Kyrkohandboken

Så har kyrkostyrelsen beslutat att lämna ut det förslag till ny kyrkohandbok som arbetsgruppen har tagit fram.
Förslaget togs i styrelsen igår och idag ska det publiceras på webben. Längre ner publicerar jag musikdelen!

Open publication - Free publishing - More gudstjanst

Här kan du läsa om hur kyrkohandboksförslaget har tagits fram.
Kyrkohandboken förnyas>>

Så här ser tidsplanen ut för kyrkohandboken:

Tidplan kyrkohandboken

2012

• Mars: Kyrkohandboksförslaget i sin helhet behandlas i biskopsmötet. Information för stiftens gudstjänst- och musikhandläggare
• April: Kyrkohandboksförslaget till Kyrkostyrelsens arbetsutskott.
• Maj: Beslut om kyrkohandboksförslag i Kyrkostyrelsen. Kyrkohandboksförslaget webbpubliceras på www.svenskakyrkan.se/kyrkohandboken. Information för stiftens gudstjänst- och musikhandläggare.
• September: Information i stiften om kyrkohandboksförslaget
• Första söndagen i advent: Kyrkohandboksförslaget börjar prövas i församlingar som utsetts till försöksförsamlingar (detta ingår i kyrkohandboksförslagets remissomgång)

2013

• Domssöndagen: Försöksverksamheten avslutas.

2014

• 1 februari: Remissvar  om kyrkohandboksförslaget, från utsedda försöksförsamlingar och andra inbjudna remissinstanser, ska vara inkomna.
• Våren: Slutförslag till ny kyrkohandbok utarbetas.
• Hösten: Preliminärt slutförslag till ny kyrkohandbok sänds på remiss till domkapitlen.    

2015

• Våren: Slutförslag till ny kyrkohandbok färdigställs till Kyrkostyrelsen
• Hösten : Slutförslag till ny kyrkohandbok till kyrkomötet

Dag Sandahl (Frimodig kyrka) som sitter i kyrkostyrelsen har på sin blogg BloggarDag skrivit om beslutat i kyrkostyrelsen och sina funderingar om kyrkohandboken. Kyrkohandboken>>

Vad har vi kyrkohandboken till egentligen? Jo, den talar om hur vi ska fira våra gudstjänster. Gudstjänsten blir det synliga tecknet på vår tro. De ord vi delar, de böner vi ber, detta binder oss samman.

Vi i POSK brukar prata om hur viktigt det är att vi tar våra förtroendevalda från den gudstjänstfirande församlingen. De som går i våra gudstjänster är också de som ska vara med och besluta i våra kyrkoråd och andra beslutande organ. Varför det? Jo, för när jag vet att du går i gudstjänst så litar jag på dig. Det är garanten för att vi delar något djupare, något väsentligt som gör att jag kan tala med dig, att jag litar på dig och att jag kan diskutera med dig. Även om vi inte är överens i allt eller vi tycker lika.

Därför blir också kyrkohandboksförslaget viktigt. Hur vi ska fira våra gudstjänster, vilka texter som är viktiga, vilka moment som alltid ska vara med. Jag hoppas att det blir en bra, teologisk och saklig debatt om förslaget. Kanske borde det finnas en gemensam blogg för de som använder förslaget under provåret? Eller något annat sätt som alla kunde få dela sina erfarenheter på.

Så här skriver Svenska kyrkan i ett pressmeddelande:

I förslag till ny kyrkohandbok finns helt nyskriven musik med lovsångskaraktär och musik med drag från blues, jazz och konstmusik. Fyra av tio församlingar kommer att testa nya gudstjänstordningar under ett år med början från första advent i år.

Den 23 maj beslutade kyrkostyrelsen att godkänna förslaget till Kyrkohandbok för Svenska kyrkan del I. Förslaget ger rika möjligheter att forma gudstjänster utifrån församlingarnas behov. Det kan börja användas i församlingarna från första advent i år.

- En kyrkohandbok rymmer gudstjänstordningar för gudstjänster som vi firar tillsammans i Svenska kyrkan. I förslaget har en strävan varit att värna både gudstjänstens bredd och rikedom, bland annat genom ny musik, säger Boel Hössjer Sundman, präst och projektledare för arbetet med en reviderad kyrkohandbok. Förslaget innehåller musik med lovsångskaraktär och musik med drag från blues, jazz och konstmusik.

- Varje församling ska kunna hitta alternativ som fungerar i deras gudstjänstliv och att man samtidigt kan glädjas över att gudstjänsten i en annan församling kan ha ett annat uttryck.

Delar ur förslaget kommer översättas till de nationella minoritetsspråken finska, meänkieli, lulesamiska, nordsamiska, sydsamiska och teckenspråk. I flera av remissförsamlingarna kommer förslaget prövas på svenska och på de nationella minoritetsspråken.

FAKTA OCH BAKGRUND
Förslaget bygger på traditionen och den gudstjänst som är gemensam med kristna i världen. Tre gudstjänstordningar föreslås: högmässa och mässa (med nattvard) och gudstjänst (utan nattvard). Alla tre ordningarna har samma rytm eller struktur, där högmässa har fler fasta delar (som böner och bibelläsningar) och mässa och gudstjänst har fler frivilliga delar. I de kyrkliga handlingarna dop, bikt, konfirmation, vigsel och begravning föreslås en ordning för respektive gudstjänst med alternativa böner som fungerar utifrån olika familjesituationer. I dop, vigsel och begravning tillförs nya sjungna förböner.

Kyrkostyrelsens kyrkohandboksförslag kan börja användas i församlingarna från första advent. Försöksverksamheten, som pågår fram till domssöndagen 2013, kommer också att vara en del av kyrkohandboksförslagets remissomgång. Läs mer om arbetet på http://svenskakyrkan.se/kyrkohandboken

Revideringen av kyrkohandboken har haft en projektledning, referensgrupp och expertgrupp. Arbetet hålls samman vid kyrkokansliets Sekretariat för teologi och ekumenik.

Open publication - Free publishing - More gudstjanst

Kyrkans Tidning: Handboksförslaget klart>> 
2012 05 30 Kyrkans Tidning:Kyrkohandbok oväntad facebookframgång>>

Remiss om ekumeniken

Kyrkomötet har beslutat att göra en översyn av kyrkoordningen när det gäller de ekumeniska perspektiven. En remiss med ett förslag på ett helt nytt kapitel har nu skickats ut till alla domkapitel, alla stiftsstyrelsen och vissa församlingar, utsedda av stiften.

Så här står det i remissen:

Vid 2006 års kyrkomöte behandlades förslaget om ekumenisk överenskommelse mellan Svenska kyrkan och Svenska missionskyrkan. I samband med detta redovisades att bestämmelser i sex olika kapitel i kyrkoordningen skulle bli direkt tillämpliga efter ingående av överenskommelsen.
Kyrkostyrelsen förde ett resonemang kring detta faktum och föreslog att möjligheten att föra in vissa övergripande bestämmelser om ekumenik i kyrkoordningen kunde prövas. Med hänvisning till detta väcktes en motion vid samma kyrkomöte där det föreslogs att kyrkomötet skulle uppdra åt kyrkostyrelsen " att utforma ett förslag till avsnitt om ekumeniken i kyrkoordningen med inriktning på grundläggande förutsättningar, ansvar och stöd i de ekumeniska relationerna".

Sekretariatet för teologi och ekumenik har handlagt ärendet och föreslår ett helt nytt kapitel i kyrkoordningen med den teologiska grunden för Svenska kyrkans ekumeniska strävanden.

Nu är alltså förslaget utsänt på remiss till alla domkapitel, stiftsstyrelsen och vissa församlingar, utsedda av stiften. Och frågorna som ställs är:

1. Ger den principiella inledningen en tillräckligt tydlig teologisk motivering för Svenska kyrkans ekumeniska engagemang, och för den reglering av detta som kyrkoordningen innehåller?

2. Gör utformningen av paragraferna - med övergripande bestämmelser och hänvisningar till relevanta saksammanhang - det lättare att få överblick över kyrkoordningens reglering av ekumeniska frågor?

Här kan du läsa hela förslaget och remissen. Sista dag för remissinstanserna att svara är 27 april.

På uppdrag av kyrkomötet - remiss om trosbekännelsen #2

Jag skrev ju om remissen från kyrkomötet här>> . Där kan du läsa bakgrunden till varför det är en remiss, vart remissen är skickad och frågorna.

Nu vill jag följa upp detta med att lägga upp hela remissen med alla frågor och förslag. Du kan läsa detta på vår webbsida>> eller direkt i issuu här:


Remissen ska vara inne senast den 15 mars 2012.

Diakoni i kyrkan i Göteborg

I kväll ska jag på ett möte som ordnas av POSK i Göteborgs kyrkliga samfällighet>>. Temat för mötet är diakoni.

Inbjudna talare är stadsmissionens direktor Lotta Säfström och diakon Britt-Marie Svantesson.

Jag hoppas att det kan bli ett spännande samtal om hur diakonin i Göteborg ska se ut och hur Svenska kyrkan i Göteborg ska satsa sina pengar.

För oss i Göteborg ställer strukturutredningen till det en smula med sina förslag. I dag har vi en gemensam kassa med de 30 församlingarna som är med, där vi fördelar en rad stora utgifter, med verksamheter som vi gemensamt stöttar. En stor utgift är bland annat diakonala verksamheter som stadsmissionen och familjerådgivningen och jourtjänsten. Där är samfällighetens bidrag en stor del.

Vi behöver diskutera hur vi vill satsa våra pengar om det kommer att bli en annan struktur. Och blir vi helt uppdelade i olika pastorat - utan gemensam ekonomi - hur ska då POSK ställa sig till den gemensamma diakonala verksamheten?

Sen kommer vi förhoppningsvis också att prata lite grann om riksorganisationens remiss om det nya programmet och visionen som ska beslutas i maj på årsmötet. Du som är POSKare har väl sett remissen? Om inte hör av dig till mig så får du information.

Nu är svaret på strukturutredningen insänt

Nu har jag skickat in POSKs svar på strukturutredningen. POSKs årsmöte beslutade ju att organisationen POSK också skulle skicka in ett svar.

Hur det svaret skulle se ut har vi ju redovisat sedan länge på vår webbsida här. Men nu är det alltså också officiellt inskickat till kyrkokansliet. Det känns skönt. (tänk vad pinsamt om det blivit bortglömt… hu…)

Jag talade med Leena Björstedt, som kommer att handlägga alla remissvaren på kyrkokansliet. (Leena var en av de duktiga och kompetenta sekreterare som mitt utskott hade under kyrkomötet).

Jag hade fått med mig frågan hur remisserna kommer att hanteras. Det då Leena berättade för mig är att alla remissvar kommer att läsas.

Efter de skickas in elektroniskt går det också att göra statistik och sökningar på olika frågor samt på olika sätt gruppera och analysera materialet. Därför var det viktigt att alla skickade in sina svar elektroniskt. (alla församlingar har fått en länk - det går också att beställa en egen länk - det hittar du här>>)

I dagens Kyrkans Tidning står det om Hakarp och Huskvarna som sågar strukturutredningen.
Den artikeln finns inte på webben. Så den kommer i faximil här (klicka på den så blir den större och mer läsbar):

En tidigare artikel om Hakarp hittar jag dock.
Kyrkans Tidning: Hakarp vill stå på egna ben (27 okt)>>

Lars Oscarson i Hakarp tycker att frågeformuläret till sin utformning är för styrande.

-Det är upplagt för att vi ska säga ja, ja och ja.

Då undrar jag hur Lars Oscarson tycker att svarsformuläret skulle se ut. På varje fråga finns möjlighet att antingen svar Ja, Efter justering, Nej eller Avstår att svara. Och sen finns en ruta med 4000 tecken med möjlighet att lämna skriftliga synpunkter. Om den rutan inte räcker så uppmanas man att lämna in långa svar på en särskild länk.

Hur skulle man annars göra? Här finns alla möjligheter att tala om hur och vad man tycker.
Och det finns en särskild fråga där man kan tala om vad det är något man tycker att strukturutredningen har missat - att utreda eller att fråga om.

Jag ser strukturutredningens förslag som ett sätt för församlingarna att kunna få finnas kvar. Jag ser utredningens förslag som en hjälp för alla små enheter som vill finnas kvar som församling men inte riktigt klarar av de fyra grundläggande uppgifterna eller bära sin egen ekonomi. Och jag ser att man kan vara solidarisk och bära varandras administrativa bördor.

Jag ser tyvärr allt för ofta kyrkoråd som inte är intresserade av de ekonomiska bitarna i församlingen. Ekonomi, personal och fastigheter är de bitar som är svåra att hantera. Väldigt många vill istället bara driva församlingens verksamhet. Visst måste det gå att få ett bra avvägning av alla dessa uppgifter så att rätt sak hamnar på rätt ställe och allas potential används på rätt sätt?

Mängden regler för hur allt ska regleras blir mindre - vilket också ger oss större möjlighet att verklighetsanpassa resurser och organisation till just vår situation. Det ger oss mer möjligheter - inte mer inskränkningar. Jag tror det här blir bra!

Kritik mot strukturutredningen

I tidningen Dagen finns en artikel "Förslagen utarmar kyrkan">> där organisationen Kyrklig samling med Yngve Kallin kritiserar strukturutredningen "Närhet och Samverkan".

- Om utredningens förslag genomförs med att geografiska områden kan kallas församlingar utan att egentligen vara det, eller att fungerande församlingar förlorar sitt självstyre så kommer detta att utarma Svenska kyrkan, skriver ordförande Yngve Kalin.

- Om inte församlingsbegreppet får en ordentlig genomlysning måste tyvärr hela utredningen avvisas. Den bygger på en felaktig föreställning av vad en församling är. En kyrka kan inte byggas med "låtsasförsamlingar", där inte regelbundna gudstjänster firas, menar Kyrklig samling.

POSKs ordförande, tillika ledamot i utredningen, Hans-Olof Andrén säger i artikeln:

Den kritik han stött på tycker han är överdriven. -Eftersom vi föreslår ökad frihet gör det vissa nervösa. De har inte förstått att det ser olika ut i vårt land. Jag kan tycka att vissa har väl mycket farhågor om vad som kan gå snett.

I Malmö kommer man att få hela 16 församlingar under ett pastorat, om förslaget går igenom, något man till en början var skeptisk mot. Nu verkar man vilja ge det en chans, menar Hans-Olof Andrén.- Det finns inget som hindrar att det blir som det är i dag i Malmö, det bestämmer nya kyrkorådet.

Det har diskuterats mycket om strukturutredningen under hösten.
15 december skall remissvaren vara inne. Då kommer kyrkokansliet att sammanställa alla remissvaren och försöka se vilken linje som har det starkaste stödet. Kyrkomötet får upp alltihopa på sitt bord nästa höst för beslut.

Du kan läsa alla artiklar och alla underlag om utredningen samt POSKs remissvar här>>.

Har du anmält dig till 5 februari 2012?

Du som POSKare har väl inte missat att anmäla dig till POSKs eftermiddag i Uppsala den 5 februari 2012? Eftermiddagen efter att teologifestivalen har avslutats. Du hittar all information om eftermiddagen här>>

POSK kommer att träffas kl 13-16 i Universitetet för att där bland annat prata om det kommande handlingsprogrammet som alla POSK-grupper kommer att få på remiss. Just nu kan vem som helst ha synpunkter på vårt handlingsprogram (även om man inte är poskare!) Du hittar all information om handlingsprogrammet här>>

Som sagt - vi kommer att träffas i Uppsala den 5 februari mellan 13-16. Du måste anmäla dig så vi vet hur många vi blir. Vi kommer också att bjuda på en lunchpåse. Du hittar all information om POSK-dagen här>>

Så glöm inte att titta på handlingsprogrammet och glöm inte anmäla dig till POSK-dagen 5 februari!

Strukturutredningen

Det är inte bara POSK som organisation som har lämnat in ett svar på strukturutredningen. (Du kan hitta alla POSKs svar här, med resonemang>>)

Frimodig kyrka har också lämnat in ett remissvar och deras synpunkter hittar du på deras blogg här>>

ÖKA har genom sin webbsida meddelat att de tänker lämna in ett svar, men ännu har jag inte sett något officiellt.

Att strukturutredningen berör och ruskar om, det är alldeles tydligt i de diskussioner som jag har hört och varit med om. Särskilt där det föreslås störst förändringar, som i stora samfälligheter.

Fortsätt diskussionerna, lyssna på varandra och våga pröva idéer och tankar mot varandra. Titta på de olika svaren, och fundera inte bara på hur det här kommer att påverka mig och min församling, fundera också hur det kommer att påverka kontraktet, stiftet och Svenska kyrkan.

En blick in i framtiden

Idag skall jag gå på seminarium om framtiden. Det är Verbum förlag som har inbjudit till "Framtiden = nu + 2015". Så här skriver Verbum förlag på sin webbsida>>

Svenska kyrkan står inför stora utmaningar och som ledare och medarbetare i församlingar har du ett viktigt och krävande uppdrag. Det finns en enorm kunskap, erfarenhet, vilja och framtidstro. Men tillsammans behöver vi rusta oss för framtiden och bli ännu bättre!

Tillsammans med våra föreläsare vill vi samtala med dig om framtidens kyrka.

Så det återstår att se om jag kommer att vara något klokare, ha fått några nya tankar i eftermiddag och vet något mer om framtidens kyrka när jag lämnar det här seminariet.

POSK tänker också framåt. Det gör vi bland annat i vårt handlingsprogram. Vi tänker för framtiden för Svenska kyrkan och för våra församlingar.

Och i morgon kommer vi att släppa det förslag till programmet, som styrelsen har reviderat och omformulerat. Nu vill vi ha alla synpunkter som går, innan remissen går ut till alla POSK-grupper i februari.
Håll därför utkik efter POSKs program i morgon.

31 frågor om strukturutredningen

Nu finns remissfrågorna publicerade som skickas ut till alla församlingar och andra remissinstanser när det gäller strukturutredningen "Närhet och samverkan".
Du hittar frågorna på POSKs webbsida här>>

31 frågor ställer kyrkostyrelsen. Det finns möjlighet att svara Ja, Ja efter viss justering, Nej, Avstår från att svara. Och sen finns det möjlighet att skriva fritext i en ruta i samband med varje fråga.

Och det hoppas jag verkligen att remissinstanserna utnyttjar - särskilt i de fall där man inte vill att förslaget skall genomföras eller där man vill ha viss justering. För annars blir det omöjligt för kyrkostyrelsen att revidera förslaget.

Alla svar skall lämnas in på webben genom en särskild länk. Varje församling har fått en sådan länk. Om man vill lämna in en spontanremiss får man beställa en länk. Det kan du göra från den här sidan>> (i spalten till höger). De som beställer länkar under sommaren kommer att få länken i augusti, säger de på kyrkokansliet.

Sista svarsdag på remissen är 15 december.

Här kommer alla frågorna:

Fråga 1, Insänt av:
Ange svarslämnares namn, befattning och om svaret även gäller ytterligare instanser än den som anges i formuläret.
Namn (obligatoriskt) ____________________
Befattning ____________________
Svaret gäller även följande remissinstanser: ____________________

Fråga 2, betänkandets avsnitt 7.2. En eller två lokala nivåer
På Svenska kyrkans lokala nivå ska kunna finnas församlingar med ansvar för församlingens grundläggande uppgift, med egen ekonomisk förvaltning och med ansvar för personal, fastighetsförvaltning och begravningsverksamhet.

Fråga 3, betänkandets avsnitt 7.2. En eller två lokala nivåer
Det ska alternativt kunna finnas pastorat som är en samverkansform för flera församlingar. När församlingar bildar ett pastorat avser samverkan även sådant arbete som är ett utflöde av församlingens grundläggande uppgift. Pastoratet har ansvaret för ekonomi, personal, fastighetsförvaltning och begravningsverksamhet.

Fråga 4, betänkandets avsnitt 7.2. En eller två lokala nivåer
Det ska inte längre finnas några flerpastoratssamfälligheter. De fler pastoratssamfälligheter som finns vid årsskiftet 2013/14 övergår då till att bli pastorat.

Fråga 5, betänkandets avsnitt 7.2. En eller två lokala nivåer
I kyrkoordningen regleras inte några andra samverkansformer på lokal nivå än samverkan mellan flera församlingar i ett pastorat.

Fråga 6, betänkandets avsnitt 7.3. Den lokala indelningen
Som kriterium för pastoratsindelningen ska gälla att ett pastorat ska kunna fullgöra de uppgifter som är ålagda ett pastorat enligt bestämmelser i kyrkoordningen. Motsvarande ska gälla för församlingar som inte ingår i något pastorat.

Fråga 7, betänkandets avsnitt 7.3. Den lokala indelningen
Som kriterier för församlingar som ingår i ett pastorat ska gälla att gudstjänster firas enligt vad som framgår av församlingsinstruktionen, att det finns ett invigt kyrkorum samt att det finns personer som tar ansvar för den grundläggande uppgiften och personer som fullgör uppdragen som förtroendevalda i församlingen.

Fråga 8, betänkandets avsnitt 7.3. Den lokala indelningen
Stiftsstyrelsen fattar beslut om pastoratsindelningen och om indelningen i församlingar som inte ingår i något pastorat.

Fråga 9, betänkandets avsnitt 7.3. Den lokala indelningen
Pastoratet beslutar om indelningen av pastoratet i församlingar. Ett sådant beslut ska för att gälla vara fastställt av stiftsstyrelsen. En församling som inte ingår i ett pastorat kan genom att besluta att den ska uppdelas på flera församlingar bli ett pastorat. Ett sådant beslut ska fastställas av stiftsstyrelsen.

Fråga 10, betänkandets avsnitt 7.4. Beslutande organ och styrelse
Beslutande organ i pastorat och i en församling som inte ingår i något pastorat är kyrkofullmäktige som utses i direkta val av dem som tillhör pastoratets församlingar respektive församlingen.
Varje pastorat och varje församling med kyrkofullmäktige ska utgöra en valkrets.

Fråga 11, betänkandets avsnitt 7.4. Beslutande organ och styrelse
Styrelse i ett pastorat och styrelse i en församling som inte ingår i något pastorat är ett av kyrkofullmäktige valt kyrkoråd.

Fråga 12, betänkandets avsnitt 7.4. Beslutande organ och styrelse
Som styrelse för en församling som ingår i ett pastorat ska finnas ett av pastoratets kyrkofullmäktige valt församlingsråd.

Fråga 13, betänkandets avsnitt 7.4. Beslutande organ och styrelse
De som tillhör någon av församlingarna i ett pastorat ska vara valbara till ett församlingsråd i pastoratet.

Fråga 14, betänkandets avsnitt 7.4. Beslutande organ och styrelse
Kyrkoherden eller en annan präst som arbetar i församlingen och som kyrkoherden sätter i sitt ställe ska vara ledamot i församlingsrådet.

Fråga 15, betänkandets avsnitt 7.4. Beslutande organ och styrelse
Ett församlingsråd ska fullgöra de uppgifter som anges i kyrkoordningen och i församlingsinstruktionen samt de övriga uppgifter som kyrkorådet beslutar.

Fråga 16, betänkandets avsnitt 7.4. Beslutande organ och styrelse
Det ska inte finnas andra nämnder än valnämnd på lokal nivå.

Fråga 17, betänkandets avsnitt 7.4. Beslutande organ och styrelse
Stiftsfullmäktige ska fortfarande kunna utse nämnder vid sidan av stiftsstyrelsen.

Fråga 18, betänkandets avsnitt 7.5. Församlingsinstruktionen
Det ska finnas en gemensam församlingsinstruktion för församlingarna i ett pastorat. I en församlingsinstruktion för församlingarna i ett pastorat redovisas hur ansvaret för den grundläggande uppgiften är fördelat mellan församlingarna och pastoratet. Där ska också redovisas hur prästtjänsterna i huvudsak disponeras.

Fråga 19, betänkandets avsnitt 7.5. Församlingsinstruktionen
Församlingsinstruktionens innehåll ska prövas minst vart fjärde år.

Fråga 20, betänkandets avsnitt 7.6. Förenklingar
Det ska inte längre anges att nämnder på stiftsnivå eller att andra organ tillsatta av Kyrkomötet än Kyrkostyrelsen får väcka ärenden i kyrkofullmäktige.

Fråga 21, betänkandets avsnitt 7.6. Förenklingar
Bestämmelserna om frågor i kyrkofullmäktige och stiftsfullmäktige utgår.

Fråga 22, betänkandets avsnitt 7.6. Förenklingar
Bestämmelserna om att det kan ske sluten omröstning i fullmäktige vid tillsättning av befattningar utgår.

Fråga 23, betänkandets avsnitt 7.6. Förenklingar
Bestämmelserna om att kyrkorådet ska göra vissa framställningar till vissa organ utgår.
Bör föreslaget genomföras?

Fråga 24, betänkandets avsnitt 7.6. Förenklingar
Bestämmelser om att kyrkorådet och stiftsstyrelsen får begära in yttranden och upplysningar från nämnder och anställda utgår.

Fråga 25, betänkandets avsnitt 7.7. Vissa ändringar beträffande stiften
Stiftens främjande och tillsyn ska även avse förvaltningen hos pastorat och församlingar.

Fråga 26, betänkandets avsnitt 7.7. Vissa ändringar beträffande stiften
Det bör genomföras en särskild utredning om kontraktets ställning och uppgifter.

Fråga 27, betänkandets avsnitt 8. Gemensamt ansvar för kyrkobyggnaderna
Stiftet ska ha det ekonomiska ansvaret för vård och underhåll av de kyrkobyggnader i stiftet som ägs av en församling och ha ansvar för vård och underhåll av kyrkobyggnader enligt en i kyrkoordningen given bestämning av stiftets ansvarsområde. Stiftet ska även ha ansvar för sådana inventarier som avses i bestämmelserna i 4 kap. 6 § i kulturminneslagen. Ändringarna i ansvarsfördelningen avseende kyrkobyggnader ska träda i kraft den 1 januari 2015.

Fråga 28, betänkandets avsnitt 8. Gemensamt ansvar för kyrkobyggnaderna
Det bör göras visst kompletterande utredningsarbete om genomförandefrågor. I det fortsatta arbetet bör prövas om det ska finnas en av Kyrkomötet tillsatt partssammansatt skiljenämnd med uppgift att lösa eventuella tvister mellan stift och lokal nivå i frågor om ansvaret för kyrkobyggnaderna.
I det fortsatta arbetet bör också prövas i vilken utsträckning Kyrkostyrelsen genom bestämmelser i kyrkoordningen bör få möjlighet att besluta om vissa närmare bestämmelser avseende ansvaret för kyrkobyggnaderna.

Fråga 29, betänkandets avsnitt 9. Administrativ samverkan
Arbetet med gemensamma administrativa system och med administrativ samverkan ska intensifieras med syftet att i största möjliga utsträckning ha gemensamma system varav vissa bör vara obligatoriska.

Fråga 30, Finns det områden/frågor som inte behandlats i betänkandet?

Fråga 31, Helhetsbedömning Bedömning av utredningens förslag i sin helhet.