid vissa tillfällen, vissa gudstjänster, ha syndabekännelsen och trosbekännelsen som ett frivilligt alternativ.

Personligen är jag inte så förtjust i tanken på att ta bort syndabekännelse och trosbekännelse. De få gånger jag har varit på en gudstjänst där detta saknats har känts som halva gudstjänster. Men det har säkert mycket att göra med vanan också.
Men jag oroar mig för vad som händer om det blir mer vanlig att utesluta dessa moment. Vad händer med vår syn på gudstjänsten då? Vad händer med vår Gudsbild? Vår tro?

Jag tycker det känns tryggt när min biskop Carl Axel Aurelius (Göteborgs stift) säger

Göteborgs stift ifrågasätter i ett utförligt svar kyrkohandboksgruppens motiveringar och efterlyser en mer grundläggande reflektion över gudstjänstens väs­en.
– I vår tradition är gudstjänsten platsen där Gud kommer oss till mötes och nåden delas ut. Vi saknar den för Svenska kyrkan viktiga nådemedels­tanken i dokumentet, säger biskop Carl Axel Aurelius.
– I och med det avviker man från den tradition Svenska kyrkan står i. 

Har ni diskuterat gudstjänsten i er församling? Har ni en kyrkvärdsgrupp, en gudstjänstgrupp, bibelstudie eller annan "naturlig" grupp där ni kan diskutera gudstjänsten med prästerna? För det här kommer givetvis att påverka hela vår Svenska kyrka - för hur vi firar gudstjänst och att vi firar gudstjänst är på ett sätt grundbulten.


POSK om gudstjänsten:

Kyrkans tro tar sig uttryck i en församlingsgemenskap med ett levande gudstjänstliv som centrum. Att bygga levande församlingar är kyrkans viktigaste uppgift och en gemensam kallelse till alla som tillhör kyrkan. Gudstjänsten är hela församlingens gåva och ansvar. Frivilligas ansvarstagande i gudstjänsten ska uppmuntras. Det är angeläget med ett brett utbud av gudstjänstformer för olika åldrar och livssituationer. För en kristen kyrka är tron på Jesus Kristus som vår frälsare grundläggande. Detta måste tydligt framträda så att inte evangeliet går förlorat och ersätts av enbart allmänreligiösa eller etiska frågor.

Svenska kyrkans kyrkohandbok #4

AARRGGHHH!!!

Alltså, nu hade jag inte tänkt skriva mer om den där debatten om vem som skall gå med vem i kyrkan upp till altaret vid en vigsel. Men så läser jag i tidningen dagen att ärkebiskopen tycker att detta kunde skrivas in i kyrkohandboken. (läs också artikeln i Kyrkans Tidning här>>)

- Utifrån den diskussion som pågår är det möjligt att kyrkomötet bestämmer sig för att skriva in det i kyrkohandboken, sa Anders Wejryd enligt Kyrkans tidning som återger resonemanget kring varför han förordar att brudparet går fram tillsammans.

Men snälla nån…

Nej, … jag… orkar… inte…

Jag uppmanar bara alla som är intresserade av kyrkohandboken och våra gudstjänster att läsa igenom det förslag som kyrkohandboksgruppen har ute på remiss. Senast den 10 juni skall alla domkapitel ha svara på remissen. Läs om kyrkohandbokens förslag här>>

Det är INTE prinsessbröllopet som har startat diskussionen om kyrkohandboken, vill jag också påpeka!

Hur mycket har ni diskuterat om gudstjänsterna i er församling? Är det viktigt? För om vi skall förstå statistiken och ärkebiskopens uttalande i kyrkans tidning så är gudstjänsterna viktiga. Läs min bloggpost om detta här>>

Svenska kyrkans kyrkohandbok #3

Igår skrev jag om kyrkohandboken här på min blogg. Läs här>>

Idag hittar jag en debattartikel i Kyrkans tidning>> där Thomas Ekstrand, diakon och docent i systematisk teologi iUppsala, skriver;

Kyrkostyrelsen har sänt två viktiga dokument på remiss till samtliga domkapitel, nämligen dels dokumentet Teologiska grundprinciper för arbetet i 2006 års kyrkohandboksgrupp, dels Mässans grundordning.
Båda har utarbetats av kyrkohandboksgruppen. När dokumenten väl har fått sin slutliga form, blir de styrande för hur handboksarbetet fortsättningsvis bedrivs. (…)
Många av tankarna i dokumentet Teologiska grundprinciper är lätta att bejaka och förefaller väl avvägda. Det konstateras till exempel att kyrkohandboken skall ange ”en gemensam grundordning” för gudstjänsten som samtidigt ska ge utrymme åt lokala variationer, olika teologiska traditioner och olika språkliga uttryck. På så sätt ska handboken uttrycka Svenska kyrkans enhet och mångfald.
(…)
Handbokskommitténs resonemang om förlåtelsens plats i gudstjänsten framstår därför som svårförenlig med luthersk spiritualitet. Skulle en sådan grundprincip ändå bli vägledande för handboksarbetet och för den slutliga utformningen av handboken, har Svenska kyrkan tagit ett avgörande steg bort från sitt teologiska ursprung.

Thomas Ekstrands kritik är alltså ganska stark.

Vad säger du? Och vet du vad ditt domkapitel säger om de utskickade dokumenten?
Har ni pratat om det i er församling? För detta kommer att påverka livet i våra församlingar.

Läs dokumenten på kyrkohandbokens egen webbsida och läs alla dokumenten som de skickat ut. På POSKs webbsida>> finns också Lena Peterssons föredrag från våra kyrkodagar där hon berättar om tankarna som de haft i kyrkohandboksarbetsgruppen.

Svenska kyrkans kyrkohandbok #2

Som ni vet så håller kyrkohandboksgruppen på att arbeta och har nu ute en remiss till alla domkapitlen.
Du hittar alla underlag och allt som kyrkohandboksgruppen skrivit här>>.

Såg i förra veckans Kyrkans tidning att man också söker ny sekreterare till gruppen. Läs jobbannonsen här>>
Är det något för dig kanske?

Men tillbaka till arbetet som kyrkohandboksgruppen håller på med. I Kyrkomusikernas tidning (5/2010) som kom förra veckan handlar i princip hela numret om handboksarbetet och olika vinklingar på gudstjänsten.

Kyrkomusikernas tidning har artiklar som

• Hänförelsens språk
• Den gemensamma sångens kraft
• Mot en ny kyrkohandbok för Svenska kyrkan
• Från varsam översyn…
• Mässans grundordning
• Musikalisk bredd

Tyvärr ligger inte några av dessa artiklar på nätet, men din organist har säkert tidningen, eller beställ den hos KMT>>

Kyrkohandboken - på POSK kyrkodagar

På Svenska kyrkans webbsida läser vi följande om kyrkohandboken>>:
______________________________

Kyrkohandboken förnyas

Det pågår just nu ett arbete med att förnya Den svenska kyrkohandboken. Välkomna att här följa arbetet.

Många vet, att det pågår ett arbete med att förnya Den svenska kyrkohandboken, som innehåller antagna ordningar för kyrkans olika gudstjänster. För arbetet tillsatte Kyrkostyrelsen 2006 dels en arbetsgrupp och dels en referensgrupp.

I det pågående arbetet med en förnyad kyrkohandbok har arbetsgruppen nu genomfört den första fasen i Kyrkostyrelsens direktiv.

1. Ett omfattande förankringsarbete har gjorts runtom i Svenska kyrkan, och det arbetet fortsätter.
2. Dokumentet Grundprinciper för det fortsatta arbetet har presenterats för Kyrkostyrelsen, som nu skickar ut det på remiss till domkapitlen. Dokumentet finns på denna hemsida.
3. En Grundordning för mässan har också presenterats för Kyrkostyrelsen, och även grundordningen går nu på remiss till domkapitlen och återfinns på denna hemsida.

Nedan kan du ladda hem de två grunddokumenten. För kommentarer, synpunkter och ideer kring materialet är du välkommen att skriva till oss på e-post: kyrkohandboken@svenskakyrkan.se

• Mässans grundordning
• Teologiska grundprinciper

Ett nytt läge

Vid Kyrkostyrelsens sammanträde 8 dec togs ett principbeslut om en utökning av de första direktiven, så att det fortsatta arbetet inte ska begränsas till enbart en översyn av 1986 års kyrkohandbok. Förankringsarbetet har tydligt visat på behovet av en större förnyelse av kyrkohandboken än vad enbart en översyn kan leda till.
Vi återkommer snart med mera information om det nya läget. De kompletterande direktiven ska nu förberedas för kommande beslut i Kyrkostyrelsen.

Tidsplan

I Kyrkostyrelsens beslut ingår nu en tidsplan för hela arbetet. Från början fanns ingen sådan. Planen är, att ett förslag till ny kyrkohandbok ska föreläggas Kyrkomötet 2014. Före dess ska förslag från handboksgruppen prövas i ett remmissförfarande under en period 2012-2013. Remissarbetets omfattning beslutas senare av Kyrkostyrelsen. Det är handboksgruppens önskan att det får så bred omfattning som möjligt.

Goda hälsningar, för kyrkohandboksgruppen
Anders Björnberg, handläggare
___________________________________

Detta kommer helt klart att bli en av den kommande mandatperiodens stora frågor. Kanske till och med nästa valfråga eftersom förslaget skall läggas fram för det nyvalda kyrkomötet 2014. Vi skall alltså ta alla möjligheter att nu vara med och påverka.

Om nu kommer det bästa av allt för er POSKare: Lena Petersson, som sitter med i kyrkohandboksgruppen, kommer att vara på på POSKs kyrkodagar och berättar mer om just detta!
(och du POSKare, skulle du ha missat att anmäla dig till POSKs kyrkodagar, så gör det så fort som möjligt här>>)