Betänkandena är klara

Nu finns betänkandena tillgänliga på kyrkomötets webbsida. Du hittar allt här.

Kyrkomötets webbsida: Betänkandena

Eller läs direkt här:

Betänkanden

Kyrkomötets första session 2012 resulterade i 48 betänkanden, fördelade på följande utskott:

Budgetutskottets betänkande B 2012:1-2
Ekonomi- och egendomsutskottets betänkande EE 2012:1-5
Ekumenikutskottets betänkande Eu 2012:1-6
Gudstjänstutskottets betänkande G 2012:1-5
Kyrkolivsutskottets betänkande Kl 2012:1-12
Kyrkorättsutskottets betänkande Kr 2012:1-3
Organisationsutskottets betänkande O 2012:1-6
Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande TU 2012:1-9
Klicka på respektive länk för att läsa ett betänkande och de dokument som är relaterade till det.

Budgetutskottets betänkande B2012:01

Budgetutskottets betänkande B2012:02

Ekonomi- och egendomsutskottets betänkande EE2012:01

Ekonomi- och egendomsutskottets betänkande EE2012:02

Ekonomi- och egendomsutskottets betänkande EE2012:03

Ekonomi- och egendomsutskottets betänkande EE2012:04

Ekonomi- och egendomsutskottets betänkande EE2012:05

Ekumenikutskottets betänkande Eu2012:01

Ekumenikutskottets betänkande Eu2012:02

Ekumenikutskottets betänkande Eu2012:03

Ekumenikutskottets betänkande Eu2012:04

Ekumenikutskottets betänkande Eu2012:05

Ekumenikutskottets betänkande Eu2012:06

Gudstjänstutskottets betänkande G2012:01

Gudstjänstutskottets betänkande G2012:02

Gudstjänstutskottets betänkande G2012:03

Gudstjänstutskottets betänkande G2012:04

Gudstjänstutskottets betänkande G2012:05

Kyrkolivsutskottets betänkande Kl2012:01

Kyrkolivsutskottets betänkande Kl2012:02

Kyrkolivsutskottets betänkande Kl2012:03

Kyrkolivsutskottets betänkande Kl2012:04

Kyrkolivsutskottets betänkande Kl2012:05

Kyrkolivsutskottets betänkande Kl2012:06

Kyrkolivsutskottets betänkande Kl2012:07

Kyrkolivsutskottets betänkande Kl2012:08

Kyrkolivsutskottets betänkande Kl2012:09

Kyrkolivsutskottets betänkande Kl2012:10

Kyrkolivsutskottets betänkande Kl2012:11

Kyrkolivsutskottets betänkande Kl2012:12

Kyrkorättsutskottets betänkande Kr2012:01

Kyrkorättsutskottets betänkande Kr2012:02

Kyrkorättsutskottets betänkande Kr2012:03

Organisationsutskottets betänkande O2012:01

Organisationsutskottets betänkande O2012:02

Organisationsutskottets betänkande O2012:03

Organisationsutskottets betänkande O2012:04

Organisationsutskottets betänkande O2012:05

Organisationsutskottets betänkande O2012:06

Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande TU2012:01

Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande TU2012:02

Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande TU2012:03

Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande TU2012:04

Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande TU2012:05

Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande TU2012:06

Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande TU2012:07

Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande TU2012:08

Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande TU2012:09

Det betänkandet som berör strukturutredningen är Organisationsutskottets betänkande O2012:02 

Frimodig kyrka blogg: Kyrkomötets betänkande är färdiga>>

Kyrkomötets förslag när det gäller strukturfrågor

Från Kyrkomötets MyNewsDesk>> hämtar jag följande pressmeddelande:

Kyrkomötet tillbaka i november för ett stort beslut i strukturfrågan

SVENSKA KYRKAN - 2012-09-28 16:32

Foto: AlexMartin/IKON

Kyrkomötet samlar 251 folkvalda ledamöter som väljs i kyrkovalet.

Kyrkomötets första session i Uppsala avslutades i dag och kyrkomötet återsamlas till beslutssessionen måndagen den 19 november 2012.  Under den gångna veckan har kyrkomötet ägnat sig åt utskottsarbete – däribland behandlat skrivelsen om kyrkans framtida struktur och organisation.

Organisationsutskottet ställer sig bakom kyrkostyrelsens skrivelse Strukturfrågor. För Göteborgs kyrkliga samfällighet föreslås en övergångstid på fyra istället för två år.
- Svenska kyrkans församlingar får genom förslaget ökade möjligheter att ägna sig åt sin grundläggande uppgift: gudstjänstliv, diakoni, undervisning och mission, säger Torgny Larsson, ordförande i organisationsutskottet.

Utskottsbetänkandena med beslutförslag till kyrkomötet blir offentliga senast fredagen den 5 oktober 2012 och finns att läsa på http://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet/. Kyrkomötets andra session i november pågår i tre dagar till och med onsdagen den 21 november.

Kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande organ, består av 251 ledamöter från hela landet. Kyrkomötet sammanträder under två sessioner varje höst i Uppsala.

Kyrkans Tidning: Grönt ljus för nya strukturer i pastoraten>> 
Dagen: Demokratifrågan delar Svenska kyrkan>>

Lutherjubileum 2017

Blev idag uppmärksammad på att det finns en särskild sida för det Lutherjubileum som planeras 2017 - 500 år efter reformationen.

Förra året antog kyrkomötet en motion som jag hade skrivit, där jag ville att man skulle undersöka och planera ett firande 2017.

Och nu finns det alltså en webbsida med information om hur långt planeringen kommit hittills.
http://svenskakyrkan.se/reformationsjubileum2017

Där ser man. Mitt i all strukturutredning och långa utredningar och remisser och debatter - så kan vi få fira lite Luther också.

Så här skriver kyrkokansliet under rubriken "En nyckel till vår tid? Varför ska man fira reformationen idag?

Varför skall man fira reformationen idag?

• Svenska kyrkan är för det första världens största lutherska kyrka. 500-årsjubileet kan därför utgöra en rik möjlighet till teologisk fördjupning. I en tid präglad av media och snabba förändringar är det viktigt att Svenska kyrkan tar sig tid att fördjupa vad hon som luthersk kyrka står för. Den tyske Lutherambassadören Margot Kässmann har sagt: ”Luther krävde både Bibeln på tyska och skolor för alla. Det är viktigt med en bildad tro som kontrast till karnevaliseringen av livet där allt blir till underhållning och passivisering.”

• För det andra kan man se reformationen i ett bredare perspektiv som en nyckel till vår egen tid. Reformationen innebar mycket mer än att Luther spikade upp sina teser på slottskyrkan i Wittenberg. Alla kristna kyrkor i västra Europa, inklusive den katolska, reformerade sig under 1500-talet. Individen och dennes direkta kontakt med Bibeln kom att bli viktigare. Som följd av detta blev läskunnigheten och undervisning ett allt starkare historiskt tema. Den enskilde skulle själv ta till sig evangeliet. Att på detta sätt frigöra och lyfta fram individen levde vidare utanför kyrka och kristen tro under 17- och 1800-tal. Upplysningen innebar en fortsättning på reformationen som uttryck för tro på individens övertygelse.

• Jubileet kan också bli ett tillfälle att ifrågasätta den vanliga bilden av Luther som svenskens glädjedödare. Luther stod med sitt budskap nog snarare för levnadsglädje än bister självdisciplin.

Svensk Kyrkotidning skriver också om Lutherjubileet>>

Debattinlägg om kyrkans struktur

Martin Garlöv, POSK, Uppsala skriver här ett debattinlägg med anledning av det kommande beslutet i kyrkomötet i höst.
Om kyrkomötet utan ändringar i höst skulle komma att anta kyrkostyrelsens förslag att fundamentalt ändra Svenska kyrkans grundläggande organisation, och det utan bärande motiveringar hämtade ur kyrkans bekännelse och lära, då finns bara förlorare.

Det aktuella förslaget att i ett slag strukturomvandla hela Svenska kyrkan på lokalplanet bärs upp av en felaktig argumentation. Det riskerar att leda till att motiven för kyrkomötets beslut också blir fel och får konsekvenser som ingen kyrkovän kan önska sig.

Det kan bli så att en majoritet av de 251 ledamöterna och 14 närvarande biskopar ser sig som vinnare, ja rent av räddare, då de kan få för sig att de nu drivit fram en problemlösning som ska stå sig länge och ge Svenska kyrkans arbetsro. Men de kommer att bli besvikna. Liksom kyrka-statreformen och den då tillkomna kyrkoordningen till stor del var bakåtblickande, så är kyrkostyrelsens förslag tillbakablickande och kommer därför att rasande snabbt bli otidsenligt.

Det lär ha varit Strukturutredningens önskan att ett teologiskt studium skulle ha ingått i det stöd kyrkokansliet och lett fram till att en teologisk reflektion och motivering blivit en betydande del av betänkandet. Men så blev det inte, vilket framgår av kyrkostyrelsens skrivelse.

Kyrkostyrelsens förslag att församlingsmedlemmar inte längre skulle välja sin styrelse, utan att den ska ges dem uppifrån, är med rätta en mycket ifrågasatt. Bara om det som i skrivelsen kallas pastorat av kyrkomötet definieras som församling, så skulle organisationsförändringen i alla fall på papper bli demokratiskt hållbar. Och fortfarande bara på papper.

Flerpastoratssamfälligheter saknar i realiteten med kyrkostyrelsens förslag alternativ. Risken att många förtroendevalda inte ställer sig till förfogande som kandidater i kyrkovalet 2013 är för stor för att kyrkomötet ska spela med tanken att en samlad god vilja ska gör det bästa av deras beslut. Omorganisationen får då administreras av de helt nya som träder till.

Man har sagt mig att motioner om ny utredning av begravningsverksamheten kan vinna gehör över partigränserna i kyrkomötet, och att det här skulle öppna sig en väg. Ska historien skrivas så: det var kring kyrkogårdarna man kunde enas. Alltså inte kring gudstjänstens bön, lovsång och delande, som centrum i församlingens liv?

En förnyelse av Svenska kyrkans organisation behövs. Ett betydande antal medlemmar i Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan har gjort hedersamma insatser för att driva reformarbetet i rätt riktning, med stöd i bärande argument. I vår förenings ledning finns de som gjort särskilt förtjänstfulla ansträngningar. 

Nu när avgörandet närmar sig, så ska allt vägas samman. Att då komma fram till att det som såg så bra ut för en tid sedan, ändå inte bär, det kan mycket väl vara den realistiska hållning som leder till krav på direkta förändringar i kyrkostyrelsens förslag. I det korta perspektivet kan det kännas genant och sannolikt också mötas med mycket negativ kritik. Men i det längre perspektivet, som är den kristna kyrkans kännetecken, kommer det att tas emot med stor tacksamhet.

Martin Garlöv
bor i Uppsala stad
medlem i POSK 
Uppsala stift

De Ungas Kyrkomöte

Idag träffas Svenska Kyrkans Unga för att genomföra De Ungas Kyrkomöte. De kommer att gå igenom motionerna till årets kyrkomöte och ge synpunkter på dem, utifrån ett ungdomsperspektiv.

Detta har Svenska Kyrkans Unga gjort under några år och delat ut till alla kyrkomötesledamöter. Något som har varit oerhört värdefullt när vi i kyrkomötet har behandlat motionerna.

För den som vill följa med vad som händer under dagen så gör det genom twitter på #DUK12

https://twitter.com/#!/search/?q=%23DUK12&src=hash

Läs mer om De Ungas Kyrkomöte här>>

Mötet genomförs som en videokonferens på sammanlagt sex platser i landet.

Lycka till under dagen, ser fram emot att se vad Svenska Kyrkans Unga tycker om motionerna!

Kyrkans Tidning följer upp en av motionerna till årets kyrkomöte - den av POSKaren Per Ingvarsson:

Kyrkans Tidning: Hallå där…Per Ingvarsson…>>

Publicerad 20120814 10:09 

Text: Barbro Matzols

3 kommentarer

Hallå där... 

... Per Ingvarsson, stiftsadjunkt i Linköping. Du har skrivit en motion till kyrkomötet om att införa ett enklare och mer logiskt kyrkoår.

Vad är det du vill ändra på?

– Det är framför allt söndagarna under Trefaldighetstiden som är omöjliga att komma ihåg. Därför menar jag att det är lättare att komma ihåg vilken söndag det är om man vet vilken vecka det är.  Då vet man också söndagens namn. Exempelvis att den 21 söndagen under kyrkoåret också är den söndag som infaller vecka 21.

Är det här ett behov som du hört andra prästkollegor ge uttryck för?
– Är man i tjänst har man ju koll på vilken söndag det är. Så präster har väl hyfsad koll. Men jag tänker framför allt på vanligt folk och alla som är intresserade av vilken söndag det är i kyrkoåret. Och det är framför allt kyrkfolket men också allmänheten i stort som inte har en aning om vilken den tredje söndagen efter Trefaldighet är, eftersom Trefaldighet inte heller är en känd söndag.
– I Norge räknar man efter Pingst och då har man åtminstone koll på vad man räknar efter. Men då är mitt förslag ett enklare sätt för fler att veta vilken söndag det är på söndag.
Har du några förhoppningar om att motionen går igenom? 
– Jag vill att man inför arbetet med nästa Evangeliebok ska tänka på det här och diskutera ett enklare och mer logiskt kyrkoår. Men det ligger många år fram i tiden, kanske 10-15 år. Så det handlar mer om att presentera tanken för att de personer som sedan ska jobba med nästa Evangeliebok har med sig det här.
– För mig är det viktigt att redan nu väcka tanken på att det går att göra på ett enklare sätt för att fler vet vilken söndag det är i kyrkoåret.   

Barbro Matzols

barbro.matzols@kyrkanstidning.se

010-199 34 58

Till årets kyrkomöte finns POSKs ledamöter med på sju motioner. Du hittar alla POSKs motioner här>>
Mats Rimborg skrev en sammanställning av alla 62 motionerna till årets kyrkomöte som du kan läsa här: Måttligt med motioner mottagna>>

Måttligt med motioner mottagna

Tidsfristen för att motionera till årets kyrkomöte gick ut den 25 juli och på Svenska kyrkans webbplats kan man se våra representanters förslag om vad de vill göra med vår kyrka.

Sammanlagt har det kommit in 62 motioner, vilket är ovanligt få, enligt en sammanställning gjord av tidningen Dagen.Kyrkokansliet har sorterat dem stiftsvis, men det är varken särskilt konstigt eller intressant att Stockholm och Göteborg står bakom betydligt fler motioner än Visby, Strängnäs och Härnösand.

Synen på kyrkomötet som en samling av stiftsrepresentanter ligger ganska långt från hur det egentligen förhåller sig, när alla stora nomineringsgrupper har riksorganisationer som arbetar nationellt, men två motioner är ändå skrivna stiftsvis.

Alla ledamöter från Västerås stift utom en, samt biskopen, har samlat sig kring en motion om ett programarbete för kyrkliga handlingar (2012:13). Från Göteborgs stift kommer en motion undertecknad av elva (av trettio) ledamöter från sju nomineringsgrupper samt biskopen som förespråkar ett samverkansorgan med rätt att debitera begravningsavgift (2012:34). Att inte fler har skrivit under kan bero på att den kom till sent, och att motivtexten förutsätter att man instämmer i att Svenska kyrkan bör behålla huvudmannaskapet för begravningsverksamheten.

I övrigt är det bara två motioner som är underskrivna av ledamöter från mer än en nomineringsgrupp. Det finns ett förslag om kyrkotillhörighet för medlem av utlandsförsamling (2012:35) som kommer från några av ledamöterna i Rådet för Svenska kyrkan i utlandet samt ett om att stödja flykting- och asylgrupper (2012:12) som är underskrivet av tre miljöpartister och en vänsterpartist.

Om man räknar ut hur många motioner som en eller flera representanter för en viss nomineringsgrupp står bakom så vinner Frimodig kyrka både när det gäller sammanlagt antal motioner (14) och antal motioner per mandat i kyrkomötet (1,08).

Centerpartiet kommer tvåa när det gäller antalet motioner och Kristdemokraterna trea, men om man räknar motioner per mandat hamnar i stället Öppen kyrka och Miljöpartisterna tvåa och trea. Sverigedemokraterna har inte brytt sig om att motionera alls i år. Behovet av att skriva motioner för att få genomslag för sina idéer är naturligtvis större för de små partierna, och från POSKare kommer bara sju motioner.

Viktigast är förstås vad motionerna handlar om. Det är inte så lätt att kategorisera dem entydigt, men den största gruppen består av 19 stycken som har någon form av anknytning till kyrkans grundläggande uppgift; att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission.

Det handlar till exempel om att utöka antalet psalmer i psalmboken (2012:04), en motion från Frimodig kyrka om pastorala strukturer (2012:45), flera motioner om konfirmandarbete (2012:01, 17, 18 och 62), en om social ekonomi (2012:54) och två stycken om mission i Sverige (2012:22 och 23).

Tio motioner handlar om kyrkans personal, oftast dess präster och diakoner. Några folkpartister vill att kyrkliga utbildningar inte bara ska finnas i Mälardalen (2012:37), och det kan det nog finnas fler som instämmer i. Olle Burell, gruppledare för socialdemokraterna, gillar inte att några församlingar har ställt sig utanför Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation (2012:48).

Nio motioner hänger ihop med strukturutredningen. Frimodig kyrka vill ha direktval till församlingsnivån även i fortsättningen (2012:16), precis som Öppen kyrka (2012:52), och så tycker POSK också att det bör vara. Det behövs några till för att kyrkostyrelsens förslag om att församlingsråd ska utses av pastoratens kyrkofullmäktige ska falla, men låt oss hoppas på att det går att ändra på det.

Fem motioner handlar om att införa partiella samfälligheter eller liknande lösningar för att hantera åtminstone begravningsverksamheten i framtiden när de stora samfälligheterna försvinner (2012:21, 34, 36, 41 och 56).Andra ämnen som berörs är utrikesfrågor, ekonomi och miljövård. Öppen kyrka vill förenkla biskopsvalen (2012:39).

Enstaka motioner handlar till exempel om lärofrågor (2012:14 och 43), att avskaffa domkapitlen (2012:26), att avskaffa lagen om Svenska kyrkan (2012:29), och att byta ut ordet nomineringsgrupp mot partigrupp (2012:50).

 Det vanliga är att motioner till kyrkomötet avslås. Det ska bli intressant att se hur det går i år. Några av de som har kommit in är värda ett bättre öde.

Mats Rimborg
POSKs riksstyrelse

Ämne	Antal
Grundläggande	19
Personalfrågor	10
Strukturfrågor	9
Utrikesfrågor	7
Ekonomi	6
Övrigt	5
Miljövård	4
Lärofrågor	2
	62

Nomineringsgrupp	Mandat	Förstanamn	Medmotionär	Summa	Kvot
(FK)	13	13	1	14	1,08
(ÖKA)	8	7	1	8	1,00
(MPSK)	8	5	1	6	0,75
(ViSK)	3	1	1	2	0,67
(KR)	18	8	2	10	0,56
(C)	34	10	3	13	0,38
(FiSK)	13	2	2	4	0,31
(POSK)	33	6	1	7	0,21
(M)	41	5	2	7	0,17
(S)	71	5	1	6	0,08
(SD)	7			0	0,00
(KSV)	1			0	0,00
(SPI)	1			0	0,00
	251	62	15	77	0,31

Kyrkans Tidning: Sista dagen för kyrkomötesmotioner>>
Frimodig kyrka bloggar: Motionera mera…>>
BloggarDag: ÖKA-d muntration>>
Håkan Sunnliden blogg: Sju motioner till årets kyrkomöte>> 
Karin Långström Vinge: Nu ska det barnkonsekvensanalyseras>> 

Uppdaterad 2012 08 01
Kyrkans Tidning: http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/arets-motioner-till-kyrkomotet

Uppdaterad 2012 08 02
BloggarDag: Motion>>
Karin Långström Vinge: Motion till kyrkomötet 2012>>

Uppdaterad 2012 08 08
Dagen: Få motioner till kyrkomötet>>
Kristen Opinion: Motionstider>>

Skolavslutningar i kyrkan - eller inte?

Kyrkomötet beslutade förra året att ta fram ett samtalsdokument till församlingarna om skolavslutningar i kyrkan. Det var en motion som var uppe i Kyrkolivsutskottet, där jag är ordförande.

Open publication - Free publishing - More betankande

Och nu har samtalsdokumentet kommit. 14 sidor som är till för församlingarnas arbetslag och förtroendevalda, för att diskutera kyrkan och skolavslutningar.
Så här står det på intranätet, där man kan hämta materialet.

Skolavslutningen i kyrkan kan sägas utmana någons frihet från religion, samtidigt som den bejakar någon annans rätt till religion. Vad innebär religionsfriheten? Är den bara frihet från religion eller innefattar den också rätt till religion? 

Materialet Svenska kyrkan och skolavslutningar är framtaget på initiativ av kyrkomötet för att vara ett stöd till församlingar som vill reflektera över mötet mellan kyrka och skola. Mateialet vänder sig till församlingarnas arbetslag, det vill säga ideella, förtroendevalda och anställda. 

I Svenska kyrkan och skolavslutningar finns texter, illustrationer och samtalsövningar, samt en ledarinstruktion.

Open publication - Free publishing - More skolavslutning

Nå, vad tycker du? Jag vet inte själv om det var detta jag hade tänkt mig när vi gav uppdraget till kyrkokansliet - men om det är någon som har använt det här materialet och om det har bidragit till något i församlingen så är det bra.

Är det någon av er i församlingarna som har sett materialet eller fått veta om att det finns?

Ur POSKs vision och program:

Barn och ungdomar
Svenska kyrkan har ett ansvar för dopuppföljning och POSK menar att det är nödvändigt att prioritera barn och ungdomar. Känslan av samhörighet med Svenska kyrkan beror mycket på de kyrkliga kontakterna under barn- och ungdomstiden. Arbetet med konfirmander behöver stärkas och de unga ledarna lyftas fram.

Vi behöver ständigt utveckla nya vägar att möta unga människor. Det behövs vuxna som är närvarande där ungdomarna befinner sig, till exempel i skolan eller i gemenskapen på internet.

Gudstjänstlivet behöver erbjuda möjligheter för familjer och ungdomar att delta. Kyrkan behöver föryngras och använda många olika former för att göra barn och ungdomar delaktiga. POSK menar att starka barn- och ungdomsrörelser är viktiga för kyrkan och vill lyssna till och stärka Svenska Kyrkans Unga, Salt, Credo, Kriss med flera.

Lärande för alla åldrar
POSK verkar för den för nationell nivå, stiften och församlingarna gemensamma och långsiktiga satsningen på lärande och undervisning i alla åldrar. 

Kunskapen om kristen tro och Svenska kyrkans liv och uppdrag försvagas snabbt i vårt land vilket betyder att många människor saknar ett språk för en andlig längtan och för religiösa erfarenheter. POSK vill att församlingarna ska vara öppna och välkomnande för alla som söker sig dit.

Uppdatering 2012 05 30
Sydsvenskan: Kyrkdörrar stängs efter gudsförbud>>

Domkaptiel och präster

Det finns ganska många präster i Svenska kyrkan. Alla dessa har vid sin prästvigning lovat att följa vissa löften som du kan läsa om här>>

Vid prästvigningen beskrivs prästens uppdrag på följande sätt: "En präst skall predika Guds ord och förvalta sakramenten, leda församlingens bön och tillbedjan i gudstjänsten, undervisa och utöva själavård och så vara en herde för Guds hjord. En präst skall i sitt ämbete leva som Kristi tjänare, öppen för människors behov och i sitt sinne vara vänd till Gud och hela skapelsen.

Med trohet och klokhet skall prästen ge Guds folk vad det behöver för att renas och mogna i tron, så att Guds kärlek blir synlig i världen". I sina löften lovar prästen i likhet med biskopen att "med Guds hjälp och i förtröstan på Guds nåd" utöva sitt ämbete så, "att Gud blir ärad, kyrkan uppbyggd och Guds vilja förverkligad i världen".

Prästen lovar vidare att "stå fast i kyrkans tro, rent och klart förkunna Guds ord, så som det är oss givet i den heliga Skrift och så som det är omvittnat i vår kyrkas bekännelse, och rätt förvalta sakramenten". Likaså lovar prästen att följa vår kyrkas ordning och förverkliga sin kallelse med Kristus som förebild och bland människor vara ett vittne om Guds kärlek och försoningens hemlighet.

Som ni vet har det blivit en väldig diskussion om de präster som lämnat tillbaka vigselförordnandet. Kyrkomötet diskuterade denna fråga i höstas med anledning av tre olika motioner. En av dessa motioner bifalles, nämligen den av Olle Burell (S) och Karin Peres (C) som ville:

att uppdra till kyrkostyrelsen att till 2012 års kyrkomöte återkomma med förslag till åtgärder som säkerställer att samtliga präster i Svenska kyrkan innehar vigselbehörighet.

Nu skriver Håkan Sunnliden på sin blogg om hur kyrkokansliet handhar ärendet. Ett papper med fyra olika förslag har skickats ut till till samtliga stift, Svenska kyrkans överklagandenämnd, KyrkA, Vision och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Kyrkokansliet vill ha hjälp med vilket av förslagen som skulle fungera för att säkerställa att alla präster har vigselbehörighet.
Håkan Sunnliden: Hur säkerställa att alla präster har vigselförordnande>>

Och så över till en fråga som tangerar detta.
Kyrkans Tidning diskuterar i tidningen 29 mars om domkapitlen i Svenska kyrkan och säger att de dömer olika hårt och tar upp olika frågor.
Kyrkans Tidning: Domkapitlen dömer olika hårt>>

Jag tycker inte att man bara kan titta på domkapitlen. Man måste också i så fall titta på överklagandenämnden som också är en del av rättsväsendet inom Svenska kyrkan.

Systemet fick också kritik i januari av Kerstin Berglund, doktor i straffrätt. Förra året inventerade hon alla ärenden relaterade till sexuella övergrepp. Hon kritiserade domkapitlen för att inte vara konsekventa i sina handläggningar och för att det förekom att samma personer gjorde förundersökningarna och fattade beslut angående påföljder.

Och här kommer en fullständigt tokig tanke. Vi kanske inte ska ha tretton domkapitel? Vi kanske bara ska ha ett? Kyrkostyrelsen får i uppdrag att handha alla de ärenden som biskopen inte kan klara av i sin främjandeuppgift? Då kanske det skulle blir en mer rättvis bedömning? Eller kan det vara så att domkapitlen borde ha ett nätverk så att man delar varandras bedömningar vid särskilda domkapitelkonferenser? De kan ju bevara sin självständighet ändå. Eller? Det borde väl finnas praxis för sådant i alla de domstolar som vi har i samhället.

Ur POSKs program>>

Svenska kyrkan är en episkopal kyrka, det vill säga är indelad i stift med biskopar som ledare. I Svenska kyrkan har biskopen en särskild funktion för enheten inom stiftet och som förbindelselänk mellan stiftet, Svenska kyrkan på nationell nivå och den världsvida kyrkan. Tillsynen över att församlingar, präster och diakoner verkar i enlighet med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära ligger på biskop och domkapitel.

Biskop och stiftsstyrelse har att främja församlingarna i deras uppgift. POSK vill verka för att stiften lyhört uppfattar församlingarnas behov och främjar deras liv. Stiften ska inspirera till uthållighet i vår tid med en vikande traditionell kyrklighet men ett ökat andligt intresse. Församlingarnas självklara närvaro i människors viktiga livssituationer är betydelsefull.

Hälften för trosbekännelsen

Hälften är för och hälften är emot - att ändra i trosbekännelsen enligt den ekumeniska överenskommelse som gjordes på 1996 och som då antogs av SKR (Sveriges Kristna Råd). Detta skriver Kyrkans Tidning: Nja till nyöversättningar av trosbekännelsen>>

Svenska kyrkan gick ju aldrig över till de nya översättningarna, då 1996. Utan i några enstaka fall. Det var för många argument emot.
Frågan aktualiserades igen med Ola Isacssons motion (POSK). Alla stiftsstyrelser och domkapitel har fått svara på remissen tillsammans med fyra församlingar i alla stift.

Så här skrev jag 19 januari 2012 om Olas motion:

Ola Isacsson är intervjuad i Kyrkans Tidning (tyvärr fanns den artikeln inte ännu på webbsidan, men nedan är en faximil) där han säger:

- Jag vill att det ska hända något eftersom man gjort arbetet.

Den här frågan ligger också utanför processen med ny kyrkohandbok som ska börja användas 1:a advent i år under en försöksperiod på ett år.(20 procent av församlingarna i alla stift ska pröva handboken)

Och enligt tidningen råder det inte på något sätt enighet i svaren när det gäller trosbekännelse. Utan snarare jämvikt för både ja och nej.

Ett återkommande argument är att gudstjänstfirarna känner igen de nuvarande trosbekännelserna. Göteborgs stift befarar dess­utom att trosbekännelserna skulle drabbas av samma situation som Herrens bön, att två översättningar lever parallellt under lång tid.
Västerås stift och domkapitel hänvisar till sin särskilda folkkyrkotradition och vikten av att känna igen trosbekännelsen. ”Ska vi vara folkkyrka är det en omfattande sak att ändra i texter som många kan utantill” skriver man, och anser inga förändringar nödvändiga.

När jag var i kyrkan i söndags hörde jag ett samtal mellan prästen och en kyrkobesökare. Besökaren går inte i kyrkan så ofta, men är inte på något sätt obekant med kyrkan. Men argumentet var "varför ändrar ni på allting - inte ens Fader vår känner jag igen!".
… och då tänker jag i mitt stilla sinne… om den här personen regelbundet hade gått i gudstjänsten så hade en den "nya" Vår fader inte varit obekant!

Så - för vem skull har vi texterna? För dem som kommer ibland eller sällan eller för oss som regelbundet går i kyrkan?

Själv tycker jag nog att det är viktigt att vi vågar förändra och tänka nytt - när det är teologiskt förankrat och berett. Sen är det en fröjd att vila i orden som använts under många år. Men när orden slutar ha en mening och bara blir en fasad… är det då viktigt att bevara dem?
Själv funderar jag ofta på nattvardsbönen. Varför envisas prästerna med att säga "kalken" när det går lika bra att säga "bägaren"?

Läs vad jag har skrivit om trosbekännelsen förut i bloggen:

På uppdrag av kyrkomötet - remiss om trosbekännelsen #2

På uppdrag av kyrkomötet - remiss om trosbekännelsen #2. Jag skrev ju om remissen från kyrkomötet här>> . Där kan du läsa bakgrunden till varför det är en remiss, vart remissen är skickad och frågorna. Nu vill jag följa upp ...

Valblogg för POSK: Ny trosbekännelse

Det är utskickat en remiss till Svenska Kyrkans Unga, stiftsstyrelserna och domkapitlen, samt fyra församlingar i varje stift med ett nytt förslag på trosbekännelse. Nja, kanske inte en helt ny trosbekännelse, men förändring av ...

Valblogg för POSK: Trosbekännelsen

Hmm… mycket spännande. På gruppmötet så diskuterar vi de olika betänkanden som skall komma upp. Eftersom gudstjänstutskottets frågor kommer först så har vi just pratat om betänkandet som rör trosbekännelsen. Där har ...

Fakta (från Kyrkans Tidning)

Formuleringarna det handlar om

Remissinstanserna tillfrågades om synen på ett par formuleringar i SKR:s förslag och vilka förändringar man anser nödvändiga för att kunna godta nyöversätt­-
ningarna. Både de som säger ja och de som säger nej till nyöversättningarna har tagit ställning till ett antal enskilda ordval. Det här har de tagit upp:

• Jag tror eller vi tror
• Den allsmäktige Fadern eller allsmäktig Fader
• Universell, katolsk, världsvid, allmännelig eller kristen om kyrkan
• Kroppens eller de dödas uppståndelse
• Erkänna eller bekänna om dopet
• Med eller utan ’och Sonen’ om Anden.

Fakta

Nya översättningarna

De säger nej till de nya översättningarna:

Skara domkapitel och stiftsstyrelse, Västerås domkapitel och stiftsstyrelse, Lunds domkapitel och stiftsstyrelse, Göteborgs domkapitel och stiftsstyrelse, Visby domkapitel och stiftsstyrelse.

...och de här säger ja:

Uppsala domkapitel, Strängnäs domkapitel och stiftsstyrelse, Växjö domkapitel och stiftsstyrelse, Karlstads domkapitel och stiftsstyrelse, Härnösands domkapitel och stiftsstyrelse, Luleå domkapitel och stiftsstyrelse, Stockholms stiftsstyrelse.
Linköpings stiftsstyrelse säger nej till den apostoliska nyöversättningen, ja till den niceanska. Uppsala stiftsstyrelse har beslutat att inte ge något remissvar. Linköpings och Stockholms domkapitel har fått anstånd med sina svar.

Uppdaterad 20120329
Sara Sandelin, POSKs representant i Göteborgs stiftsstyrelse reserverade sig mot det nej som Göteborgs stiftsstyrelse svarade. Här är hennes reservation.

Reservation angående Remissyttrande över nyöversättning av trosbekännelserna

Svenska språket är ett språk som är levande och ständigt förändras. Att då använda sig av en text som översattes på 1500-talet och som sedan endast genomgått språklig översyn på enskilda punkter (de större av dessa på 1800-talet) ter sig märkligt. Trosbekännelserna är dessutom de enda gudstjänsttexter som inte används i en nyöversatt form.

När den pastorala bedömningen är ”att värdet av att den gudstjänstfirande församlingen känner igen sig är större än en nyöversättning”, innebär det samtidigt att man för alltid säger nej till förändringar. När skulle den pastorala bedömningen kunna bli någon annan? Hur ska den gudstjänstfirande församlingen någonsin kunna känna igen sig i något nytt? I samband men den pastoral bedömningeen behöver därför fler frågor besvaras. När blir oigenkännligheten av texten så stor att ingen känner igen sig? När slutar människor bekänna för att de inte förstår?

Värt att notera är att enligt kyrkokansliets PM är Svenska kyrkan i stort sett den enda av SKR:s medlemskyrkor som inte använder en nyöversättning av trosbekännelserna (de ortodoxa kyrkorna har nyligen tagit fram ett förslag). SKR:s nyöversättning från 1996 är dessutom förankrad inom den internationella ekumeniken.

Trosbekännelsernas ursprungstexter förenar alla kristna kyrkor. Det är därför en styrka om alla kristna i Sverige kan visa att vi bekänner samma tro genom att använda samma trosbekännelse.

Av ovanstående skäl reserverar jag mig därför mot Stiftsstyrelsens beslut till förmån för Församlingsutskottets förslag enligt nedan.

/Sara Sandelin, POSK

Uppdaterad 2012 03 04

DN.se Kyrkostift i konflikt om trosbekännelserna>>

Människofiskare på nätet

Brita Häll skriver i Kyrkans Tidnings ledare om att vara människofiskare på nätet - det vill säga att finnas på internet som kyrka.

Kyrkans Tidning: Människofiskare på nätet>>

Om det är i media som människor möter religion, vad innebär det för Svenska kyrkan? Strategiska diskussioner och försöksverksamhet för bland annat sociala medier och webb-tv pågår på nationell nivå. Men den stora utmaningen är att styra om tankebanorna på församlingsnivå: Eftersom webben är en del av vårt pastorala område, hur integreras det med det övriga arbetet, och vad ska vi göra mer och mindre av?

Brita Häll tar upp en fråga som vi är många som funderat på under lång tid. Jag är en bland flera som har lämnat in olika motioner till kyrkomötet för att väcka frågan. Biskoparna har fått brev från medarbetare som regelbundet befinner sig också ute på internet och möter sökande människor där. Ett brev som jag inte har sett något svar på ännu.

Det behövs ett pastoralt tänk. Det är helt klart.
Och för er som är oroliga. Bara för att det finns ytterligare en kanal att möta människor så slutar vi inte med de mänskliga mötena, vi slutar inte fira gudstjänst, vi slutar inte prata med varandra! Vi vet att alla inte har internet, vi vet att alla inte befinner sig på nätet. Men vi måste, precis som vi befinner oss på arbetsplatser, affärscentrum, skolor, universitet där människor är också inse att de befinner sig på nätet. Och där söker de också efter Gud och livets mening.

Hannah Krokson skriver:

Teologerna borde vara proffs, se bara på hur många olika sätt det går att tolka bibel­ord. Vad är skillnaden nu då? Jo, att det går så galet snabbt.
Det är två olika saker att tillhandahålla information på webben och att inse att webben är ett pastoralt område. Vi kan fråga oss vilket vi ansvar vi som kyrka har att visa Kristi kärlek på internet?

Kyrkans Tidning: Gud är där vi är - nu även på webben>>

Ett högaktuellt område och spännande. Jag hoppas att biskoparna tar upp frågan och ger lite vinkar om hur de vill stiften och församlingarna ska arbeta med frågan.

Ur POSKs program:

POSK menar att det är nödvändigt att prioritera barn och ungdomar. Unga människor behöver mötas av vuxna som är närvarande där ungdomarna befinner sig, till exempel i skolan eller i gemenskapen på internet

.

Ny trosbekännelse

Måste medge att jag helt hade missat att detta var på gång. Det är utskickat en remiss till Svenska Kyrkans Unga, stiftsstyrelserna och domkapitlen, samt fyra församlingar i varje stift med ett nytt förslag på trosbekännelse. Nja, kanske inte en helt ny trosbekännelse, men förändring av några ord.

Jag har de senaste dagarna varit inne ganska mycket på Svenska kyrkan webbsida och även på intranätet, så man kan ju tycka att jag borde stött på informationen om den här remissen. Men det stod om remissen i kyrkostyrelsens protokoll i december som jag missat att läsa.

Nu får jag läsa om det i Kyrkans Tidning istället Och sedan får jag veta att Socialdemokraterna (!) har lagt upp informationen på sin webbsida den 16 januari. (alltså inte Tro och Solidaritet, utan Socialdemokraternas webbsida!)
Socialdemokraterna: Trosbekännelsens nya översättning>>
Där finns också en länk till remissbrevet från kyrkokansliet.

Nu ska vi inte fördjupa oss mer i mina tillkortakommanden. Kontentan är i alla fall att trosbekännelsen är ute på remiss!

Remissen är utskickad 13 december från kyrkokansliet. Det är två frågor som remissen ställer.

Kyrkostyrelsen vill i första hand ha svar på följande frågor:
Fråga 1. Tillstyrker ni att kyrkostyrelsen föreslår kyrkomötet att anta de ekumeniska trosbekännelserna från 1996 med den ekumeniskt förankrade ändringen "allsmäktig Fader" i stället för "den allsmäktige Fadern" i den apostoliska trosbekännelsen och med formuleringen "universell" beträffande kyrkan?

Fråga 2. Om svaret är "nej" på fråga 1. Vilka förändringar anser ni vara nödvändiga för att ni ska vara beredda att tillstyrka att kyrkostyrelsen föreslår kyrkomötet att anta de ekumeniska trobekännelserna från 1996?

Bakgrunden till varför remissen är ute är det arbete som gjordes i samband med kyrkohandboksarbetet 1996. Då låg det ett förslag till en ekumenisk godkänd trosbekännelse, men Svenska kyrkan valde att inte anta den. Arbetet med den trosbekännelsen hade gjorts i Sveriges Kristna Råd.

2008 skickar Ola Isacsson (POSK) in en motion där han förslår att Svenska kyrkan ska godkänna de översättningar som tagits fram och att de ska börja användas i Svenska kyrkans gudstjänster.

Motion 2008:20 Nyöversättning av trosbekännelserna>>
Dagen (2008) Svenska kyrkan ska bearbeta trosbekännelsen>>
Motion 2009:19 Nyöversättning av trosbekännelserna>> (med hela argumentationen för varför kyrkostyrelsen ska fortsätta med ärendet!)

Kyrkostyrelsen backar inför uppdraget - man tycker det är för svårt. Men kyrkomötet säger att det ska göras ändå. Och nu är alltså förslaget ute på remiss. Och så här skriver kyrkokansliet, underskrivet av Cristina Grenholm:

Frågan om nyöversättningar av den apostoliska och nicenska trosbekännelsen har varit aktuell inom Svenska kyrkan under lång tid. Svenska kyrkan medverkade aktivt i tillkomstprocessen bakom de ekumeniskt förankrade nyöversättningar som lades fram av Sveriges Kristna Råd (SKR) 1996 och som SKR enhälligt rekommenderade sina medlemskyrkor att använda. Översättningarna har sända varit ute på remiss vid två tillfällen, dels 1996 dels i anslutning till handboksremissen 2000. Frågan har därefter varit uppe i kyrkomötet 2008 och 2009.
(…)
Svenska kyrkan har väckt frågan om en för kyrkorna gemensam översättning i SKR. En arbetsgrupp har tillsatts med deltagande från Svenska kyrkan. Det har konstaterats att det är ett mycket gediget och kompetent arbete bakom översättningarna från 1996 och att det är angeläget att detta tas till vara. Det har dessutom konstaterats att SKR inte har egna resurser för att driva ett förnyat översättningsarbete och att detta inte heller bedöms nödvändigt.

Kyrkomötet har understrukit att det är angeläget att nå fram till gemensamma översättningar. I en ny remissomgång vill kyrkostyrelsen därför ha synpunkter på hur stiften och andra remissinstanser ser på ett antal formuleringar där de tidigare remissomgångar kommit fram synpunkter på de ekumeniska översättningarna.

Remisstiden är satt till den 15 mars. Ola Isacsson är intervjuad i Kyrkans Tidning (tyvärr fanns den artikeln inte ännu på webbsidan, men nedan är en faximil) där han säger:

- Jag vill att det ska hända något eftersom man gjort arbetet.

Sen måste man väl få fnissa lite åt dagens Parsmo i Kyrkans Tidning…

Uppdaterad 2012 01 24
Tidningen Dagen: Trosbekännelsen kan få ny språkdräkt>>

Vad tycker du om sändningarna från kyrkomötet?

Från kyrkomötets facebook-grupp hittar jag följande fråga från Kristofer Runow som har hand om allt det tekniska på kyrkomötet.

Kristofer Runow

Vad tycker ni om den nya sökbara videospelaren där du kan klicka på den debatt du vill titta på och tipsa om via twitter och facebook? Vore trevligt med lite respons....:)
http://www.svenskakyrkan.tv/svkplay/kyrkomotet/2011/20111025_01/?start=00%3A05%3A30

Svenska kyrkan - Kyrkomötet 2011

www.svenskakyrkan.tv

Har du testat att titta? Hur tycker du att det fungerar? Lämna gärna respons.

Rapport från kyrkomötet

Idag har vi tagit de första besluten i kyrkomötet. De handlade om det vi diskuterade igår. Sen började vi med vår dagordning på 48 punkter som vi gick igenom mellan 10.30 till 18.45 med lunchpaus på 1,5 timme. Vi hann inte med hela vår lista, utan nästan tio punkter flyttas över till morgondagen, då vi har en helt ny lista att diskutera.

Det första som debatterades var Svenska kyrkan i utlandet. Och hur organisationen skall se ut. Och hur utlandskyrkan skall få inflytande i kyrkomötet. Och hur dessa ledamöter ska väljas. Och om det skall vara nämnd eller utskott. Debatten var mycket lång.

Och det hade varit mycket diskussioner efter utskottet lagt fram sitt betänkande. Och diskussioner och överläggningar i korridoren. Vilket gjorde att det till slut fanns ett k0mpromissat förslag som alla grupper i princip var överens om.

Och det är ju så det går till. Överläggningar, samtal, diskussioner. I plenum, vid kaffet, vid lunchen, vid särskilda möten. Och till slut så når man ett resultat som alla kan godta och som leder framåt.

På fredag morgon kommer beslutet om Svenska kyrkan i utlandet att tas - eftersom förändringarna måste passera kyrkorättsutskottet igen.

Sen diskuterades resten av ekumenikutskottets betänkanden och ekonomi och egendomsutskottets betänkanden. Sen kom vi till mitt utskott - kyrkolivsutskottet. Där blev den del väldigt långa diskussioner. Bland annat om skolavslutningar.

Vi hann alltså inte med alla kyrkolivsutskottets betänkanden och kommer, efter vi tagit beslut om allt vi diskuterat idag, fortsätta diskutera utskottets förslag.

Jag ser ett stort problem med de diskussioner som höll på alldeles för länge idag. Det var att det inte handlade om ärendet som skulle diskuteras. Utan det handlade också om sådant som låg närliggande intill. Och sådant som man ville ta upp för att det kändes angeläget. Det borde presidiet ha haft bättre koll på tycker jag. Så att diskussionen handlar om betänkandet och inte en massa andra saker.

Du kan se alla diskussioner på webben efteråt. Det skrivs också snabbprotokoll som läggs ut så snart de är färdiga.
Allt detta hittar du här>>

Nu på kvällen har det varit två frivilliga seminarier som kyrkomötet anordnade. Jag gick på det med Jonas Bromander och Ove Wikström som handlade om medlemmarna i Svenska kyrkan. Det var mycket intressant.

Det jag kan säga efter en sån här dag är att man är helt urlakad. Och imorgon skall vi samlas för nya beslut, nya överläggningar och diskussioner.

Följer du inte inte plenumdiskussionerna på nätet så kan du följa med på twitter. Då använder du #kyrkomötet så hittar du de flesta inläggen.

Här kommer en del artiklar jag hittat på nätet om kyrkomötet:

1. Kärnkraft och kloster frågor på Kyrkomötet ‎

2. VG i bibelkunskap på Kyrkomötet ‎

3. Ersättningsregler för präster utvärderas

4. Sverigedemokraterna fick underkänt i bibelkunskap

5. Vigselrätt inte bara en ordningsfråga ‎

6. Kyrkomötet återsamlas nästa vecka ‎

7. Vigselrätt tvång för alla präster

8. Svenska kyrkan delar ut kulturstipendie

• Ingen retroaktiv lagstiftning

  Trots förslaget om att det ska vara obligatoriskt med vigselbehörighet för präster i Svenska kyrkan så känner sig inte Tord orolig över sin egen situation. Han förklarar att han redan i dag är tillräckligt gammal för att gå i pension och säger dessutom att det knappast lär bli någon retroaktiv Dagen (Sverige), 2011-10-20

• Det rör sig i rätt riktning - men det går trögt

  Ledare/Hudiksvalls Tidning Igår inledde Svenska kyrkan årets kyrkomöte. Ett trossamfunds årskonferens är väl egentligen inte något ämne för ledarsidan. Om det inte vore så att Svenska kyrkan ännu är en politiskt styrd kyrka. Trots att Svenska kyrkan sedan länge är skild från staten. 2011-09-28
• 
  
• Kyrkomötet startar i Uppsala Textstorlek Tipsa andra Årets kyrkomöte drar igång i veckan. Totalt har 98 motioner kommit in. Motionerna handlar om så vitt skilda ämnen som Andligt ledarskap och EU-bidrag. Även vigsel mellan samkönade par har det motionerats om. Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta Dagen (Sverige), 2011-09-26
• Kyrkomötet återsamlas>>

Kyrkans Tidning: Uppretad frågestund om Svenska kyrkan i utlandet>>
Kyrkans Tidning: Utjämning av kostnader skall utredas>>

Dödshjälpdebatt utan inblandning av religion?

I Kyrkans Tidning läser jag att en riksdagsgrupp har lämnat in en motion om att Sverige skall legalisera dödshjälp.
Kyrkans Tidning: Riksdagsgrupp för aktiv dödshjälp>>
Det är ledamöter för (FP), (MP, och (C) som gått samman om motionen med rubriken Självbestämmande vid livets slut Motion 2011:12So532>>

I motionen skriver motionärerna:

Nu har en ny fråga av samma karaktär börjat diskuteras – vem har rätt att besluta om våra kroppar när vi närmar oss livets slut? Är det politikerna och lagboken? Eller läkarsamfundet? Eller bibeln och religiösa samfund? Vi menar att det måste vara den enskilde själv, precis som i alla andra delar av livet. Det är också självklart att det är lika rätt att samhället ska stötta och hjälpa i denna del av livet. Kanske ännu viktigare just här.
(…)
Frågan om döden är känslig i vårt samhälle idag. Men den måste kunna diskuteras utan de övertoner av biblisk och gudomlig inblandning som mer ställer till problem än hjälper. Lagstiftningen måste stå fri från partisk påverkan, av vilket slag det än månde vara. Lagstiftningen ska skydda den enskilda, värna hennes rättigheter och skyldigheter, säkerställa likabehandling inför lagen och upprätthålla själva samhällsstrukturen. Men lagstiftning och politiker måste också vara i takt med sina medborgare. Annars uppstår en klyfta, en gråzon där människor struntar i lagen och agerar ändå, men då utan rättssäkerhet och insyn. I frågan om självbestämmande vid livets slut anser vi inte att det är bra med detta enorma gap mellan människors uppfattning i frågan och det politiska systemets inställning. I Sverige har ett par olika mätningar gjorts och där pekar resultatet på att stödet för egenmakt vid livets slut stöds av 80–90% av befolkningen. Nu kan riksdagen inte vägra ta i frågan längre. Det har därför bildats ett partiöverskridande nätverk i riksdagen för att bättre kunna belysa och debattera denna fråga. En klok och omsorgsfull beredning av förändring av lagstiftningen är nödvändig. Där kan debatten i sig komma att ge värdefulla insikter.

Jag håller helt med motionärerna när de vill ha en debatt i frågan. Men jag anser, med eftertryck, att det är oerhört viktigt att Svenska kyrkan och präster, diakoner, förtroendevalda, församlingsbor får vara med och vara aktiva i den debatten - med de argument som de har från sin utgångspunkt i sin kristna tro och bibeln.

För givetvis handlar det om människans värde. Att våga se varje människa. MEN… att generellt lagstifta så att det blir OK med hjälp till mord eller hjälp till självmord ställer jag mig mycket kritisk till!

Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Jag är inte för aktiv dödshjälp. Jag är för god pallitativ vård. Och jag tycker att Svenska kyrkan måste vara mycket aktiv i den här debatten och peka på alla svårigheter det innebär med en förändrad lagstiftning.

(och jag påpekar igen. Detta är ingen fråga som POSK driver. Detta är mina personliga åsikter!)
Några av mina tidigare inlägg i frågan:

Nästa stora fråga? Dödshjälp?

27 Jan 2010

Dödshjälp eller livshjälp? #5

17 Jun 2010

Dödshjälp eller livshjälp?

18 Mar 2010

Dödshjälp eller livshjälp? #2

20 Mar 2010