Statistik - upp eller ner?

I morgonens Kyrkans Tidning kan vi läsa om statistiken för Svenska kyrkan. Dystra siffror för dop och vigslar>>

Siffrorna berättar för oss att det blir färre som döper sina barn, färre som konfirmeras, färre som viger sig i kyrkan - men fortfarande ganska många som begravs i Svenska kyrkans ordning.

På Svenska kyrkans webbsida>> uttalar sig ärkebiskop Anders Wejryd och säger:

– Jag arbetar själv mycket med gudstjänster, för gudstjänster rustar oss att se hela livet i trons perspektiv. God predikan, god liturgi, god musik betyder mycket och utan gudstjänsten är det svårt för kyrkan att leva.

Det kommande biskopsbrevet om dopet kan bidra till en nödvändig kraftsamling och kommunikation kring dopet, tror Wejryd, och lyfter även fram arbetet med barn och unga som ett viktigt fokus framöver.

– Dessutom måste vi stärka alla idébärare, de som vill berätta att kristen tro är viktig.

Ärkebiskopen uttalar sig också om ungdomsverksamheten i Kyrkans Tidning, Vikande ungdomsarbete bekymrar ärkebiskopen>> och säger

För att möta en vikande dopstatistik planerar biskoparna tillsammans ett biskopsbrev om dopet till nästa år.
– Det tror vi behövs i en situation när så många fler döps senare i livet och så många barn växer upp utan föräldrar med anknytning till kyrkan.
Trots tappet ser ärkebiskopen en stor kraft i kyrkans konfirmandarbete.
– Jag är oerhört glad åt att vi varje höst brukar kunna skrapa ihop 40 000 ungdomar i en årskull. Det är det ingen annan organisation i Sverige som gör, varken idrotten eller politiska ungdomsförbund.

Ja, så kan man ju också tänka… "jag är oerhört glad åt att vi varje höst brukar kunna skrapa ihop 40 000 ungdomar i en årskull".

Jovisst - det är jättebra. Dessa 40 000 ungdomarna får en fantastisk tid, tillsammans med präster, pedagoger, faddrar och övrig församling. Förhoppningsvis lyckas vi förmedla trons kärna till dessa ungdomar, så att de också vill bekänna sig som kristna och ser att Jesus Kristus finns även för dem.

Uttalandet "…utan gudstjänsten är det svårt för kyrkan att leva" skulle jag säga är ett understatement - utan gudstjänsten är det omöjligt för kyrkan att leva. Om vi inte lever i Guds tjänst - tillsammans i gudstjänsten, då är vi ingen kyrka, då är vi döda!

I lördags var jag i Kungsträdgården. Där var 25 000 kristna människor som ville manifestera Jesus. 25 000 personer och många av dem var unga. Svenska kyrkan fanns med i form av lite olika organisationer - men huvudintrycket är ju att Svenska kyrkan inte fanns med. Utan istället sitter Svenska kyrkan och tittar i statistiken och lägger pannan i djupa veck och säger "varför kommer de inte…?"

Det som ärkebiskopen försöker ge uttryck för tror jag är precis samma sak som man försöker göra på Jesusmanifestationen. Men här finns ett gigantiskt glapp i retoriken.

Ärkebiskopen säger"– Dessutom måste vi stärka alla idébärare, de som vill berätta att kristen tro är viktig. "

Jamen, dessa "idébärare", det är ju vi - alla vi som går i kyrkan, som är frivilliga, församlingsmedlemmar, gudstjänstdeltagare, förtroendevalda, med mera. Alla vi som har sagt att vi är kristna och som vill leva vårt liv tillsammans med Jesus Kristus. Stärkta skall vi bli genom gudstjänsten, undervisningen och gemenskapen, med Gud och med varandra.

Skall vi lägga oss platt fall, gråta över att statistiken viker, eller skall vi tillsammans försöka förändra retoriken, visa på att vi i Svenska kyrkan har något mer än "chicka" ceremonier? Att visa på att det kristna liv som vi funnit i Svenska kyrkan faktiskt bär oss i vardagen, att Jesus Kristus kan svara på våra böner, hjälpa oss i livet och ger oss mening och en önskan att föra det vidare.

Jag säger - fastna inte i statistiken. Använd den konstruktivt, tänk framåt och fokusera på innersidan i vår bekännelse, inte bara ramverket.

Här kan du hitta alla siffrorna och statistiken>>

POSK säger

Svenska kyrkan har uppdraget att ge vidare sin tro i varje tid och behöver en genomarbetad missionsstrategi som är välkomnande och sändande, där varje människa uppfattas som en gåva och en resurs i församlingen. För dem som i vuxen ålder närmar sig kyrkan måste församlingen kunna erbjuda en genomtänkt och inbjudande vuxenundervisning där människor möts med respekt och erbjuds stöd att växa i kyrkans gemenskap.

För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa kontaktpunkter med så stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter och delaktighet i samhället. Centrum i kyrkans liv är alltid gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.

Foto: IKON