Skolavslutningar

Från Svenska kyrkans webbsida hittar jag följande artikel med anledning av skolavslutningar>>

Skolavslutningar i kyrkan

[2012-11-26 11:40]

Ärkebiskop Anders Wejryd har de senaste dagarna intervjuats av ett flertal olika medier angående frågan kring skolavslutningar i kyrkor, som i söndags blev extra aktuell efter Skolverkets debattartikel om att Gud inte får vara med när skolan samlas i kyrkan.

Skolverkets debattartikel i söndagens DN, Gud får inte vara med när skolan samlas i kyrkan, undertecknad av verkets generalsekreterare Anna Ekström och undervisningsrådet Claes-Göran Aggebo, har väckt stor debatt. Ärkebiskop Anders Wejryd har de senaste dagarna medverkat i flera intervjuer i frågan. Han menar att det är svårt att låta skolorna fira advent i kyrkan om man inte samtidigt får berätta vad julen handlar om.

Artikeln har även skapat debatt på Svenska kyrkans facebooksida.

Här kan du läsa mer om Svenska kyrkans syn på barns rätt till kyrkligt kulturarv.

Foto: Magnus Aronson

Barn har rätt att få uppleva kyrkligt kulturarv

Den återkommande debatten om skolavslutningar i kyrkan kan ge sken av att kyrkobyggnaden nästan är farlig för barn. I själva verket är den en viktig del av vårt gemensamma kulturarv, ett kulturarv som alla barn och unga faktiskt har rätt att få uppleva. Det menar prästen Boel Hössjer Sundman och Henrik Lindblad, Svenska kyrkans kulturarvsamordnare.
Läs mer

 Ur POSKs vision och program:

För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa relationer med så stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter samt delaktighet och ansvarstagande i samhället. Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.

Skolavslutningar i kyrkan - eller inte?

Kyrkomötet beslutade förra året att ta fram ett samtalsdokument till församlingarna om skolavslutningar i kyrkan. Det var en motion som var uppe i Kyrkolivsutskottet, där jag är ordförande.

Open publication - Free publishing - More betankande

Och nu har samtalsdokumentet kommit. 14 sidor som är till för församlingarnas arbetslag och förtroendevalda, för att diskutera kyrkan och skolavslutningar.
Så här står det på intranätet, där man kan hämta materialet.

Skolavslutningen i kyrkan kan sägas utmana någons frihet från religion, samtidigt som den bejakar någon annans rätt till religion. Vad innebär religionsfriheten? Är den bara frihet från religion eller innefattar den också rätt till religion? 

Materialet Svenska kyrkan och skolavslutningar är framtaget på initiativ av kyrkomötet för att vara ett stöd till församlingar som vill reflektera över mötet mellan kyrka och skola. Mateialet vänder sig till församlingarnas arbetslag, det vill säga ideella, förtroendevalda och anställda. 

I Svenska kyrkan och skolavslutningar finns texter, illustrationer och samtalsövningar, samt en ledarinstruktion.

Open publication - Free publishing - More skolavslutning

Nå, vad tycker du? Jag vet inte själv om det var detta jag hade tänkt mig när vi gav uppdraget till kyrkokansliet - men om det är någon som har använt det här materialet och om det har bidragit till något i församlingen så är det bra.

Är det någon av er i församlingarna som har sett materialet eller fått veta om att det finns?

Ur POSKs vision och program:

Barn och ungdomar
Svenska kyrkan har ett ansvar för dopuppföljning och POSK menar att det är nödvändigt att prioritera barn och ungdomar. Känslan av samhörighet med Svenska kyrkan beror mycket på de kyrkliga kontakterna under barn- och ungdomstiden. Arbetet med konfirmander behöver stärkas och de unga ledarna lyftas fram.

Vi behöver ständigt utveckla nya vägar att möta unga människor. Det behövs vuxna som är närvarande där ungdomarna befinner sig, till exempel i skolan eller i gemenskapen på internet.

Gudstjänstlivet behöver erbjuda möjligheter för familjer och ungdomar att delta. Kyrkan behöver föryngras och använda många olika former för att göra barn och ungdomar delaktiga. POSK menar att starka barn- och ungdomsrörelser är viktiga för kyrkan och vill lyssna till och stärka Svenska Kyrkans Unga, Salt, Credo, Kriss med flera.

Lärande för alla åldrar
POSK verkar för den för nationell nivå, stiften och församlingarna gemensamma och långsiktiga satsningen på lärande och undervisning i alla åldrar. 

Kunskapen om kristen tro och Svenska kyrkans liv och uppdrag försvagas snabbt i vårt land vilket betyder att många människor saknar ett språk för en andlig längtan och för religiösa erfarenheter. POSK vill att församlingarna ska vara öppna och välkomnande för alla som söker sig dit.

Uppdatering 2012 05 30
Sydsvenskan: Kyrkdörrar stängs efter gudsförbud>>

Religionen och skolan

Debatten vill aldrig sina när det gäller adventssamlingar, krubbesök och luciafirande i kyrkan.

Biskop Antje Jackelén har twittrat med skolverkets generaldirektör Anna Ekström, det kan vi läsa på kyrkoordnarens blogg: Biskop Antje och skolverkets generaldirektör>>

Jonas Eek, präst i Göteborgs stift, teologie doktor vid Lunds universitet, har också skrivit en debattartikel som jag finner på SVTs webbsida:
Skolverket vantolkar skollagen>>

Jonas Eek avslutar med att skriva:

Denna tydliga skrivning skärper grundfrågan: Varför ska en skola besöka kyrkan i advent? Svaret är fortsatt detsamma: Ja, varför inte. Advent är en kristen högtid som starkt har präglat och fortfarande präglar vårt samhälle. Skolan är en del av detta samhälle och bör kunna samverka med samhället. I linje med detta anger skolans läroplan att kyrkans högtider och traditioner ska behandlas i skolans undervisning. Som komplement till skolans undervisning ger skollagen dessutom stort utrymme för andra aktiviteter inom ramen för begreppet utbildning.

Här kunde – och borde – debatten ha varit slut. Att den inte är det vittnar om att debatten är betydligt mer emotionell än förnuftsbaserad, och att Skolverkets tolkningar av lagen är djupt problematiska.

Ur POSKs handlinsgprogram:

För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa kontaktpunkter med så stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter och delaktighet i samhället. Centrum i kyrkans liv är alltid gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.

Invandrartäta områden i storstäderna med sin mångkulturella och mångreligiösa befolkning är en stor utmaning för Svenska kyrkan. Som ”minoritetskyrka” måste Svenska kyrkan utveckla nya arbetsformer för diakoni, undervisning, gudstjänst, ekumenik och mission. Bland våra invandrare finns många kristna grupper. Dessa kan vara en tillgång som inte får glömmas bort. Med sina skilda erfarenheter kan de berika och inspirera församlingarnas gudstjänstliv och övriga verksamheter.

(…)

Unga människor behöver mötas av vuxna som är närvarande där ungdomarna befinner sig, till exempel i skolan eller i gemenskapen på internet.

Ta bort stilla natt och nu tändas…?

Jag tror jag fått spatt! Läser i Kyrkans Tidning följande:

Kyrklig skolavslutning får kritik

Skolinspektionen har slagit ned på att T 4-skolan i Hässleholm höll höstterminens avslutning i kyrkan, där det sjöngs julpsalmer.

En anonym förälder anmälde skolan. Under avslutningen, som arrangerades av Hässleholms kyrka, sjöngs Stilla Natt och Nu tändas tusen juleljus.

Skolinspektionen anser att Hässleholms kommun har brutit mot kravet på att undervisningen ska vara ickekonfessionell, rapporterar SVT:s Sydnytt.

TT

Jamen… hallå eller? Får man inte lov att sjunga Stilla natt och Nu tändas tusen juleljus? Då borde samma förälder anmäla i princip var enda affär i hela Sverige som spelar julsånger från november.

Nej, nu får det faktiskt vara någon måtta i det här anmälandet. Och det borde vara någon måtta i hur skolverket agerar - för det här är sanslöst - tycker åtminstone jag!

Uselt att föräldern är anonym och inte vågar stå för sin anmälan. Uselt att skolverket är så flata att de inte vågar stå upp för att det är naturligt att sjunga psalmer i kyrkan - psalmer som nästan kan räknas till Sveriges stamsånger.

Så här skriver skolverket på sin webbsida:

Utformas skolavslutningen så att tonvikten ligger på traditioner, högtidlighet och den gemensamma samvaron och att det inte förekommer några religiösa inslag såsom bön, välsignelse eller trosbekännelse, kan skolavslutning ske i kyrkan.

Kan inte Stilla natt och Nu tändas… räknas till "tradition, högtidlighet och gemensam samvaro"?

Ja, jag är så upprörd att jag nog får sluta skriva nu.

Ur POSKs handlingsprogram:

Känslan av samhörighet med Svenska kyrkan beror mycket på de kyrkliga kontakterna under barn- och ungdomstiden. Konfirmationsseden viker och de ungdomar som idag väljer att konfirmeras är i minoritet. POSK menar att det är nödvändigt att prioritera barn och ungdomar. Unga människor behöver mötas av vuxna som är närvarande där ungdomarna befinner sig, till exempel i skolan eller i gemenskapen på internet.

Gudstjänstlivet måste erbjuda möjligheter för familjer och ungdomar att delta. Kyrkan måste använda många olika former för att involvera barn och ungdomar, såväl traditionella som nyskapande för att behålla deras engagemang.

Bön i kyrkan - hur kan det vara en nyhet?

I Kyrkans Tidning har det gjorts en stor undersökning där man har frågat församlingar om de närliggande skolorna har sin avslutning i kyrkan. Och hur församlingen i så fall medverkar. Om det förekommer bön och/eller välsignelse.

Och tänka sig - i flera församlingar så svarar man att man ber i kyrkan och utdelar välsignelsen! (Pris vare Gud! säger jag)

Alltså… vi kan väl inte sluta vara kyrka? Vi kan väl inte sluta vara oss själva?

Det finns något alldeles speciellt i väggarna i en kyrka. Det är något med det heliga rummet. Men när det inte används till heliga ting, när våra heliga handlingar (bön och välsignelse och lovsång) inte får ljuda och höras i rummet så blir det tokigt. För det handlar också om att kyrkorummet används värdigt.

Därför har jag svårt att hålla med Brita Häll helt i ledaren i Kyrkans Tidning som tycker att kyrkans lokal kan användas till sekulär skolavslutning utan präst. Däremot håller jag helt med henne att det kan vara mer förödande att låta en präst vara med som är så utslätad att den bekräftar alla fördomar som finns.

Detta är dilemmat tycker jag - men vill ändå trycka på att det viktigaste måste vara att vara sann mot sig själv (dvs kyrkan måste vara sann mot sig själv).

Och det är inget konstigt med att vi ber i kyrkan - så skäms Kyrkans Tidning att göra det till en "dålig" nyhet!

(Eller så får väl prästerna göra som en präst gjort vid en skolavslutning, som jag berättat om förut. När skolavslutningen nästan var färdig i kyrkan så säger prästen: " Nu får jag inte lov att uttala välsignelsen över er - men skolverket har inte sagt något om StarWars - så… May the force be with you!")

Ur POSK:s handlingsprogram

Känslan av samhörighet med Svenska kyrkan beror mycket på de kyrkliga kontakterna under barn- och ungdomstiden. Konfirmationsseden viker och de ungdomar som idag väljer att konfirmeras är i minoritet. POSK menar att det är nödvändigt att prioritera barn och ungdomar. Unga människor behöver mötas av vuxna som är närvarande där ungdomarna befinner sig, till exempel i skolan eller i gemenskapen på internet.

Gudstjänstlivet måste erbjuda möjligheter för familjer och ungdomar att delta. Kyrkan måste använda många olika former för att involvera barn och ungdomar, såväl traditionella som nyskapande för att behålla deras engagemang.

Kyrkans Tidning: Få svenskar är emot skolavslutning i kyrkan>>
Kyrkans Tidning: Bön under skolavslutning strider mot reglerna>>
Kyrkans Tidning Ledare: Låt barnen komma till kyrkan>>
Dagen: Bön på skolavslutning mot reglerna>>
Leo Hotter blogg: Låt inte kyrkan reducerat till att enbart vara en lokal>>
Dan Bernsprång blogg: Skolavslutningar i kyrkan>>

Skolavslutningar i kyrkan

Från Dan Bernspångs blogg har vi fått tillåtelse att publicera följande bloggpost>>

Hörde idag på radion att den vanliga diskussionen om skolavslutningar i kyrkan är igång igen. Vid den här tiden på året så får vi alltid höra om detta. Får man hålla avslutningen i kyrkan eller inte?

En jurist på skolverket svarade idag att man får ha avslutningen i kyrkan antingen om skolan inte har en tillräckligt stor lokal själva, eller om det är tradition på skolan att man har avslutningen där. Tydligt nog kan man tycka. Det är alltså ok att fira skolavslutning i kyrkan. Men det är sällan så enkelt som man kan tro.

Juristen påpekar att man inte får be eller välsigna och man får inte sjunga psalmer, eftersom det är ”religiöst”. Det är i och för sig bra att skolverket vet att bön, välsignelse och psalmsång är religiösa uttryck. Men man kan fråga sig varför man tillåter ”den blomstertid nu kommer” om man nu är emot psalmer och böner. Svaret blir att den förknippas med sommar. Att man i vers två sjunger: ”de skola oss påminna Guds godhets rikedom, att vi den nåd besinna, som räcker året om” och i vers tre ”skall icke då vår tunga lovsäga Herren Gud” spelar tydligen i sammanhanget ingen roll. .

Hur det än är med konsekvensen här så tycker jag att vi som kyrka bör fundera på om det är viktigt för oss att ha skolavslutningen, och i så fall varför det är viktigt.

Som jag ser det är det roligt och trevligt om skolan väljer att lägga sin avslutning i kyrkan, men om det betyder att vi slätar ut vår identitet helt och hållet tycker jag att det är bättre om vi tackar nej till skolan om de frågar. Det måste finnas en ömsesidig respekt mellan skola och kyrka om detta skall fungera. Ena sidan skall inte behöva lägga sig platt.

Så jag säger ja till skolavslutningar i kyrkan om man visar ömsesidig respekt, annars tycker jag att det är bättre att vi säger nej.

/Dan Bernspång
Kyrkoherde i Backa församling, Göteborg

P4 Skolavslutning i kyrkan - men inte religiöst>>

Skolavslutning i Örgryte nya kyrka juni 2009, Orkesterklassen spelar "Sommartider" och Den blomstertid nu kommer"

Biskop kritiserar svenska skolan

Biskop Antje Jackelén har skrivit en debattartikel i Sydsvenskan. Artikeln har rubriken "Konfessionslös skolan en chimär">>

Biskop Antje skriver:

När barn förbjuds att se julkrubban i kyrkan – samtidigt som de i skolan utsätts för något som liknar psykologiskt kvacksalveri – kan man då tala om en konfessionslös skola?

Den helt bekännelsefria skolan tycks vara en chimär. Slänger man ut en beprövad bekännelse genom framdörren kommer en annan, ofta mindre beprövad, in genom bakdörren. Illusionen att stå över alla bekännelser stryper den kritiska hållning som behövs, inte minst i skolan.

Nu är frågan om barnens julkrubbebesök kanske inte så mycket en fråga om religiös som om kulturell bekännelse.

Europeisk kultur är djupt präglad av de stora kristna berättelserna. Utan dem går det varken att förstå Händels Messias, Ingmar Bergmans filmer, Elisabeth Ohlson Wallins fotoutställningar eller Sveriges största kulturarv, kyrkobyggnaderna.

Jag är glad att biskop Antje tar upp just den här frågan. Och jag håller helt med henne i kritiken. Jag förundras ständigt över rädslan för religionen, rädslan för bön eller välsignelse. Visst - jag vet att bön kan förändra, hela och hjälpa. Jag tror att välsignelsen har betydelse. Men för den personen som inte tror på det… varför är det farligt?

En kyrkoherde i Göteborg talade för ett par år sedan om den stora glömskan. Om när den större delen av Sveriges befolkning har glömt de stora berättelserna som finns i bibeln. Svenska kyrkan måste ta ett folkbildningsansvar för att glömskan inte skall sprida sig och ta över.

Som biskop Antje skriver:

Vem tar ansvar om en generation döms till främlingskap inför ett levande kulturarv?

I POSKs handlingsprogram skriver vi:

Känslan av samhörighet med Svenska kyrkan beror mycket på de kyrkliga kontakterna under barn- och ungdomstiden. Konfirmationsseden viker och de ungdomar som idag väljer att konfirmeras är i minoritet. POSK menar att det är nödvändigt att prioritera barn och ungdomar. Unga människor behöver mötas av vuxna som är närvarande där ungdomarna befinner sig, till exempel i skolan eller i gemenskapen på internet.

Gudstjänstlivet måste erbjuda möjligheter för familjer och ungdomar att delta. Kyrkan måste använda många olika former för att involvera barn och ungdomar, såväl traditionella som nyskapande för att behålla deras engagemang. POSK menar att en stark barn- och ungdomsrörelse är viktig för kyrkan och stöder Svenska Kyrkans Unga.

Läs i tidningen Dagen>>
Läs i Kyrkans Tidning>>

Skolavslutningar och Svenska kyrkan

Kyrkans Tidning skriver om skolavslutningar och kan berätta att fortfarande sker cirka varannan avslutning i kyrkan. Den artikeln ligger tyvärr inte ute på nätet men du kan läsa den här på sidan 2>>

Lars B Stenström skriver också bra på sin blogg Stillsam om detta med skolavslutningar och Svenska kyrkan.
Han skriver om Christer Sturmark, Humanisterna, som i radioprogrammet Människor och Tro intervjuas. Så här skriver Stenström:

Han använde det märkligaste argument som hittills förekommit i diskussionen. Argumentet utvecklades ungefär: kyrkan tillhör vårt gemensamma kulturarv och därför bör alla få använda kyrkorna! Det är rimligt att ge prästen ledigt, sa Sturmark. Är inte det lite orättvist mot vaktmästare, städare och kantorer, vars tjänster man på många håll vill nyttja?

Till argumentet hörde att man ju betalar till underhållet av kyrkorna via skattsedeln. Betänk då att man betalar även till landets försvar vilket inte innebär att man kan låta officerarna gå hem och använda regementets lokaler för egna syften.

POSK säger i sitt handlingsprogram:

För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa kontaktpunkter med så stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter och delaktighet i samhället. Centrum i kyrkans liv är alltid gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.

Löjligt stolt

OK - Det här har inget med POSK att göra alls. Men jag är bara så löjligt stolt över min dotter och hennes orkesterklass. Här spelar de sin sista spelning tillsammans vid avslutningen den 11 juni. Lyssna på Spring Fever och John Browns other body.


De är bara så grymt duktiga tycker jag.

Sen kommer två låter till. Sommartider och den Blomstertid nu kommer. Och hör glädjen när sista tonen ljuder och alla ungarna har sommarlov!

Avslutning i kyrkan?

Nu närmar vi oss skolavslutningarna. Och åter blommar debatten och diskussionen upp om var skolavslutningarna skall hållas…
Både på tidningen Dagen och Kyrkans tidning skriver man om Diskrimineringsombudsmannens direktiv att hålla avslutningen på en neutral plats. Kd Göran Hägglund ger sig in i debatten och skriver "Låt kulturerna mötas i kyrkan".

Mina barn kommer att ha sin avslutning i kyrkan. Men vi har fått hem en lapp där vi blivit lovade att barnen inte skall utsättas för någon välsignelse. Prästen kommer dock att medverka (hela programmet fanns med). För den som inte vill vara med på avslutningen i kyrkan (av religiösa eller andra skäl) ordnas en egen avslutning på skolan. Föräldrarna skall då skriva på och lämna in en lapp.

Jag skrev här om skolavslutningen när jag var med på barnens julavslutning i höstas. Den var också i kyrkan. Jag har alltid varit kritisk till att kyrkan inte tar tillfället i akt när kyrkan kommer. Men då, där i höstas, så insåg jag, att vi inte behöver göra så mycket. Rummet talar för sig själv. Att prästen är närvarande - och också då fick läsa julevangeliet. Det talar för sig själv.

Ur POSKs handlingsprogram läser jag:

POSK menar att det är nödvändigt att prioritera barn och ungdomar. Unga människor behöver mötas av vuxna som är närvarande där ungdomarna befinner sig, till exempel i skolan eller i gemenskapen på internet.

Gudstjänstlivet måste erbjuda möjligheter för familjer och ungdomar att delta. Kyrkan måste använda många olika former för att involvera barn och ungdomar, såväl traditionella som nyskapande för att behålla deras engagemang.

Om det innebär att vi erbjuder en lokal för avslutning, klockor som ringer samman, närvaro och en präst - så tror jag att det är bra. Som en grund, en första start, för ungdomarna att våga hitta tillbaka till kyrkan. Att låta väggarna, kulturen och atmosfären tala för sig själv.

Julavslutning i kyrkan!

Idag tog jag en timme ledigt för att vara med under barnens julavslutning. Den hölls i Örgryte nya kyrka.

Avslutningen började med att prästen hälsade alla välkomna. Sen fick vi lyssna till kyrkklockorna, vi sjöng Nu tändas tusen juleljus och sen läste prästen julevangeliet från barnens bibel. Sen pratade hon en stund. Efter spelade orkestern julsånger. Och ett lång radda sånger från Disneys julafton. Två elever läste dikten Tomten av Victor Rydberg och illustrationer från en bilderbok visades på en skärm.
Sen delas det ut stipendier till "Bästa kompisen" i klass sju, åtta och nio. Och sen delades det ut stipendier till de i klass åtta och klass nio som hade bästa betygen. Till våren skall det också delas ut stipendier till dem som har höjt sitt betyg mest sedan hösten. Efter att lärarkören sjungit "We wish You a merry Christmas" var avslutningen till ända. Allt sammans tog cirka en timme.

Vad har då barnen fått ut av detta kan man tänka? Prästen pratade inte något om Jesus i sin utläggning.

Men jag kom och tänka på vad kyrkoherde em Lennart Widing har sagt. (han var förövrigt kyrkoherde i Örgryte församling). Han varnade för den stora glömskan! När folk inte känner igen de stora berättelserna. Och då tänkte jag att genom att skolan fick vara med i kyrkan idag, lyssna till kyrkklockorna, vara i kyrkorummet, höra julevangeliet - så har de fått med sig något. Ett frö, en av de stora berättelserna som har förändrat världen.















Klass 9 orkesterklass spelar.