Dagen efter valvakan…

Vi var många som igår satt framför TV-apparaten och följde valvakan. Jag har konstaterat på facebook att många av mina vänner också gjorde så - somliga blev glada, somliga blev besvikna - men båda sidor uttrycker en stor oro över att Sverigedemokraterna nu sitter i Sveriges riksdag. Och det är en oro som jag delar.

I kyrkans värld är jag partipolitiskt obunden - därför där är det Svenska kyrkans intressen som måste gå först, att vi får fira gudstjänst, lovsjunga och prisa vår Gud, att vi får lov att bedriva mission, diakoni och undervisning. För att vi skall kunna få göra det i Svenska kyrkan så behöver vi dela det gemensamma målet och det är detta som är det viktigaste.

I POSK - Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, så har vi med människor från de flesta etablerade partierna i riksdagen. Här finns människor som i de allmänna valet har ställt upp för och arbetat med alliansen och här finns människor som har ställt upp för och arbetat med de röd-gröna. Och det är styrkan med POSK - det är något som jag är glad och stolt över, mångfalden!

Nästa vecka samlas vi till kyrkomötet för första gången sedan kyrkovalet för ett år sedan. Diskussionerna om valsamarbete med den ena eller andra för de olika grupperna har förts under året.

Som jag har skrivit flera gånger på min blogg så hade jag önskat att vi som är de partipolitiskt obundna grupperna (POSK (33), Frimodig kyrka (13) och ÖKA (8)) skulle valsamarbetat (när utskottplatserna fördelas) för att markera att vi tre grupper är en stor gemensam obunden grupp. Tillsammans har vi 54 mandat vilket gör att den obundna gruppen stark. Det gäller att se att de människor som röstar i kyrkovalet faktiskt gjort en kraftig markering att man inte vill ha partipolitik i kyrkans frågor. Tyvärr ville inte ÖKA göra det samarbetet.

Brygubben skriver på sin blogg>> om det kommande kyrkomötet i förhållande till det riksdagsval som nu har varit och hur Svenska kyrkan bör förhålla sig till Sverigedemokraterna. Han tycker det är viktigt att Svenska kyrkan demokratiseras och tar avstånd från de politiska systemen.

Svenska Kyrkan ska själv bestämma om sina demokratiska arbetsformer, utan styrning eller ens inblandning av allmänpolitiska partier. Genom att stärka folkrörelsedraget i Svenska Kyrkan och förnya demokratin så att banden mellan församlingarna, stiften och kyrkomötet stärks kommer också SD förlora sin plattform i just kyrkomötet. Den bortre parentesen om det partisystem med ett val till kyrkomötet helt frikopplat från livet i de många församlingarna och stiftens beslutande fullmäktige bör sättas omgående. Så kan ske om socialdemokrater och moderater tar sitt ansvar.

Kyrkomötet samlas om en vecka, för första gången efter förra årets kyrkoval, redan då bör samtal föras mellan nomineringsgrupperna om att skyndsamt reformera Svenska Kyrkans demokratiska organisation. Och det som Svenska Kyrkan minst av allt behöver är att ombuden i kyrkomötet apar efter blockpolitiken som med gårdagens val visade sig få så negativa följder. Redan i valet av kyrkostyrelser och rikskyrkliga nämnder kommer de politiska partiernas företrädare i kyrkomötet att få bekänna färg. Vad sätter de främst? De värden som den kristna kyrkan står för eller partiintresset?

Och han fortsätter:

När kyrkan med kraft hävdar människovärdet i ord och handling, då kommer detta med att synas i media bli en följd. Intresset från journalister och redaktioner kommer, när det finns en berättelse som engagerar och trovärdiga handlingar.

En som med ord och handling har tagit debatten och pratat om människovärdet är Mikael Mogren, POSK, från Uppsala. En av de sakerna som han har gjort är att i somras under Almedalsveckan ta en debatt med Nationaldemokraterna - på plats.

Läs i Kyrkans Tidning här>>
Silobreaker>>
Tidningen Dagen>>

POSK säger om demokratin i Svenska kyrkan:

Demokrati

Att Svenska kyrkan har en demokratisk uppbyggnad tillhör hennes identitet och betraktas som en självklarhet. Demokratin har sin grund i varje enskild kristens ansvar för kyrkan. Dopet är den grundläggande vigningen till tjänst och ansvarstagande i kyrkan. Utformningen av demokratin kan dock skifta över tid. Alla frågor kan inte heller bli föremål för ett enkelt demokratiskt avgörande, eftersom Svenska kyrkan är knuten till sin evangelisk-lutherska bekännelse. Det är därför särskilt viktigt hur hanteringen av lärofrågor är utformad. I en episkopal kyrka av Svenska kyrkans karaktär har biskoparna en särskild läro- och tillsynsfunktion. POSK menar därför, att biskoparna ska vara fullvärdiga ledamöter i kyrkomötet och förutom sin roll i läronämnden ges ett särskilt inflytande när kyrkomötet beslutar i lärofrågor.

Ett enklare och billigare valsystem bör införas. Indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte speglar bättre dessas uppgifter. Stiftsfullmäktige behandlar frågor som rör församlingar, inte enskilda medlemmar. De frågor som kyrkomötet behandlar rör i första hand kyrkans interna regelsystem och dess verksamhet på nationell nivå, det vill säga församlingarnas gemensamma arbete och kyrkans identitet. Särskilt viktig är behandlingen av lärofrågor.

POSK menar därför, att ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte måste ha en församlingsförankring och bör väljas indirekt, av kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd. För kyrkans trovärdighet måste partipolitiseringen brytas. Svenska kyrkans beroende av de politiska partierna är ett arv från den tid när kyrkan var en del av den offentliga sektorn. Kyrkan måste nu tydligare framträda som trossamfund och folkkyrka. På församlingsnivå bör kyrkliga val bli personval.

Gud och valet

Idag har tidningen Dagen och Frälsningsarmen haft en seminarium i Almedalen med temat "Religionen som politisk drivkraft". Läs mer här>>

Magnus Hagevi, forskare vid Linköpings universitet säger att delar av frikyrkligheten tenderar rent statistiskt att välja kristdemokraterna i större utsträckning än en bred allmänhet. Bland individer aktiva inom Svenska kyrkan finns en statistisk överrepresentation för centern.

Kyrkans Tidning har gjort en undersökning av hur präster tenderar att rösta. MP och KD var vinnare enligt den undersökningen. Du kan läsa den i valbilagan här>>

Läs hela Kyrkans Tidnings artikel om seminariet här>>

Debatten kom att handla om i vilken utsträckning religion och politik egentligen hör ihop. Riksdagsledamoten Désirée Liljevall (S), medlem i Föreningen humanisterna, framförde att ett problem när religion och politik blandas samman är att det kan göra en logisk politisk diskussion omöjlig. På en fråga från Kyrkans Tidning kunde hon dock inte nämna några konkreta exempel från svensk politik då detta inträffat. Samtidigt underströk hon respekten för skilda trosuppfattningar i det offentliga samtalet.

 ___________________________
Vi som är med i POSK tycker det är självklart att vi inte skall ha partipolitik i Svenska kyrkan. För då är det svårt att sätta kyrkan före partiet. Däremot så är det självklart att ett politiskt engagemang påverkar hur jag vill engagera mig och verka i kyrkan (och i samhället).

På samma sätt måste politiken förstå att mitt kyrkliga engagemang för med sig konsekvenser i mitt liv i samhället och när jag röstar. Jag röstar givetvis på ett parti som bäst överensstämmer med de värderingar och de frågor som jag tycker är viktigast.

Vi lever i ett samhälle som är sekulärt men där det finns många starka inslag av religion. Detta måste få ta plats. Att som de personer som förra veckan ringde in till RingP1 (som jag skrev om här>>) som ville få bort allt kristet i valet, (i det här fallet personifierade av kristdemokraterna) det kommer aldrig att bli möjligt.

För då måste vi ta bort religionsfriheten, åsiktsfriheten och yttrandefriheten. Och det hoppas jag att ingen vill.

I POSKs handlingsprogram står det:

POSK nominerar kandidater som är förtrogna med Svenska kyrkan och har ett engagemang i dess gudstjänst- och församlingsliv. POSKs kandidater är alltid partipolitiskt obundna i de kyrkliga sammanhangen, men vissa tar också samhällsansvar genom att verka inom ett allmänpolitiskt parti i exempelvis kommunen.

POSK vill att Svenska kyrkan ska vara en fri kyrka som vågar tala klarspråk i vårt samhälle och i världen. Detta främjas av möjligheten att ta på sig kyrkliga förtroendeuppdrag utan krav på bundenhet till de politiska partierna. POSK rekryterar sina kandidater oberoende av vederbörandes politiska uppfattning eller eventuella medlemskap i politiskt parti.

Uppdaterad 9 juli kl 14.00
Stillsams blogg (Lars B Stenström) berättar också om seminariet som han var och lyssnade på.

Skall vi bränna 50000 för att visa på den orimliga valkostnaden?

Med anledning av den debatt och diskussion som pågått sedan Fi brände av 100000 kronor i förmiddags, fick POSKs kassör en ide.

Kanske skulle vi låta bränna 50000 kronor som en symbol för den orimliga valkostnaden som Svenska kyrkan lägger ut på valet!

50000 kronor är bara en tusendel av vad valet kostar i onödan!

Nu gäller det bara att vi hittar någon som kan sponsra oss med pengarna...

Valbevakning

20 09 2009 var det kyrkoval. Inför det valet skrev Kyrkans Tidning och Dagen om kyrkovalet och gjorde flera olika intervjuer med personer som de tyckte var intressanta. Kyrkans Tidning gjorde bland annat en artikelserie med partiledarna. Ja, nu var det alltså inte de nomineringsgrupper som ställer upp i kyrkovalet som var det viktiga - utan det var partiledarna i riksdagen som blev intervjuade.

I och för sig så handlade frågorna om Svenska kyrkan och valet. Bland annat fick vi veta att varken Fredrik Reinfeldt eller Mona Sahlin tillhör Svenska kyrkan.(läs vad jag skrev på min blogg då>>)

Nu är det val igen. Den 19 september är det riksdagsval och tidningen Dagen har dragit igång en rejäl valbevakning och gjort många artiklar och intervjuer. Nu senast med Maud Olofsson som berättar att centern är inte intresserade av att prästerna bestämmer i kyrkan och det är ett av deras argument för att ställa upp i kyrkovalet.

Maud Olofsson nämner klimatarbete och socialt engagemang som frågor där kyrkan spelat en viktig roll. I nästa sekund använder hon frågor om kvinnliga präster och vigsel av homosexuella som bevis för att politikerna behövs i kyrkan.

Så när politikerna och prästernas uttolkning av Bibeln krockar så är det politikerna som ska bestämma?

- Jag menar att det ingår i folkkyrkan att diskutera hur kyrkan ska vara och agera. Kyrkan är alla vi som är medlemmar. Sen är prästerna uttolkare av det kristna budskapet som man predikar, men det kan ju vi andra också vara. 

Kyrkan Tidning har också dragit igång en slags valbevakning med en blogg som de skriver tillsammans med Sändaren. Du kan läsa den bloggen här>> , där finns fyra bloggposter hittills. (det finns en länk till den på POSKs bloggsida också)

Tidningen Dagen har bloggat under en längre tid. Du hittar deras blogg här>>. (det finns en länk till den på POSKs bloggsida också) Där hittar du länkar till deras artiklar och deras inspelningar på intervjuerna. Här hittar du också valspecial på Dagen>>

När det gäller intervjun med Maud Olofsson så har den genomgått många turer innan det ens blev en intervju - och om jag förstått det rätt så blev det till sist en telefonintervju.

Det uttalande som Maud Olofsson gjort i tidningen Dagen har föranlett några reaktioner. På bloggen hos Frimodig kyrka skriver Jan-Anders

Olofsson verkar inte ha funderat speciellt mycket över att Svenska kyrkan är en bekännelsekyrka där prästerna har fått ett speciellt uppdrag att värna om bekännelsen och att detta är en förutsättning för att kunna vara en folkkyrka. Olofsson verkar överhuvudtaget inte fatta att de politiska partiernas inbladning i kyrkan är starkt ifrågasatt år 2010. 

På bloggen Stillsam undrar Lars B Stenström

Vilken kyrka tillhör Maud Olofsson egentligen? Tillhör hon verkligen den kyrka som riksdagen stiftat en lag om? I Lagen om Svenska kyrkan § 2 står det: Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka som i samverkan mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete bedriver en rikstäckande verksamhet. I lagen står det alltså att präster (kyrkans ämbete) i samvekan ska driva kyrkans verksamhet. Då måste de ju vara med att leda och bestämma!

Både Frimodig och Stillsam ställer helt relevanta frågor till Olofsson.

Både (s) och (c) verkar mycket bestämda med att det är viktigt att finnas kvar i kyrkopolitiken och ställa upp som partier i kyrkovalet. Men varför? När kyrkan inte får vara med i samhället, när barnen inte får gå till kyrkan på skolavslutningar, när religionen skall sorteras bort och ut och bara bli ett pittoreskt inslag i samhället. Som bara skall finnas för ceremonier och tröst när det är sorg.

Nej, det är inte därför vi finns som kyrka! Det är en del av kyrkan - men det är inte därför vi finns bara! Vi finns som kyrka för att vi vill tala om att Jesus Kristus i alla högsta grad är en levande Gud som vill leva med oss, för oss och ibland oss.

En viktig uppgift för POSK är att skapa möjligheter för och uppmuntra människor med engagemang i Svenska kyrkans gudstjänst- och församlingsliv till att också ta ansvar som förtroendevalda i kyrkan. 

POSK vill att Svenska kyrkan ska vara en fri kyrka som vågar tala klarspråk i vårt samhälle och i världen. Detta främjas av möjligheten att ta på sig kyrkliga förtroendeuppdrag utan krav på bundenhet till de politiska partierna. POSK rekryterar sina kandidater oberoende av vederbörandes politiska uppfattning eller eventuella medlemskap i politiskt parti.

Mandatbidagens vara eller inte vara…

I Kyrkans Tidning står det flera artiklar idag om de nedskärningar i budgeterna som måste göras för att få ekonomin att gå ihop på nationell nivå i Svenska kyrkan. Beslut som kyrkomötet har tagit.

Tuffa sparkrav för kyrkan kommande år>> 
Friedner bekräftar avsteg från turordningsregler>> 
Uppmanad ta sin väska och gå hem>>

En av de utgifter som är ganska stora för Svenska kyrkan är den demokratiska processen. Och det är viktigt - demokrati ska få kosta. Men det skall inte få kosta hur mycket som helst.

Till exempel kan Svenska kyrkan spara på mandatbidraget till kyrkomötet. Före förra valet höjdes mandatbidraget rejält, vilket gjorde att POSK hade möjlighet att anställa en person, nämligen mig.

Men - och det är oerhört viktigt att komma ihåg - POSK var väldigt tydligt emot att höja bidraget. (Från början var det inte ett mandatbidrag utan ett utbildningsbidrag som man fick per mandat. POSK använde då pengarna för att göra utbildningsresor föra sina ledamöter. Nu heter det mandatbidrag och måste inte särskilt användas för utbildning). När förslaget trots allt gick igenom valde POSKs styrelse att anställa en informatör som bland annat skall arbeta för att få fler POSK-grupper och stöjda de som redan finns.

Något annat som Svenska kyrkan kan spara in på är de direkta valen. Dessa val kostar oss oerhörda massor pengar och vi i POSK vill att vi åter skall införa indirekta val till alla nivåer utom till den lokala. På det viset så kan vi spara minst 50 miljoner kronor per val och vi är övertygade om att det blir ett säkrare och mer demokratiskt val för Svenska kyrkan.

Partipolitik och Svenska kyrkan

Idag har moderaten Hans Wallmark skrivit en insändare hos tidningen Dagen. Läs här>>

Han är förvånad över ett telegram med anledning av (S), (MP) och (V)s budget, där det kunde tolkas som att Svenska kyrkan var positiv till budgeten. Nu var det för all del en enskild tjänstman som hade lämnat en kommentar - men Hans Wallmark skriver;

Samtidigt är alltid vanskligt när Svenska kyrkan uppfattas ta ställning i partipolitiserade frågor inför val, och det gäller alldeles oavsett om det handlar om alliansen eller vänstersidan.

Hmm… varför väljer då Hans Wallmark att ställa upp för moderaterna i kyrkovalet? Varför är det viktigt att det finns politiska partier att rösta på i kyrkovalet - om man sen inte skall gå ut och göra partipolitiska utspel? Varför skall partierna påverka kyrkan när kyrkan inte kan få påverka partierna? Är det skillnad?

Då undrar jag varför Hans Wallmark inte istället ställer upp för någon av de obundna grupper som finns i kyrkomötet, POSK och Frimodig. (Jag nämner tyvärr inte ÖKA eftersom deras företrädare så tydligt på POSKs årsmöte deklarerade att de inte kände sig som en del av den obundna rörelsen utan hade mer samhörighet med de politiska partierna, se här>>)

Eller var problemet här att den som hade uttalat sig var för det parti som inte Wallmark företrädde?

I POSKs handlingsprogram står det:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är en demokratisk riksorganisation för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda i Svenska kyrkan utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti. POSK är uppbyggt av lokalorganisationer och stiftsorganisationer, och arbetet inom POSK följer svensk demokratisk tradition. POSK nominerar kandidater som är förtrogna med Svenska kyrkan och har ett engagemang i dess gudstjänst- och församlingsliv. POSKs kandidater är alltid partipolitiskt obundna i de kyrkliga sammanhangen, men vissa tar också samhällsansvar genom att verka inom ett allmänpolitiskt parti i exempelvis kommunen.

(…)
POSK vill att Svenska kyrkan ska vara en fri kyrka som vågar tala klarspråk i vårt samhälle och i världen.

Svenska kyrkan måste givetvis på påtala när saker är bra eller dåligt - oavsett vem som har sagt eller skrivit det. Perspektivet måste alltid vara kyrkans och det kan inte få finnas något som är för "heligt" för att uttala sig om.

Svenska kyrkan skall inte ta ställning för eller emot det ena eller andra blocket. Men skall, med sin erfarenhet, påtala vilka konsekvenser detta får för världen, jorden eller samhället.

Frivillig, förtroendevald och arvode…

Att arvodesreglerna inom Svenska kyrkan ser olika ut i landet, tror jag inte är helt obekant. På vissa ställen i landet få man alltid ersättning när man till exempel har varit på ett kyrkoråd.

I Göteborg har jag aldrig, under de snart 20 år jag har suttit med i beslutande organ i Svenska kyrkan, fått arvode som ledamot i ett kyrkoråd. Inte förrän de två sista åren när vi införde ett litet arvode till dem som var ordförande. Anledningen till detta var att ordföranden hade fått en mängd nya uppgifter, t.ex. som att hålla lönesamtal och utvecklingssamtal med kyrkoherden.

I Göteborg får vi ersättning för sammanträden i gemensamma kyrkofullmäktige samt om man sitter med i nämnder. Det här kan man givetvis ha synpunkter på, men så ser det ut nu.

På flera håll i landet har diskussionen gått hög när det gäller arvode till de förtroendevalda.

I Mora kyrkofullmäktige hade man votering och där genomfördes en höjning av ordförandes arvode, efter en lång debatt. Läs i Dalarnas tidning här>>

I Gävle föreslås också ändrade arvodesregler och det har vållat debatt i tidningen. Ordföranden i arvodeskommitten Boel Johansson (POSK) vill sänka den sammanlagda ersättningen från 2 milj om året till ca 500000 kronor. Detta har stött på patrull. Läs hela artikeln i Arbetarbladet här>>

Finns det någon grundregel för vem som skall ha arvode och vem som inte skall ha det? Nej, det är ju uppenbart att det inte gör. Har man haft ett arvode så kan det kännas självklart att de flesta inte vill bli av med det. Men argumentet att man inte skulle få någon som inte ställer upp om man sänker eller tar bort arvodet, det klingar så ihåligt i mina öron så det riktigt dånar.

I POSKs handlingsprogram står det:

POSK nominerar kandidater som är förtrogna med Svenska kyrkan och har ett engagemang i dess gudstjänst- och församlingsliv. POSKs kandidater är alltid partipolitiskt obundna i de kyrkliga sammanhangen, men vissa tar också samhällsansvar genom att verka inom ett allmänpolitiskt parti i exempelvis kommunen. (…)
POSK vill att Svenska kyrkan ska vara en fri kyrka som vågar tala klarspråk i vårt samhälle och i världen. Detta främjas av möjligheten att ta på sig kyrkliga förtroendeuppdrag utan krav på bundenhet till de politiska partierna. POSK rekryterar sina kandidater oberoende av vederbörandes politiska uppfattning eller eventuella medlemskap i politiskt parti.

Det är alltså kärleken till kyrkan, viljan att ställa sina gåvor och kunskaper till förfogande för Guds rikes utbredande som är grunden för att ställa upp. Inte att man får ett högre arvode!

Kyrkans tidning har haft ett antal artiklar som tar upp ersättning i ideella organisationer och sektorn och gör en kritisk granskning. Läs mer i Kyrkans tidning>>

En sak av två som jag tänker mycket på

Det finns två saker som jag tänker mycket på nu. Jag tänker här ta upp den ena.

Det är paneldiskussionen som vi hade på årsmötet. Jag har förstått att det var många som efteråt var ganska förvånade över vad som sades och hur det framfördes.

Det var jag också. Jag hade bjudit in de obundna nomineringsgrupperna till ett panelsamtal och varit tydlig med att det inte skulle vara en debatt.

Dock valde ÖKAs representant Bo Hansson att gå ut ganska starkt och tydligt markera att han kände större samhörighet med de politiska partierna än den obundna rörelsen. Han trodde också att ÖKA och Frimodig hade större möjligheter i kyrkovalet och att POSK skulle försvinna. Enligt honom fanns ingen framtid för POSK eftersom vi var så otydliga och inte hade något program.

Vi var väl ganska många som var förvånade över detta påhopp. Att vi har ett mycket tydligt och långt handlingsprogram påpekade också vår ordförande Hans-Olof Andrén. Vi har skrivit om nästan allting i vårt handlingsprogram. Och vi var väldigt tydliga med att vi inte kunde ta ett gemensamt beslut när det gäller äktenskapsfrågan och att det enligt den lutherska kyrkan går att ha olika uppfattningar.

Frimodig kyrka var mer öppen för att samarbeta - både med ÖKA och POSK. Men eftersom ÖKA så tydligt markerade att man inte var intresserad utan hellre vänder sig till de politiska partierna så verkar det vara omöjligt i nuläget.

Detta är något som jag djupt beklagar. Och jag funderar på hur vi kan arbeta vidare och hur framtiden blir för Svenska kyrkan och hur länge de politiska partierna skall ställa upp i kyrkovalet.

Lars B Stenström skriver om de politiska partierna i Svenska kyrkan i tidningen Dagen i artikeln "Partierna måste välja Stat eller kyrka!"
Han skriver bland annat:

Partierna som styr stat, landsting, kommun och kyrka är i majoritet på alla nivåer inom Svenska kyrkan, alltifrån församlingarnas kyrkoråd till kyrkomötet. Efterhand blir alltfler kritiska och upprörda över partistyret i Svenska kyrkan. En kyrka där politiska partimöten inleder ett stiftsfullmäktige - hur ska den kunna fungera som kritisk instans i sitt samhälle? En kyrka där man på nationell nivå samlas till regelbundna partiöverläggningar - hur ska den kunna bli en profetisk röst?

Partidominansen i Svenska kyrkan är som hämtad från ett annat samhällssystem, ett sådant våra politiker annars alltid distanserar sig ifrån. System där den politiska ledningen måste kontrollera eller tysta kyrkans egen röst.

Jag hänvisar till POSKs program där vi skriver:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är en demokratisk riksorganisation för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda i Svenska kyrkan utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti. POSK är uppbyggt av lokalorganisationer och stiftsorganisationer, och arbetet inom POSK följer svensk demokratisk tradition. POSK nominerar kandidater som är förtrogna med Svenska kyrkan och har ett engagemang i dess gudstjänst- och församlingsliv. POSKs kandidater är alltid partipolitiskt obundna i de kyrkliga sammanhangen, men vissa tar också samhällsansvar genom att verka inom ett allmänpolitiskt parti i exempelvis kommunen.

(…)

POSK vill att Svenska kyrkan ska vara en fri kyrka som vågar tala klarspråk i vårt samhälle och i världen. Detta främjas av möjligheten att ta på sig kyrkliga förtroendeuppdrag utan krav på bundenhet till de politiska partierna. POSK rekryterar sina kandidater oberoende av vederbörandes politiska uppfattning eller eventuella medlemskap i politiskt parti.

Bilden lånad från POSK i Motala>>

Tankar efter årsmötet

Igår hade POSK årsmöte, som hölls i Göteborg.

Nästan 80 POSKare från hela landet hade slutit upp till årsmötet som startade med att Jan Strid, statsvetare och forskare på JMG, Göteborgs universtitet presenterade olika trender i kyrkovalet som de kunnat se i det material som SOM-institutet har tagit fram. Det var mycket Göteborgs-perspektiv på materialet, men man kunde ändå se en del trender.

Efter lunchen hölls de sedvanliga årsmötesförhandlingarna. På årsmötet valdes Hans-Olof Andrén om till ordförande för POSK. Roland Johansson och Marie Wojidkow slutade i styrelsen och som nya styrelseledamöter valdes Anders Roos, Stockholms stift och Emma Hedlundh, Uppsala stift.

Styrelsen meddelade också man under 2011 inte planerar några gemensamma kyrkodagar, utan uppmanar stiftsPOSKstyrelserna att göra något. Gärna några stift tillsammans. Och planeringen startade genast under lördagen då bland annat kontakt togs mellan Skara, Karlstad och Göteborg som planerar en dag tillsammans. Flera andra stift tog också kontakt med varandra.

När årsmötet var slut hölls en paneldiskussion mellan Bo Hansson, ÖKA, Jan-Anders Ekelund, Frimodig kyrka och Hans-Olof Andrén POSK. Moderator var Jan Strid.
Temat för paneldiskussionen var den obundna rörelsens framtid i Svenska kyrkan.

Det blev en intressant diskussion mellan de tre grupperna. Samtalet spelades in och kommer att läggas upp på webben. Tyvärr kan det dock ta ett litet tag eftersom det kräver en del tekniska hjälpmedel.

Läs också POSK i Motala som bloggade under årsmötet här>>

Svenska kyrkan och eliten

Läs det utmärkta inlägget, Partipolitikens lerfötter, som Lars B Stenström skriver om Svenska kyrkan och partipolitiken och om Svenska kyrkan och eliten. Detta tycker jag är en utmärkt analys av läget.

När jag var på överläggningar med Göteborgs kyrkliga samfällighet hamnade jag i en diskussion som handlade just om detta, om "Eliten" och att representera dem som inte är i kyrkan.

Lars B Stenström skriver:

Trots att kyrkan försvagats och inte längre har samma betydelse för folk och nation är den en inflytelserik institution. Frekvent har partierna framhävt sin breda förankring i det svenska folket. Man har sett sig som demokratins garant. Att demokrati kan flyta i andra strömmar än partipolitiska verkar okänt. Kyrkans medlemmar är mångdubbelt fler än partiernas samlade medlemstal. Kyrkans koloss styrs egentligen av partipolitiska minoriteter. Men partierna räknar förstås hela väljarkåren som ”sin”.

Något liknande som detta har vår ordförande Hans-Olof Andrén sagt vid något tillfälle. Nämligen att medlemsantalet i partierna är så låga att skall man prata om att representera majoriteten så är det vi som är partipolitiskt obundna som gör det.

Jag hoppas att paneldiskussion, mellan de obundna grupperna i kyrkomötet, som ordnas på POSKs årsmöte på lördag, skall visa hur vi tänker oss framtiden. När de politiska partierna inte längre ställer upp i kyrkovalet.

Besök hos POSK i Nylöse församling

Igår kväll var jag på besök hos POSK i Nylöse församling. Jag behövde inte åka så långt för Nylöse församling är min grannförsamling och ligger i mitt kontrakt.

Nästan tjugo personer hade tagit sig till församlingshemmet i Utby denna underbara vårkväll för att först vara med på årsmötet och sedan för att lyssna på mig.

Nylöse församling är en av de församlingar där valresultatet i kyrkovalet har fått en annan utgång än den tänkta. Enligt valresultatet hade POSK fått sju mandat och socialdemokraterna resten. Men eftersom socialdemokraterna inte kunde fylla alla sina mandat så har nu POSK nio mandat i kyrkorådet och socialdemokraterna ett.

Då måste jag bara få citera från vårt kortprogram

vi har visioner för Svenska kyrkans framtid och är beredda att ta vårt ansvar

Precis så här är det. POSK har kandidater, människor, på sina listor som är beredda att ta ansvar för sin församling och för Svenska kyrkan. Mer från vårt handlingsprogram:

En viktig uppgift för POSK är att skapa möjligheter för och uppmuntra människor med engagemang i Svenska kyrkans gudstjänst- och församlingsliv till att också ta ansvar som förtroendevalda i kyrkan.

(…)

POSK nominerar kandidater som är förtrogna med Svenska kyrkan och har ett engagemang i dess gudstjänst- och församlingsliv. POSKs kandidater är alltid partipolitiskt obundna i de kyrkliga sammanhangen, men vissa tar också samhällsansvar genom att verka inom ett allmänpolitiskt parti i exempelvis kommunen.

När POSK ställer upp i ett val så gör vi det med kandidater som är beredda att ta ansvaret i församlingen. I det här fallet så blev resultatet att alla kandidater på POSKs lista kom med i kyrkorådet. ("Alla" kandidater på socialdemokraternas lista också…)

Det valsystemet som vi har i Svenska kyrkan måste förändras. Jag tycker - precis som POSK skriver i sitt handlingsprogram - att vi borde återinföra indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomötesnivån och bara behålla de direkta valen på församlingsnivå. Precis som vi hade det innan relationsförändringen 2000.

Då tror jag också att det blir ganska ointressant för de politiska partierna att ställa upp i kyrkovalet. Däremot så kan alla de människor som är intresserade av att ta ansvar i Svenska kyrkan ställa upp på lokala kyrkoråds/fullmäktigelistor och vi får människor med engagemang och intresse som sitter i församlingarnas styrelse.

Det här hänger ihop med strukturen i Svenska kyrkan och därför uppmanar jag er att verkligen diskutera igenom diskussionsunderlaget från Strukturutredningen och lämna synpunkter innan den 3o juni! Du hittar alla uppgifter här>>

Strukturutredningen är här! #2

I dagens Kyrkans tidning finns en sammanfattning av de modeller som strukturutredningen har skickat ut i sitt diskussionsunderlag.

Sex modeller på remiss

Modell A liknar dagens organisation, men församlings- och samfällighetsgränser anpassas efter kommungränserna. Direkta val på tre nivåer behålls.

I Modell B regleras bara församlingsnivån. Olika former av samverkan och samfälligheter tillåts. Tre direkta val behålls.

Modell C vänder på begreppen och reglerar bara pastoratsnivån. Kyrkofullmäktige i pastoratet får rätt att besluta om församlingsindelningen inom pastoratet. Lokala beslutade samfälligheter tillåts. Tre direkta val blir kvar.

I modell D finns bara ett pastorat i varje kommun. Pastoratets kyrkofullmäktige får besluta om församlingsindelning och tre direkta val behålls

Modell E ger stiftet ett tyngre ansvar. Stiftet beslutar om kyrkoavgiften, som blir lika hög för alla församlingar i stiftet. Bara enförsamlingspastorat tillåts. Tre direkta val blir kvar.

Den sista modellen, modell F, är mest radikal. Hela Svenska kyrkan får en gemensam kyrkoavgift i alla församlingar, som beslutas av kyrkomötet. Stiften reduceras till att bli ett tillsynsorgan och väljs indirekt. Direkta val blir kvar till kyrkomötet och församlingarna.

Vid en mycket snabb genomläsning - jag har tyvärr inte hunnit sätta mig in i hela diskussionsunderlaget ännu - så konstaterar jag att när det gäller kyrkovalen så ligger de förslag som finns ganska långt från POSKs önskemål med indirekta val till alla nivåer utom den lokala. Det blir en viktig punkt att ha synpunkter på i remissen!

När ska den obundna rörelsen samverka?

Den 1 mars började den nya mandatperioden för oss som är förtroendevalda i kyrkomötet>> 2010-2013.

I realiteten innebär detta att det inte finns något valt presidium just nu för kyrkomötet, eftersom förra mandatperioden är slut och det nyvalda kyrkomötet inte samlas förrän i september. (Det här har diskuterats många, många gånger. Men att flytta på sammanträdena kostar så oerhört mycket pengar att det inte har ansetts rimligt)

Den 26 februari hade alla gruppledarna ett möte där man diskuterade praktiska detaljer inför den kommande mandatperioden.

Hur kommer då kyrkomötet att se ut till hösten?

Vecka 39 och vecka 43 samlas kyrkomötet. Första veckan kommer valberedningen att sätta samman förslaget på nytt presidium samt vilka ledamöter som skall sitta i vilka utskott. Samt hur den nya kyrkostyrelsen skall se ut. Och hur många olika mandat de olika grupperna får beror ju på hur många man är - eller om man samverkar med någon.

Jag skulle önska att POSK, Frimodig kyrka och ÖKA som är obundna grupper inom kyrkomötet (och tillsammans har 54 mandat ) kunde samverka när det gäller fördelningen av de olika mandaten. Då skulle det bli tydligt att den obundna rörelsen är en stor grupp som de andra grupperna faktiskt måste förhålla sig till. Dag Sandahl skriver lite om detta i sin blogg också>>. Jag har inte hittat någon ÖKA som har skrivit om mandatfördelning i kyrkomötet (tipsa mig gärna!!!)

Om den obundna rörelsen samverkar, med sina 54 mandat, betyder det att den obundna gruppen blir andra största gruppen i kyrkomötet! Det innebär bland annat att den obundna rörelsen skulle kunna få ordförandeposter i alla presidier.

Så här ser mandatfördelningen ut för de andra nomineringsgrupperna i kyrkomötet. (S) har 71 mandat, (C) har 34 mandat, FISK har 13 mandat, (.kr) har 18 mandat, KsiV (kyrkliga samverkan i Visby stift) har 1 mandat, MiSK har 8 mandat, (M) har 41 mandat, SPI Seniorpartiet har 1 mandat, Sd har 7 mandat, ViSK har 3 mandat.

Det säger en del om hur stark den obundna rörelsen faktiskt är!

En valsamverkan, precis som när det startade 1983, när det nya kyrkomötet samlades och drygt 50 obundna personer (som inte stod på någon partilista) som då var invalda i kyrkomötet valde att gå samman och det var detta som sedan var ursprunget till POSK.

En valsamverkan bland de obundna grupperna vore en tydlig markering i debatten om partipolitiseringen. Vi skulle kunna komma en bit på vägen mot en riktigt fri kyrkan!

"Men vår grundläggande syn är att religion och politik inte hör ihop. "

I tidningen Dagen intervjuas moderaternas partisekreteraren Per Schlingmann. Läs hela artikeln här>>
Schlingmann menar i intervjun att religion och politik skall skiljas åt. Men kan ändå tycka att det hänger ihop ibland. Andreas Nilsson som gör intervjun avslutar med att fråga:

Förlåt att jag tjatar, men jag tycker inte att svaret blir tydligt nog. Tycker du inte att det är konstigt, att kyrka och politik får höra ihop när det gynnar partiet, men inte annars?

- Jo, det är klart att det finns många skäl som talar för att partier inte ska påverka kyrkan. Framför allt det som har med trosinriktningen att göra. Men jag skulle egentligen vilja passa på den här diskussionen just nu. För det är just det här vi ska diskutera och se hur vi hittar former för framåt. Men vår grundläggande syn är att religion och politik inte hör ihop.

Då vill jag säga så här.

Det är bra att Per Schlingmann tycker att moderaterna som parti inte skall lägga sig i kyrkan. Det är precis så som POSK tycker också. Moderata samlingspartiet eller Nya Moderaterna skall inte engagera sig i kyrkopolitiken. Men kristna moderater skall givetvis ställa upp och engagera sig i kyrkan. De skall ta med sig sin erfarenhet, sina kontakter, sina påverkansvägar och använda dessa för att engagera sig för Svenska kyrkan. (Precis som socialdemokrater, kristdemokrater, vänsterpartister eller vilket parti man nu kan tänkas tillhöra, skall få engagera sig). Men det är inte partiet som skall bestämma vad som skall tyckas i kyrkan.

Och då hoppas jag att Schlingmann också tar fasta på sin åsikt och verkligen skiljer på partiet och på kyrkan. För det klingar falskt när han samtidigt säger:

Men det är också så att de som representerar oss på kyrkomötet utgår från vårt kyrkopolitiska program som partiledningen antar.

Att moderaternas partiledning skall bestämma vad de kristna moderaterna skall driva för frågor i kyrkomötet är ganska underligt. Tar moderata partiledningen också fram program för muslimska moderater? Judiska moderater? Budhistiska moderater? Frikyrkliga moderater?

I förra numret av kyrkans tidning (6/10) kunde man läsa om Eva-Maria Munch (POSK) och Sofija Pedersen Videke (S) som har helt olika uppfattning om partiernas inblandning i kyrkopolitiken. (om du är inloggad på Kyrkans tidning kan du läsa artikeln här>>) Martin Garlöv bloggade om detta här>>

Låt oss hoppas att kyrkovalet 2013 innebär ett val där vi är fria från partierna. Ett val där våra medlemmar röstar på lokala namn i den lokala församlingen och att de andra valen (stift och kyrkomöte) är indirekta val. Låt oss hoppas att vi vågar tänka i helt nya banor och bryta upp en osund inblandning i kyrkan. Låt oss hoppas att människor ställer upp som fria, kristna människor, oavsett sin politiska färg, för att ställa sina gåvor och erfarenheter till förfogande i Kristi kyrka.

Nästa stora fråga? Dödshjälp?

I Kyrkans tidning skriver Dag Tuvelius på ledarsidan den 21 januari om dödshjälp. Frågan som ingen av oss kommer undan>>.

För det handlar inte OM vi dör, utan det handlar om NÄR vi dör. Men nästa fråga som är högaktuell - skall jag själv få bestämma NÄR - och framför allt skall jag få bestämma HUR?

I tidningen Dagen efterlyser ärkebiskop Anders Wejryd en debatt och utredning om dödshjälp>>. Själv säger han sig vara emot aktiv dödshjälp, men han vill att det skall till en debatt och en utredning. Han säger i artikeln:

Tillgången på palliativ vård är otillräcklig i vårt land. Det talas mycket om de få som har det ytterst svårt, men den stora frågan är hur de många dör. Vi lever i en tid där döden demoniseras, där den inte är en del av livet. Jag vill att vi ska reflektera över detta. En utredning kan vara ett bra sätt, för då kanske vi kommer fram till att vi inte vill ha dödshjälp i vårt land.

Själv har jag skrivit om dödshjälp flera gånger på min blogg.

20 november 2008 skrev jag detta>>
22 november 2008 skrev jag detta>>
8 december 2008 skrev jag detta>>
2 januari 2009 skrev jag detta>>
22 januari 2009 skrev jag detta>>
6 mars 2009 skrev jag detta>>
18 mars 2009 skrev jag detta>>

Jag har ju motionerat i frågan till kyrkomötet. Jag har tagit upp frågan i motioner och i frågestund. Därför har frågan bland annat varit uppe 2001, 2003, 2004 och 2008.. Du kan hitta handlingarna här (sök på dödshjälp)>>

Jag är inte för dödshjälp. Jag är inte för att det skall vara möjligt för en person att be en annan person att ta livet av sig. Jag är självklart för att människor skall få vård och smärtlindring. Men personligen är jag alltså emot dödshjälp och assisterat självmord.

Och jag tycker att Svenska kyrkan tydligt skall uttala sig emot dödshjälp! För vi kan inte fördöma dödsstraffet men fega ut och inte tycka något när det gäller dödshjälp.

Jag är glad åt att ärkebiskopen har sagt vad han tycker! Härligt!

Jag hoppas också att det blir en utredning och att man tar tillvara på den debatt som då och då blommar upp.

Och frågan är - är detta nästa stora fråga för Svenska kyrkan? För eller mot dödshjälp?

POSK har inte skrivit om detta i sitt handlingsprogram och har heller inte diskuterat frågan i något större sammanhang. Detta är helt mina åsikter!

Vi måste fira gudstjänster!

Jag läser idag Dag Sandahls blogg i Östran där han skriver om en församling (för mig okänd) där det finns fem kyrkor och en tätort. Enligt uppgift skall det i församlingen inte firas gudstjänst på trettonhelgen, vanlig gudstjänsttid, eftersom det skall firas en sånggudstjänst på kvällen. Enligt Dags blogg har frivilliga erbjudit sig att ta hand om en förmiddagsgudstjänst, men blivit nekade (pga konkurrensen).
Så här skriver Dag

I det som kallas församling bor det ungefär 12000 personer. De kyrkotillhöriga är 9500 ochy tätorten navet i bygden. Det finns fem kyrkor att använda om man vill och fem prästtjänster, en vakant tycks det. Nu blir det Epifania 2010, Trettondedag Jul men ingen gudstjänst i centralortens kyrka. Epifania är inte vilken dag som helst utan stor och ljus - sex ljus på altaret och dagen för missionskollekt av tradition. Men icke!

Många kommer att bli djupt besvikna, skrev min vän. Nu erbjöd sig ett mycket kvalificerat gäng att ta hand om en högmässa och detta utan ersättning. Det finns (pensionerade?) präster, organister och kyrkvaktmästare liksom alerta kyrkvärdar, förstår jag. Jo, det fick de, hette det först mn efrter en personalöverläggning - inte kyrkorådet!- blev svaret nej. För det skulle nämligen i en av landsortskyrkorna bli en sånggudstjänst på kvällen och den skulle man inte konkurrera me geom at fira högmässa. Nu mulnade min vän prosten - för just denna sånggudstjänst skulle firas på Annandag Jul just i centralortens kyrka - så dne musiken hade församlingen redan kunnat höra. Ingen annan gudstjänst än denna sångrepris på Trettondedag Jul trots at man håller sig med fem kyrkor.

MEN HALLÅ!!!! Jag blir alldeles upprörd när jag läser detta!
Jag har sagt det förut, jag säger det igen -

DET KOMMER INTE FLER MÄNNISKOR TILL KYRKAN OM VI FIRAR FÄRRE GUDSTJÄNSTER!

Detta är en av de allra viktigaste, grundläggande byggstenarna i Svenska kyrkan. Att fira gudstjänst. För i gudstjänsten får vi byggstenarna till vårt kristna liv (nu är vi tillbaka på klassisk konfirmandundervisning) de fyra B:ena Bibeln, Bönen, Brödsbrytelsen, Brödragemenskapen. (ja - givetvis kvinnor också, men det börjar ju inte på B och då funkar inte allitterationen).

I POSKs handlingsprogram står det under rubriken Levande församlingar

Kyrkans tro tar sig uttryck i en församlingsgemenskap med ett levande gudstjänstliv som centrum. Att bygga levande församlingar är kyrkans viktigaste uppgift och en gemensam kallelse till alla som tillhör kyrkan. Gudstjänsten är hela församlingens gåva och ansvar. Frivilligas ansvarstagande i gudstjänsten ska uppmuntras. Det är angeläget med ett brett utbud av gudstjänstformer för olika åldrar och livssituationer. För en kristen kyrka är tron på Jesus Kristus som vår frälsare grundläggande. Detta måste tydligt framträda så att inte evangeliet går förlorat och ersätts av enbart allmänreligiösa eller etiska frågor.

Bästa kyrkorådsmedlemmar och förtroendevalda. Kyrkoherden skall efter samråd med er besluta om gudstjänstplanen. Så här står det i Kyrkoordningen kap 17 §9

Gudstjänstplan
9 § Kyrkoherden fastställer efter samråd med församlingens kyrkoråd, präster och kyrkomusiker en plan för församlingens gudstjänster.
Vid oenighet mellan kyrkorådet och kyrkoherden om gudstjänstplanen får ärendet föras till domkapitlet för beslut.

Kyrkoherden och kyrkorådet måste alltså samråd om gudstjänstplanen I FÖRVÄG. Det är kyrkoherden som bestämmer, men kyrkorådet kan ha synpunkter. Som kan protokollföras. Det skall också samrådas om vilka gudstjänster ur handboken som får användas.

Och jag säger det igen! Fira gudstjänst! Se till att människor kan få höra Guds ord i kyrkorna, sjunga lovsånger, be böner tillsammans. Och gör det med anställda, gör det med frivilliga - det spelar ingen roll. MEN FIRA GUDSTJÄNST!!!

POSK i Motala har en blogg

Får idag meddelande från POSK i Motala som har öppnat en blogg.>>

Det var en kul idé. "Här kommer vi skriva lite av varje" står det på deras blogg. Idag kan vi läsa om valresultat och kyrkofullmäktige.

Bra grepp - från POSK i Motala!

Allianser

En stor artikel i dagens Kyrkans tidning berättar om (S) och (M) som i flera församlingar och organ gått samman efter kyrkovalet för att bli större än det (ofta) obundna alternativet som fått stort väljarstöd. Genom sin allians tar sedan S&M ordförandeposter och utesluter de obundna.

Kyrkans tidning har också intervjuat statsvetare Jörgen Hermansson som är mycket tveksam till dessa "karteller". Han hårddrar det och säger att det handlar om "folkkyrka" eller "elitkyrka" och att kyrkosynen är mycket viktigare än till exempel kyrkoavgifter.

Och det pratas om det "opolitiska" och de "politiska".

Men här skulle jag faktiskt vilja säga en sak! POSK är partipolitiskt obundet - inte opolitiska! Det är en himla skillnad! Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Givetvis är alla beslut som fattas i alla kyrkliga organ politiska! Men det är en skillnad när det är kyrkans bästa som är grunden för beslutet och ett program beslutat i demokrati och med kyrkans bästa för ögonen. Och inte ett politiskt program, beslutat av en partistyrelse där flera inte ens är medlemmar i Svenska kyrkan!

Så länge det inte finns någon opolitisk grupp som tydligt visar att den är lågkyrklig och folkkyrklig, kommer den största skillnaden att vara mellan politiska och opolitiska grupper, spår Jörgen Hermansson.

Då vill jag påpeka att det inom POSK finns både lågkyrkliga och högkyrkliga. Vi har ALDRIG uteslutit någon att komma till kyrkan. Självklart skall kyrkan vara öppen - vi skriver i vårt handlingsprogram:

Svenska kyrkan är en folkkyrka, en öppen kyrka som har ansvar för alla som bor i landet och därför inbjuder alla att delta. En kyrka som inte kräver personlig bekännelse av sina medlemmar, måste för att behålla sin identitet ha medarbetare som är förpliktigade till kyrkans lära genom vigning till biskop, präst eller diakon. Vigningstjänsten är ett uttryck för viljan till livslång tjänst i kyrkan under självständigt läroansvar. (…)

För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa kontaktpunkter med så stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter och delaktighet i samhället. Centrum i kyrkans liv är alltid gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.

Jag har skrivit om de heliga eller oheliga allianserna förut. Du kan läsa om det här>>, här>> och här>>. Karin Långström Vinge (FiSK) var på Skara stiftfullmäktige igår, hon skriver om sina erfarenheter här>>. I Gävle har det också varit fullmäktige, det skriver POSKaren Lena här>> och här>>. I Göteborg var det också stiftsfullmäktige igår. Det blev ett långt möte eftersom en grupp valde att begära proportionella val, utan att förstå vad det var eller hur det skulle påverka valresultatet.

När jag i våras var ute och pratade i POSK-grupper så berättade jag att efter valet kommer de värsta sidorna hos folk fram. Det har visat sig var helt sant. Dessa allianser som har bildats har inte alltid gynnat Svenska kyrkan - det har mest handlat om att vissa inte skall få makt.

Nu vet jag att det ser väldigt olika ut på olika håll i landet. Ibland är det obundna som valsamverkar med andra politiska grupper, ibland är det politiska grupper som samverkar för att mota ut de partipolitiskt obundna. Men vem kan ärligt säga att det är för att man tror att det blir bättre för kyrkan?

Vi har nu en mandatperiod framför oss som är fyra år. Fyra år som kommer att var oerhört tuffa, framförallt ekonomiskt. En massa viktiga beslut måste fattas om byggnader och om personal och verksamhet.

Nu är de allra flesta val genomförda. Nu har vi jobbet framför oss. Alla som nu sitter som ordförande i olika organ, alla som sitter som ledamöter i olika organ har nu ett oerhört viktigt uppdrag. Det är också så att redan nu sätter valkampanjen igång för kyrkovalet 2013. Sköts uppdraget på ett, för Svenska kyrkan, ansvarsfullt och trovärdigt sätt sätt så kan ledamöterna få förnyat förtroende. Men… blir det bara ett ledarskap som handlar om makt istället för Svenska kyrkan så skall ledningen bytas ut. Och vi i POSK har kandidater som är beredda att ta ansvar!

POSK säger:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är en demokratisk riksorganisation för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda i Svenska kyrkan utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti. POSK är uppbyggt av lokalorganisationer och stiftsorganisationer, och arbetet inom POSK följer svensk demokratisk tradition. POSK nominerar kandidater som är förtrogna med Svenska kyrkan och har ett engagemang i dess gudstjänst- och församlingsliv. POSKs kandidater är alltid partipolitiskt obundna i de kyrkliga sammanhangen, men vissa tar också samhällsansvar genom att verka inom ett allmänpolitiskt parti i exempelvis kommunen.

Gudstjänster som ger hopp och mod!

Ett av föredragen på POSKs kyrkodagar i Uppsala 23-24 januari är Fredrik Modéus "…som ger hopp och mod för hela livet" - om gudstjänster och församling.

I helgens Eskilstuna-kuriren och i dagens Dagen kan vi läsa om biskop Hans-Erik Nordin, Strängnäs stift som på förra veckans stiftsfullmäktige var djupt orolig över att det firades förre gudstjänster, att det var så lite ungdomar i kyrkan och att de förtroendevalda bara blir äldre och inte fylls på med yngre krafter.

Jag kan bara hålla med om biskop Hans-Eriks oro. MEN… jag säger det också att det är församlingarna som måste ta tag i detta med gudstjänsterna. I POSKs handlingsprogram så står det:

Levande församlingar

Kyrkans tro tar sig uttryck i en församlingsgemenskap med ett levande gudstjänstliv som centrum. Att bygga levande församlingar är kyrkans viktigaste uppgift och en gemensam kallelse till alla som tillhör kyrkan. Gudstjänsten är hela församlingens gåva och ansvar. Frivilligas ansvarstagande i gudstjänsten ska uppmuntras. Det är angeläget med ett brett utbud av gudstjänstformer för olika åldrar och livssituationer. För en kristen kyrka är tron på Jesus Kristus som vår frälsare grundläggande. Detta måste tydligt framträda så att inte evangeliet går förlorat och ersätts av enbart allmänreligiösa eller etiska frågor.

Det här är en av våra allra viktigaste uppgifter - att fira gemensamma gudstjänster! Och som jag brukar säga när jag är ute och träffar POSK-grupper - det kommer inte fler människor om vi firar färre gudstjänster!

Vi måste också hitta gudstjänstformer som passar det lilla formatet, de gånger man inte är så många i en kanske ganska stor kyrka. För Jesus har lovat - där två eller tre av er är församlade, där är han mitt ibland oss! Detta löfte kan vi lita på och fortsätta bygga vår Svenska kyrka på. När vi samlas och ber tillsammans. När vi firar gudstjänst och lovsjunger i bibelvisor, psalmer eller nya lovsånger.

Lena Petersson, som sitter med i kyrkohandbokgruppen kommer också på våra kyrkodagar och pratar om just detta. Hur handboksgruppen tänker för att gudstjänsterna skall passa små och stora sammanhang.

För jag måste också säga till biskop Hans-Erik Nordin - det finns församlingar där det är fullt varje söndag. Där det finns massor av ungdomar och unga människor och människor som vill vara med och ta ansvar. Och de finns i Strängnäs stift också, det vet jag!

Oheliga allianser

Igår var det val av nya kyrkorådet i Sollentuna församling. Kyrkofullmäktige samlades för att välja kyrkoråd och ny ordförande. Vinnare i valet den 20 september var POSK som hade flest röster. Men "vinnare" igår var partierna, S&M har efter kyrkovalet 20 september valt att gå samman och på detta sätt ta ordförandeposten i kyrkorådet. Efter alla kommentarer på facebook förstår jag att det var en lång debatt på mötet igår, men att POSK skötte sig fint.
Läs också Marias blogg och synpunkter om mötet och partiernas agerande här>>

Hör partipolitiken hemma i Svenska kyrkan. NEJ, NEJ, NEJ - skriker jag!!! Det är så himla absurt så det är inte klokt.

Och med det absurda menar jag till exempel socialdemokraterna. Där är det partiledningen som bestämmer programmet för kyrkopolitiken. Det vill säga Mona Sahlin sitter och bestämmer hur socialdemokraterna skall agera i kyrkan - trots att hon inte ens är medlem!!! Det samma gäller Fredrik Reinfeld.

Alla de kloka människorna som ställer upp på partilistor, alla de partimänniskor som är aktiva i Svenska kyrkan och går i gudstjänsterna. Vill de verkligen inte ta eget ansvar i Svenska kyrkan? Vill de verkligen inte känna att det är församlingens bästa, Svenska kyrkans bästa som är det viktigaste? Och vill de inte ta det ansvaret själv?

Det agerandet som har skett på många håll, i församlingar och övriga nivåer, med "oheliga" allianser och samverkan, det är inget nytt och kan i många fall vara bra. Helt nödvändigt helt enkelt, för att alla skall kunna få mandat och ta del i beslutsprocessen. Att alla goda krafter kommer till tals. MEN… när det handlar om att gå samman bara för att mota bort de obundna - då är det något som är riktigt, riktigt fel!!! Det gör mig djupt upprörd!

Vi har ett valsystem som är alldeles för stort för vår organisation. Vi borde bara ha direktval till församlingsnivå. Då är de lokala kyrkopolitikerna (även obundna är kyrkopolitiker!) tvungna att visa upp sig och berätta vad de vill lokalt. Och alla de som bor i församlingen röstar på dem man känner störst förtroende för. Sen skall de andra valen i kyrkan vara indirekta. Det vill säga - de som fått förtroendet att bestämma i församlingen får också förtroendet att bestämma vem som skall ta ansvar på stifts och nationell nivå.

Från POSKs handlingsprogram

Ett enklare och billigare valsystem bör införas. Indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte speglar bättre dessas uppgifter. Stiftsfullmäktige behandlar frågor som rör församlingar, inte enskilda medlemmar. De frågor som kyrkomötet behandlar rör i första hand kyrkans interna regelsystem och dess verksamhet på nationell nivå, det vill säga församlingarnas gemensamma arbete och kyrkans identitet. Särskilt viktig är behandlingen av lärofrågor.

POSK menar därför, att ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte måste ha en församlingsförankring och bör väljas indirekt, av kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd. För kyrkans trovärdighet måste partipolitiseringen brytas. Svenska kyrkans beroende av de politiska partierna är ett arv från den tid när kyrkan var en del av den offentliga sektorn. Kyrkan måste nu tydligare framträda som trossamfund och folkkyrka. På församlingsnivå bör kyrkliga val bli personval.

Från POSKs kortprogram

Fria röster i en fri kyrka

• vi har visioner för Svenska kyrkans framtid och är beredda att ta vårt ansvar
• ett engagemang i församlingen ska vara grunden för alla beslutfattare i Svenska kyrkan, på alla nivåer
• våra kandidater är insatta och förankrade i Svenska kyrkan
• vi vill bryta partipolitiseringen och förnya demokratin i Svenska kyrkan
• Svenska kyrkans valsystem är både för dyrt och för krångligt. Vi vill förenkla kyrkovalet och åter införa indirekta val. Det medför besparingar på cirka 50 miljoner kronor och en mer stabil demokrati