21 mar 2012

Livet värt att leva


Karlstads stift har genomfört sin temavecka - "Livet värt att leva". För den som är intresserad av att se det digra programmet och läsa om de olika programpunkterna så kan du göra det på Karlstads stifts webbsida.
Livet värt att leva 2012>>
Karlstads stift>>

Många intressanta programpunkter och mycket lokal press som har uppmärksammat kyrkan.

Biskop Esbjörn skriver på sin blogg med anledning av temaveckan.
Biskop Esbjörns tankar>>
Ibland blir det så påtagligt hur vi som kyrka lever i en för många anonym tillvaro. Förra veckan anordnade Karlstads stift åter en Livet värt att leva – vecka. Efter denna vecka med många samtal och möten på andra arenor än kyrkor och församlingshem blir uppmärksamheten stor.

Varje dag något i pressen. Åtskilliga hör dessutom av sig. Man talar om en angelägen kyrka som för samtal om livsfrågor. En kyrka som vågar lyfta tillvarons svåra frågor. Man berörs av människor som får komma till tals och berätta sitt livs historia.

Själv blir jag förstås glad över vad detta kan betyda. Vad jag däremot tänker är: Detta gör vi egentligen hela tiden. Vecka efter vecka förs livsnära samtal i kyrkan. Det finns väl knappast någon gudstjänst utan att de stora frågorna aktualiseras. Uppenbarligen märks det inte. Det är inte som det ska!
Sätter biskop Esbjörn tummen på ett av Svenska kyrkans problem? Att vi gör en massa bra verksamhet och möter människor i deras vardag - utan att det märks för fler än dem som är inblandade? Borde det vara annorlunda?

Tankesmedjan Areopagen

Det har startat en tankesmedja som heter Areopagen. Bakom tankesmedjan finns en mängd olika kristna människor, från olika kristna inriktningar. Sara Blom är den som är sammanhållande länk. Tankesmedjan Areopagen har sin bas på västkusten.

Så här skriver tankesmedjan på sin webbsida>>

TANKESMEDJAN AREOPAGEN är en teologisk röst i det offentliga samtalet, som deltar aktivt i samhällsdebatten.

Vi söker ett samtal där vi både talar och lyssnar, är en kyrklig röst i samtiden och på arenor som inte primärt räknas som kyrkliga, reagerar på andra utspel och inlägg, agerar genom egna infallsvinklar.

Vi vill vara en kristen röst, grundad i evangeliet, som lyfter frågor av existentiell betydelse, som inte räds de svåra frågorna, och som vågar tala både om det många talar om och om det ingen annan talar om.

TANKESMEDJAN AREOPAGEN hör hemma i Svenska kyrkans tradition och kontext. Smedjan vill vara lojal med Svenska kyrkans tradition och sammanhang, men också kunna vara kritisk, belysande eller ifrågasättande gentemot företrädare och strömningar inom Svenska kyrkan.

Smedjan speglar den teologiska bredd som ryms inom Svenska kyrkan. Vi vill söka det konstruktiva samtalet och den gemensamma teologiska reflektionen. Samtidigt vill vi kunna föra fram tydliga ståndpunkter, och teologiskt välgrundade inlägg. Denna balansgång upprätthålles genom att ta fasta på smedje-karaktären, vi vill vara ett sammanhang och ett nätverk där teologiska frågor stöts och blöts, bankas och sträckes, hettas upp och svalnar av.

TANKESMEDJAN AREOPAGEN hämtar sitt namn från Bibelns berättelse om hur Paulus inför areopagen i Aten förkunnar evangeliet genom att anknyta till den rådande religiösa traditionen i staden och samtiden. Han anknöt till samtidens sammanhang, tog till orda och berättade om sin tro. Han blev en aktiv röst i den tidens offentliga samtal.

Det ska bli spännande att följa tankesmedjans arbete i det offentliga samtalet. Den som vill kan också skicka in egna tankar och idéer på tankesmedjans webbsida>>
Det går också att gilla tankesmedjan Areopagen på facebook>>

20 mar 2012

Svenska kyrkans nya utbildningar

Nämnden för forskning, utbildning och kultur hade sitt sammanträde måndag kväll och beslutade då om den nya utbildningsorganisationen. Den har jag skrivit om förut på bloggen. Där hittar du också en länk till hela nämndens förslag (som de hänvisar till i sitt beslut)
15 Mar 2012
I höstas genomförde kyrkokansliet överläggningar med stiften för att diskutera det förslag som Nämnden för utbildning och kultur ska besluta om på måndag (19 mars). Jag har skrivit om förslaget här: Ska Svenska kyrkan ...

14 Feb 2012
Ytterst ansvarig för att arbetet fortgår är kyrkostyrelsen, men det är nämnden för Utbildning, forskning och kultur som handhar frågan. De har lagt fram ett förslag på hur Svenska kyrkan ska fortsätta hantera frågan och har varit ...

21 Okt 2011
Hur Svenska kyrkans utbildningar skall se ut, var de skall vara (vilken ort som skall ha utbildningarna) och vad de skall innehålla har varit föremål för utredningar under många år. Nu har nämnden för utbildning, forskning och ...
Så här ser hela beslutet ut som nämnden tog den 19 mars. Beslutet tog med omedelbar justering:
Justerad paragraf 2012-03-19
Beslut
§32
Nämnden för utbildning, forskning och kultur beslutar att
fastställa fackutbildning och studiegång för de fyra yrkesgrupperna diakon, församlingspedagog, kyrkomusiker och präst som följer

Beslut om innehåll och organisation av Svenska kyrkans utbildningar
för diakon enligt figur 1 i nämndens rapport,
för församlingspedagog enligt figur 2 i nämndens rapport,
för kyrkomusiker enligt figur 3 i nämndens rapport,
för präst enligt figur 4 i nämndens rapport.
att beslutade fackutbildningar gäller från och med 1 augusti 2013.
att organisera utbildningarnas slutår/sluttermin i egen regi. Samverkan kan ske med andra utbildningsanordnare.
att bedriva utbildningarnas slutår/sluttermin inom ramen för ett utbildningsinstitut. Institutet är en del av den nationella nivån.
att utbildningsinstitutet placeras i Uppsala. Inledningsvis förläggs verksamhet till två utbildningsorter, Uppsala och Lund. Efter en övergångsperiod kan verksamhet komma att bedrivas endast på en ort.
att utbildningsinstitutet startar verksamhet senast hösten 2014
att ett projekt tillsätts för uppbyggnad och resurssättning av utbildningsinstitutet
att regler för övergången mellan nuvarande och kommande studiegång för utbildningarna utarbetas och fastställs senast under hösten 2012.
att utbildningsplaner för de nya studiegångarna utarbetas under 2012

Utöver beslut om innehåll och organisation av utbildningsfrågorna finns några områden som skyndsamt behöver utredas för att skapa klara förutsättningar för samverkan mellan den nationella nivån och stiften och mellan utbildningsaktörer och Svenska kyrkan.
Nämnden beslutar därför
att under 2012 i samarbete med stiften och biskopsmötet utreda förutsättningarna för pastorsadjunktstjänst och för möjligheterna att inrätta liknande introduktionstjänst för diakoner.
att under 2012 i samarbete med stiften och biskopsmötet utreda gränsdragningar mellan utbildning och antagning vad gäller behovet av "erfarenhet av kyrkligt liv”
att under 2012 bereda och föreslå examina och tjänstetitulatur för kyrkomusiker och församlingspedagoger.
att under 2012 utreda förutsättningar för en Svenska kyrkans
fritidsledarutbildning
att under 2012 i samarbete med stiften utreda hur frågor som rör rekrytering och praktik skulle kunna regleras i en överenskommelse mellan den nationella nivån och stiften och därvid beakta församlingarnas nyckelroll

Nämnden har under beredningen av Svenska kyrkans utbildningar i framtiden konstaterat behovet av att den nationella nivån tar ökat ansvar för kompetensutveckling och fortbildning.
Nämnden föreslår
att en utredning tillsätts med uppdrag att ta fram en modell för att den nationella nivån ska kunna driva kompetensutveckling och fortbildning. Utredningen sker i samarbete med stiften.

Nämnden har också konstaterat att frågan om det karitativa diakonatet varit aktuell i överläggningarna med stiften och instämmer i kyrkomötets uppfattning att diakonatets ställning är en viktig fråga för stiftens fortsatta bearbetning.
Mer information kan du läsa på Svenska kyrkans webbsida där det står:
(My Newsdesk pressmeddelande>>)

Diakoner, församlingspedagoger, kyrkomusiker och präster ska alla ha en högskoleutbildning och gå pastoralteologiskt slutår/sluttermin. Det beslutade Nämnden för utbildning, forskning och kultur idag.

- Svenska kyrkan behöver också i framtiden professionell och välutbildad personal, för att kunna bedriva verksamhet med hög kvalité. Därför behövs utbildningar som kan möta framtidens behov och utmaningar, säger Inger Gustafson, nämndens ordförande.

- Vi vill också att fackutbildningarna ska ge möjlighet till alternativa yrkesval i samhället.'

Specifik påbyggnadsutbildning
Beslutet idag innebär att diakoner, församlingspedagoger, kyrkomusiker och präster ska gå ett slutår eller en sluttermin som ger kyrklig fördjupning i det egna yrket utifrån ett pastoralteologiskt perspektiv.

Det är en påbyggnadsutbildning som är specifik för dessa anställningar i Svenska kyrkan. För att bli antagen krävs lägst en kandidatexamen för alla, utom för kantorerna. För att bli präst krävs en magisterexamen.

Gemensamma utbildningsmoment
- Det ska också finnas gemensamma utbildningsmoment för de olika yrkeskategorierna. Detta för att skapa förståelse för varandras och för kyrkans uppdrag och för varandras kompetenser, vilket behövs eftersom man i församlingen kommer att arbeta tillsammans, säger Inger Gustafson.

Utbildningsinstitut skapas i Uppsala
Nämndens beslut innebär att Svenska kyrkan själv tar ansvar för de kyrkliga delarna av utbildningarna.

En sammanhållen utbildningsorganisation, med ett utbildningsinstitut i egen regi, kommer att skapas i Uppsala. Utbildningarna kommer att genomföras i samverkan med universitet, högskolor och folkhögskolor.

Större flexibilitet
- Ett sådant utbildningsinstitut skapar större flexibilitet när pastoratens behov och samhällets utbildningssystem förändras. Resurserna kan också användas effektivt när Svenska kyrkan själv tar ansvar för sina utbildningar, säger Inger Gustafson.

Startar hösten 2014
Den nya organisationen för diakon, församlingspedagog, kyrkomusiker och präster kommer att starta under hösten 2014 och erbjuda plats till 150-240 heltidsstuderande per år.

Nämndens beslut ska överlämnas till kyrkostyrelsen och bereds som en del av skrivelsen Verksamhet och ekonomi till kyrkomötet 2012.
Nu har år av utredningar äntligen nått i hamn. Nu är det så här som Svenska kyrkan rustar sin kyrka med anställda. Nu får vi hoppas att den här organisationen kan sätta sig och att församlingarna får de välutbildade medarbetare som behövs i framtiden.

Ur POSKs program:

Rekrytering och utbildning

Utbildningarna till tjänst i kyrkan ska tillföra den kompetens som församlingarna behöver för att fullgöra sitt uppdrag att fira gudstjänst, bedriva undervisning och utöva diakoni och mission. Svenska kyrkans anställda måste ha en god teoretisk och praktisk utbildning. POSK anser att teori och praktik behöver integreras mer med varandra och delar av utbildningarna bör vara gemensamma. (…)

Svenska kyrkan måste bli bättre på att rekrytera kandidater för tjänst inom kyrkan. Den gudstjänstfirande församlingen är den naturliga basen för rekrytering. Att finna blivande kyrkoarbetare är en viktig uppgift i alla församlingar och stift.

Kyrkans Tidning 2012 03 21
Nytt institut blir paraply för utbildning>>

19 mar 2012

Var finns kyrkan i det här?

Den som har orkat följa med i bloggen de senaste dagarna har sett att jag varit med både på gudstjänstfestivalen i Göteborg och Webcoast.

Webcoast har samlat drygt 200 personer som har delat erfarenheter, tankar och idéer om sociala medier. Det är deltagarna själva som har gjort programmet och bjudit på olika föreläsningar, workshop, tips och diskussioner.

Det mesta har filmats av deltagarna och finns att se efteråt för alla de som inte kunde komma eller för oss som var tvungen att välja mellan två (eller flera) bra programpunkter.

Jag vill dela med mig av några olika sessions som var med under helgen.

Den första är en diskussion om Digitala valstugor. Hur ska vi kunna diskutera politik? Hur vill vi att det ska fungera? Detta med tanke på riksdagsvalet 2014. Men jag tänker givetvis på kyrkovalet 2013. Vad tror ni - skulle vi kunna ha en site där vi för kyrkopolitiska diskussioner med väljarna?


Den här följande sessionen är en tjej som berättar om sin syster som har fått leukemi och hur systern och hon själv använder sociala medier för att hjälpa till med läkningsprocessen och sorgeprocessen över ett sjukdomsbesked.

Där kan vi fundera över var Svenska kyrkan kan finnas. Hur möter vi människor som delar sitt liv och sina funderingar över livet och döden på nätet? Sådant som man kanske inte orkar med att dela med sin närmaste familj?


Vad händer när vi dör? Vad händer med våra profiler på sociala medier till exempel? Det var ett annat ämne som diskuterades också. Ett digitalt testamente? Jag har tyvärr inte hittat någon sändning från den sessionen.

Ett annat ämne som diskuterades var "Svenska kyrkan + nätet = Vaddå?" Det var Helena Taubner som höll i den sessionen. Hon fick många bra tips och idéer.





Hur och var ska Svenska kyrkan finnas på sociala medier? På webcoast var det självklart att allt twittrades och filmades och delades med andra på sociala medier. Men jag vet många präster som inte tycker att man ska sitta och twittra på en gudstjänst till exempel. Hur ska vi förhålla oss till det?
Och hur mycket ska Svenska kyrkan vara uppsökande på nätet? Vi är uppsökande på arbetsplatser, på skolor, på sjukhus, på affärcentra. Men hur ska vi göra med internet?

Ur POSKs program:
Unga människor behöver mötas av vuxna som är närvarande där ungdomarna befinner sig, till exempel i skolan eller i gemenskapen på internet.

17 mar 2012

En välfylld helg

Någon kanske kommer ihåg att jag i höstas vann ett pris. Priset för Kristen up ‘n’ coming sociala medier-profil.

Priset var en bok samt att få åka på Webcamp eller på Webcoast. Och denna helgen är det Webcoast. Webcoast är en knytkonferens och på deras webbsida står det:

En fysisk mötesplats för oss som arbetar, leker och umgås på webben. En bytesmarknad för idéer och åsikter, kunskap och inspiration.

Vi erbjuder en helg där du vidgar dina kunskaper och ditt kontaktnät, en helg du kommer att minnas och ha glädje av länge.
Där har jag varit fredag kväll och hela dagen i dag. Mycket spännande och innehållsrikt. Jag har bland att annat lyssnat på föredrag om "det sociala kontoret", "lär dig skriva inspirerande texter", "om google +" . Mellan föredragen är det nätverkande och minglande. Många kontakter knyts, både fysiskt och på nätet. För den som är intresserad av att följa med på konferensen kan du göra det på twitter under #webcoast. Du kan också se många av föredragen på bambuser. Sök på webcoast där också.

Men på kvällen återvände jag till Gudstjänstfestivalen för att vara med på Allsångsmässan i Annedalskyrkan. En idé som jag har varit med och tagit fram. Det blev en mycket bra gudstjänst. Simon Ljungman med sitt band spelade och kyrkan var full. Alla var med och sjöng i alla sånger. Efteråt kom folk fram och sa "det här borde ni göra oftare" och "man blir ju religiös på kuppen".

För den som missade allsångsmässan i kväll och vill vara med och sjunga kan sätta på P1 den 17 juni kl 11.03.

I morgon blir det webcoast igen. En spännande förmiddag med nya seminarier som deltagarna bidrar med. Flera olika sponsorer är där.

Bland annat ett företag, Binero, som lottar ut en surfbräda. Och den surfbrädan har inget med internet att göra, utan det är en alldeles riktig och illande grön surfbräda. Den kan någon av deltagarna vinna och då får man också en surfkurs i Norge. Det vore väl något att lägga till mitt andra pris? Därför är jag med och tävlar om Bineros grymma “surfplatta".

Jo, jag vann ju också en bok i höstas, av Brit Stakton "Gilla" (läs min recension här>>). I morgon ska jag ta med den till Webcoast och be Brit signera den. Hon är med på konferensen och har hållit i flera spännande seminarier.

Egentligen är det två helt olika konferenser den här helgen kan man tycka, som vänder sig till helt olika människor.

Men i mångt och mycket är också väldigt lika. Det som stod på webcoast webbsida går ju att använda rätt av för gudstjänstfestivalen nästan, det är bara att byta ut ett ord:

En fysisk mötesplats för oss som arbetar, leker och umgås i gudstjänst. En bytesmarknad för idéer och åsikter, kunskap och inspiration.

Vi erbjuder en helg där du vidgar dina kunskaper och ditt kontaktnät, en helg du kommer att minnas och ha glädje av länge.


Några musikaliska glimtar


Jag delar med mig av några musikaliska glimtar från gudstjänstfestivalen. För utöver alla spännande samtal och diskussioner om gudstjänst, handbok, kyrkoår och annat som rör gudstjänst så firar vi massor av gudstjänster. Olika musik, olika ordningar - men alla med stor innerlighet och lovsång till Gud.

Själv ser jag ju fram emot allsångsgudstjänsten ikväll i Annedalskyrkan kl 20.00. För där får vi alla vara med och sjunga - alla låtar!

Jazzband från New York - församlingens vanliga gudstjänstmusiker!



Valdemar och Irma - Knocking on Heavens door, Bob Dyland-mässa


Solid Gospel sjunger på Nordstan torg

16 mar 2012

Kort rapport

En kort, kort rapport från Gudstjänstfestivalen i Göteborg. Jag twittrar under @CarinaER och om du vill, hänger du med på #gdtj12 där vi är några som twittrar.

På förmiddagen var jag på ett seminarium om trenderna i den nya kommande kyrkohandboken. Nu strax börjar ett seminarium "Heligt år - kyrkorådet som tillgång i tidevarvslöst samhälle" med Bo Brander, Fredrik Modéus och Karin Burstrand.

Det är många här och det är spännande. Många olika typer av gudstjänster att var med och fira. Förhoppningsvis ger det nya perspektiv och infallsvinklar. Igår var jag med på en vismässa och en Bob Dyland-mässa.

Men höjdpunkten blir Allsångsmässan på lördag kväll kl 20.00 i Annedal. Ett projekt där jag varit med och kommit med idén. Välkommen om du är i Göteborg! Det blir allsång med kända schlager och sånger.

15 mar 2012

I dag drar gudstjänstfestivalen igång i Göteborg


I dag kl 14.00 drar gudstjänstfestivalen i Göteborg igång. Fyra dagar fyllda med seminarium, workshops, konserter och gudstjänster förstås.

Det är alla församlingarna i domprosteriets kontrakt som samverkar om festivalen vilket har gett festivalen en större bredd och ett fantastiskt utbud av en mängd olika gudstjänster med olika inriktningar i liturgi och musik.

Gudstjänsterna är öppet för alla att komma på.
Du hittar hela programmet här>>

Jag är anmäld till festivalen och kommer att gå och lyssna på föredrag om den nya kyrkohandboken, om bibeln som gudstjänstbok och teatermanus, om kyrkoåret.

Och jag kommer att gå på Allsångsmässan som är i Annedalskyrkan på lördag kl 20.00. En gudstjänst med schlager och visor som vi kanske inte brukar använda i gudstjänsten, men som betyder mycket för människor. I det här sammanhanget får texterna nytt liv och berikar liturgin och ordet. Varmt välkommen att vara med! Detta blir ingen konsert - utan det är DU som är kören!

(Flera av gudstjänsterna under festivalen spelas in av P1 och kommer att sändas under våren)

Några av kyrkoherdarna i domprosteriet har bloggat inför festivalen och du hittar deras blogg här:
Svenska kyrkan i Göteborg blogg>>

Kyrkans Tidning: Ingen ska missa gudstjänstfestivalen>>

Människofiskare på nätet


Brita Häll skriver i Kyrkans Tidnings ledare om att vara människofiskare på nätet - det vill säga att finnas på internet som kyrka.

Kyrkans Tidning: Människofiskare på nätet>>
Om det är i media som människor möter religion, vad innebär det för Svenska kyrkan? Strategiska diskussioner och försöksverksamhet för bland annat sociala medier och webb-tv pågår på nationell nivå. Men den stora utmaningen är att styra om tankebanorna på församlingsnivå: Eftersom webben är en del av vårt pastorala område, hur integreras det med det övriga arbetet, och vad ska vi göra mer och mindre av?
Brita Häll tar upp en fråga som vi är många som funderat på under lång tid. Jag är en bland flera som har lämnat in olika motioner till kyrkomötet för att väcka frågan. Biskoparna har fått brev från medarbetare som regelbundet befinner sig också ute på internet och möter sökande människor där. Ett brev som jag inte har sett något svar på ännu.

Det behövs ett pastoralt tänk. Det är helt klart.
Och för er som är oroliga. Bara för att det finns ytterligare en kanal att möta människor så slutar vi inte med de mänskliga mötena, vi slutar inte fira gudstjänst, vi slutar inte prata med varandra! Vi vet att alla inte har internet, vi vet att alla inte befinner sig på nätet. Men vi måste, precis som vi befinner oss på arbetsplatser, affärscentrum, skolor, universitet där människor är också inse att de befinner sig på nätet. Och där söker de också efter Gud och livets mening.

Hannah Krokson skriver:
Teologerna borde vara proffs, se bara på hur många olika sätt det går att tolka bibel­ord. Vad är skillnaden nu då? Jo, att det går så galet snabbt.
Det är två olika saker att tillhandahålla information på webben och att inse att webben är ett pastoralt område. Vi kan fråga oss vilket vi ansvar vi som kyrka har att visa Kristi kärlek på internet?
Kyrkans Tidning: Gud är där vi är - nu även på webben>>

Ett högaktuellt område och spännande. Jag hoppas att biskoparna tar upp frågan och ger lite vinkar om hur de vill stiften och församlingarna ska arbeta med frågan.

Ur POSKs program:
POSK menar att det är nödvändigt att prioritera barn och ungdomar. Unga människor behöver mötas av vuxna som är närvarande där ungdomarna befinner sig, till exempel i skolan eller i gemenskapen på internet
.

De kyrkliga utbildningarna


Svenska kyrkan har under många, många år funderat över sin utbildningar. Vad ska ingå? Vilka kunskaper ska man ha med sig när man läser? Vad är det för kunskaper som församlingarna och kyrkan behöver? Och var ska dessa utbildningar ligga? Vilka ska kyrkan ordna själva och vilka ska köpas in från andra utbildningsinstitut?

Det har varit många frågor och aspekter som har diskuterats. I höstas genomförde kyrkokansliet överläggningar med stiften för att diskutera det förslag som Nämnden för utbildning och kultur ska besluta om på måndag (19 mars).

Jag har skrivit om förslaget här: Ska Svenska kyrkan utbilda sina medarbetare?>>

I Kyrkans Tidning kan vi läsa om förslaget att grundkursen inte längre ska vara obligatorisk. Kyrkans Tidning har gjort en egen enkät bland stiften och alla stiften tycker att grundkursen är viktig. Bland annat för att den ger ett unikt tillfälle att "pröva" sitt yrkesval. Det händer också att elever väljer att hoppa av utbildning i samband med grundkursen eftersom de kommer på att detta inte är något för dem.

Två elever som intervjuas i Kyrkans Tidning och i dag går kursen säger att det är en mycket bra kurs som de inte skulle vilja vara utan - men hade det varit en frivillig kurs så skulle de inte valt att gå den av olika orsaker som ekonomi och tid.

Kyrkans Tidning: Grundkursen kan bli frivillig>>
Kyrkans Tidning: Grundkursen rustar medarbetarna>>
Kyrkans Tidning: Mer fokus läggs på församlingarna>>

Ur POSKs program:

Utbildningarna till tjänst i kyrkan ska tillföra den kompetens som församlingarna behöver för att fullgöra sitt uppdrag att fira gudstjänst, bedriva undervisning och utöva diakoni och mission. Svenska kyrkans anställda måste ha en god teoretisk och praktisk utbildning. POSK anser att teori och praktik behöver integreras mer med varandra och delar av utbildningarna bör vara gemensamma. Diakonvigning är ett uttryck för viljan till livslång tjänst i kyrkan. Svenska kyrkans diakonutbildning bör öppnas för fler yrkesgrupper inom kyrkan.

Svenska kyrkan måste bli bättre på att rekrytera kandidater för tjänst inom kyrkan. Den gudstjänstfirande församlingen är den naturliga basen för rekrytering. Att finna blivande kyrkoarbetare är en viktig uppgift i alla församlingar och stift. Programmet Volontär i Svenska kyrkan är ett sätt att låta unga människor pröva tjänst. Det är avgörande för rekryteringen av kyrkomusiker att ungdomar tidigt uppmuntras och får möjligheter att musicera. Därför bör kyrkomusikernas tjänster också innefatta instrumentalundervisning. Rekryteringen måste förstärkas för att undvika att det uppstår brist på kvalificerade kyrkomusiker i Svenska kyrkan.

14 mar 2012

Samling blev Alternativ

Borgerlig samling fick vi ju information om att Moderaternas nya nomineringsgrupp skulle heta. Nu visar det sig att namnet var upptaget och Moderaterna håller på att samla in namnunderskrifter till sin nomineringsgrupp som istället heter "Borgerligt alternativ".

Kan någon moderat förklara för mig varför de behöver ha en nomineringsgrupp som heter "Borgerligt alternativ". Vad är det denna grupp ska driva för frågor som är så särskiljande från de redan befintliga grupperna? Att det finns borgerliga alternativ? Borgerliga gudstjänster? Borgerlig begravning? Borgerlig vigsel? Borgerlig konfirmation? Borgerliga dop? Eller?

Allvarligt talat… Om nu inte moderaterna ska ställa upp i kyrkovalet som parti - är det då inte bättre att sälla sig till de partipolitiskt obundna grupper som redan finns? För vad är det för frågor den nya nomineringsgruppen ska driva som inte redan finns?

Alla moderater eller andra förtroendevalda som vill fortsätta ta ansvar i Svenska kyrkan - och vill göra det på grund av sitt engagemang i kyrkan (och inte ett politiskt parti) - Välkomna till POSK eller någon av de andra obundna grupperna!

"så planterar jag mitt äppleträd i dag…"



I höstas hade jag en motion till kyrkomötet om Lutherjubileet. Jag ville att Svenska kyrkan skulle vara med och fira Luther och ta rygg på tyska kyrkan så har ett 10-årigt jubileum med olika årsteman.
Motion 2011:86 Svenska kyrkan och den lutherska reformationen>>

Förra våren var POSKs kyrkomötesgrupp i Lutherstadt Wittenberg och blev guidade. Bland annat träffade vi Kerstin Wimmer från Lund så då hade en gästprofessur i Wittenberg. Vi fick också information om jubileet. Bland annat var där en trädgård med träd - formade som en Lutherros. Tanken var att de olika lutherska kyrkorna planterade ett träd i Wittenberg och ett träd hemma - som en symbol på den växande kyrkan.

Jag tyckte detta var en lysande idé och hoppades att Svenska kyrkan skulle vara en av de kyrkorna så planterade ett träd.

Nu har Lunds stift tagit initiativ till just det här. På deras webbsida står det följande:

Vid en symbolisk trädplantering bredvid Domkyrkoforum överlämnar biskop Antje Jackelén ett träd till Svenska kyrkan som ett levande tecken på gemenskap mellan olika grenar av kyrkan. Detta sker i samband med lördagsmusiken i Domkyrkan nu på lördag, den 17 mars, och till sin hjälp kommer biskopen att ha Elliot, 6 år.

Den symboliska trädplanteringen är en del av reformationsjubileet som äger rum 2017, då det är 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina berömda teser i Wittenberg. Trädet, en Robinia, blir Svenska kyrkans vänträd till det träd som biskop Antje planterade i Wittenberg i Tyskland den 31 oktober 2011.

- Inför jubileet 2017 planteras 500 träd i Luthergarten i Wittenberg som ett tecken på växande gemenskap i den världsvida kyrkan. I samband med reformationsdagen i Tyskland i höstas hade jag förmånen att få plantera Svenska kyrkans träd som har nummer 101. Robinian vid Domkyrkoforum är en gåva från biskopsämbetet i Lund till hela Svenska kyrkan, berättar biskop Antje Jackelén.

Ceremonin nu på lördag inleds med den vanliga lördagsmusiken i Domkyrkan kl. 10.00 då domkyrkoorganist Tomas Willstedt bland annat spelar luthermusik. Direkt efter, ungefär kl. 10.30, sker den symboliska trädplanteringen vid Domkyrkoforum med biskopen och Elliot, 6 år.

Fakta om 500-årsjubileet
År 2017 är det 500 år sedan Martin Luther startade reformationen genom att spika upp sina 95 teser på Slottskyrkans port i Wittenberg. Detta skedde den 31 oktober 1517.
“Även om världen går under i morgon så planterar jag mitt äppelträd idag” lär Martin Luther ha sagt som ett uttryck för hopp och framtidstro.
Därför planterar Lutherska Världsförbundet en stor park – Luthergarten – i Wittenberg med femhundra träd, ett för varje år sedan reformationen. Träden doneras och planteras av kyrkor, stift och församlingar från hela världen, som också förbinder sig att plantera ett ”vänträd” hemma i sin egen kyrka.

SÅ roligt tycker jag! Kul att Lunds stift har tagit det här initiativet!

13 mar 2012

Hjärntvätt och påverkan


Underbara Clara bloggar>> om en kommentar som hon fått efter ett inlägg. Hon skrev i helgen att hon skulle gå till kyrkan och hade lagt upp ett kort på sig och sin lilla son på bloggen. (bilden är hämtad från Claras blogg)

(Underbara Clara bloggar samt har varit med i P1 i radio om praktiska hushålls- och pysseltips. Hon var en av sommarvärdarna 2011)


En av läsarna var mycket bekymrad över att hon tog med sitt lilla barn till kyrkan, och Clara skriver:
Blir lite orolig över att ni tar med Bertil till kyrkan. Hjärntvätt i så ung ålder… Är det inte bättre att han får upptäcka kristendomen själv när han själv känner sig redo som du gjorde? Välja själv.Det här argumentet möter jag väldigt ofta från personer som själva inte tror på någon gud utan lever sekulariserat. Det är ett argument som utgår ifrån att ateism skulle vara neutralt. Det normala – och alla som tror på någon form av gud är extrema. Det är ett väldigt svenskt synsätt – i de flesta delar av världen skulle det vara precis tvärtom.
Clara skriver i sin blogg vidare:
Oftast får religiösa utövare av alla de slag höra att de borde visa på fler alternativ inför sina barn. Berätta att man inte alls behöver tro om man inte vill. Eller så att man kan tro på andra gudar. Allt för att inte ”hjärntvätta” barnen in på rätt bana. Jag kan inte låta bli att undra om inte sekulariserade föräldrar borde göra detsamma? Ta med sina barn till en synagoga och Jehovas vittnen. Till pingstkyrkan om söndagen och ibland till en moské. Och så testa lite kristaller och new age-prylar. Allt för att inte tvinga in dem på de sekulariserades bana? Men hur många föräldrar gör egentligen det?
På den här bloggposten finns sedan en lång, lång rad kommentarer och argument för och emot. Det är en mycket spännande och väldigt intressant diskussion. Väl värd att läsa. (och det är väl framförda argument, utan tråkiga påhopp!)

Rädslan som finns för religion i vårt samhälle är ofta skrämmande tycker jag. Och kunskapen om att allt faktiskt påverkar oss saknas (även avsaknaden av religion påverkar) precis som Clara påpekar. Att ateism eller ett sekulärt samhälle skulle vara "neutralt"… - hur då, tänker jag och i förhållande till vad då, kan man ju fundera på.

En sådan viktig uppgift vi kristna har att vara ljus och salt i samhället så att kristendomen inte skrämmer utan att vi istället hjälper alla att få upptäcka glädjen med Jesus.
Clara, genom sin blogg, gör det på sitt sätt. Vilket sätt är ditt?

Från POSKs program:
Gudstjänsten är hela församlingens gåva och ansvar. Frivilligas ansvarstagande i gudstjänsten ska uppmuntras. Det är angeläget med ett brett utbud av gudstjänstformer för olika åldrar och livssituationer. För en kristen kyrka är tron på Jesus Kristus som vår frälsare grundläggande. Detta måste tydligt framträda så att inte evangeliet går förlorat och ersätts av enbart allmänreligiösa eller etiska frågor.
(…)
POSK menar att det är nödvändigt att prioritera barn och ungdomar. Unga människor behöver mötas av vuxna som är närvarande där ungdomarna befinner sig, till exempel i skolan eller i gemenskapen på internet.

Gudstjänstlivet måste erbjuda möjligheter för familjer och ungdomar att delta. Kyrkan måste använda många olika former för att involvera barn och ungdomar, såväl traditionella som nyskapande för att behålla deras engagemang. POSK menar att en stark barn- och ungdomsrörelse är viktig för kyrkan och stöder Svenska Kyrkans Unga.


Bonnier och Grenstedt gick vidare i Skara

Valet i Skara stift är över.
Resultatet blev att Åke Bonnier och Staffan Grenstedt går vidare till en ny valomgång som äger rum tisdagen den 27 mars.

Så här ser röstsiffrorna ut:
Åke Bonnier 278 röster
Staffan Grenstedt 91 röster
Catharina Segerbank 68 röster
Jacqueline Björnram 58 röster
Mats Hermansson 43 röster
Carin Åblad Lundström 38 röster
Sonja Grunselius 11 röster



Så byter Skara biskop

Det bli tre intensiva helger i samband Erik Aurelius slutar och en ny biskop tillträder i början av hösten 2012. Här är några viktiga datum.
Lördag 18 augusti
Erik Aurelius lägger ner staven vid en gudstjänst i Skara domkyrka med efterföljande avtackning.
Söndag 26 augusti
Biskopsvigning i Uppsala domkyrka.
Lördag 1 september
Den nya biskopen välkomnas i Skara domkyrka.


Uppdaterade 12.30

Lite funderingar efter valresultatet


Det var 625 röstberättigade i Skara stift. 587 personer röstade - det betyder att 38 personer valde att inte rösta alls. Vad beror detta på? När man har fått en uppgift och ett förtroende att vara med och välja, varför gör man inte det då?

Åke Bonnier fick 278 (47 procent) röster. Om han hade fått 16 röster till så hade han haft 50 procent av rösterna och det hade inte blivit en annan valomgång. Nu blir det ändå två kandidater att välja på den 27 mars, vilket kanske är det många ville? Staffan Grensteds 91 röster var 15 procent av de röstande.

Det som förvånar mig är att det inte blev någon kvinna som motkandidat. Med tanke på att Carin Åblad Lundström vann nomineringsvalet (fast nu endast fick 38 röster, 6,4 procent, av rösterna) och att diskussionen på Facebook-gruppen Mirjam och Mose har lyft fram flera av de kvinnliga kandidaterna.

Det har varit intressant att följa med i de öppna diskussionerna på blogg och Facebook. Det är bara att hoppas att detta kan utvecklas mer inför övriga biskopsval i framtiden.

Kyrkans Tidning: Bonnier och Grenstedt vidare i Skara biskopsval>>
Dagen: Två vidare till biskopsval i Skara>>

Uppdaterad 2012 03 14

Dagen: Bonnier överlägsen i första omgången i biskopsvalet>>

Skara stift väljer biskop

I dag är det biskopsval i Skara stift. Runt klockan 12 har stiftet lovat att lägga ut resultatet på sin webbsida där man skriver följande>>

I dag är det dags för biskopsval i Skara stift. På tolv platser i stiftet samlas de totalt 625 röstberättigade för att utse stiftets 83:e biskop. Omkring klockan 12 kan du läsa valresultatet här på hemsidan (Skara stifts)>>

Skara stift röstar om ny biskop idag

I dag är det dags att välja en ny biskop i Skara stift.

Biskopens mitra

Foto: Sven-Erik Falk

Biskop Erik Aurelius kommer att lämna sin post i augusti. Det är en omfattande process att utse hans efterträdare.
Ett biskopsval består numera i regel av fyra moment. Det hela inleds med ett nomineringsval. Då samlas alla röstberättigade för att lägga fram namn på kandidater.
I den omröstning som sker under dagens lopp vaskar man fram dem som får ställa upp i det formella valet. Alla som får mer än fem procent av rösterna i nomineringsvalet går vidare. Även den som får mindre kan gå vidare, eftersom man alltid vill ha minst fem kandidater i biskopsvalet. Detta skedde 10 januari.

Utfrågning och val
Innan det är dags för det egentliga valet hålls en utfrågning av kandidaterna. Kyrkans regelverk, kyrkoordningen, säger inget om att en sådan ska hållas, men det är numera praxis att det genomförs.
Här brukar kandidaterna inför publik få svara på frågor om sig själva, sin tro och sin syn på kyrkans arbete. Det är ett viktigt tillfälle för de röstberättigade att bilda sig en uppfattning om dem. Utfrågningen hölls 28 februari.
Själva biskopsvalet äger rum den 13 mars. Om ingen då får mer än hälften av rösterna blir den en andra valomgång 27 mars. Då deltar endast de två kandidater som fick flest röster i första omgången.
Läs också diskussionerna på bloggen Mirjam eller Mose>>
eller på Facebookgruppen Mirjam eller Mose>>
Twitterflödet kan du följa på #skarabiskop

Inslag om biskopsvalet (ca 2 min in i nyheterna)

TV4Nyheterna%20Skaraborg%2007:34

12 mar 2012

Skyldighet att medverka vid webbgudstjänst?


Från Kyrkomusikernas tidning har vi fått lov att publicera följande artikel från nr 3/12

Webbutsändning med musik – att medverka eller inte?

Spela eller inte spela i direktsändning? Vad gäller saken? Har jag arbetsskyldighet?

Har en kyrkomusiker skyldighet att medverka om arbetsgivaren startar webbsändningar från kyrkan eller annan plats som är en del av arbetsplatsen? Frågan har nyligen ställts. Och den frågeställningen lär nog bli allt vanligare i takt med att allt fler församlingar försöker hitta nya vägar till förbättrad omvärldskommunikation.

Frågan om webbsändningar är förstås kopplad till utsändning över huvud taget: radio- eller tv-utsändningar, direkta eller förinspelade. En direktsändning kan förstås uppfattas som extra känslig, och är man dessutom i bild finns en utsatthetsfaktor som kan uppfattas som besvärande.

På förekommen anledning har vi anledning att ta upp ämnet utifrån följande grundfråga:
Är jag skyldig att medverka om arbetsgivaren inför webbsändningar från min arbetsplats? Är det att betrakta som arbetsvägran om jag inte vill medverka?

Frågeställningen har åtminstone tre olika ”ingångar”: arbetsrätten, lagstiftningen kring registrering av personuppgifter samt upphovsrätten. Vi tar de tre aspekterna i tur och ordning.

När det gäller arbetsrätten reflekterar Lärarförbundets jurist Rikard Hultman över frågan, och säger är att ”man är skyldig att inom ramen för sin anställning delta i webbutsändningar under förutsättning att deltagandet omfattas av vederbörande kyrkomusikers arbetsskyldighet. Arbetsskyldigheten definieras av praxis, allmänna rättsprinciper, det enskilda anställningsavtalet och kollektivavtalet.” En följd av detta resonemang är förstås att klargörandet även gäller
andra typer av utsändningar inom ramen för arbetsgivarens normala verksamhet och där kyrkomusikern normalt förväntas tjänstgöra.

I sammanhanget kan man sedan fråga sig om inte Personuppgiftslagen (PuL) har något att säga. I någon mening kan man ju, som någon gjort, hävda att en webb- eller tv-utsändning innebär en slags registrering av en individs aktiviteter. PuL reglerar ju registrering av personuppgifter i det svenska samhället.

För att få en auktoritativ bedömning på denna punkt har vi vänt oss till Kristina Blomberg, som efter drygt två decenniers verksamhet på Datainspektionen numera driver en egen utbildningsverksamhet kring integritetsfrågor. Hon säger följande:

– När det gäller regelverket i PuL har kan man konstatera att inte någon av de nyare företeelserna finns nämnda vid namn i lagen. Man kan inte hitta begrepp som e-post, Internet, bloggar, Twitter, Molnet och så vidare, utan dessa företeelser får man tolka in i lämpliga paragrafer, vilket inte är vare sig lätt eller självklart. Däremot finns regler om när det överhuvud taget är tillåtet att behandla personuppgifter (vilket även innefattar ljud- och bildupptagningar) och vilka uppgifter som betecknas såsom ”känsliga” i person- uppgiftslagen.

–Nu är det inte så att det rakt av är förbjudet att behandla känsliga uppgifter, säger Kristina Blomberg, och fortsätter:

– För kyrkans del kan man finna i lagen att det är tillåtet för Svenska kyrkan att hålla sitt kyrkotillhörighetsregister eftersom en ideell organisation med bland annat religiöst syfte får behandla uppgifter om sina medlemmar och om andra som har regelbunden kontakt med organisationen, däremot får dessa uppgifter som huvudregel aldrig lämna Svenska kyrkan.

– När det gäller till exempel digitala bilder och digitala filmer kallas denna typ av uppgifter för ”ostrukturerat material” och dessa uppgifter får man behandla oavsett om de är känsliga eller ej, men man får inte kränka någon vid behandlingen. Troligen skulle man anse att det vore en kränkning att på Internet publicera en bild på en person som tar nattvarden, utan att personen först blivit tillfrågad om han eller hon går med på publiceringen.

– Men nu kommer vi till huvudfrågan. Kan PuL stoppa en planerad webb-tv-sändning?

– PuL är subsidiär, vilket innebär att bestämmelser i annan lag eller förordning som så att säga krockar med någon bestämmelse i PuL gäller före motsvarande bestämmelse i PuL.
– Om ”produkten som framställs” är grundlagsskyddad gäller inga som helst bestämmelser i PuL. När det gäller webbsändningar torde dessa vara skyddade av bestämmelserna i yttrandefrihetsgrundlagen varför dessa torde vara helt utanför PuLs tillämpningsområde, säger Kristina Blomberg.

Hon fortsätter:
– Slutsatsen torde alltså vara att det enligt PuL är i sin ordning att utan samtycke filma gudstjänster och lägga ut filmerna på Internet om man följer de bestämmelser som gäller för webbsändningar.

Kristina Blomberg reflekterar sedan vidare och ger följande råd:
– Men, ett stort men, vill jag tillägga. Bara för att något är tillåtet tycker jag ändå att man ska använda sig av sitt sunda förnuft innan man publicerar något på nätet. Man måste ju inte publicera något bara för att det är tillåtet.

– Jag tycker att den som bestämmer sig för att publicera något på Internet – vad det än vara må – alltid ska ställa sig frågan: Vad skulle jag tycka om det var uppgifter om / bilder av / filmer med mig som las ut på nätet? Skulle jag tycka det vore helt ok? Om inte – då tycker jag man ska avstå – vare sig det är tillåtet eller ej. Faktum är att jag – trots att jag är jurist – ofta hänvisar till Bergspredikan vid mina utbildningar när jag förklarar grundtanken med PuL – Allt vad I viljen ...

Slutligen har vi den tredje aspekten (utöver arbetsrätten och PuL) som är relevant att reflektera över: upphovsrätten. Vad innebär det att i utsändning av något slag exempelvis spela ett noterat verk som man själv komponerat eller att hävda upphovsrätt till en improvisation som nått ”verkshöjd”? Då återvänder vi till Rikard Hultman:

”När det gäller arbetsgivarens användning av verk som uppkommit inom anställning gäller generellt denna tumregel:

Om inget annat avtalats i enskilt anställningsavtal eller kollektivavtal gäller, något förenklat, följande. För det fall upphovsrätten tillkommit musikern för hans eller hennes framförande inom anställningen som ett resultat av tjänsteåliggandet får arbetsgivaren normalt - oaktat musikerns upphovsrätt – använda verket inom ramen för arbetsgivarens normala verksamhetsområde.”

Henrik Tobin
Kyrkomusikernas tidning

Fotnot
Kristina Blomberg driver idag företaget PUL- Pedagogen som utbildar inom området (www. pulpedagogen.se).
På Myndigheten för radio och tv:s webbplats www.radioochtv.se kan man läsa mer om bestämmelserna för webbsändningar av radio och tv.

Frimodig kyrka anställer inspiratörer

Frimodig kyrka meddelar på sin webbsida att de kommer att anställa tre inspiratörer på vardera 20 procent från den 1 maj 2012 till valet i september 2013.

Roligt att få kollegor som också tar på sig uppgiften att uppmuntra och hjälpa lokala partipolitiskt obundna grupper i Svenska kyrkan.

Välkommen säger jag!

Frimodig kyrka: Tre inspiratörer anställs>>

Behöver svenska män bli mer religiösa?


Jonas Lindberg, Uppsala, skriver på SvD Brännpunkt i fredags en artikel om religiositeten i Svenska kyrkan.

Han säger att det verkar som om kvinnorna är de som för traditionerna vidare och tar ansvaret för riterna, mer än männen. Forskning stöder hans påstående.

Och han skriver:
Men – kära svenska män – så måste det förstås inte fortsätta. För jag är övertygad om att vi också kan ta ansvar för vår egen andlighet och inte bara luta oss mot att kvinnor ska göra det åt oss. I synnerhet inte när andelen enpersonshushåll är så hög som i dag och en del av oss dessutom lever i enkönade förhållanden. Vi kan också känna och försöka sätta ord på vår innersta längtan. Vi kan också försöka hjälpas åt att göra det rätta och goda, i nära relationer och i samhället. Och där kan bland annat kyrkan vara en god miljö att ta sats ifrån.

Jag är naturligtvis väl medveten om att det också finns andra sätt att göra det än genom att vara medlem i Svenska kyrkan. Men eftersom två tredjedelar av oss är det är chansen ändå väldigt stor att du som läser det här tillhör den gruppen. Och det finns än så länge ingen forskning som visar att särskilt många etniskt svenska män uttrycker sina andliga behov någon annanstans istället. Däremot att en del kvinnor söker sig andra vägar.

Det handlar om identitet och värderingar, om de eviga frågorna om livet och döden. Och är du man och tycker att Svenska kyrkan ger dig dåligt stöd i de funderingarna, så hör av dig till den församling där du bor och berätta om dina behov. Jag tror och hoppas att någon kommer att lyssna på dig där och kanske också hitta ett sätt att utvecklas med hjälp av det du uttrycker.
Har han rätt i sin analys? Är svenska män dåliga på att ta ansvar för sina andliga behov och religiösa riter?

Annars är det ju ganska vanligt att vi får höra att kvinnor inte får tillräckligt mycket plats i kyrkan - särskilt inte de styrande organen. Det är männen som är normen och riktmärket och som sätter reglerna. Men är detta på väg att förändras? Och kommer det också i så fall att påverka organisationen och synen på Svenska kyrkan i stort?

jonas lindberg blogg: Svenska män, ta mer ansvar för er andlighet>>

Jonas Lindberg är med i POSK i Uppsala. Han är komminister i Uppsala domkyrka med nu tjänstledig för att doktorera.

Rapport från två POSK-möten


I helgen har jag haft förmånen att träffa två olika POSK-grupper.

Först var jag med på Linköpings stifts årsmöte så avhölls i Söderköping. Det var drygt 40-50 personer på årsmötet, en fin vårdag.

Jag fick berätta lite om vad som är på gång i POSK och visionen och programmet. Efter lunchen satt årsmötet ner i smågrupper och diskuterade vad som var omistligt med POSKs program och vad som eventuellt saknades. En mycket bra session.

På söndagen var jag i Eskilstuna och träffade en grupp från deras POSK-grupp. I Eskilstuna startade POSK-gruppen inför valet 2009 och är därför ganska ny. Det var väldigt roligt att träffa dem också. Flera har jag haft kontakt med bland annat över facebook - så det kändes nästan som vi kände varandra - fast vi aldrig träffats förut.

De hade också ett mycket spännande och kreativt möte. Dels pratade jag om POSK, historia och framåt. Sen var jag med när de diskuterade stora frågor som är på gång inom deras församling. Viktiga framtidsfrågor som kommer att påverka det kyrkliga livet.

Jag blev glad och imponerad över den spännande och böljande diskussionen som var oerhört kreativ. Tillsammans diskuterade sig gruppen fram till en möjlig väg att gå. Jag tror att detta kommer att bli mycket bra.

Ett så bra exempel på hur det ska fungera. Människor som är lokalt förankrade, ställer sin tid och sina erfarenheter och yrkeskunskaper till förfogande för att vara med och ta ansvar i Svenska kyrkan. Som tillsammans diskuterar fördelar och nackdelar och väger argument, låter alla bli hörda - och sedan tar ett eller flera steg framåt. Heja, heja säger jag.

Det är bara att konstatera att det i dag är 551 dagar kvar till kyrkovalet. Ett och ett halvt år kvar till valet. Och listorna till våra nya förtroendevalda - de som vi ska kunna rösta på i valet 2013, ska vara inne hos stiften senast 15 april 2013. Om drygt ett år. Det är nu vi lägger grunden för den kommande mandatperioden. Det är nu vi ska fråga alla som vi tror kan vara intresserade av att vara med och ta ansvar. Be dem komma och vara med på våra möten. Berätta vad vi är och vad vi gör.
Ur POSKs program:
POSK nominerar kandidater som är förtrogna med Svenska kyrkan och har ett engagemang i dess gudstjänst- och församlingsliv. POSKs kandidater är alltid partipolitiskt obundna i de kyrkliga sammanhangen, men vissa tar också samhällsansvar genom att verka inom ett allmänpolitiskt parti i exempelvis kommunen.

10 mar 2012

Strukturutredning - hur kul är det?

Har med tillåtelse från Anders Göranzon, Kalmar, fått lov att publicera hans bloggpost från http://moruti.blogspot.com/2012/03/strukturutredningen.html

Anders är präst i församlingen och bloggar regelbundet. Här skriver han lite tankar om strukturutredningen:


torsdagen den 8:e mars 2012

Strukturutredningen

Det låter inte särskilt kul. Varken ordet "struktur" eller ordet "utredning". Men hur blir en verksamhet utan struktur? Och hur ska man kunna ta ansvar för saker och ting om man aldrig tänker efter – d v s utreder?
Strukturutredningen är Svenska kyrkans sätt att fundera över framtiden, när det gäller framför allt organisationen och kyrkobyggnaderna. (Jag har bloggat om den förut!) Utredningen har varit ute på remiss och nu har remissvaren sammanställts. De flesta är för utredningens förslag till ny organisation men mot tankarna kring hur kyrkobyggnaderna ska förvaltas.

Lite förvånande tyckte Jonas Bromander, analyschef på kyrkokansliet, som talade vid vårt studiekonvent igår. Förvånande att så många är positiva till förändringen i organisation men inte kring kyrkobyggnader. Tanken med kyrkobyggnader var att stiften skulle ta över ansvaret. Det verkar inte som församlingarna vill det. Man misstänker att stiftet i så fall kommer att stänga övertaliga kyrkor. Vilket ju säkert skulle behövas. Vi kommer inte ha råd med alla tomma kyrkor. Det finns på många platser inte heller tillräckligt med människor att fylla dem. Eller i varje fall är de inte fyllda nu.
Den stora frågan gäller dock organisationen. Kyrkoordningen säger i andra avdelningen följande:
Svenska kyrkan framträder lokalt som en församling. Denna är den primära enheten inom kyrkan.
Hittills har församlingen haft rätt att besluta kring sin grundläggande uppgift som
... är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission.
I den nya organisationen kommer pastoratet att fatta dessa beslut. Kritikerna menar att detta är ett paradigmskifte. Att pastoratet kommer att bli den primära enheten.
Ja, det ligger något i detta. Men samtidigt har det varit ett konstigt system, där församlingarna fattat beslut om den grundläggande uppgiften men pastoratet eller i vissa fall samfälligheten fattat andra beslut, som verkligen inte är oväsentliga för hur församlingen kan fullgöra sin grundläggande uppgift:
Personal ,fastigheter mm.
Jag menar att det är bättre om dessa beslut hamnar vid samma bord. Problem uppstår när de olika nivåerna inte litar på varandra.

Vi träffade en konsult idag, Bosse Westergård (en av ägarna till PU-konsult i Skellefteå). Han är förvånad över graden av misstro mellan olika nivåer i Svenska kyrkan. Jag håller med!
Därför menar jag att det är bra att det i pastorat med flera församlingar blir pastoratet som har ansvaret både för personal/fastigheter och verksamhetsfrågor. På samma sätt som kropp och själ är enhet. Det är konstigt att dela upp i mjuka och hårda frågor. De hänger ihop.

Jag tror också att vår utmaning är att jobba för större förtroende och mindre misstänksamhet mellan olika nivåer. Och det måste alla hjälpas åt med. Här vilar dock större ansvar på den som har mer makt. Men även den som ser sig själv som ett offer. Svenska kyrkan är ytterst en episkopal kyrka. Det innebär att vi hör ihop i större gemenskaper. Vi hör ihop med varandra. Om en församling betraktar pastoratet som ett hot, då är det ett misslyckande för alla. Därför kommer inte strukturutredningens förslag att bli lyckade, med mindre än att församlingarna i ett pastorat samarbetar och söker förstå varandra. Det är ingen omöjlighet och skulle skapa större förutsättningar för kyrkan att fullgöra sitt grundläggande uppdrag.

Anders Göranzon

Uppdaterad: Anders Göranzon skriver om länkningen på poskbloggen>>

9 mar 2012

Förtroende och medlemskap


Medieakademin presenterade i går, på mediedagarna i Göteborg, sin senaste undersökning. De undersöker hur stort förtroende svenska folket har för olika organisationer, yrkesgrupper, politiska partier och samhällsinstitutioner.

Svenska kyrkan är en av de organisationer som har undersökts.

Första gången Svenska kyrkan finns med är 2004. Då låg förtroendet på 43. 2012 ligger förtroendet på 35 efter att 2010 vare nere på 32.

I år har vi även fått siffror på olika yrkeskategorier. Det visar sig då att präster har ett förtroende på 49. Strax över designer som har ett förtroende på 42 och under universitetslärare som har ett förtroende på 57.

Vad säger dessa siffror oss egentligen?

Anders Ahlberg skriver i Kyrkans Tidning:
Svenska kyrkan har sedan åtskilliga år varit parkerad i mittfältet tillsammans med kungahuset, det är 35 procent som har förtroende för dem. De har båda rört sig sakta nedåt, med all säkerhet av olika orsak: affärerna kring kungen har påtagligt minskat förtroendet -lyckliga familjehändelser har inte över tid kunnat ändra utvecklingen. Svenska kyrkan däremot är det allt färre som har en påtaglig egen erfarenhet av det. Och förtroendebarometern visar att det vi har nära, det har vi förtroende för.

Därför är det ett gott tecken att för präster som yrkesgrupp har vi ett markant större förtroende, 49 procent, än för kyrkan i sig. När vi möter kyrkan i praktiken blir det bra. Det här bekräftar resultaten från de undersökningar kyrkan själv gjort.
Kyrkans Tidning: Präster åtnjuter större förtroende än kyrkan visar undersökning>>

Själv tänker jag på den artikeln som också finns i tidningen Dagen, en blänkare om Jonas Bromander och hans undersökning Medlem 2010. De skriver om medlemstappet i Svenska kyrkan.
Dagen: Dyster ekonomisk framtid för Svenska kyrkan>>

I Jonas Bromanders undersökning framgår det att 90 procent av våra medlemmar har en mycket lös relation till kyrkan och sitt medlemskap. Många är kvar för att de tycker kyrkan gör ett bra arbetet i samhället och står för viktiga traditioner. Men kyrkan är inte viktig för dem personligen.

Då tycker jag inte det är konstigt att Svenska kyrkan ligger så lågt ner som den gör i förtroendebarometern. För jag tycker det är lågt. Jag tycker det är oroande att det också på relativt kort tid har gått så fort neråt. Men jag inser realistiskt att det egentligen är en bättre spegling av verkligheten än om Svenska kyrkan legat högre upp.

När når vi vår jämvikt? När slutar vi tappa medlemmar, för att kyrkan inte berör dem, och när kommer vi att befinna oss i pendeln där den kan börja gå tillbaka - när vi kan börja fylla på med medlemmar, med bekännande kristna som vill vara med och sprida evangeliet i världen.

För det är väl det vi vill? Få medlemmar som faktiskt har en bekännande tro, som går i gudstjänsten för att de tror på Gud och vill dela liv och gemenskap med församlingen?
Alla medlemmar får vara med - absolut!

Men en väckelse - som fyller våra kyrkor med bön och lovsång - visst är det det vi egentligen vill?

Och då tror jag, personligen, att vi måste våga släppa alla föreställningar om hur det ska vara, bör organiseras och territoriella gränser.

Vi måste koncentrera oss på att fira gudstjänster som lyfter människor att leva som kristna i vardagen, som genomsyras av ordet och tron och därigenom tar med sig nya människor till gudstjänst. Och vi ska göra det med stor öppenhet för våra olika gudstjänster! DET måste vara vår prioritet!

Ur POSK program:
Kyrkans tro tar sig uttryck i en församlingsgemenskap med ett levande gudstjänstliv som centrum. Att bygga levande församlingar är kyrkans viktigaste uppgift och en gemensam kallelse till alla som tillhör kyrkan. Gudstjänsten är hela församlingens gåva och ansvar. Frivilligas ansvarstagande i gudstjänsten ska uppmuntras. Det är angeläget med ett brett utbud av gudstjänstformer för olika åldrar och livssituationer. För en kristen kyrka är tron på Jesus Kristus som vår frälsare grundläggande. Detta måste tydligt framträda så att inte evangeliet går förlorat och ersätts av enbart allmänreligiösa eller etiska frågor.
(…)
I en levande församling tar sig tron uttryck i kärlek och praktisk diakonal omsorg. Församlingsdiakonin är omistlig, och måste innebära att stå på de utsattas sida och vara deras röst i kyrka och samhälle. Flyktingar, alkohol- och drogberoende, ensamma, sörjande, människor med relationsproblem, arbetslösa – nöden är skiftande och behoven är stora och kan inte mötas endast av församlingens anställda. Diakonen är ett barmhärtighetens tecken, som ska inspirera och stödja alla att ha omsorg om varandra.

Se Sören Holmberg och Lennart Weibull när det presenterar siffrorna från november 2011. (siffrorna innan mätningen som presenterades på mediadagarna)


Bibeln på fyra timmar


I går kväll var jag på teaterföreställningen Bibeln som går på stadsteatern i Göteborg. Det var en lång föreställning. Började kl 18.00 och slutade 22.30. Då hade vi haft två pauser. Men det kändes verkligen inte långt egentligen.

Det här är en helt profan uppsättning av en bok som många, många människor har ett alldeles särskilt förhållande till. Många kommer kanske dit med föreställningar om hur det var, hur det är och hur saker ska tolkas.

Jag blev helt tagen. Det måste jag säga. Av sättet det gestaltades på. Av humor, allvar, texter och tolkningar. Det handlade inte om att vi skulle följa bibeln från första sidan till sista sidan. Här blandades gamla testamentet med nya testamentet. Här dök profeter upp vid de mest olika tillfällen. Här värjdes inte för de svåra frågorna. Job fick stort utrymme. Tre änglar (eller var de något annat också?) påverkade och pratade oss igenom skeendet på scenen. Tvivel och tro blandades.

Möjligtvis skulle jag önskat att inte Mose och den berättelsen fått så stort utrymme som den nu fick. Jag undrar också varför det måste vara så gråa och trista kläder i alla teateruppsättningar. Slitna, grådaskiga, konstiga kläder. Men vissa av scenerierna var fantastiska där man använde ljus och projektioner på ett mycket innovativt sätt.

Lika mycket som pjäsen berättade för mig, lika mycket fick jag också tolka och tänka själv. Jag tänkte efteråt att föreställningen nästan är som när vi läser texterna en söndag. Vi blandar gamla testamentet med nya testamentet. En del texter hör ihop, andra är mer svårtolkade. Det är högt och lågt.

I pjäsen användes mycket av bibelns egna texter. Så underbart att få höra många välkända ord från psaltaren och evangelierna från scenen.

Jag kan verkligen rekommendera att gå och se Bibeln på stadsteatern i Göteborg.

Ett brev från biskopen

I torsdagens Kyrkans Tidning finns en artikel om ett brev som skickats ut till alla präster i Göteborgs stift från dess biskop Per och domkapitlet. Brevet har upprört en del präster och några är förvånade.

Så här säger biskop Per Eckerdal i Kyrkans Tidning:
I stället för att påbörja domkapitelärenden med de enskilda prästerna tror han att det fanns ett behov av att först klargöra vad som gäller.
–Det har funnits oklarheter om hur Kyrkoordningen ska tolkas. Förhoppningen är nu att vi inte ska behöva börja rota i detta.
(…)
Brevet från Göteborgs domkapitel har väckt en del reaktioner.
– En del har hört av sig med specifika frågor om just de sammanhang de verkar i. Och det är precis så man ska göra. Om man har frågor om ett samarbete med ett annat samfund ska man vända sig till sin prost eller till mig, säger Per Eckerdal.
Kyrkans Tidning: Varningsbrev till Göteborgspräster (sid 10)>>

Brevet berättar för alla prästerna i stiftet vilka regler som gäller för att medverka i andra gudstjänster än de av Svenska kyrkan anordnade.

Svenska kyrkan ingår i ett antal kyrkogemenskaper som har kommit överens både om att ta hand om varandras medlemmar som sina egna och att erkänna varandras ämbeten. Speciellt viktig är Borgågemenskapen där man har lyckats komma överens om synen på såväl varandras präst- som biskopsämbeten, med både apostolisk succession och anglikansk tradition representerade.

Vi har också nationella överenskommelser med exempelvis Svenska Missionskyrkan och EFS, som för all del snarast är en inomkyrklig rörelse. Hur det kommer att gå med det nybildade samfundet Gemensam framtid är inte riktigt klart, men förhoppningsvis går det att hitta en lösning. Där ingår ju Svenska Missionskyrkan, så den överenskommelsen måste i vilket fall som helst omprövas.

Dessa överenskommelser sätter upp ramarna för hur enskilda präster i Svenska kyrkan ska förhålla sig till att medverka i andras gudstjänster; finns det en överenskommelse så gäller den, annars måste man samråda med sin biskop om vad man får göra.

Göteborgs domkapitel har påmint om det som borde vara självklart, nämligen att en präst i Svenska kyrkan inte utan vidare kan leda en gudstjänst i ett annat samfund. Det gäller Katolska kyrkan, det gäller Livets ord, det gäller Pingstkyrkan och det gäller Missionsprovinsen.

Innehållet i skrivelsen borde inte vara en nyhet för någon präst. Att man har valt att skicka det till samtliga präster i stiftet kan möjligen överraska, men på det viset kan ingen efteråt om det blir ett tillsynsärende påstå att man inte visste vad som gällde, och det borde bara vara en fördel.

En viktig del i vår kyrkosyn är att vi är en episkopal kyrka och dessutom hålls samman av gemensam ansvarslinje. Troheten för präster gäller till de av kyrkans gemensam formulerade tolkning av läran i vår tid och som prövas av domkapitlen/biskop i det stift man är anställd.

Ur POSKs program:
Svenska kyrkan är en episkopal kyrka, det vill säga är indelad i stift med biskopar som ledare. I Svenska kyrkan har biskopen en särskild funktion för enheten inom stiftet och som förbindelselänk mellan stiftet, Svenska kyrkan på nationell nivå och den världsvida kyrkan. Tillsynen över att församlingar, präster och diakoner verkar i enlighet med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära ligger på biskop och domkapitel.
Världen idag: Präster varnas för missionsprovinsen>>
Världen idag: Strider mot prästlöftena>>
Kyrka och Folk: Per Eckerdal hotar predikande präster>>

8 mar 2012

Kyrkostyrelse och teologisk kommentar

Från kollegan i kyrkomötet Dag Sandahls blogg får jag lite information från senaste kyrkostyrelsen.

Han skriver på sin blogg:
Det var sammanträde med kyrkostyrelsen i går. Det stabila remisstödet för Strukturutredningens förslag redovisades. Det som inte går, är att stiften skulle ta över vård och underhåll av kyrkorna. Nu ska styrelsen fundera lite vidare och tjänstemännen åstadkomma ett underlag för en kyrkomötesskrivelse.
Och han berättar också att det kommit en teologisk kommentar till rapporten Medlem 2010:
Till Medlem 2010 har det nu kommit en teologisk kommentar av Johanna Gustafsson Lundberg. Den kan laddas ner från www.svenskakyrkan.se/forskning/publikationer
Undersökningen 2010 gav 10700 svar. I kommentaren ges först teoretiska perspektiv, därefter en kommentar till kritiken mot kyrkan ("kvinnoprästfrågan och frågan om homosexuella relationer", som det heter), en kommentar om kyrkan som en tillgång för samhället och en genomgång av några kyrkliga idealtyper.
Jag har inte hunnit titta på den kommentaren själv ännu. Men nu har ni alla möjlighet att läsa om ni har tid.

Ikväll ska jag gå och se bibeln på stadsteatern i Göteborg. Det ska bli spännande. Får återkomma med en recension i morgon.

7 mar 2012

Anmäl dig till årsmötet 2012


Nu går det att anmäla sig till POSKs årsmöte den 5 maj i Linköping.

Varje stiftsförening får skicka minst tre ombud. Men alla POSKare är välkomna att delta i årsmötet.
All information om årsmötet samt anmälningsblankett hittar du på vår webbsida här>>

Den viktigaste punkten på årsmötet är fastställandet av vår vision och program inför den kommande mandatperioden.

Kyrkans identitet

På lördag kan den som anmält sig och befinner sig i Stockholm vara med på en spännande dag i Adolf Fredriks församlingshem. Det är POSK i Stockholm som ordnar en konferens om Svenska kyrkans identitet.
Ämnet är ständigt högaktuellt och Kyrkans Tidning har samlat alla sina länkar om ämnet på en särskild webbsida - där du kan läsa de artiklar som under hösten och våren varit publicerade.
Här hittar du Kyrkans Tidnings länkar>>

Ur POSKs program>>

Svenska kyrkan är en folkkyrka, en öppen kyrka som har ansvar för alla som bor i landet och därför inbjuder alla att delta. En kyrka som inte kräver personlig bekännelse av sina medlemmar, måste för att behålla sin identitet ha medarbetare som är förpliktigade till kyrkans lära genom vigning till biskop, präst eller diakon. Vigningstjänsten är ett uttryck för viljan till livslång tjänst i kyrkan under självständigt läroansvar.

Svenska kyrkan har uppdraget att ge vidare sin tro i varje tid och behöver en genomarbetad missionsstrategi som är välkomnande och sändande, där varje människa uppfattas som en gåva och en resurs i församlingen. För dem som i vuxen ålder närmar sig kyrkan måste församlingen kunna erbjuda en genomtänkt och inbjudande vuxenundervisning där människor möts med respekt och erbjuds stöd att växa i kyrkans gemenskap.

För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa kontaktpunkter med så stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter och delaktighet i samhället. Centrum i kyrkans liv är alltid gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.

Invandrartäta områden i storstäderna med sin mångkulturella och mångreligiösa befolkning är en stor utmaning för Svenska kyrkan. Som ”minoritetskyrka” måste Svenska kyrkan utveckla nya arbetsformer för diakoni, undervisning, gudstjänst, ekumenik och mission. Bland våra invandrare finns många kristna grupper. Dessa kan vara en tillgång som inte får glömmas bort. Med sina skilda erfarenheter kan de berika och inspirera församlingarnas gudstjänstliv och övriga verksamheter.

Att stärka känslan av att höra till Svenska kyrkan är en uppgift för alla kyrkans församlingar även i ett mångkulturellt sammanhang.

6 mar 2012

Utrota hungern -uppmärksammas i medier

Hos Dagens Media läser jag följande artikel: Kändisar kampanjar för kyrkan>>

  • Kändisar kampanjar för kyrkan
  • Kändisar kampanjar för kyrkan
  • Kändisar kampanjar för kyrkan
  • Kändisar kampanjar för kyrkan

Kändisar kampanjar för kyrkan

I en reklamkampanj uppmanar Svenska Kyrkan folk att utmana varandra och på så sätt samla in pengar till att utrota hungern i världen. "Jag skulle önska att vi får in tusen utmaningar", säger Mattias Nihlgård, insamlingschef för Svenska kyrkans internationella arbete.

I dag, måndag, drar Svenska kyrkan i gång insamlingskampanjen "Utrota hungern" för andra året i rad.

Till sin hjälp tar kyrkan bland andra Maria Montazami, Filip och Fredrik, Parisa Amiri, Amanda Schulman och Hanna Widell – som alla bidrar till en egen utmaning.

Maria Montazami utmanar TV4 att få läsa upp vädret, Parisa Amiri vill bli skyltdocka åt H&M och Amanda Schulman och Hanna Widell vill få bröderna Skarsgård att gästa deras program.

Men vem som helst kan starta en utmaning till en kostnad av 20 kronor och sedan sprida utmaningen bland sina vänner. Då kan de i sin tur stödja kampanjen genom att skänka pengar.

– Tanken är att om många stödjer en kampanj så kommer den som är utmanad känna sig manad att ställa upp, säger Mattias Nihlgård.

Kampanjen går i tunnelbanan, banners och i tidningar. Men framför allt hoppas Svenska kyrkan på spridning via Facebook.

– Vi ville hitta ett enkelt sätt som kan engagera många.

Kampanjen pågår i sex veckor under fasteperioden, det vill säga fram till påsk.

– Jag ska utmana en kollega med chipsberoende att avstå från chips under hela kampanjen, säger Mattias Nihlgård.

I fjol fick Svenska Kyrkan in 35 miljoner kronor, men i år är siktet inställt på 40 miljoner kronor. Kyrkan har dock inte satt något enskilt insamlingsmål för utmaningarna, eftersom det är första gången aktiviteten genomförs.

Medieköpen kompletteras med lokala insamlingar i pastoraten, exempelvis genom loppmarknader, konserter och bössinsamling. Även kollekten går till insamlingen.

I år har insamlingen undertemat jämställdhet. Pengarna går till lokala kvinnoprojekt.

– Matpaket löser bara den akuta situationen. Det krävs mer för att lösa svälten.

Bakom kampanjen står Forsman & Bodenfors.

Fakta Arbetsgrupp

Byrå: Forsman & Bodenfors

Kund: Svenska kyrkan, Internationellt arbete

Upodragsgivare: Claes Anckarman, Mattias Nihlgård, Johan Ehrning

Titel: ALLT för att utrota hungern - Utmaningen

Första publiceringsdag: 5/3 2012

Projektledare: Leif Sorte

Produktionsledare: Nicole van Rooij Ekström

Art Director: Annika Frankel

Copywriter: Desiré Enström, Ulrika Karlberg

Formgivare: Ellinor Bjarnolf, Åsa Plahn

Webbproducent: Peter Gaudiano

Produktionsbolag webb: Rebenga

Mediebyrå: Starcom

Av: Rebecka Lindberg

Hos Resume finns följande artikel Kyrkan utmanar för att utrota hungern>>:

Kyrkan utmanar för att utrota hungern

Svenska Kyrkan har dragit igång en större insamlingskampanj – Utrota hungern – och målet är att få ihop 40 miljoner kronor under sex veckor. Kampanjen bygger på utmaningar och rivstartar med Hollywood-frun Maria Montazami, komikerduon Filip & Fredrik och Nöjesguidens redaktör Parisa Amiri. F&B ligger bakom kampanjen.
En av enheterna.
En av enheterna.
"TV4 Härmed utmanar jag er att låta mig läsa vädret en kväll. Visst vore det jättekul? Puss och Kram /Maria Montazami"

Det är bara en av alla de utmaningar som det nu går att läsa om på kampanjsajten http://utrotahungern.se

Alla som vill kan delta och det kostar 20 kronor att starta en utmaning. Minsta bidrag är 20 kronor. Målet är att få in sammanlagt 40 miljoner kronor under sex veckor.

Svenska Kyrkan har redan fått in 200 utmaningar, vilket alltså bara är under första dagen. Det långtsiktiga målet är minst 1 000 utmaningar:
– Man utmanar varandra hela tiden i alltifrån att springa vårruset till Lidingöloppet så vi ser det som en testperiod för att skapa uppmärksamhet kring hungerfrågor, säger Mattias Nihlgård, insamlingsansvarig på Svenska Kyrkan sedan 2008.

Svenska Kyrkan inleder alltid en större insamlingskampanj sex veckor före påsk och fram till den så kallade bönsöndagen, det vill säga den 1 april. Förra årets kampanj gick bland annat ut på att sälja saker via Tradera.

Kampanjen drog in 36 miljoner kronor, men församlingarna stod för merparten av intäkterna:
– Det såldes teserviser och annat som folk hittade på sina vindar, men vi märkte att det blev lite tufft att sälja fysiska saker så nu bygger vi på ett virtuellt koncept, säger Mattias Nihlgård.

Han menar att Svenska Kyrkan troligen blir tvungen att revidera målsättningen i och med att man redan har fått in 200 olika utmaningar.

Vi kunde precis läsa att massa kungligheter har åkt Vasaloppet?
– Jo, titta där. Tänk bara om det de nordiska kungahusen skulle utmana varandra, säger Mattias Nihlgård.

De nuvarande utmaningarna rör alltifrån att utmana en person från att dricka kaffe en hel dag till att se hela första säsongen av Twin Peaks utan sömn. Men för att få ytterligare dragkraft har olika kändisar ställt upp gratis med utmaningar, där ett sådant exempel är Hollywood-frun Maria Montazami som utmanar TV4 med att få läsa upp vädret:
– Vi träffadeTV4 i morse och de var inte helt ointresserade, säger Mattias Nihlgård.

Andra kändisutmaningar är att Nöjesguidens redaktör Parisa Amira utmanar H&M att avgjuta hennes kropp till en skyltdocka för att visa mer rimliga kroppsideal samt komikerduon Filip & Fredrik som utmanar Pontus Wernbloom att få komma till Moskva för att ge en Göteborgsversion av Jakten på den försvunna staden för 100 000 kronor.

Ni har ingen utmaning som går ut på att fylla kyrkorna. Det brukar pratas om att det är ganska tomt bland bänkraderna?
– Det är en bra idé. Man skulle exempelvis kunna utmana någon att gå till kyrkan en gång till i år, säger Mattias Nihlgård.

Vad gör DU för att utrota hungern…?