Idag finns en debattartikel av socialminister Göran Hägg på tidningen Dagen. Han skriver:
Tillåter vi aktiv dödshjälp blir förstås själva genomförandet oåterkalleligt. Jag skulle vilja gå så långt som att säga att aktiv dödshjälp devalverar människovärdet. Lagstiftaren skulle skicka signaler om att livet inte är värt att leva om man fått vissa diagnoser eller har vissa levnadsbetingelser. (…)
Om vi accepterar aktiv dödshjälp i vissa fall, varför ska man då bara göra det när människor är allvarligt sjuka, kanske omtöcknade av läkemedel, kanske fyllda av ångest i livets slutskede? (…)
Vårdens uppgift är att stå i livets tjänst.
Jag hörde också en diskussion igår på radion med anledning av den läkaren som häktades för mord på ett spädbarn på ett sjukhus i Stockholm. Givetvis blev det en diskussion om var gränsen går mellan livsuppehållande åtgärder och dödshjälp. Och läkaren (i radioprogrammet) påpekade att dödshjälp alltid innebär att det är någon annan än den som vill dö (oftast läkaren) som genomför handlingen som dödar. Det är också därför så många läkare är emot dödshjälp. Det blir väldigt konstigt när man har ett yrke som skall rädda liv - och samtidigt vara med och aktivt avsluta liv.
Ja, ni vet vad jag tycker. Jag är emot aktiv dödshjälp. Jag tycker att socialminister Göran Hägglund har skrivit en bra artikel som sammanfattar även mina åsikter.
(och som vanligt vill jag påpeka att detta INTE är en POSK-fråga eller som vi nämner i vårt handlingprogram. )
>>Läs debattartikeln här>>
1 kommentar:
Jag känner som du. Det är inte för inte läkare i allmänhet säger nej till dödshjälp.
Skicka en kommentar