Stort eller litet pastorat

I radio P4 Västmanland meddelas idag att 139 pastorat i Svenska kyrkan i Västerås stift ska bli nio pastorat.

SVENSKA KYRKAN

Storpastorat ska spara pengar åt Svenska kyrkan

  Nyheter P4 Västmanland

 

139 pastorat i Västerås ska enligt ett förslag bli nio. Svenska kyrkan hoppas kunna spara pengar på längre sikt.

Den dåliga ekonomin slår även mot Svenska kyrkan. För att spara pengar föreslås nu en stor omorganisation som innebär att de administrativa enheterna, pastoraten, slås ihop och att de folkvalda ledamöterna blir färre.

"På lång sikt kanske en farlig utveckling"

I Västerås måste Svenska kyrkan spara sju miljoner kronor.
– Dessa är nödvändiga förändringar som måste vidtas. Det är inte ett alternativ att bara förbli vid det gamla, säger Sven Sörbring, förvaltningschef i Svenska kyrkan i Västerås.
– Vi måste hushålla bättre med resurserna i framtiden, vi vet att vi får knappare resurser och då är den här förändringen en absolut nödvändighet, säger Sven Sörbring till P4 Västmanland.

Ett pastorat är en administrativ enhet och i det så samverkar församlingarna bland annat om ekonomiska frågor och personalfrågor.
Förhoppningen inom Svenska kyrkan är att man genom att slå ihop alla små pastorat kan effektivisera verksamheten och därigenom spara pengar.
– Har man en relativt stor enhet så kan man klara vakanser och tjänstledigheter på ett helt annat sätt än om man har väldigt små enheter, för då blir man väldigt sårbar, säger Sven Sörbring.

Sven Sörbring säger att de flesta inte kommer märka av övergången till storpastorat, eftersom förändringen framförallt sker bakom kulisserna.
Men demokratiforskaren Bengt Lundell vid Lunds universitet varnar för att åtgärderna kan göra Svenska kyrkan mindre demokratisk på sikt.

Detta eftersom antalet folkvalda ledamöter minskar:
– Risken med detta är att det blir längre mellan medlemmarna i kyrkan och de som är förtroendevalda.  Det här är av flera skäl på lång sikt en farlig utveckling, säger Bengt Lundell till P4 Västmanland.

Men Sven Sörbring anser att man inte behöver oroa sig för demokratin inom Svenska kyrkan, eftersom man samtidigt som antalet ledarmöter minskar stärker de lokala församlingarnas inflytande:
– Det är en fråga som vi kommer följa väldigt noga, för det är viktigt att vi är en folkkyrka, och demokratiaspekten är väldigt viktig, säger Sven Sörbring till P4 Västmanland.

Reporter
Max Pröcklnyheterna.vstm​@sverigesradio.se

Att det är stora organisationsförändringar på gång är ju något som vi förtroendevalda i Svenska kyrkan har vetat om under en längre tid. Är det bra eller dåligt med stora pastorat?

Jag tycker att fördelen överväger betydligt mer än nackdelarna.
Det är det stora pastoratet som får ansvar för de grundläggande uppgifterna, gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Det är pastoratet som får ansvaret för ekonomin och personalen. Detta betyder att ungdomsverksamhet eller konfirmandverksamhet kan bedrivas i den delen av pastoratet där ungdomarna finns. Eller ett diakonicenter kan byggas upp för att serva ett större område än en församlingsgräns.

Och inom pastoratet kan det bildas församlingar runt varje invigt kyrkorum. Runt varje kyrka där det finns minst fyra personer som vill vara med och ta lokalt ansvar, kan det bli församlingar. Om man vill. Minimum för det ansvaret är att vara med och se till att det firas regelbundna gudstjänster (och dessa kan mycket väl vara lekmannaledda!)

Det innebär att Svenska kyrkan har alla möjligheter att leva och frodas på ett sätt som inte var möjligt förut. Anledningen till att vi också delar på de stora administrativa kostnaderna är ju att vi ska få pengar och resurser över till vår verksamhet. Gudstjänster, konfirmander, diakoni osv.
Och som det också står inslaget ovan - det gör också att man blir mindre sårbar i händelse av sjukdom och så vidare.

Och framförallt så går det att ordna församlingarna och pastoraten på ett sätt som är det bästa lokalt. Inte så att det blir lika överallt i landet. Utan allt kan lokalanpassas.

Detta kommer kräva goda, engagerade och kloka förtroendevalda. Vill du vara med och ta ansvar för Svenska kyrkan där du bor? Engagera dig i din lokala POSK-grupp eller ta kontakt med POSK i ditt stift för att höra hur du kan göra!

Ur POSKs vision och program:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är en demokratisk riksorganisation för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda i Svenska kyrkan utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti. POSK är den klart största grupp som förser kyrkan med beslutsfattare och samtidigt står helt självständig från de politiska partiorganisationerna. POSK bidrar på alla nivåer aktivt till utvecklingen av Svenska kyrkan.

Storpastorat i Göteborg eller inte?

Med anledning av diskussionen om ett storpastorat i Göteborg eller inte så har argumentens vågor gått höga. För och emot. Bra eller dåligt. Förkastligt eller genomförbart.

Själv har jag, efter att ha funderat fram och tillbaka, fastnat för att det bästa för Göteborg vore just att genomföra ett storpastorat. Mina argument är framförallt de solidariska och att kunna behålla "Svenska kyrkan i Göteborg" som numera är ett begrepp som har börjat rota sig och som stärkt kyrkan i Göteborg.

Tre ledamöter i Göteborgs stiftsstyrelse skrev i Kyrkans Tidning (nr 38/2012) en debattartikel där de pläderade just för att stiftsstyrelsen skulle besluta om ett pastorat och inte dela upp i 6-9 pastorat, som har varit på förslag och utredningar från stiftet.

Kyrkans Tidning: Flera pastorat är inte modellen>>

Nu har stiftets biskop Per Eckerdal, skrivit en debattartikel där han svarar och framför sina argument.

Kyrkans Tidning: Storpastorat riskerar underminera stiftsarbete>>

Biskop Per avslutar sin debattartikel med:

Det är min förhoppning att stiftsstyrelsen i Göteborg tar sitt ansvar som hela stiftets organ och fattar de beslut som krävs för att inrätta ett klokt antal pastorat i Göteborg. Om man istället väljer modellen med ett pastorat får man också ta ansvaret för konsekvenserna:
1.  Kyrkoordningens intention skadeskjuts när det gäller möjligheten för den formellt tillsatta kyrkoherden att i praktiken ta det ansvar som lagts på henne/honom.
2 Man öppnar för att ett stort antal komministrar (25-30) i praktiken kommer att fungera som församlingskyrkoherdar utan att man prövar behörigheten för kyrkoherdetjänst enligt Kyrkoordningen.
3 Ett demokratiskt problem som ligger i att nära 300 000 medlemmar får ett enda demokratiskt valt kyrkoråd.
4  Solidariteten blir en solidaritet mellan göteborgsförsamlingarna och man bygger en mur mot resten av stiftet som ställs utanför.
5 Göteborgs stift kommer efterhand att undermineras och omöjliggöras som stiftsgemenskap.

Jag skulle vilja bemöta dessa argument.
1. Vad är en kyrkoherde?
Jo, en kyrkoherde ska leda alla verksamhet i en församling. Ska gemensamt med kyrkorådet ansvara för att den grundläggande uppgiften blir utförd. Kyrkoherden har också ansvar för tillsyn att all verksamhet utifrån Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. (KO 5 kap)
Hur blir detta skadeskjutet bara för att en kyrkoherde har ett ansvarsområde stort som en biskop? Är det rädslan för en "konkurrent"? Eller är det bara ovanan att tänka i nya banor?

2. Biskopen är rädd att det kommer komministrar som blir församlingherdar som inte skulle klara av behörigheten som kyrkoherdar. Det är ett argument jag inte riktigt förstår. Vi ställer väl inte särskilda krav på kyrkoherden som präst som vi inte ställer på en komminister? Idag ska kyrkoherdarna ha genomgått en särskild utbildning - varför skulle det bli någon skillnad? Oavsett vad tjänsten heter? Och jag tror faktiskt inte att det räcker med 25-30 församlingsherdar. Vi har 62 kyrkor i Göteborg. Vi skulle kunna ha 62 församlingar!

3. Jag håller med om att det är ett demokratiskt problem med valet. Å andra sidan… varje församling får ett församlingsråd. Med minst fyra personer. Den övre gränsen för hur mågna som kan vara med i församlingsrådet är inte satt.
Det rådet ska tillsättas (enligt organisationsutskottets och kyrkostyrelsens förslag) efter hörande av ett medlemsmöte. För att säkerställa att församlingen har inflytande över de som kommer att leda verksamheten. Det blir en större närhet och en bättre närdemokrati på den lokala nivån.

4. Den solidaritet som idag finns inom Göteborgs kyrkliga samfällighet (och som har funnits sedan starten i mitten på 1800-talet. Svenska kyrkan i Göteborg har alltid haft samfällighet och delat på det ekonomiska och har inte haft enskilda starka församlingar) bygger på en gemensam vilja att dela uppgifterna inom Göteborg.
Möjligheten att dela den solidariteten med övriga delar av stiftet tror jag inte på något sätt kommer att öka om det blir fler pastorat. Snarare tvärtom. Och de murar som biskopen talar om har stiftet själva varit med att bygga upp genom de under lång tid ganska frostiga relationerna mellan stiftet och samfälligheten.

5. Det sista argumentet att en stiftsgemenskap skulle undermineras och omöjliggöras förefaller mig tagit ur luften. Det ligger väl på biskopen att hålla ihop stiftet? Och varför det skulle omöjliggöras genom ett stort pastorat med 30-60 små församlingar är för mig en gåta.

Stiftet uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet. Församlingslivet! Inte pastoratet. Utan just församlingen. Om det i Göteborg då finns 30-60 församlingar så är väl inte det något problem.

Jag kan lova att vi i POSK kommer att ta ansvar för att Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära kan fortsätta att gestaltas i gudstjänst och liv och att församlingarna tar ansvar för den grundläggande uppgiften (efter sin lokala förmåga).

(illustrationen från Per Eckerdals debattartikel)

Dag Sandahl: Till Tro>>

Kyrkomötets förslag när det gäller strukturfrågor

Från Kyrkomötets MyNewsDesk>> hämtar jag följande pressmeddelande:

Kyrkomötet tillbaka i november för ett stort beslut i strukturfrågan

SVENSKA KYRKAN - 2012-09-28 16:32

Foto: AlexMartin/IKON

Kyrkomötet samlar 251 folkvalda ledamöter som väljs i kyrkovalet.

Kyrkomötets första session i Uppsala avslutades i dag och kyrkomötet återsamlas till beslutssessionen måndagen den 19 november 2012.  Under den gångna veckan har kyrkomötet ägnat sig åt utskottsarbete – däribland behandlat skrivelsen om kyrkans framtida struktur och organisation.

Organisationsutskottet ställer sig bakom kyrkostyrelsens skrivelse Strukturfrågor. För Göteborgs kyrkliga samfällighet föreslås en övergångstid på fyra istället för två år.
- Svenska kyrkans församlingar får genom förslaget ökade möjligheter att ägna sig åt sin grundläggande uppgift: gudstjänstliv, diakoni, undervisning och mission, säger Torgny Larsson, ordförande i organisationsutskottet.

Utskottsbetänkandena med beslutförslag till kyrkomötet blir offentliga senast fredagen den 5 oktober 2012 och finns att läsa på http://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet/. Kyrkomötets andra session i november pågår i tre dagar till och med onsdagen den 21 november.

Kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande organ, består av 251 ledamöter från hela landet. Kyrkomötet sammanträder under två sessioner varje höst i Uppsala.

Kyrkans Tidning: Grönt ljus för nya strukturer i pastoraten>> 
Dagen: Demokratifrågan delar Svenska kyrkan>>

Det var det här med partiernas inblandning

Jag har semester och befinner mig på ett sommarläger på Hjälmareds folkhögskola. Underbara dagar med god undervisning, mycket gudstjänster, härliga samtal och umgänge med nya och gamla vänner.

Det går dock inte att helt släppa jobbet och jag känner nu att jag måste kommentera de artiklar som jag hittat och som varit publicerade på Corren.se

Niklas Adell skrev ett inlägg den 11 juli "Kyrkan måste skötas på kyrkans vis" där han skarpt kritiserar den kommande organisationsförändringen som kyrkomötet förväntas ta beslut om i höst.

För de flesta som tror och vill göra nytta åt Gud i Svenska kyrkan kommer den nya organisationen inte att fungera. Ty i en kyrka är det de kyrkliga modellerna som fungerar. Förstås.

Förändringen motiveras med bättre resursanvändning. Jag på gräsrotsnivå inser att det inte handlar om det, ty den nya organisationen försvårar de personliga relationer utan vilka en kyrka inte kan existera. "Effektiviteten" i den grundläggande personstrukturen minskar.

Det går dock inte att stoppa förändringen inom den beslutsapparat som de politiska partierna själva har krängt på Svenska kyrkan. Här hjälper nog bara utomparlamentariska metoder.

Han får svar från Sten Persson (c) den 16 juli "Svenska kyrkan en självklar del av vårt svenska samhälle" där Sten Persson försvarar partiernas närvaro i Svenska kyrkan.

För Centerpartiet har Svenska kyrkan alltid stått mitt i byn. Kyrkans centrala roll för både familj och samhälle har av tradition setts som omistligt. Vårt parti har alltid gett kyrkan vårt stöd, både ideologiskt och praktiskt, som förtroendevalda och ideellt engagerade.

Våra grundläggande värderingar - människors lika värde och rättigheter, människolivets okränkbarhet, stöd till svaga och utsatta, jämställdhet - stämmer helt överens med det vi anser att Svenska kyrkan skall omfatta och försvara. Det innebär också att vi förespråkar de många små församlingarnas tillvaro. Det krav som har funnits intill nu om att det ska firas minst en gudstjänst varje söndag för att få räknas som en församling kommer troligen att tas bort av kyrkomötet i höst.

Detta kommer att få stor betydelse särskilt för alla våra små landsbygdsförsamlingar. Sedan är det en annan fråga om ekonomin för att avlöna präster, diakoner, musiker, pedagoger, administratörer och kyrkogårdsarbetare m fl yrkeskategorier.

Då kan bildandet av stora pastorat ibland vara nödvändigt. Lösningen ligger dock inte alltid i storleken utan ibland är frivillig samverkan mellan skilda enheter inom kyrkan att föredra.

Min erfarenhet är att det inte skiljer sig i värderingar mellan de s k opolitiska nomineringsgrupperna inom Svenska kyrkan och t ex förtroendevalda från centerpartiet om att ha kyrkans bästa för ögonen.

På detta svarar Niklas Adell den 18 juli "Partiernas agenda för kyrkan uppenbar"

Redan på 1940-talet sade (S) om kyrkan: "det demokratiska samhället har ett behov av att kontrollera även denna del av samhällslivet" och att bästa sättet för det "är att behålla statskyrkan, att modernisera den, reformera den, demokratisera den, använda den så långt det är möjligt som ett det demokratiska samhällets verktyg".
(…)
Sten Perssons insändare ger fler exempel. Uppräkningen av vad Svenska kyrkan omfattar och försvarar stämmer bra med de politiska partiernas värderingar, medan huvudpersonen i kristen tro, Jesus, och varje kristen kyrkas huvudärenden, frälsningen, det eviga livet och förlåtelsen, lyser med sin totala frånvaro. Den söndagliga högmässan som livsnerv och hjärtslag i varje församling tänker "kyrkomötet" avskaffa i höst, meddelar Sten Persson, och ger därmed ytterligare ett exempel på de politiska partiernas våldtäkt på Svenska kyrkan.

Vad säga om detta?

Jo, för det första - det finns inga "opolitiska" grupperingar i kyrkovalet. Det finns däremot partipolitiskt obundna grupperingar. Det vill säga, grupperingar som inte har ett politiskt parti som dikterar vilka frågor som ska drivas eller avgöras inom kyrkan. Det är en mycket stor skillnad. Självklart är varje kyrkopolitiker politisk - det vill säga tar demokratiska beslut.

Sen anser jag att Niklas Adell har fel när han säger att organisationsförändringen kommer att försvåra för Svenska kyrkan. Jag tror istället att det kan blir mycket bättre. (För väldigt många församlingar runt om i Svenska kyrkan blir det ingen organisationsförändring alls!) Jag tror till exempel att de församlingar som de senaste åren tvingats läggas samman med närliggande församling, lägga ner sina gudstjänster och läggas i "malpåse", kan uppstå igen. Bara det finns fyra intresserade människor som vill driva församlingen, se till att där firas regelbunden gudstjänst och det finns en präst som är ansvarig.

Är inte detta precis det vi vill? Fira gudstjänst? Sprida ordet? Låta människor vara med och ta ansvar?

Det Sten Persson skriver om att kravet på söndaglig gudstjänst ska tas bort låter nog mer drastiskt än det är. Och jag kan tycka att det inte är ett särskilt lyckat förslag från utredningen att ta bort det kravet. Men… jag kan förstå det i praktiken. Det kan finnas små församlingar där det blir ogörligt att ha kravet på gudstjänst varje vecka. Där man kanske måste börja med färre gudstjänster i månaden.

Ska detta då hindra oss från att låta folk komma samman i en församling? Ska detta hindra oss från att låta människor ta ansvar för att det överhuvudtaget kommer till gudstjänster och ett gemensamt böne- och bibelliv? Nej!

Förslaget "Närhet och samverkan" är ett mycket bra förslag på organisation. Jag tror också att utredarna faktiskt har haft Svenska kyrkans bästa inför ögonen när de har lagt sitt förslag. De människorna som suttit med i utredningen är människor som går i kyrkan, vill att Svenska kyrkan ska fira gudstjänster och att gudstjänsterna ska möta människors behov och längtan efter Gud.

Sen håller jag helt med Niklas Adells kritik mot de politiska partierna. Jag anser inte att de politiska partierna har i kyrkan att göra! Och med de politiska partierna menar jag inte personerna. Jag menar att de personer som är engagerade i kyrkan absolut ska vara med och ta ansvar i kyrkan. Oavsett om de är centerpartister, socialdemokrater eller annat.

Men de ska vara valda för att de har ett förtroende i sin församling, inte för att de blivit nominerade av ett politiskt parti. De ska vara nominerade för att de har ett kyrkligt intresse. Inte för att driva en partipolitisk linje. De ska vara nominerade för att de har Svenska kyrkans intresse för ögonen. Inte för att representera ett politiskt parti.

Ur POSKs vision och program:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.
(…)
POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är en demokratisk riksorganisation för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda i Svenska kyrkan utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti. POSK är den klart största grupp som förser kyrkan med beslutsfattare och samtidigt står helt självständig från de politiska partiorganisationerna. POSK bidrar på alla nivåer aktivt till utvecklingen av Svenska kyrkan.
(…)
De olika kyrkliga traditioner och inriktningar som ryms inom Svenska kyrkan utgör en rikedom, och förutsätter att alla är beredda att respektera varandras olika uppfattningar och att följa demokratiskt fattade beslut. Toleransen för oliktänkande behöver öka, liksom ödmjukheten hos alla som gör anspråk på att stå för den enda sanna uppfattningen i olika frågor. Vi i Svenska kyrkan behöver bli bättre på att hantera konflikter och härbärgera olika uppfattningar. POSK har idéer för framtiden och vill leda utvecklingen mot en kyrka som karaktäriseras av mångfald och respekt.
(…)
Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.

Med detta sagt ska jag återgå till min semester och lägret. Temat på lägret i år är "kallad" och vi får höra många bra föredrag och bibelstudier om att vara kallad. Det är viktigt med påfyllning!

Vad säger biskoparna?

I alla stift, samfälligheter och många församlingar så håller man på att fundera på hur den nya organisationen i Svenska kyrkan kommer att gestalta sig efter kyrkomötets beslut i november.

I de stora samfälligheterna blir det störst förändring. Och jag som sitter i kyrkonämnden i Göteborg (med en samfällighet på 30 församlingar) vet att diskussionerna vågor har gått höga. Dessutom har vårt stift (Göteborg) funderat vad som händer om hela samfälligheten blir ett enda stort pastorat - och därför skickat ut en remiss med ett förslag på att bryta upp samfälligheten så det blir sex pastorat istället för ett.

Nu ska jag inte fördjupa mig i för- och nackdelar med detta.

Men jag saknar en sak när det gäller strukturutredningen.

Det är biskoparnas synpunkter på vad en kyrkherde är, hur en pastorat ledning ska se ut och vilka uppgifter som ska ligga på denna pastorala ledare. Eller har jag missat något? Har någon av biskoparna sagt något i denna fråga? Eller biskopskollegiet? Hänvisa mig gärna dit då, så jag också kan läsa.

För det är klart att en kyrkoherde som har ansvaret för ett pastorat med många församlingar har ett helt annat pastoralt ansvar en en kyrkoherde som har ansvar för en församling med en kyrka.

Vad säger biskoparna om den här typen av ledarskap? Vad är viktigt? Hur ska det se ut?
Och vad säger biskoparna om vad en församling är?

Jag tycker själv att denna pusselbit är en av de saknade länkarna i hela organisationspusslet som gör att vi inte kan se hela bilden och få helheten klar.

En handbok på väg

Just nu befinner jag mig i Umeå hos en av våra styrelsemedlemmar, Lars-Gunnar, för att komma lite längre med vår organisationshandbok. Vi har skrivit, strukturerat, klippt och klistrat. Det kan nog bli något av det här.

Jag passar också på att testa att blogga direkt på min telefon, det var en app jag hittade när jag åkte tåg igår.

KyrkA om organisationsförändringar

Jag fick en broschyr i min brevlåda om att annonsera i olika tidningar. Ett uppslag berättade om en tidning "för alla beslutfattare inom Svenska kyrkan". Tidningen heter Kyrkfack.

Jag hade aldrig hört talas om den här tidningen. Så jag tänkte att jag är väl ingen beslutsfattare i Svenska kyrkan (har suttit i kyrkoråd sedan 1990-2009 och kyrkomöte sedan 2001.) Men skam den som ger sig.

Det visade sig att Kyrkfack är KyrkAs medlemstidning och jag hittade den på nätet. I senaste numret var temat organisationsförändringar och där var en stor artikel om strukturutredningen (vars sista remissdag är idag!)
Spännande att se vad KyrkA tycker och tänker och skriver om organisationsförändringarna.

Äntligen en arbetskamrat!

När man som jag är ensam anställd på en organisation så har man ju inga arbetskamrater i vanliga fall. När jag är ute och träffar POSK-grupper och så träffar jag ju mycket trevligt folk. Men så är det ju tyvärr inte varje dag.

Men just idag och imorgon har jag en arbetskamrat. Det är Lars-Gunnar från styrelsen som har kommit till Göteborg i två dagar för att vi skall kunna arbeta med en organisationshandbok för alla POSK-grupper.

Vi hoppas att kunna presentera något för POSK-grupperna under hösten, där det är tänkt att alla grupper skall få hjälp med stort och smått som rör förening, valet och engagemanget i församling och kyrka.

Just nu är det en enda röra med papper, idéer och tankar - men vi hoppas kunna få ordning på det under dessa två dagar.

Dagens fråga no9

Detta är den sista frågan från Kyrkodag Väst. Den handlar om Nämnderna.

Dagens fråga no8

Dagens fråga från Kyrkodag Väst handlar om Domprostens roll i ett stort pastorat och biskopsmötets syn på utredningens förslag.

Dagens fråga no7

Dagens fråga från Kyrkodag Väst och strukturutredningen handlar om kontrakten och kommande utredningar

Dagens fråga no2

Dagens fråga om strukturutredningen handlar om församlingsråd, kyrkoråd, kyrkobyggnader och uppgifter

Dagens fråga no1

Jag kommer nu att lägga upp en fråga per vardag, från Kyrkodag Väst 9 april, när Hans-Olof Andrén presenterade strukturutredningen. Alla frågorna kommer under dagen att laddas upp på You Tube - så vill du inte vänta in så kan du se dem i eftermiddag.

Den första frågan handlar om stiftet ansvar - hur gör man med kyrkor som är sammanbyggda med församlingshem om stiftet skall ta ansvar för kyrkorna och vem bestämmer om kyrkorna?

Tips från Livet i Svenska kyrkan

På bloggen Livet i Svenska kyrkan, berättar Martin Garlöv om roliga och positiva saker som händer i Svenska kyrkan. Idag hittade jag en bloggpost där som handlade om en uppsats som han hittat.

Att organisera med känsla : en fallstudie av hur en intern organisation inom Svenska Kyrkan, och dess problem, kan förstås.

Martin skriver om uppsatsen:

Åsa Magdalena Rydhard kommer fram till att ett pastorat, en församling är en kyrklig organisation som utgör ett emotionellt nätverk med - vad hon kallar - en gestaltande verksamhet som verkar likt en metafor för sina medlemmar men också för samhället i stort. Pastoratets unika karaktär som emotionellt nätverk är viktigt att ta hänsyn till i arbetet med management. Det påverkar valet av metoder i arbetet med organisationsutveckling, ledarskap och kommunikation.

Läs hela bloggposten här>>

Utan att ha läst hela uppsatsen kommer jag att tänka på min bloggpost om "Är kristna mer lyckligare?", där amerikanska forskare kommit fram till att kristna är lyckligare, men att detta inte berodde på deras tro utan på det sociala nätverk man finner i sin församling och sin gemenskap. Läs bloggposten här>>

Bilden är lånad från Umeå webbsida och har inget med texten att göra.

Så här säger POSK om rekrytering och utbildning:

Utbildningarna till tjänst i kyrkan ska tillföra den kompetens som församlingarna behöver för att fullgöra sitt uppdrag att fira gudstjänst, bedriva undervisning och utöva diakoni och mission. Svenska kyrkans anställda måste ha en god teoretisk och praktisk utbildning. POSK anser att teori och praktik behöver integreras mer med varandra och delar av utbildningarna bör vara gemensamma. Diakonvigning är ett uttryck för viljan till livslång tjänst i kyrkan. Svenska kyrkans diakonutbildning bör öppnas för fler yrkesgrupper inom kyrkan.

Svenska kyrkan måste bli bättre på att rekrytera kandidater för tjänst inom kyrkan. Den gudstjänstfirande församlingen är den naturliga basen för rekrytering. Att finna blivande kyrkoarbetare är en viktig uppgift i alla församlingar och stift. Programmet Volontär i Svenska kyrkan är ett sätt att låta unga människor pröva tjänst. Det är avgörande för rekryteringen av kyrkomusiker att ungdomar tidigt uppmuntras och får möjligheter att musicera. Därför bör kyrkomusikernas tjänster också innefatta instrumentalundervisning. Rekryteringen måste förstärkas för att undvika att det uppstår brist på kvalificerade kyrkomusiker i Svenska kyrkan.

Varje församling behöver väl fungerande arbetslag där företrädare för de olika kompetensområdena måste ha en hög yrkeskompetens och kunna verka tillsammans för att församlingens grundläggande uppgift ska bli utförd på ett bra sätt.

Såväl kyrka som samhälle är stadda i ständig förändring och därför anser POSK att en ny utbildningsorganisation också bör innefatta möjligheter till kontinuerlig fortbildning för alla.