Svenska Kyrkans Tidning har i dagens pappersutgåva ett nytt upplag i artikelserien Framtidens kyrka. Och idag handlar det om de politiska partiernas val att operera inom Svenska Kyrkan. Något som Socialdemokratiska arbetarpartiet och några till ger besked om att de har för avsikt att fortsätta med.
När detta inlägg skrivs finns inte artikeln tillgänglig på nätet. Om den kommer ut uppdaterar vi bloggen och länkar.
Tvärsäkrast är enligt Svenska Kyrkans Tidning den socialdemokratiske gruppledare i Kyrkomötet. Han heter Olle Burell. Medan moderaten Hans Wallmark, som sitter både i Kyrkomötet och i Kyrkostyrelsen, vill diskutera formerna för framtidens demokrati i Svenska Kyrkan. Han avvisar den halvmesyr som Folkpartiet, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna gett sig in på. Och då menar han att dessa fyra politiska partier gett sig själva nya namn, men ändå fortsätter att agera partipolitiskt inne i Svenska Kyrkan.
Vår poskare Eva-Maria Munck intervjuas. Hon säger till Svenska Kyrkans Tidning att hon ändå inte tror att de politiska partierna blir kvar så länge inom Svenska Kyrkan som de själva tror.
- Det är nog tveksamt. Jag tycker att det finns signaler på att de börjar bli lite trötta, men man vet ju aldrig.Eva-Maria lyfter fram problemet att för många politiskt valda i Svenska Kyrkans styrelser inte är aktiva medlemmar i en församling. Hon arbetar för att förnya demokratin i kyrkan, göra valsystemet billigare och förenkla organisationen.
Hans-Olof Andrén som är ordförande för POSK säger till Svenska Kyrkans Tidning:
- Det är svajigt att kyrkomötet som beslutar om regelsystem och kyrkans lära väljs på ett så varligt sätt med lågt valdeltagande och utan spärr och med utjämningsmandat.Han pekar på hur valsystemet, starkast försvarat av den stora socialdemokratiska gruppen i kyrkomötet, försvagar demokratin i Svenska Kyrkan.
Ett politiskt parti utan lokal församlingsförankring kan ändå med ett populistiskt program komma in i Kyrkomötet.
En socialdemokrat som går mot strömmen är förre generalsekreteraren i Svenska Kyrkan Sören Ekström. Han är idag kyrkoorådets ordförande i Stockholms domkyrkoförsamling. Han vill förenkla valsystemet, ha direkta lokala val i alla församlingar och sen låta de förtroendevalda i församlingarna utse ombud till stiftets beslutsorgan och därifrån välja stiftets ombud i Kyrkomötet.
Partipolitiskt Obundna i Svenska Kyrkan arbetat aktivt för att förnya och utveckla demokratin i Svenska Kyrkan, ända nerifrån och upp i organisationen. Vi vet att det går att flytta miljoner från valadministrationen dit där de gör mer nytta för medlemmarna. Vi vet att kompissystemet med krav på lojalitet inom de politiska partierna kan ersättas med ett öppet sätta att rekrytera förtroendevalda som sätter kyrkan och hennes medlemmars bästa i första rummet.
Vi vet att församlingarnas styrelse skulle bli mer demokratiska om ledamöterna hade direkt koppling till församlingarnas många verksamheter, till körerna, till föräldrarna med barn och ungdomar i församlingens grupper, till de ideella i diakonin, till de internationellt engagerade och till de som troget firar sin gudstjänst.
Svenska Kyrkan har en lång historia och har framtiden för sig. En jämförelsevis kort period från mitten på 1930-talet och fram till idag har de kyrkliga valen varit partipolitiserade. Så kommer det inte att vara länge till. Det finns ingen anledning att med pumpa in pengar i en ordning som ändå kommer att behöva ersättas med något mer tidsanpassat. Därför behöver den bortre parentesen sättas så snart som möjligt. Besluten bör fattas inom de närmaste åren. Kyrkovalet 2013 ska bli det sista i sitt slag. 2017 borde det kunna se ut på ett nytt och bättre sätt.
Om Svenska Kyrkans demokrati skriver vi så här i vårt program:
Demokrati
Att Svenska kyrkan har en demokratisk uppbyggnad tillhör hennes identitet och betraktas som en självklarhet. Demokratin har sin grund i varje enskild kristens ansvar för kyrkan. Dopet är den grundläggande vigningen till tjänst och ansvarstagande i kyrkan. Utformningen av demokratin kan dock skifta över tid. Alla frågor kan inte heller bli föremål för ett enkelt demokratiskt avgörande, eftersom Svenska kyrkan är knuten till sin evangelisk-lutherska bekännelse. Det är därför särskilt viktigt hur hanteringen av lärofrågor är utformad. I en episkopal kyrka av Svenska kyrkans karaktär har biskoparna en särskild läro- och tillsynsfunktion. POSK menar därför, att biskoparna ska vara fullvärdiga ledamöter i kyrkomötet och förutom sin roll i läronämnden ges ett särskilt inflytande när kyrkomötet beslutar i lärofrågor.
Ett enklare och billigare valsystem bör införas. Indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte speglar bättre dessas uppgifter. Stiftsfullmäktige behandlar frågor som rör församlingar, inte enskilda medlemmar. De frågor som kyrkomötet behandlar rör i första hand kyrkans interna regelsystem och dess verksamhet på nationell nivå, det vill säga församlingarnas gemensamma arbete och kyrkans identitet. Särskilt viktig är behandlingen av lärofrågor.
POSK menar därför, att ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte måste ha en församlingsförankring och bör väljas indirekt, av kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd. För kyrkans trovärdighet måste partipolitiseringen brytas. Svenska kyrkans beroende av de politiska partierna är ett arv från den tid när kyrkan var en del av den offentliga sektorn. Kyrkan måste nu tydligare framträda som trossamfund och folkkyrka. På församlingsnivå bör kyrkliga val bli personval.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar