Nytt avtal klart för kyrkans anställda

För oss som är förtroendevalda och har ansvar för vår personal så är avtalsrörelsen viktigt.

Nu meddelas av avtalet är klart och på Svenska kyrkans intranät står det att läsa:

Ett nytt kollektivavtal för Svenska kyrkans 22 000 medarbetare är klart. Avtalet innebär ett lägsta löneutfall på 2,6 % för alla förbund utom Kommunal där utfallet är 650 kronor. Avtalet löper till den 31 mars 2013.

Efter långa förhandlingar har Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och motparterna Kyrkans Akademikerförbund, Vision, Svenska Kommunalarbetareförbundet och Akademikerförbundet SSR och Jusek med förtecknade förbund enats om ett nytt ettårigt avtal.

Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds samverkansråd har inte skrivit på avtalet men samtalen mellan oss fortsätter i positiv anda. Vi har en del avtalstekniska frågor kvar att lösa för deras medlemmar.

Avtalet gäller för perioden 1 maj 2012 t.o.m. 31 mars 2013. Löneöversynen är dock densamma som tidigare år, den 1 april. Löneökningsnivån blir 2,6 %, förutom för Kommunal där den är 650 kronor, vilket är i nivå med rådande riktmärken i övriga avtalsområden.

En viktig reform i det nya avtalet är att löneskyddet vid förflyttning av arbetstagare av organisatoriska skäl nu har begränsats. Detta är av vikt med tanke på de organisationsförändringar kyrkan står inför med förändringar på chefsnivå. För arbetsgivarna innebär det besparingar och att de grundläggande principerna för lönesättning i löneavtalet kan följas.

Beträffande arbetstidsregleringen för kyrkomusiker är vi långt framme i förhandlingarna med Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd. Vi har goda förhoppningar att nå en överenskommelse i schemaläggningsfrågan som är en högt prioriterad fråga för våra medlemmar.

Pressmeddelande från fackföreningen Vison: Nytt avtal klart i Svenska kyrkan>>
Pressmeddelande från fackföreningen KyrkA: Avtal klart för anställda i Svenska kyrkan - kortare arbetstid för präster>>

Detta är alltså vad vi som arbetsgivare har att förhålla oss till under det kommande året.

Ur POSKs vision och program:

Anställda och förtroendevalda

Svenska kyrkan har många anställda och ska vara en bra arbetsgivare som erbjuder god arbetsmiljö. Till en god arbetsmiljö hör en tydlig fördelning av ansvar och befogenheter. Det är viktigt att klargöra rollfördelningen mellan anställda och förtroendevalda och mellan kyrkoherdar och andra arbetsledare.

Kyrkoherden är chef för alla anställda i församlingen eller pastoratet och därför ställs höga krav på kyrkoherdens kompetens, lämplighet och förmåga att delegera. Förhållandet mellan kyrkoherden och övriga i kyrkorådet ska präglas av ett gemensamt ansvarstagande och insikt om skillnaden mellan styrelse- och chefsuppgifter. I vissa frågor har kyrkoherden ett självständigt ansvar genom vigningstjänsten. POSK anser att det är viktigt med kunskap om och respekt för varandras roller, delaktighet och inflytande.

Kyrkans Tidning: Arbetsmiljö i fokus i nytt fackligt avtal>> 
MyNewsDesk: Ettårigt avtal för Svenska kyrkan>> 
Uppdaterad 2012 06 11 Dagen: Nytt avtal ger kortare arbetstid för präster>>

Ersättning för kyrkliga uppdrag

I tidningen Dagen hittar jag en artikel om att Örby-Skene avskaffar arvoden för kyrkoråden. Tillsammans med andra arvoden som också avskaffas (t.ex. kyrkvärdar) förväntar man sig spara cirka 100 000 kronor.
Dagen: Örby-Skene slutar betala för kyrkliga uppdrag>>

Jan-Anders Ekelund, ordförande, får frågan från tidningen Dagen

Är ni ensamma i Sverige om detta?
- Jag tror inte vi är helt unika, men nog så ovanliga. De flesta församlingar jag känner till har kvar arvodena till sina förtroendevalda trots att Svenska kyrkan ska vara skild från staten. Inom folkrörelsesverige är det ovanligt att man arvoderas och det här tycker jag är en förtroendefråga för kyrkan. Jag hoppas verkligen att många församlingar inom Svenska kyrkan skall följa vårt exempel.

I Göteborgs kyrkliga samfällighet har kyrkoråden aldrig fått några arvoden. De sista två mandatperioderna har dock ordförande fått ett arvode på grund av ökade uppgifter så som lönesamtal med kyrkoherde osv. Att kyrkvärdar skulle få arvode har jag aldrig hört talas om.

Men detta ser som sagt väldigt olika ut i landet.

Jag tycker det är bra att frågan kommer upp till en rejäl diskussion. Vilka uppgifter ska ge rätt till ersättning, vilka ska det inte? Vilka kriterier ska gälla? 

POSK anser också att detta är en viktig fråga om arvodering och skriver i sin vision och program:

POSK anser att återhållsamhet med arvodering av förtroendeuppdrag ska iakttas, särskilt i den egna församlingen. Däremot bör man få ersättning för förlorad arbetsförtjänst. 

 POSKs valblogg Januari 2012: POSKare i Falun avstår arvode>> 

Uppdaterad 2012 06 08
Kyrkans Tidning: Församling slopar arvode till politiker>>

På Uppsala stifts webbplats läser jag om Lisa Sjöstrand, ny ordförande i kyrkorådet i Uppsala domkyrka. Hon är utbildad jurist och har lång erfarenhet av att sitta i kyrkoråd trots att hon inte ens fyllt 30 år.

Med rätt att bestämma

Lisa Sjöstrand är ny ordförande i domkyrkoförsamlingen.Med sina knappt trettio år avviker hon ofta från normen. Lisa Sjöstrand tror på en kyrka som speglar mångfalden.

- Det är lite konstigt att jag fortfarande uppmärksammas för min ungdom med tanke på att jag snart har suttit två mandatperioder, säger Lisa Sjöstrand.
Vi träffas när hon just har tillträtt som ordförande i domkyrkoförsamlingens kyrkoråd där hon efterträder Henrik Berg. Hon sitter också med i stiftsstyrelsen, i båda fallen som representant för POSK, partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan.

Läs hela artiken om Lisa här>>

Vad är en POSKare?

Vad är en POSKare? Det var en fråga som jag fick igår när jag besökte POSK i Visby.

Tja, vad svarar man egentligen på det?

Så här ungefär försökte jag svara igår:

En POSKare är en person som fått frågan att ställa upp på listan i kyrkovalet - eftersom andra personer har ett förtroende för dig. Ett förtroende för att de ser dig i gudstjänsten, i kören eller annan verksamhet som bedrivs i kyrkan. De vet att du har en vilja att driva frågor som är viktiga för kyrkan och att du är villig att ta ditt ansvar, hela vägen.

En POSKare har ett handlingsprogram att luta sig mot. Dels är det vårt gemensamma riksprogram, men ofta finns det också stifts och församlingsprogram där det framgår vilka frågor som är viktiga just för den lokala POSK-gruppen.

En POSKare får alltid rösta enligt sin egen övertygelse - men måste alltid förankra detta med sina andra kamrater i POSK-gruppen. Man är ingen solist eller ensamkörare för att man är POSKare, man är en del av en grupp.

En POSKare är också en person som när man tackat ja till ett uppdrag ställer upp och fullföljer sin uppgift och tar sitt ansvar.

Det kan ibland vara svårt att hantera den mångfald som bejakas i och med att man kan rösta enligt sin övertygelse samtidigt som vi har ett handlingsprogram att hålla oss till. Det är styrkan och ibland svårigheten som POSKare.

Det är fullständigt självklart att man i gruppen tillsammans kommer överens om vilka frågor som gruppen skall driva på den lokala nivå eller i stiftet. Och att man alltid håller kontakt med varandra och diskuterar igenom frågorna. Fullständigt självklart!!! Du sitter inte vald på eget mandat, du sitter vald på ett POSK-mandat.

I POSK ser vi inte mångfalden i Svenska kyrkans olika riktningar som ett hot utan som en styrka och möjlighet!

Detta är vad jag ser det, grunden för att vara POSKare. Kan man inte ställa upp på grundidén i handlingsprogrammet, och de lokala programmen eller är beredd att fullgöra sin uppgift och sitt ansvar så får man fundera på om man kanske skall ta på sig andra uppgifter (än att vara förtroendevald) eller ställa upp för någon annan nomineringsgrupp.

Ur POSKs handlingsprogram:

POSK har traditionellt förknippats med mångfald. Detta beror på att POSK ger sina representanter frihet att rösta enligt egen övertygelse. POSK ser nämligen uppdraget för förtroendevalda som ett utflöde ur församlingens gudstjänst, liv och verksamhet. I många frågor har en bred majoritet bland POSKs aktiva gemensamma ståndpunkter. POSK har därför valt att redovisa dessa i ett utförligt program.
(…)
Med detta program som grund utformas konkreta program på stiftsnivå och lokalt, vilka ska tjäna som ledning för POSKs ledamöters ställningstaganden den kommande mandatperioden. Programmet är också en grund för utformningen av information till väljare.

Hjälpen kommer när man som bäst behöver den

Från POSKs webbplats>>

Med tillåtelse av artikelförfattaren och församlingsbladet Fröet publicerar vi här följande artikel:

Att vara kristen innebär inte att man är förskonad från sorger och svåra vägval. Men tron kan vara avgörande när man vistas på livets skuggsida. Christer Johansson vet. För honom har tron varit en orubblig följeslagare som stöttat genom kraschade äktenskap, dödsfall och arbetslöshet.

Det bör kanske sägas med en gång. Även om Christer Johanssons väg genom livet bitvis varit törnbeströdd, så är han långt ifrån den allvarsamma och dystra typen. Tvärtom. Han är gladlynt, skiner ofta upp i ett stort leende och han verkar ha en avundsvärd förmåga att ta oväsentligheter med en axelryckning. Men så har han också en trygghet som grundlades tidigt hemma på Dyrön i södra Bohuslän.
– Det var en väldigt trygg kristen miljö som jag växte upp i. Det var lugnt och ingen stress. Och jag fick tidigt en tro. Det har jag sedan burit med mig genom livet.
Vi träffas i Björkekärrs församlingshem. Det är sen eftermiddag och Christer har nyss gått av sitt pass som taxichaufför. Vi pratar om hans uppväxt, svårigheter och vägval i livet. Och om trons bärande kraft. Den har han känt många gånger.
– Tron betyder allt. Den har blivit starkare med åren. Det känns som att jag är orubblig, säger han.

Prövningarna och vägvalen har varit många. Christer var 16 år när han lämnade tryggheten på ön och började läsa på fackskola i Kungälv.
Framtiden var utstakad. Två år senare fick han jobb som montör på en firma som levererade bilinredningar till Volvo. Så småningom avancerade han till produktionsplanerare. Med tiden gifte han sig och fick en dotter. Det borde ha varit han livs lyckligaste tid, men familjelyckan ville inte infinna sig.
– Min fru drabbades av en amningspsykos och blev aldrig bra efter det.
Det var riktigt tufft. Jag var med i Gilead-församlingen på den tiden och fick mycket stöd av de andra i församlingen. Alla såg hur jag led men jag ville inte erkänna det själv. I fyra år kämpade jag men till slut gick det inte längre och jag bestämde mig för att ta ut skilsmässa.
Det var allt annan än en lycklig skilsmässa. Hustrun vägrade till en början, men när skilsmässan gick igenom tog hon med sig dottern och flyttade till en annan stad.
– Hon flyttade för att jag inte skulle kunna träffa min dotter. Det tog många år innan vi såg varandra igen. Då var hon 15. Hon och socialtjänsten kontaktade mig för att det inte fungerade hemma. Hon blev vuxen tidigt och fick ta hand om sin mamma. Det kändes bittert att inte få träffa henne, men nu har vi en bra kontakt igen och jag är morfar. Hon bygger förresten hus på Dyrön nu.

Med åren hann Christer gifta sig en andra gång och få en son. Men relationen tog slut efter några år. Det var en odramatisk skilsmässa, men den gjorde ändå avtryck.
– Båda skilsmässorna har påverkat mitt liv. Det är klart att det känns som ett misslyckande. Det har tagit mig hårt att det inte fungerade.
När företaget han arbetade på flyttade till Dalsland hängde han på. I två år blev han kvar innan företaget lade ner för gott. Flyttlasset gick till Göteborg. Han fick ett nytt jobb hos en underleverantör till Volvo och köpte hus i Partille.

Men så kom nästa prövning. Företaget gick i konkurs och Christer fick gå med sex månaders garantilön innan han kastades ut i kylan. Då var han 57 år och chanserna till ett nytt jobb var minimala.
– Jag hade åldern emot mig. Jag var för ung för att få pension och för gammal för att kunna konkurrera med de yngre. Jag har nog sökt 300 jobb, funderar han.
– En enda gång blev jag kallad till intervju.
Det blev en svår tid. Ekonomin fick sig en rejäl törn.
– Jag sålde huset och köpte en mindre lägenhet här i Björkekärr. Men det var kärvt. Första tiden levde jag på besparingar men de tog snabbt slut.
Vid den tiden hade han nyligen gift sig för tredje gången och hade också en styvson att ta hand om.
– Det var ingen bra start för oss.
Kassan blev allt mer skral. Dessutom släpade han efter med en obetald skatt i samband med husförsäljningen som snart hamnade hos Kronofogden.
Det dröjde inte länge förrän de hotade med utmätning av lägenheten.

Just när allt såg som mörkast ut kom plötsligt hjälpen.
– Jag fick låna privat av en vän som fick reda på hur det låg till. Jag hade själv inte berättat något, men han såg på mig att jag hade bekymmer och frågade hur det var. Det var en enorm lättnad.
Christer slog in på en ny väg i livet. Han gick från att vara i Fas 3 till att bli yrkesverksam igen.
– Jag kom i kontakt med en jobbcoach som hade hjälpt en annan person som var i samma situation som jag. Han hade hjälpt honom at hitta ett taxijobb och han föreslog att vi skulle göra samma sak med mig. Så jag ringde första bästa taxifirma i telefonkatalogen och blev kallad till intervju med en gång. Och jag som hade skrivit CV och sökt 300 jobb utan att knappt bli kallad till intervju!
Intervjun var mer ett snabbt samtal. Christer lade alla korten på bordet och sa som det var, att han inte hade taxikort. Svaret han fick var att jobbet var hans om han fixade utbildningen. Sagt och gjort.
Christer pluggade hemma på kammaren och två veckor senare kunde han påbörja sitt nya jobb.
– Jag trodde aldrig det skulle vara så lätt.
Han stortrivs som taxichaufför.
– Jag arbetar heltid nu och kör mest färdtjänst. Det är ett jobb som passar mig. Jag träffar många människor och jag är en bra lyssnare. Man får höra många livsberättelser. Människor som mist sin partner och om barn som aldrig hör av sig. Men de berättar också bra saker.

Att ensamheten är stor bland människor är något som Christer har märkt.
– Ja, det märker man. Jag hörde talas om en tjej som beställde taxi på midsommarafton för en rundtur i stan för att slippa vara ensam. Jag märker också att en del av dem jag kör är ensamma. Man blir lite som en själasörjare.

hustru kommer från Mongoliet och de träffades i församlingen. En del höjer på ögonbrynen åt att han vågar satsa igen.
– Ja, en del tycker nog att man är konstig som gifter sig en tredje gång. Att man borde vara bränd. Men det går över. Man måste ju våga tro på livet och kärleken igen, säger han.
Han känner sig nöjd med livet.
– Det är mycket som har ordnat sig så nu kan jag se framåt igen.

Han funderar en stund på vad som påverkat honom i livet och nämner skilsmässorna igen. Men så kommer han på ett viktigt val han gjorde i början av 80-talet.
– Då donerade jag min ena njure till min syster. Det var ett viktigt val, men jag tvekade aldrig. Tyvärr stöttes den bort efter en vecka. Hon var väldigt sjuk och hon dog i vintras. Det var tungt… Återigen spelade den orubbliga tron en stor roll.
– Det blir lättare att ta sig igenom svårigheter när tron är stark. Det gäller alla situationer i livet.
Där är han verkligen orubblig. För att Gud rycker in när man som mest behöver det är hans fasta övertygelse.
– Någon sa till mig när det löste sig ekonomiskt för mig att ”se, han hjälper dig, även om klockan är fem i tolv”. Och det stämmer, även om klockan var tio över för min del. Men det är något som jag har lärt mig.
Gud hjälper. Även om det känns som att hjälpen är långt borta, så är det bara att vänta, för den kommer när man som mest behöver den.

Text Mathias Pernheim
Foto: Jan Jidsten

Christer Johansson är med i Björkekärrs församling och sitter i kyrkorådet för POSK.

Vittnesbörd om ett fungerande arbetssätt

Från Härnösands stift har jag hittat en blogg, skriven av Christina Melin Westerlund (S) som beskriver sin andra mandatperiod i kyrkorådet. Så här skriver hon på sin blogg>>

Förra mandatperioden, min första, var nog en upplevelse jag inte vill dela med någon. Att ständigt bli ifrågasatt när det gällde åsikter, motiv och ideologisk hemvist i de väsentliga frågorna är inget för en nybörjare i politiken (för det är politik även är det gäller kyrkans styre) . Det sved mellan varven kan jag lova. När då nuvarande mandatperiod tog vid, så var förhoppningarna om ett bättre arbetsklimat inte alltför starka.

Därför blev det så extremt skönt, när jag som gruppledare, på ett tidigt stadium fick kontakt med nuvarande ordförande i kyrkorådet. Kanske inte så helt märkligt med tanke på att det skilde enbart några få röster mellan oss i valet. Det är POSK, partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, som innehar ordförandeposten den här mandatperioden. Jag har för mig att det skilde 25 röster till deras fördel i valet. Det gjorde att de kunde bilda allians med M och C. När jag fick frågan från nuvarande ordförande i kyrkorådet, om vi inte kunde försöka bilda någon form av grupp, som hade församlingens bästa som huvudmål, var svaret rätt givet. För vilken politisk hemvist vi än har, så är det så att i kyrkopolitiken så går församlingens bästa först när det gäller på församlingsnivå. Det är ungefär som en bolagsstyrelse. Självklart ville jag veta mer och tackade ja till en inbjudan. Då bildades det som vi kallar för en beredningskommitté. Den består av en representant från varje nomineringsgrupp, som är fyra, samt domprosten.

Det har varit oerhört positivt! Vi har kunnat diskutera och vrida och vända på varje fråga. Vi har tagit stor hänsyn rill varandras nomineringsgruppers ideologi Målet har dock varit att komma överens. Det har vi också blivit.

Ordförande i kyrkorådet är Torkel Sehlin som också sitter i kyrkomötet för POSK. I Domkyrkorådet i Härnösand har man hittat ett arbetssätt som gynnar Svenska kyrkan och dess arbete - och inte de enskilda personerna eller nomineringsgrupperna.

Ett bra exempel som jag hoppas kan inspirera andra att försöka hitta liknande arbetssätt.

Dagens fråga no3

Dagens fråga från Kyrkodag Väst handlar om kyrkobyggnader, kyrkoråd, budgetansvar och stiften.

Funderingar över Svenska kyrkan

När jag läser Kyrkans Tidning i morse är det två saker som jag särskilt vill ta upp.

Det första är Sofia församling som in någonslags tanke om mångfald och tanke om goda krafter har valt att anställa en Imam att arbeta i deras Fryshuskyrka på Fryshuset i Stockholm.

Kyrkans Tidning: Imam får jobb i kyrka>>

Om jag förstår artikeln rätt så var tanken att starta en treårigt projekt, men att man inte hunnit söka pengar från några andra håll. Därför väljer Sofia församling, dess kyrkoherde Hans Ulfvebrand och kyrkorådet att anställa Imamen Othman Al-Tawalbeh under nio månader - för att arbeta i Fryshuskyrkan.

I kyrkoordningen (KO) finns regler för vilka som får anställas inom Svenska kyrkan. Nu är ju detta bara en anställning på nio månader - men det är ändå anmärkningsvärt.
I KO kap 34 §7 står det:

Behörig att anställas på och inneha en tillsvidareanställning i Svenska kyrkan är den som tillhör
1. Svenska kyrkan, eller
2. en annan evangelisk-luthersk kyrkan inom Lutherska världsförbundet, eller en kyrka eller ett samfund som Svenska kyrkan genom Kyrkomötet ingått en överenskommelse om särskild ekumenisk samverkan med.

Det som sägs i första stycket gäller inte sådana anställda som uteslutande eller så gott som uteslutande arbetar inom begravningsverksamheten.
Vid en viss anställning får göras undantag från bestämmelserna i första stycket om det finns särskilda skäl.

Ja, det är väl kanske så att denna anställning av Imamen faller under sista stycket. MEN… det som jag blir fundersam på är Imamens uttalade när reportern frågar:

Du blir anställd av en kristen församling, hur ser du på det?
– Jag ser inga problem. Svenska kyrkan är en institution och fungerar som vilken arbetsgivare som helst.

Nej, säger jag. Svenska kyrkan är inte en institution och vilken arbetsgivare som helst. Svenska kyrkan är ett trossamfund och har som uppgift att gestalta Jesus Kristus i gudstjänst och liv.

I inledningen till Svenska kyrkans kyrkoordning står det:

Den grundläggande tro, bekännelse och lära som Svenska kyrkan står för skall komma till uttryck i allt vad kyrkan gör och säger. Kyrkan förutsätter att de som företräder kyrkan delar kristen tro och kristet liv.
Kyrkans uppgift är att för alla klargöra vad dess tro, bekännelse och lära innebär. Svenska kyrkan inbjuder alla att tillhöra trons folk och dela dess liv.

Så därför tycker jag det är komplicerat att Sofia församling har valt att anställa en Imam - hur lovvärt det än kan vara att driva mångfaldsarbete i fryshuset. Det är kyrkans uppgift vara med i samtalen - men jag tycker inte det är kyrkan uppgift att stå för kostnaderna och anställa Imamer.

Den andra saken som jag vill uppmärksamma idag är 36 miljoner.
Känns siffran igen? Ja, det är den summan som Svenska kyrkan måste betala till de chefer och anställda som köpts ut under 2009 och 2010. Det skrev jag om här>>

Det råkar också vara den summa som internationella arbetet samlat in under julkampanjen>>.

Det är inte bara problem att internationella arbetet vill byta namn - jag mår fysiskt illa när jag ser summorna och tappar all lust att bidra med pengar (även om jag också inser att det är olika konton och olika pengar…). Men det blir svårt att pedagogiskt förklara för utomstående och de aktiva i församlingen hur vi med ena handen samlar in 36 miljoner och samtidigt med den andra betalar ut detta till ett fåtal personer.

Ut POSKs handlingsprogram:

Svenska kyrkan har uppdraget att ge vidare sin tro i varje tid och behöver en genomarbetad missionsstrategi som är välkomnande och sändande, där varje människa uppfattas som en gåva och en resurs i församlingen.

Besök hos POSK i Jönköping

Jag har varit hos POSK i Jönköping. Vi var drygt femton personer som träffades och pratade om POSK i Jönköping och POSK i allmänhet. Underbart härligt att träffa dessa människor som är med och tar ansvar och vill vara med och styra i Svenska kyrkan.

Det pratades kyrkoråd, arbetsutskott, krematorier, motioner, kyrkogårdsstyrelse, biskopsval och Svenska kyrkan. Och vi pratade POSK.

En av de viktigaste sakerna som POSK står för är att vi är beredda att ta vårt ansvar. Och det är precis det som vi kommer att visa om tre år när det är nästa kyrkoval.

Då kommer POSK-grupperna visa att vi var med och tog vårt ansvar, i roliga och tråkiga beslut, i lätta och svåra beslut. Vi hade planer och mål under vår mandatperiod och vi har drivit frågor - därför vi är beredda att ta vårt ansvar. På alla nivåer.

Jag är glad och stolt över att tillhöra en så frimodig och mångfaldig och öppen organisation som POSK. Jag är glad och stolt över att få möta alla dessa frimodiga, öppna och begåvade människor som ställer sin kunskap och sin tid till förfogande för att Svenska kyrkan skall kunna verka på alla dessa olika platser i Svenska kyrkan. För POSK i sin mångfald, med sin bredd, med sin frimodighet, med sin öppenhet är alternativet för fria röster i en fri kyrka!

POSK överklagar till Domkapitlet

POSK i Borgsjö-Haverö har överklagat det första kyrkorådssammanträdet på grund av att de anser att det saknades underlag och ledamöterna kände sig överkörda. Ärendet tas upp på Domkapitlet i Härnösand i dag. Detta kan vi läsa i Dagbladet.se>>

Besök hos POSK i Nylöse församling

Igår kväll var jag på besök hos POSK i Nylöse församling. Jag behövde inte åka så långt för Nylöse församling är min grannförsamling och ligger i mitt kontrakt.

Nästan tjugo personer hade tagit sig till församlingshemmet i Utby denna underbara vårkväll för att först vara med på årsmötet och sedan för att lyssna på mig.

Nylöse församling är en av de församlingar där valresultatet i kyrkovalet har fått en annan utgång än den tänkta. Enligt valresultatet hade POSK fått sju mandat och socialdemokraterna resten. Men eftersom socialdemokraterna inte kunde fylla alla sina mandat så har nu POSK nio mandat i kyrkorådet och socialdemokraterna ett.

Då måste jag bara få citera från vårt kortprogram

vi har visioner för Svenska kyrkans framtid och är beredda att ta vårt ansvar

Precis så här är det. POSK har kandidater, människor, på sina listor som är beredda att ta ansvar för sin församling och för Svenska kyrkan. Mer från vårt handlingsprogram:

En viktig uppgift för POSK är att skapa möjligheter för och uppmuntra människor med engagemang i Svenska kyrkans gudstjänst- och församlingsliv till att också ta ansvar som förtroendevalda i kyrkan.

(…)

POSK nominerar kandidater som är förtrogna med Svenska kyrkan och har ett engagemang i dess gudstjänst- och församlingsliv. POSKs kandidater är alltid partipolitiskt obundna i de kyrkliga sammanhangen, men vissa tar också samhällsansvar genom att verka inom ett allmänpolitiskt parti i exempelvis kommunen.

När POSK ställer upp i ett val så gör vi det med kandidater som är beredda att ta ansvaret i församlingen. I det här fallet så blev resultatet att alla kandidater på POSKs lista kom med i kyrkorådet. ("Alla" kandidater på socialdemokraternas lista också…)

Det valsystemet som vi har i Svenska kyrkan måste förändras. Jag tycker - precis som POSK skriver i sitt handlingsprogram - att vi borde återinföra indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomötesnivån och bara behålla de direkta valen på församlingsnivå. Precis som vi hade det innan relationsförändringen 2000.

Då tror jag också att det blir ganska ointressant för de politiska partierna att ställa upp i kyrkovalet. Däremot så kan alla de människor som är intresserade av att ta ansvar i Svenska kyrkan ställa upp på lokala kyrkoråds/fullmäktigelistor och vi får människor med engagemang och intresse som sitter i församlingarnas styrelse.

Det här hänger ihop med strukturen i Svenska kyrkan och därför uppmanar jag er att verkligen diskutera igenom diskussionsunderlaget från Strukturutredningen och lämna synpunkter innan den 3o juni! Du hittar alla uppgifter här>>

Hur hittar man ditt kyrkoråd?

Igår satt jag hela eftermiddagen och gick igenom alla kyrkoråd där det finns POSK-grupper för att se vem som var ordförande i dessa kyrkoråd.

Dessa uppgifter kan man hitta i Svenska kyrkans organisationsregister. I många fall fungerade detta bra - jag sökte på församlingen, och uppgifterna var uppdaterade.

MEN - kära vänner - det var också väldigt många församlingar som inte hade uppdaterat sina uppgifter i organisationsregistret! Vad gör jag då? Jo, då går jag in på församlingens webbsida och försöker hitta uppgifter om kyrkoråden.

Och efter en stunds letande på sidan så hittar jag information - i bästa fall!

Men kära vänner, varför är det så här? Vill ni inte att era församlingsbor (och andra) skall hitta till kyrkorådet? Vill ni inte att människor skall veta vem som sitter i kyrkorådet och har ansvaret eller ge möjlighet att ta kontakt med er? Skärpning!

Ibland hittade jag kyrkorådet under verksamhet, inte sällan låg det en flik under personal. Men på många ställen fanns det ingen information om de förtroendevalda över huvud taget! Och detta mer än sex månader efter valet!

Jamen, tänker du nu, det är inte jag som uppdaterar webbsidan - det är inte mitt ansvar. Men sitter du i ett kyrkoråd så har du, tillsammans med kyrkoherden ansvar för hela verksamheten. Och du har ansvar för informationen och kommunikationen. Och kyrkorådet kan ställa kravet att kontaktuppgifter till kyrkorådet skall finnas tillgängliga på er webbsida och att organisationsregistret skall vara uppdaterat.

Jag tycker det är fullständigt självklart att man lätt skall kunna hitta uppgifter till kyrkorådet på församlingens webbsida. Vi är ju folkvalda! Vi är ju valda för att vi skall ge församlingsborna en röst - då måste de ju också kunna ta kontakt med oss.

(och du - när du ändå håller på, kolla igenom din POSK-grupps webbsida på www.posk.se. Är er sida uppdaterad där också? Om inte, hör av dig till din webbredaktör med korrekta uppgifter!)

Kyrkoherde och kyrkoråd

Från Svenska kyrkan arbetsgivarorganisation kommer idag Förbundsinfo13>>.

De skriver:

Vid kyrkomötet 2009 togs beslut om vissa ändringar i kyrkoordningen. Syftet med de beslutade ändringarna var att skapa en tydligare ansvarsfördelning mellan vem som styr och vem som leder arbetet inom ramen för det gemensamma uppdraget att ansvara för församlingens grundläggande uppgift. Kyrkorådet är församlingens styrelse medan kyrkoherden, inte minst av arbetsmiljöskäl, nu tydligare får uppgiften att leda all verksamhet i församlingen och pastoratssamfälligheten.

I församlingar som inte ingår i samfälligheter och i pastoratssamfälligheter gäller nu att se över om organisationen behöver anpassas så att de verksamhetsdelar som inte idag är kyrkoherdens ansvarsområde blir det.

Det finns länkar till olika delegationsordningar. Så det kan vara klokt att i kyrkorådet se över sina delegationsordningar och fundera över hur man vill dela upp arbetet och ansvaret.

Kyrkliga inventarier och inventarierförteckningar

Kyrkliga inventarier och inventarierförteckningar… visst låter det spännande?

Nehej… inte det? Nu är det så i alla fall att kyrkoråden tillsammans med kyrkoherde faktiskt är ansvarig för de inventarier som er församling har. Och ni har skyldighet att upprätta en inventarielista. De föremål som är kulturhistoriskt värdefulla och skyddas enligt kulturminneslagen skall finnas i denna lista och det skall också finnas en person (utsedd av kyrkorådet) som är särskilt ansvarig för inventarierna. Ansvarig tillsynsmyndighet är stiftet och länsstyrelsen.

Reglering av hur kyrkorådet och kyrkoherden skall hantera kyrkliga inventarier hittar du i KO Kap 40 §2

Vård av kyrkobyggnader och deras inventarier
2 § Kyrkobyggnader och deras inventarier ska underhållas så att de kan tjäna sitt ändamål. Av lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. framgår ytterligare bestämmelser om vården av kyrkobyggnader och inventarier.
Kyrkobyggnaderna ska hållas tillgängliga för allmänheten.
Kyrkoherden och en av kyrkorådet utsedd kyrkvärd, som är ledamot eller ersättare i rådet, ansvarar för kyrkobyggnadernas inventarier i enlighet med bestämmelserna i lagen om kulturminnen m.m. Kyrkoherden får utse någon annan präst i församlingen att ansvara i stället för kyrkoherden.

Nu finns det tyvärr inga nationella riktlinjer för hur inventarielistorna skall se ut, men det finns råd och tips på lite olika håll.

Göteborgs stift har just avslutat ett projekt som pågick april-nov 2009 för att hjälpa till med olika frågor. Det gäller tex begreppet kulturhistorisk värdefulla kyrkliga inventarier, lagstiftning, praxis och tillsyn.

Ansvarig för projektet har varit Matilda Dahlquist, stiftsantikvarie. Projektrapporten har nu kommit och kan beställas från Göteborgs stift.
Göteborgs stifts skriftserie 2010:1, ISBN 978-91-978433-2-4

POSK skriver om förvaltning i sitt handlingsprogram:

Förvaltarskap

POSK anser att all förvaltning av egendom i kyrkan ska göras i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. Förvaltarskapet i bibeln utmärks av att vi av Gud har fått gåvor, som både vi och våra medmänniskor ska ha glädje av. Att förvalta dessa Guds gåvor är ett uppdrag som sträcker sig mot framtida generationer. POSK menar därför att all egendoms- och kapitalförvaltning ska vara långsiktig, effektiv och bedrivas på ett etiskt och ekologiskt ansvarigt sätt.

Våra kyrkor och kyrkogårdar är viktiga kulturarv. Svenska kyrkan har också tillgångar i form av jord, skog och värdepapper. Vi vill genom en klok förvaltning av kyrkans egendom och ekonomiska medel bevara dessa värden och skapa förutsättningar för en aktiv församlingsverksamhet.