Bra början

Nu har vi startat med en "morgonsuck" som vi kallar vår inledande andakt.
Det känns tryggt att ha den här bönen med sig idag, när vi ska ta alla beslut.

(Bönen är från foldern om Kyrkornas Globala vecka)

En fransiscansk välsignelse (Philip Yancey)

Må Gud välsigna dig med obehag
inför enkla svar, halvsanningar och ytliga relationer
så att du får leva på djupet av ditt hjärta.

Må Gud välsigna dig med vrede
över orättvisor, förtryck och utsugning
så att du kan verka för rättvisa, frihet och fred.

Må Gud välsigna dig med tårar
att fälla över dem som drabbas av lidande, övergivenhet, hunger och krig,
så du kan sträcka ut handen och trösta dem
och förvandla deras smärta till glädje.

Och må Gud välsigna dig med tillräckligt med dåraktighet
för att du ska kunna tro att du kan få betyda något för världen,
så att du kan göra det andra hävdar är omöjligt
för att komma med rättvisa och godhet till
alla våra barn och fattiga.

I vår Herres Jesu Kristi namn.
Amen

Vem är kyrkan till för?

Vem är kyrkan till för?

 
SOM-institutet har i flera år frågat svenskarna om deras olika vanor. Bland annat har de frågat om människor ber, om de går på gudstjänst/möte och om de tillhör någon kyrka eller religiöst samfund.

Det är tydligt att medlemskap inte är det samma som religionsutövning. Särskilt tydligt blir detta hos de medlemmar som tillhör Svenska kyrkan.

35 procent av dem som tillhör Svenska kyrkan har besökt en gudstjänst eller ett möte under de senaste 12 månaderna. Det är en skillnad mot dem som tillhör frikyrkan inklusive katolska kyrkan. Där har 70 procent av deras medlemmar varit på gudstjänst eller möte de senaste året.

Mätningarna har gjorts under tjugo år och det går att se en generell nedåtgående trend hos gudstjänstbesöken. Det är framförallt ungdomarnas besök som minskar mest.
Bland de som är tillhör den äldre generationen märks en tydlig könsskillnad bland gudstjänstbesökare. Det är betydligt fler kvinnor än män, som går i kyrkan .

Gudstro och bön

Könsskillnaden visar sig även när det gäller Gudstro. Det är framförallt äldre kvinnor som svarar ja på om de har en gudstro och betydligt färre ungdomar.

Intressant, skriver SOM-undersökningen, är att 40 procent av de som sagt att de tror på Gud inte varit på någon gudstjänst eller möte.

Av de som tillhör Svenska kyrkan är det endast 52 procent som uppger att de tror på Gud.

Inte särskilt överraskande hänger Gudstro och bön samman. Men kanske inte så mycket som man tror. Det är fler som ber än som går i gudstjänst, men de är inte lika många som ber regelbundet som säger sig tro på Gud.

Låter det krångligt? SOM-institutet har gjort en religionstrappa.

Grunden är de som är medlemmar i en kyrka eller samfund, 77 procent. 45 procent säger sig tro på Gud. 21 procent ber en bön till Gud minst en gång i månaden. 11 procent säger att religionen är viktigt och 8 procent besöker en gudstjänst eller ett religiöst möte minst en gång i månaden.

Svenska kyrkan

Hur ska vi som Svenska kyrka förhålla oss till de här uppgifterna? 8 procent av befolkningen går i gudstjänst regelbundet och 11 procent tycker det är viktigt med religion. Det är också ungefär så många som röstar i kyrkovalet.

Kan vi med gott samvete fortfarande kalla oss för en folkkyrka? För vem bedriver vi verksamhet och våra gudstjänster om endast 11 procent av befolkningen finner detta relevant?

Det här tycker jag är relevanta frågor att ställa sig när vi som kyrka planerar vår verksamhet och lägger vår budget. Hur når vi de övriga 90 procenten av Svenska folket och hur blir vi angelägna även för dem?

/Carina Etander Rimborg
informatör

Open publication - Free publishing - More religion

Svenskarnas ritualer

I år medverkar Svenska kyrkans forskare Jonas Bromander i SOM-undersökningen som heter I Framtidens skugga.

Jonas Bromander har undersökt Svenska folkets vanor när det gäller ritualer och manifestationer. Hans kapitel heter därför Ritualer, högtider och manifestationer. Du kan läsa hela kapitlet här.

Open publication - Free publishing - More religion

Det är intressant med den klusterbild som han sätter samman där han jämför ritualers förhållande till religion och politik. (sidan 6 i artikeln)

Det går också att konstatera att 21 procent av de tillfrågade har varit på gudstjänst (eller möte) någon gång de senaste 12 månaderna (fördelar sig på 1 gång till flera gånger i veckan). Samtidigt som 35 procent har bett till Gud (fördelar sig på någon gång till flera gånger i veckan).

Det här är en trend som har hållit i sig under flera år (att fler ber än som går i kyrkan)

SOM-institutet undersöker regelbundet hur många som ber, hur många som går i kyrkan och om man är med i något religiöst samfund. Och de har skrivit flera artiklar om detta. Jag kommer nog att återkomma till det.

Ur POSKs Vision och program

POSK slår vakt om kyrkans närvaro i hela landet genom de territoriella församlingarna, som är ett uttryck för ansvaret för alla som tillhör kyrkan oavsett var de är bosatta. De territoriella församlingarna är basen för kyrkans verksamhet, vilket innebär ett ansvar för alla som vistas inom församlingens område. Samtidigt är den enskilde fri att delta i gudstjänst- och församlingsliv i vilken församling den vill. Det är också fritt att välja en annan kyrka än hemkyrkan för dop, konfirmation, vigsel och begravning.

Bön på 134 platser under nationaldagen

På nationaldagen kommer det på flera olika platser i Sverige att genomföras särskilda bönesamlingar.

Så här skriver de på sin webbsida:

Visionen bakom Sverigebönen har fötts utifrån en gemensam längtan hos en bred grupp kristna bedjare och ledare i Sverige, att den 6 juni varje år, som sedan 2005 är en allmän helgdag, också skall bli en bönedag för vårt land. Initiativet har vunnit gehör i landet och har vuxit från två orter (2005) till 53 (2009).

Vi tror på kraften i gemensam bön och de löften som finns i Guds Ord om detta, och vill uppmuntra Sveriges kristna från alla kyrkor och sammanhang att samlas till bön den 6/6.

Sin lokala bönesamling kan man registrera på www.sverigebonen.se. Där finns också råd och tips om hur man arrangerar en bönesamling.
Väl mött till bön den 6 juni!


För nätverket Sverigebönen
Carl-Erik Sahlberg, direktor
S:ta Clara kyrka

Här kan du se alla 134 registrerade platser som det ska vara bön på 6 juni>>
(sen ska man komma ihåg att varje dag och framförallt varje söndag ber vi också tillsammans)

Uppdaterad 2012 06 08
Dagen: Polisen fick ingripa under nationaldagsbön>>

Öppet brev

Öppet brev till Jesusmanifestationen

”POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus”

Så inleds POSKs Vision och program 2014-17.

POSK har som utställare deltagit i två år i Jesusmanifestationen. Vi har uppfattat Jesusmanifestationen som en möjlighet för alla som älskar Jesus att vara med och visa detta, oavsett deras samfundstillhörighet eller teologiska inriktning.

I Jesusmanifestationens bekännelse står det:
”Vi har olika sätt att tala om och förstå det heligaste, be, sjunga och fira gudstjänst, men vi är ett i det grundläggande: vår tro på Herren Jesus Kristus. Med en och samma Ande har vi alla döpts att höra till en och samma kropp (1 Korintierbrevet 12:13)”.

POSK rymmer också en mångfald: ”De olika kyrkliga traditioner och inriktningar som ryms inom Svenska kyrkan utgör en rikedom” (ur vårt nyantagna program).

Vi har nu fått veta att en kristen organisation som velat delta i Jesusmanifestationen som utställare nekats detta. Det gäller KRISS, som deltar i projektet Religion Hjärta HBT, som på detta sätt inte fått tillfälle att manifestera sin kärlek till Jesus. Mot bakgrund av vår inställning till öppenhet och mångfald beklagar vi detta djupt.

För styrelsen för POSK Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan

Hans-Olof Andrén, ordförande

Carina Etander Rimborg, informatör





Dagen.se: Missionskyrkan besviken på Jesusmanifestationen>>
Kyrkans tidning: HBT-frågor nobbas av Jesusmanifestationen>>

Be nu!

Fastan är en förberedelse inför påskens under. Vi får vandra med med i Jesus spår, hans lidande, hans gärningar och hans agerande tillsammans med lärjungarna.

Jag vet inte hur ni klarar av det - men personligen har jag svårt att ta mig tiden att verkligen ta tillvara på fastan och ägna åt bön och bibelläsning, så som jag borde.

Men ett hjälpmedel har gjort det lite lättare. Det är Tidegärdsappen som jag har laddat ner i min smartphone. Jag skrev om den här>>

Gabriel Fjellander har utvecklat en app, ett hjälpmedel, som gör det lättare för mig att ta tillvara på stunder, så att jag kan läsa bibeln och be en bön.

Den mest underbara knappen tycker jag är "Be nu!". När jag trycker på knappen så får jag texter och böner för just den stunden - och jag vet att många med mig ber dessa samtidigt.

Har du en smartphone så rekommenderar jag verkligen att du laddar ner den här appen i din telefon. Kanske kan den hjälpa dig som den har hjälpt mig, att hitta fler stunder för bön och bibelläsning, mitt i vardagen.

Jo, jag vet att det är enkelt att be till Gud, att man inte behöver färdigskrivna böner. Men ibland är det skönt att få vila i någons annans ord. Att få hjälp att samla tankarna.

Se också senaste magasinet på svkplay där de pratar om teaterföreställningen Bibeln och om fastan. Se här>>

Flera tidningar har skrivit om tidegärdsappen bl.a. Dagen (hittar ingen länk), Svensk pastoraltidskrift (hittar ingen länk) och Kyrka och Folk (hittar ingen länk):

Kyrkans Tidning: Tidegärden i telefonen>>

Tidegärden har också en egen grupp på facebook där du kan få nyheter och information>>

Tidegärden i din smartphone

Idag släpptes en tidegärdsapp för alla som har smartphone och vill läsa tidegärden.

Så här skriver Gabriel Fjellander som har utvecklat appen.

Tidegärden för Android och iOS
Idag släpps äntligen en Tidegärds-app på svenska! Sedan onsdagen den 25:e januari finns appen Tidegärden för läsplattor och smartphones både på App Store och AndroidMarket. Med denna app har man alltid med sig Tidegärden i sin iPhone, iPod Touch, iPad eller Android-enhet. När som helst, i säkerhetskön på flygplatsen, på lunchrasten eller i tandläkarens väntrum kan man ta upp sin telefon eller läsplatta och be enligt den mångtusenåriga tidebönstraditionen och tillsammans med miljontals människor över hela jorden (varav många ber samtidigt som en själv).

Med Tidegärds-appen är en aktuell tidebön aldrig längre än ett knapptryck. Det är bara att starta appen och trycka på "Be nu" om man snabbt och smidigt vill få upp en tidebön som passar för dagen och stunden. Man kan också välja fritt mellan bönerna om du vill be någon annan bön.

Appen innehåller för tillfället fem tideböner per veckodag i ett fyra-veckorsschema (totalt 119 olika böner). Senare i vår kommer en uppdatering med varianter för kyrkoårets olika helgdagar och högtider. Tidegärden för Android och iOS släpps helt gratis och utan reklam.

Arbetet med att utveckla den är gjort helt ideellt och jag vill passa på att tacka alla rättighetsinnehavare som avstått från sin ersättning för att göra det möjligt: Arcus förlag, Svenska Bibelsällskapet, Alf Härdelin, Laurentius Petri-sällskapet för svenskt gudstjänstliv (rättighetsinnehavare till Arthur Adells texter) och Per-Olof Nisser. Appen är utvecklad av Gabriel Fjellander på Fjellander Media och bygger på den ekumeniska Tidegärden - Kyrkans dagliga bön, sammanställd av Christer Palmblad och Anders Piltz och utgiven på Arcus förlag 1995. Den antogs av Svenska kyrkan, Romersk-katolska kyrkan i Sverigeoch Svenska Missionskyrkan.

I förordet till boken står det:
"I denna anda anbefaller vi gemensamt denna bok till bruk bland alla svenskspråkiga kristna. Vi gör det med apostelns ord (Rom 15:5 f):
'Måtte uthållighetens och tröstens Gud göra er eniga efter Kristi Jesu vilja, så att ni alla med en mun prisar vår herre Jesu Kristi Gud och Fader'."
undertecknat av Gunnar Weman, dåvarande ärkebiskop i Svenska kyrkan, Hubertus Brandenburg, dåvarande biskop för Romersk-katolska kyrkan i Sverige, Krister Andersson, dåvarande missionsföreståndare för Svenska Missionsförbundet och Walter Persson, f.d. missionsföreståndare för Svenska Missionsförbundet. För mer information om appen, kontakta Gabriel Fjellander på Fjellander Media Telefon: 0730524970 E-mail: fjellander@me.com

Jag har laddat ner appen i min telefon, men har inte hunnit pröva den ännu.

Vad gör din församling under ekumeniska böneveckan?

Idag startar ekumeniska böneveckan som årligen infaller 18-25 januari.

Temat är Kristi seger förvandlar och den ekumeniska böneveckan handlar om att bli enliga i Kristus.

Själv kan jag inte låta bli att vara lite missmodig. Det är en rar tanke - men det räcker väl att vi går till våra egna församlingar för att se hur lätt djävulen har att slå split mellan oss och våra medmänniskor, grannar och grannförsamlingar?

Då är det kanske bra att vi i alla fall minst en vecka om året gör ett försök att hitta någon enighet. Och sen kan vi väl låta de övriga 51 veckorna på året bli böneveckor för Svenska kyrkans enhet. Att vi ber för att vi ska våga tillåta mångfalden i Kristus för att bli enade i Kristus.

Under böneveckan infaller också bibelns dag som firas på söndag. Temat är "Skäms inte för evangeliet". Du kan läsa mer här>> och ladda ner material.

Så här står det på Sveriges Kristnas Råds webbsida>>

Böneveckan för kristen enhet

Varje år 18-25 januari infaller Böneveckan för kristen enhet.
- Tema: Kristi seger förvandlar

Materialet inför Ekumeniska böneveckan och Bibelns dag har skickats ut till lokala församlingar och ekumeniska råd runt om i landet. Böneveckan är - som alltid - 18-25 januari och Bibelns dag den 22 januari. Årets tema för Ekumeniska böneveckan är Kristi seger förvandlar och tar sin utgångspunkt i 1 Korintierbrevet, kap 15. Sveriges Kristna Råd och Svenska Bibelsällskapet arrangerar som vanligt Böneveckan och Bibelns dag tillsammans.

En ekumenisk referensgrupp från Järfälla Kristna Råd har bearbetat materialet tillsammans med Sveriges Kristna råd. Materialet har översatts till svenska av Per-Magnus Selinder.

Kontaktperson på SKR:
Olle Kristenson, direktor för ekumenisk teologi, 08-453 68 10, 0706-660246, olle.kristenson@skr.org

I det material som skickats ut (med gudstjänster för varje dag i veckan) finns bakgrunden till årets tema "Kristi seger förvandlar". (Du hittar allt det materialet på SKR:s webbsida>>)

Så här står det:

Kristi seger förvandlar
(Jfr 1 Kor 15:51-58)

Materialet till Böneveckan för kristen enhet 2012 har förberetts av en arbetsgrupp som består av representanter för Romersk-katolska kyrkan, Ortodoxa kyrkan, Gammalkatolska kyrkan och de protestantiska kyrkor som är aktiva i Polen.

Efter intensiva diskussioner, som representanter för skilda ekumeniska grupper i Polen deltog i, beslöt man att fokusera på ett tema om den förändringens kraft som finns i tron på Kristus, särskilt i förhållande till vår bön om den synliga enheten i kyrkan, Kristi kropp. Grunden för detta är Paulus ord till kyrkan i Korinth, vilka talar om den tillfälliga karaktären av våra nuvarande liv (som visar sig genom ”seger” och ”nederlag”) jämfört med vad vi får ta emot genom Kristi seger i påskmysteriet.

Varför detta tema?
Polens historia har präglats av en serie segrar och nederlag. Vi tänker på de många gånger som Polen har invaderats, delats och förtryckts av främmande makter och fientliga system. De oupphörliga försöken att få slut på förslavningen samt önskan om frihet är ett grundläggande drag i Polens historia, något som har lett till radikala förändringar i nationens liv. Ändå – där det finns seger finns det också förlorare som inte delar vinnarnas glädje och triumf.

Denna speciella historia hos den polska nationen ledde den ekumeniska grupp som skrivit detta års material för den ekumeniska böneveckan att reflektera djupare över innebörden av att ”vinna” respektive att ”förlora”, särskilt som segerns språk så ofta tolkas i triumfalistisk mening.

År 2012 kommer EM i fotboll att hållas i Polen och Ukraina. Detta skulle inte ha varit möjligt under en tidigare epok. För många är detta ett tecken på ”nationell seger” då hundratals millioner fans ivrigt väntar på nyheterna om vinnande lag bland dem som spelar i denna del av Europa. Detta exempel kan leda oss till att fundera över smärtan hos dem som inte vinner – inte bara i idrottssammanhang, utan också i deras liv och samhällen: Vem vill ägna en tanke åt förlorarna, åt dem som alltid lider nederlag, eftersom de förnekats segern på grund av skilda villkor och omständigheter? Rivalitet är ett ständigt kännetecken, inte bara inom idrotten, utan också inom politiken, affärslivet, kulturlivet och till och med inom det kyrkliga livet.

När Jesu lärjungar hade ”tvistat om vem av den som var den störste” (Mark 9:34) blev det tydligt att denna drivkraft var stark. Men reaktionen från Jesus var mycket enkel: ”Om någon vill vara den främste måste han bli den ringaste av alla och allas tjänare” (Mark 9:35). Dessa ord beskriver seger genom ömsesidig tjänst, att hjälpa, att uppmuntra självförtroendet hos dem som är de sista, de glömda, de utanförstående. För varje kristen är det bästa uttrycket för en sådan ödmjuk tjänst Jesus Kristus, hans seger genom döden och hans uppståndelse. Det är från hans liv, gärning, undervisning, lidande, död och uppståndelse vi vill hämta inspiration för ett modernt segerrikt trosliv som tar sig uttryck i socialt engagemang med en känsla av ödmjukhet, tjänande och trohet mot evangeliet. Och så som han var på väg mot lidande och död bad han att hans lärjungar skulle bli ett för att världen skulle tro. Denna ”seger” är bara möjlig genom en andlig förvandling, en omvändelse. Detta är bakgrunden till att temat blev dessa ord från hedningarnas apostel. Poängen är att uppnå en seger som drar in alla kristna i tjänst för Gud och för medmänniskan.
När vi ber om och arbetar för kyrkans synliga enhet kommer vi – och de traditioner till vilka vi hör – att bli förändrade, förvandlade och alltmer lika Kristus. Den enhet vi ber om kräver förnyelse av de former för kyrkans liv som vi är invanda med. Detta är en uppfordrande vision, men den kan också fylla oss med en del farhågor. Den enhet vi ber om handlar inte om en bekväm attityd av vänlighet och samverkan. Det kräver en vilja att utesluta konkurrens mellan oss. Vi behöver öppna oss själva för varandra, så att vi ärligt kan inträda i det nya livet i Kristus, vilket är den enda sanna segern.

Det finns plats för alla i Guds frälsningsplan. Genom sin död och uppståndelse omfamnar Kristus alla, vare sig man är vinnare eller förlorare, ”för att var och en som tror på honom skall ha evigt liv” (Joh 3:15). Också vi kan delta i hans seger! Det räcker att tro på honom så kommer vi att finna det lättare att övervinna det onda med det goda.

Tidningen Dagen: Idag börjar ekumeniska böneveckan>>

Dop och bön

De allra flesta av oss ber på något sätt. Inte alltid med uttalade ord. Ibland är det tankar, ordlöshet och en längtan. Gemensamt för oss är att vi sträcker oss ut bortom oss själva. Sträcker oss mot någon som vill oss väl. Somliga kallar det något, andra kallar denna någon, många vågar säga Gud.

Vi längtar efter svar på alla dessa våra ordlösa tankar, vår ordfyllda längtan, våra innersta hemligheter. Svar som visar att vi inte är ensamma eller helt utlämnade till oss själva.

Så kommer det stråk och spår av godhet som möter oss. Gud har många ansikten och vänder sig till oss och ger av sin kärlek. Ett sådant språk är dopet. Som litet barn, som ung, som gammal. Alla möts i dopet av Guds kärlek till sin skapelse och värld. Det är ett överflöd som omsluter och omfamnar. Guds kärleksspråk för att vi ska förstå.

Och ändå … när vi inte riktigt fattar så försöker vi konstra till det hela. Hur skulle en gudstjänst kunna betyda? Hur kan litet vatten betyda? Måste jag inte fylla på? Måste jag inte göra något själv? Så försöker vi styra och leda Gud och tala om hur det borde vara.

Kanske är det ändå så enkelt. Gud visar sin kärlek till dig! Gör det på ett sätt så att du bara ska få ta emot utan att prestera något. Försöker få dig att förstå att livet inte består av en massa prestationsångest. Där i dopet får du bara vara. Precis som i bönen. Du och Gud. Bara vara. Barn, ung, medelålders, gammal. Bara vara. Gud och du.

Sådant kallar vi nåd. Ordet betyder gratis.

Därför är dopet viktigt. Inte så mycket för Guds skull men för din skull. Du får ett bevis på att Gud älskar dig. Vilken förälder skulle inte vilja ge sitt barn en sådan gåva? Vilken ung människa behöver inte få veta att du är älskad rakt upp och ner utan villkor. Vilken vuxen behöver inte leva i tillit och förtröstan utan prestationsångest. Vilken människa behöver inte ett hopp och ett löfte när detta livet tar slut.

Gud har gett dig dopet. Du får säga: Jag är döpt. Jag hör till Gud. Vi pratar med varandra. Det kallas bön. Jag tillhör Gud i liv och i död.

Anders Roos

Kyrkoherde i Sollentuna församling, Stockholm

(Texten har tidigare publicerats i Sollentunas församlingstidning)

En bön för alla på gatan

I Örebro har man i S:t Mikaels kyrkan bestämt sig för att be för alla på gatorna i församlingen. Varje vecka ber man för tre-fyra gator i sitt område. För dem som bor där och jobbar där ock så vidare. På det viset blir ingen i församlingen glömd.

Kyrkans Tidning: En bön för varje gata och alla som bor där>>

Pelle Svedberg utgick för ett adressregister som fanns för tidningsutdelning. Tanken är att varje gata ska omslutas i bön under året - eller snarare att varje människa som hör hemma på gatan ska minnas i bönen.
- Vi kommer att be för människorna som har sina hem på dessa gator. Men också för skolor, arbetsplatser, moskéer, kyrkor, lekparker, idrottsanläggningar, polisen, resande på E18 eller vad det nu kan vara, säger han.

Det här påminner mig om en församling i USA jag läste om en gång som varje vecka, efter sin gudstjänst gick ut i församlingen och hade bönesamlingar i olika gathörn i församlingen varje vecka. För att be för församlingen, för att be för dem som levde där och för att sprida Guds ord.

Kanske skulle detta kunna bli en ny rörelse inom Svenska kyrkan? Tänk om vi i församlingarna varje vecka - efter våra gudstjänster (vilken dag den än är) ger oss ut i vår församling och "betar av" vårt område med bön och lovsång. Undrar vad som skulle hända då?

S:t Mikaels kyrkan har börjat bra med att metodiskt be för alla gator i församlingen. Är det någon mer som gör något liknande?

Dagen: Kyrka ber för varje gata i församlingen>>

Ur POSKs handlingsprogram:

För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa kontaktpunkter med så stora delar av befolkningen som möjligt.
(…)
Svenska kyrkan har uppdraget att ge vidare sin tro i varje tid och behöver en genomarbetad missionsstrategi som är välkomnande och sändande, där varje människa uppfattas som en gåva och en resurs i församlingen.

Uppdaterad 18.50
Kungsbackaherden bloggar: Kyrka ber för varje gata i församlingen (Sankt Mikaels kyrka) - I Kungsbacka församling startar "Kvartersombud"

Under många år har jag burit på en vision om "kvartersombud", att det i varje bostadsområde (kvarter, hyresfastighet etc) skall finnas en representant/ombud för församlingen. Kvartersombudets uppgift är att gå ut till de närmaste (församlingens medlemmar) när det finns en sund anledning att komma med en hälsning från församlingen.

Bön som läkemedel

Jag såg på ett föredrag på TED om en man som startat en webbsida där patienter kan dela erfarenhet med varandra. Webbsidan startade han när han bror fick ALS och nu är webbsidan mycket stor. Där finns möjlighet att jämföra symtom, behandlingar och hur man mår. Där finns möjlighet att göra tidslinjer och få senaste rönen av nya behandlingar. Därför att människor delar med sig av sina erfarenheter.
Här kan du se hela föredraget>>

Det som var intressant, tycker jag, var att där finns också möjlighet att jämföra om böner spelade någon roll. Är det någon som har sett en jämförande studie för böners roll i en läkande process? Jag hade aldrig hört talas om det - men här delar människor med sig av hur mycket de ber, hur de tycker de mår, vilka mediciner de tar och så vidare.

Här nedan ser du en faximil på en del av den webbsidan. Här kan du gå in på hela webbsidan>>
Att böner spelar roll vet den som är kristen. Ibland får vi bönesvar direkt - ibland dröjer det länge, länge innan vi ser bönesvaret. Ibland känner vi oss helt utlämnade. Men då skulle jag vilja återvända till det citat som jag skrev om här>>, Doreen Månsson som sa:

- Jag brukar säga att gudstron är min flytväst. Jag vet att när det går käpprätt åt skogen och hela havet börjar storma, då har jag åtminstone flytväst. Det betyder inte att jag slipper bli kall, livrädd och panikslagen. Men jag kommer inte drunkna.

Jag känner igen mig väldigt väl i den beskrivningen. Livet blir inte på något sätt enklare eller lättare för att jag är kristen eller att jag kan be till Gud och Jesus. Men… jag vet att jag inte kommer att drunkna. Jag vet att det alltid finns någon som lyssnar, någon som ser mig, även i de mörkaste stunder.

Svenska kyrkans bönewebb har också blivit ett ställe där människor lämnar sina böner, stora som små. Och flera av bönerna är publicerade i en bok som går att köpa genom Svenska kyrkan och en del av behållningen går till Svenska kyrkan internationella arbete>>

Läs mer om bön här>>
Svenska kyrkans bönewebb>>

Det kan hända mirakler

Jacob Sunnliden tipsar om en bloggpost som berättar om en händelse på ett tåg.
Läs Jacobs bloggpost här>>
Läs om händelsen på tåget här>>

Mirakler på grund av bön - vem har varit med om det?

Ja, jag har varit det. Inte så genomgripande och snabba som i det här fallet. Men bönesvar där jag efteråt kan se att Gud varit med och hjälpt, stöttat och gjort saken lättare (även om det kanske inte kändes så just då).

Att tro på mirakler är klokt. Att våga ifrågasätta mirakler är också klokt. Men det som är från Gud står sig och klarar en granskning. Och Gud kan också använda händelser eller påstådda mirakler för att nå människors hjärtan.

Uppdaterad 17 augusti
Tidningen Dagen: Artisten Pernilla Wahlgren vittne till helandebön: Jag blev väldigt fascinerad>>

Små och stora bönesvar

Vi som är kristna vet att vi kan få gå med alla våra tankar, vår ångest, vår glädje, våra frågor, vår vädjan till Gud. Vi vet att vi kan få lägga allt, stort som smått i hans händer. Och vi gör det. Vi ber för det som rör oss själva, vi ber för nära och kära - och vi delar också förbönsämnen med varandra.

Dagen före julafton fick jag ett meddelande på min facebook-sida. En vän till mig kände en familj vars dotter hade ramlat i vattnet. Det var allvarligt, mycket, mycket allvarligt. Genast formade vi en grupp, av för mig okända personer, som lovade att be.

Vi vet att allt vi ber för och om, det får vi inte. Men väldigt ofta händer det också att vi får bönesvar. Ibland ser vi dem inte förrän mycket senare - ibland är det väldigt uppenbart.

I det här fallet är det väldigt uppenbart att Gud har hört allas böner. Flickan som ramlade i vattnet och som hade en kroppstemperatur på 13 grader när hon kom in till sjukhuset - hon lever! Hon lever och verkar i dagsläget inte ha fått några men efter sin olycka. Det är en lång väg tillbaka, men i nuläget så verkar det vara ett mirakel.

I tidningen Dagen berättar komminister Henrik Svensson

- Någon av grannarna till familjen hade sagt att "jag går och ringer Henrik, är det någon som har kontakt med vår Herre så är det han. Han får be". Hon sa att "vi har aldrig bett förut, men nu gör vi det".

Aftonbladet Hon kan bli helt återställd>>
GP Svårt nedkyld sjuåring överlevde>>
Dagen Svårt nedkyld flicka överlevde. Jag ser det som ett jättestarkt bönesvar>>

Kyrkostyrelsen och nomineringar

Idag händer det mycket spännande i Svenska kyrkan.

Först och främst allt det där vardagliga som Svenska kyrkan är så bra på. Möten mellan människor, diakoner som gör hembesök, har sorgegrupper, gemenskapsträffar, andakter och sjukbesök. Präster som förrättar kyrkliga handlingar i form av dop, begravningar och bröllop. Bikt och själavård, konfirmandarbete, ungdomsgrupp - ja, listan kan göras nästan hur lång som helst.

Dessa möten är fantastiska och Svenska kyrkan får vara en del av Jesus förlängda arm, famn, ögon och öron och möta dessa människor i deras behov. Detta skall vi vara glada och stolta över.

Idag händer det också två viktiga saker till.

För det första är det kyrkostyrelsens extrainsatta sammanträde där förhoppningsvis kyrkostyrelsen skall bli informerade och upplysta om vad som har hänt på kansliet och hur ärendena har skötts, som har lett till tre chefers avgång och ett avgångsvederlag på över nio miljoner kronor.

Förhoppningsvis görs det rent hus och att det efter detta möte blir klara kommunikationsvägar mellan styrelse, AU och kansli så att vi slipper att få liknande ärenden på bordet igen. Be gärna för kyrkostyrelsen och dess ärenden idag!

För det andra är det idag som det skall vaskas fram kandidater till Göteborgs biskopsval som kommer att äga rum den 15 mars 2011, efter hearingen som äger rum 9 mars 2011. Detta är också ett viktigt böneämne för dagen.

Biskopen skall inte bara vara biskop i Göteborg utan också representera hela Svenska kyrkan. Jag skrev häromdagen om mina synpunkter på de kandidater som finns på stiftets webbsida här>>
Vilka som verkligen blir nominerade idag har jag faktiskt ingen aning om - men jag kommer att vara där i eftermiddag och bevaka det hela.

Uppdaterad 10.30
GP skriver om biskopsvalet>>
Kyrkans Tidning skriver om biskopsvalet>>

Psalmer för alla tillfällen

I tidningen Dagen idag>> har Elisabeth Sandlund föreslagit två olika psalmer till kyrkokansliet i Uppsala - med anledningen av den turbulens som har uppstått de senaste veckorna med uppsägningar. Hennes förslag är "Med undran och med löje ser världen hur hon slits av tusen tvister sönder och nekar sig Guds frid", som skrevs av Olov Hartman redan för 30 år sedan (Svenska psalmboken nr 57), samt Britt G Hallqvists nr 90: "Blott i det öppna har du en möjlighet. Låser du om dig kvävs och förtvinar du."
(Här kan du hitta en del av psalmerna på nätet>>)

När det gäller situationen på kyrkokansliet så hoppas jag kunna återkomma till den när jag har fått mer information. Men så länge kan du läsa vad Brygubben säger på sin blogg. Där finns också mycket länkar till flera olika mediekällor. Läs här>>
Läs också tidningen Dagens artiklar om att flera i kyrkostyrelsen varit ovetande om avgångarna>>

Men nu lämnar jag detta och återkommer till psalmboken.

Psalmboken, finns i olika storlekar, men kan vara en liten praktisk bok. Lätt att ha med sig i väskan, finns också med praktisk förvaring. Själv har jag en psalmbok som har en "hållare" av hårdpapp - vilket gör den enkel att ha med sig. Vilket jag hade när jag var sjukskriven och var borta från hemmet i en månad.

För mig blev psalmboken räddningen. I den finns morgon och aftonböner som kan hjälpa till att strukturera upp livet när man inte klarar det själv. Där finns en bönbok med massa bra böner för olika situationer, när man inte klarar av att be själv.

Och där finns en mängd bra, underbara och "träffande" psalmer som kan sjungas, eller läsas (eller användas som böner). Oavsett om man bara behöver stöd när man skall hålla en andakt tillsammans i en grupp eller enskilt - eller om man behöver ord till stöd och inte hittar dem själv - så finns psalmboken.

Tillbaka på plats - TACK för all omtanke!

Efter en längre vistelse på sjukhus på grund av en komplikation efter en operation och sedan ett par veckors sjukskrivning är jag (informatören) nu tillbaka på plats.

Jag tackar för alla hälsningar, tankar och förböner som jag har fått och känt av under min bortavaro från arbetet.

Nu hoppas jag att jag inom ett litet tag skall vara i kapp med e-post, telefonsamtal och andra förberedelser.

Dopträd är doptrend

Gästbloggare idag är Martin Garlöv. Texten finns även på www.posk.se

Vägen in i den kristna världsvida och tidlösa gemenskapen går genom dopets vatten. Så är det och har varit sedan urkyrkans tid. Historiska orsaker och partipolitisk styrning gjorde att bandet mellan dop och medlemsskap i modern tid inte blev tydligt i Svenska kyrkan förrän för 14 år sedan. Därför är det inte förvånande att dopseden i Svenska kyrkan är vikande och att det nu behövs en kraftsamling för att ge dopet en mer central och självklar ställning i Svenska kyrkans tro och liv.

Sedan medlemskapet i Svenska kyrkan förtydligades 1996 har det på många håll inom kyrkan gjorts berömvärda insatser för att stärka dopet och dopundervisningen. Men en massrörelse med alla biskoparna som synliga och ljudliga medvandrare väntar jag på.

Den ekumeniska mobiliseringen med katekumenat - en vuxenväg till tro - och Alpha-grupperna omfattar alltfler församlingar och engagerar alltfler aktiva kyrkomedlemmar, såväl volontärer som anställda och de med förtroendeuppdrag i kyrkliga styrelser.

Församlingarnas lärare (förskolelärare, fritidsledare och församlingspedagoger) är antagligen den grupp av anställda medlemmar som betytt mest i de församlingar där dopet blivit en trend. Stödet från prästerna är varierande. Så det måste bli mycket tydligare: mer engagemang i dopsamtal och dopgudstjänster, mer predikningar och teologisk undervisning om dopet.

Pedagogerna gör en avgörande insats i de vardagliga mötena med barnen, ungdomarna och deras föräldrar. Det handlar om dialog som öppnar och fördjupar, och om konkreta handlingar och handfasta symboler. Dopträdet är ett sådant tecken. Idén sprider sig sidledes, helt utan påbud från stiftskansliet och Kyrkans Hus i Uppsala. Dopträden gör de döpta synliga. De utformas ofta med en stark lokal förankring, samtidigt som de som fenomen länkar det lokala församlingslivet till den världsvida kyrkan.

2010 har av kyrkomötet bestämts till ett Bönens år i Svenska kyrkan. I uppsaladelen av kyrkan har jag märkt för litet av temaåret. Annat var det med Ungdomsåret 1978 och Bekännelseåret 1993. Så även om Bönens år hittills inte tycks ha fått något större genomslag (kanske just pga start i fel ände) ser jag inte som ett skäl att inte lyssna in om det finns en önskan och ett behov av att samla hela, ja hela Svenska kyrkan omkring dopet. Låt säga 2014?

Martin Garlöv
Uppsala

Martin är en flitig bloggare och debattör inom Svenska kyrkan och sociala medier samt ordförande för POSK i Uppsala stift.

Brygubben>>
Livet i Svenska kyrkan>>
Nätverket Livet i Svenska kyrkan>>

Återvinn tro

Jag har ju varit på semester. Tillbringade två veckor i Indien. Där var det 30 grader varmt både i luften och vattnet, härligt.

Där jag befann mig fanns det gott om vatten, både att duscha och vattna med. Värre kan det vara på andra ställen. Det är därför POSK har anslutit sig till Svenska kyrkans fastekampanj och samlar in pengar till Rent vatten!

Nu är det fasta och Amos uppmanar till mediefasta. (Medievärlden uppmärksammar Amos fasta här>>) Mediefasta har jag ägnat mig åt i två veckor. Det var väldigt skönt faktiskt (även om det var före fastan). Å andra sidan blir det lite att gå igenom när man kommer hem. Idag hittade jag den här bilden

Artikeln handlar om en gratistidning - men jag tycker att bilden var väldigt rolig. Kanske något för svenska folket? Att återvinna sin tro!

Tro tar sig uttryck på olika sätt i världen. Förra veckan, dagen innan askonsdagen, fick jag vara med om ett sätt, då en Madonna bars från ett hus till ett annat, från en församlingsmedlem till en annan. Vi blev inbjudna att vara med. Madonnan flyttar runt hos församlingsmedlemmarna och "bor över" en natt, för att sedan flyttas vidare till nästa hus. Under högtidliga former, sånger och böner samt avfyrande av smällare, bärs Madonnan till huset och dekoreras med blommor. Efteråt bjuds alla som är där på dricka och en kaka. Allt som allt tog det ca en timme.

Jag befann mig i Goa som är ett starkt katolskt område. Men det finns även hinduer där. De lokala katolska sederna påminner mycket om de hinduiska, där man också bär omkring på sina gudabilder, smäller smällare och dekorerar med blommor och ljus.

Vi har inte riktigt dessa seder i vår lutherska tradition. Men jag kommer ihåg när jag för drygt tio år sedan var i Uppsala på palmsöndagen och vi alla fick små palmkors i händerna och sen gick vi runt hela domkyrkan (på utsidan) sjungandes en palmsöndagspsalm. Det kändes högtidligt. Ibland behöver vår tro fler uttryck än de som erbjuds i en vanlig gudstjänst.

Tänk om vi skulle gå hem till till våra varandras hem, tillsammans be för hemmet och få det välsignat. Tänk vad som kunde hända i våra närområden då - när bönen får bli än mer tydlig, när vi på ytterligare sätt kommer samman och ber tillsammans.
Då kan vi fortsätta att bygga levande församlingar och återvinna vår tro:

Kyrkans tro tar sig uttryck i en församlingsgemenskap med ett levande gudstjänstliv som centrum. Att bygga levande församlingar är kyrkans viktigaste uppgift och en gemensam kallelse till alla som tillhör kyrkan. Gudstjänsten är hela församlingens gåva och ansvar. Frivilligas ansvarstagande i gudstjänsten ska uppmuntras. Det är angeläget med ett brett utbud av gudstjänstformer för olika åldrar och livssituationer. För en kristen kyrka är tron på Jesus Kristus som vår frälsare grundläggande. Detta måste tydligt framträda så att inte evangeliet går förlorat och ersätts av enbart allmänreligiösa eller etiska frågor.

Reklam för bibeln

I år är det, förutom Bönens år, också Bibelns år.
Bönens år är beslutat av kyrkomötet.

Bibelns år är beslutat av bibelsällskapet, som vill "fira" att vi har haft nyöversättningen av bibeln i tio år. Läs mer här>> och läs här>>

Nu rapporterar Kyrkans tidning om att bibelsällskapet kommer att göra reklam i TV 4 för att uppmärksamma bibeln! Det är spännande tycker jag.

Bibelsällskapet har också lagt upp en länk på YouTube om sitt arbete. Tyvärr hittade jag inte annat än en länk på det här viset.

http://www.youtube.com/watch?v=FHoN3niHrsM

Ett pärlband av sånger

Lena Petersson, vår vice ordförande i POSK, tillika präst och lärare på pastoralinstitutet i Lund har tillsammans med sin make Göran Söderqvist skrivit en andaktsbok.

Boken bygger på Martin Lönnebos "Frälsarkransen". Lena har skrivit texterna och Göran har komponerat melodier.

Enligt Verbums webbplats kan boken vara till hjälp i den personliga andakten eller andakt med andra (konfirmadgruppen, ungdomsgruppen, föräldragrupper och samtalsgrupper.