Nästan som ett svar…

Nästan som ett svar på mina egna frågor i förra blogginlägget "Vem är kyrkan till för?" får jag idag en länk från USA. Det är Churchrelevanse.com som svarar på frågan om varför människor väljer att komma till kyrkan.

(Min översättning med hjälp av Google translate)

FRÅGA: Har du någon statistik som visar de bästa 5 skälen till varför människor väljer att stanna eller ha kontakt med en kyrka?- Debbie; Kalifornien
SVAR: Nedan visas höjdpunkter från 4 studier som publicerades under de senaste 5 åren. Anledningen till att människor går till kyrkan (Forskning utförd av Gallup)

    23% - för andlig tillväxt och vägledning
    20% - håller mig fast i övertygelsen/vägledd
    15% - det är min tro
    15% - att dyrka Gud
    13% - gemenskap med andra medlemmar (församlingen)
    12% - tror på Gud / religion
    12% - uppväxt på detta sätt (tradition)

Top 13 orsaker att "okyrkliga" människor väljer en kyrka (Forskning utförd av Thom Ranier)

    90% - Pastorn / predikan
    88% - Läran/trossatserna
    49% - Gemenskapen i församlingen
    42% - Övriga frågor
    41% - Någon från kyrka har vittnat för mig
    38% - Familjemedlem
    37% - Känner Guds närvaro / atmosfären i kyrkan
    25% - Förhållandet, annat än familjemedlem
    25% - Söndagsskolan
    25% - Barn / Ungdomsundervisningen
    12% - Övriga grupper / verksamheter
    11% - Lovsångsstil / Musik
    7% - Läge

Top 6 saker som håller den tidigare "okyrkliga" aktiv i kyrkan (Forskning utförd av Thom Ranier)

    62% - Delaktighet i gudstjänsten
    55% - Söndagsskolan
    54% - Lydnad till Gud
    49% - Gemenskapen i församlingen
    38% - Pastorn / predikan
    14% - gudstjänsterna

Topp 4 Anledningar som ges av ungdomar som väljer att fortsätta sina kyrkobesök (Forskning utförd av Lifeway Reasearch)

    65% - säga kyrkan är en viktig del av deras relation med Gud
    58% - säger att de vill att kyrkan ska vägleda deras beslut i vardagen
    50% - säger att de känner att kyrkan hjälper dem att bli en bättre människa
    42% - delar kyrkans övertygelse och arbetet i kyrkan

Statistiken talar för sig själv. Sammantaget; läran, prästen och hans förkunnelse, samt vänlighet och gemenskapen i församlingen är de mest inflytelserika kvaliteter.För diskussion: Subjektivt sett vad tycker du är de främsta anledningarna till varför människor stannar eller har kontakt med en kyrka?

Ja, vad säger ni? Om vi jämför med SOM-institutets siffror bland Sveriges befolkning. 

Vad är viktigast? Hur ska Svenska kyrkan satsa? 

Att gudstjänsten faktiskt spelar stor roll är viktigt att tänka på. Särskilt nu när vi jobbar med den nya handboken. Att förkunnaren i församlingen är viktig, undervisningen, läran… Allt det där är grundstenarna i vår kyrka. Som all vår verksamhet, vårt sociala engagemang och allt annat bygger på.

Så att vi har en bra handbok, att vi har bra utbildning av våra präster och att vi har god fortbildning grunden för att vi kommer att ha en bra och relevant Svenska kyrka, som människor känner en samhörighet och en glädje att tillhöra.


Ur POSKs vision och program:

En kyrka som inte kräver personlig bekännelse av sina medlemmar behöver, för att behålla sin identitet, ha medarbetare som är förpliktigade till kyrkans lära genom vigning till biskop, präst eller diakon. Vigningstjänsten är ett uttryck för viljan till livslångt uppdrag i kyrkan under självständigt läroansvar.

Svenska kyrkan har uppdraget att ge tron vidare i varje tid. POSK anser att det är nödvändigt med en genomarbetad missionsstrategi som är välkomnande och sändande, där varje människa uppfattas som en gåva och en resurs i församlingen. För dem som i vuxen ålder närmar sig kyrkan ska församlingen kunna erbjuda en genomtänkt och inbjudande vuxenundervisning där människor möts med respekt och erbjuds stöd att växa i kyrkans tro och gemenskap.

Vem är kyrkan till för?

Vem är kyrkan till för?

 
SOM-institutet har i flera år frågat svenskarna om deras olika vanor. Bland annat har de frågat om människor ber, om de går på gudstjänst/möte och om de tillhör någon kyrka eller religiöst samfund.

Det är tydligt att medlemskap inte är det samma som religionsutövning. Särskilt tydligt blir detta hos de medlemmar som tillhör Svenska kyrkan.

35 procent av dem som tillhör Svenska kyrkan har besökt en gudstjänst eller ett möte under de senaste 12 månaderna. Det är en skillnad mot dem som tillhör frikyrkan inklusive katolska kyrkan. Där har 70 procent av deras medlemmar varit på gudstjänst eller möte de senaste året.

Mätningarna har gjorts under tjugo år och det går att se en generell nedåtgående trend hos gudstjänstbesöken. Det är framförallt ungdomarnas besök som minskar mest.
Bland de som är tillhör den äldre generationen märks en tydlig könsskillnad bland gudstjänstbesökare. Det är betydligt fler kvinnor än män, som går i kyrkan .

Gudstro och bön

Könsskillnaden visar sig även när det gäller Gudstro. Det är framförallt äldre kvinnor som svarar ja på om de har en gudstro och betydligt färre ungdomar.

Intressant, skriver SOM-undersökningen, är att 40 procent av de som sagt att de tror på Gud inte varit på någon gudstjänst eller möte.

Av de som tillhör Svenska kyrkan är det endast 52 procent som uppger att de tror på Gud.

Inte särskilt överraskande hänger Gudstro och bön samman. Men kanske inte så mycket som man tror. Det är fler som ber än som går i gudstjänst, men de är inte lika många som ber regelbundet som säger sig tro på Gud.

Låter det krångligt? SOM-institutet har gjort en religionstrappa.

Grunden är de som är medlemmar i en kyrka eller samfund, 77 procent. 45 procent säger sig tro på Gud. 21 procent ber en bön till Gud minst en gång i månaden. 11 procent säger att religionen är viktigt och 8 procent besöker en gudstjänst eller ett religiöst möte minst en gång i månaden.

Svenska kyrkan

Hur ska vi som Svenska kyrka förhålla oss till de här uppgifterna? 8 procent av befolkningen går i gudstjänst regelbundet och 11 procent tycker det är viktigt med religion. Det är också ungefär så många som röstar i kyrkovalet.

Kan vi med gott samvete fortfarande kalla oss för en folkkyrka? För vem bedriver vi verksamhet och våra gudstjänster om endast 11 procent av befolkningen finner detta relevant?

Det här tycker jag är relevanta frågor att ställa sig när vi som kyrka planerar vår verksamhet och lägger vår budget. Hur når vi de övriga 90 procenten av Svenska folket och hur blir vi angelägna även för dem?

/Carina Etander Rimborg
informatör

Open publication - Free publishing - More religion

Svenskarnas ritualer

I år medverkar Svenska kyrkans forskare Jonas Bromander i SOM-undersökningen som heter I Framtidens skugga.

Jonas Bromander har undersökt Svenska folkets vanor när det gäller ritualer och manifestationer. Hans kapitel heter därför Ritualer, högtider och manifestationer. Du kan läsa hela kapitlet här.

Open publication - Free publishing - More religion

Det är intressant med den klusterbild som han sätter samman där han jämför ritualers förhållande till religion och politik. (sidan 6 i artikeln)

Det går också att konstatera att 21 procent av de tillfrågade har varit på gudstjänst (eller möte) någon gång de senaste 12 månaderna (fördelar sig på 1 gång till flera gånger i veckan). Samtidigt som 35 procent har bett till Gud (fördelar sig på någon gång till flera gånger i veckan).

Det här är en trend som har hållit i sig under flera år (att fler ber än som går i kyrkan)

SOM-institutet undersöker regelbundet hur många som ber, hur många som går i kyrkan och om man är med i något religiöst samfund. Och de har skrivit flera artiklar om detta. Jag kommer nog att återkomma till det.

Ur POSKs Vision och program

POSK slår vakt om kyrkans närvaro i hela landet genom de territoriella församlingarna, som är ett uttryck för ansvaret för alla som tillhör kyrkan oavsett var de är bosatta. De territoriella församlingarna är basen för kyrkans verksamhet, vilket innebär ett ansvar för alla som vistas inom församlingens område. Samtidigt är den enskilde fri att delta i gudstjänst- och församlingsliv i vilken församling den vill. Det är också fritt att välja en annan kyrka än hemkyrkan för dop, konfirmation, vigsel och begravning.