En verktygslåda och satsning i lokalpressen

Jag läser på Svenska kyrkans intranät (du vet väl om att om du är förtroendevald så har du möjlighet att också få inloggning till intranätet? Hör med din församling eller ditt stift så hjälper de dig) följande artiklar om kyrkovalet.


Dels är det i Härnösands stift, där informatör Hans-Åke Grinde i Brunflo kyrkliga samfällighet berättar om sin annonssatsning för att locka nomineringsgrupper.

Svenska kyrkans intranät: Jämtar mobiliseras i kyrkovalet>>

Jämtar mobiliseras i kyrkovalet

[2012-10-29 23:40]

I Brunflo kyrkliga samfällighet har just informatören annonserat för att mobilisera nomineringsgrupper.
- Valnämnden är klok och har redan begärt annonsering i lokalpressen i jakt efter engagerade församlingsbor inför valet, säger Hans-Åke Grinde, informatör i samfälligheten.

Valnämnden i samfälligheten har haft sitt första möte, men själva valarbetet är i sin linda.

  - Vi ska kommunicera mångfalden i Svenska kyrkan. Allt det som inte syns utanför kyrkan. Att vi har en omfattande diakonal verksamhet och tillika stor barnverksamhet, säger Hans-Åke Grinde.

   Samfälligheten består av fem församlingar, förutom Brunflo, Ängsmon, Lockne, Marieby och Näs församlingar. Brunflo församling, som också består av stadsdelen Torvalla i Östersund, hade det sämsta resultatet i stiftet under kyrkovalet 2009. Valdeltagandet var under tio procent.

  Övriga församlingar gick det bättre för. De är relativt små med en högre grad av vallojalitet och folk känner bättre till vilka som sitter i kyrkoråden, menar Hans-Åke Grinde.

  - Jag tycker vi gjorde en hyfsad bra insats med mer marknadsföring av valet 2009, jämfört med 2005. Ändå tappade vi i Brunflo. Men å andra sidan har vi lägre andel kyrkotillhöriga där, speciellt i Torvalladistriktet, förklarar han.

Personligt tilltal
Arbetet inför 2013 går litet trögt, men en valstrategi börjar formuleras och budgeten för valnämnden är 150 000. I den ska även tryckning av valsedlar och ersättning till valförrättare rymmas.

  - Valet handlar rätt mycket om löpande internkommunikation, understryker Hans-Åke Grinde. Inför förra valet hade vi t ex en idébank där personalen kunde bidra med spännande idéer.

  Till satsningarna för 2013 hör en 12-sidig valbilaga i församlingstidningen "Hela livet! som kommer som bilaga i magasinet Amos . Bilagan ska bl a ge nomineringsgrupperna bra utrymme och inte bara spegla deras program utan ha ett personligare tilltal och mer lokal förankring. I alla kommande nummer av församlingstidningen kommer det att puffas för valet.

Roland Asplund
Kyrkoval 2013

Sen är det en artikel där kyrkokansliets kyrkovalsavdelning berättar att en verktygslåda håller på att ställas samman - liknande den som fanns tillgänlig inför förra valet 2009. Verktygslådan kommer att innehålla artiklar, annonser och bilder som går att använda i församlingarna och stiften när man sprider information om kyrkovalet.

Svenska kyrkans intranät: Verktyg för vinnande val>>

Verktyg för vinnande val

[2012-10-29 22:07]

Även till 2013 års kyrkoval erbjuder nationella nivån en verktygslåda full med nedladdningsbara annonser, trafikreklam, bilder, artiklar etc för församlingar och stift.
Syftet är att skapa en gemensam och enhetlig extern kommunikation i kommande kyrkoval.

Verktygslådan planeras vara färdig och ligga på intranätet i december.
  - Vi uppdaterar verktygslådan från valet 2009 med bl a nya collagebilder som visar livet  i Svenska kyrkan och dess verksamhet. Vi fick en god respons på verktygslådan från församlingarna i förra valet, berättar Maria Svensk, informatör på nationell kommunikation,

  Röstkorten ska samspela med verktygslådan och kännas igen från föregående val. De ska informera om vad kyrkan gör och vad man kan påverka.  Det blir även valkommunikation i rikstäckande medier från nationell nivå. Tanken är att stift och församlingar följer upp med mer lokalanpassad information.

2013 startar kommunikationsåret
2013 är också starten på det s k kommunikationsåret, en ambitiös informationssatsning varje år från nationell nivå, som kyrkostyrelsen har beslutat om. 

Kommunikationsåret nästa år kan man se som den strategiska delen i kyrkovalet, som ligger före den taktiska om själva valet. Det blir en bred kommunikation med kyrknära teman, möjligen  ”bön” under våren och ”kulturarv” under sommaren i kanaler som fackpress, rikspress och kanske TV.

    - Kulturarvsfrågorna är ett av de viktigaste motiven för medlemskap. Det kan vi se i Jonas Bromanders medlemsundersökning från 2010. Så varför inte också lyfta kulturarvet i kyrkovalet? föreslår Maria Svensk. 

Roland Asplund
Kyrkoval 2013

Det här är något som vi i POSK måste komplettera med vår egen information. Kyrkokansliet, församlingarna och stiften kan bara berätta OM att det är kyrkoval, VAR det är och HUR det går till. Men vi i nomineringsgrupperna måste tala om VAD VI VILL.

POSK har sin Vision och sitt program klart sedan i maj i år. Nu jobbas det i stiften och på lokalplanen med de lokala programmen. Allt grundat på det gemensamma programmet.

Och ni som sitter förtroendevalda i församling. Hur ser församlingens gemensamma satsning ut inför kyrkovalet? Har ni avsatt pengar? Planerar ni någon debatt, torgmöte, informationskväll för församlingen? Hur kommer valdagen att se ut i er församling? Kommer ni att utnyttja tillfället när det kommer extra mycket människor till församlingen att göra en FestiVALdag?

Påverka Svenska kyrkans webbTV

På Svenska kyrkans intranät står det en lång artikel om Svenska kyrkans satsning på webb-TV. Några av er har kanske sett de länkar som jag har lagt ut till de magasin som har sänt - eller de inspelningar som gjorts under dopfestivalen och bokmässan.

Det ligger också en länk så att du kan se Play-kanalen här till höger.

Så här står det på intranätet:

Svenska kyrkan Play - en ny kanal för Svenska kyrkan

Vad är Svenska kyrkan Play? Vi ställer fem frågor till Maria Svensk, projektledare för pilotprojektet:
- Svenska kyrkan play är en webbsänd tevekanal. Ett nytt sätt att kommunicera med såväl våra medlemmar som med anställda och frivilliga i hela kyrkan.

Svenska kyrkan Play är indelat i fyra områden: Magasin – lite längre diskussionsprogram om olika frågor med anknytning till kyrka och tro. Berling media ansvara för innehåll och produktion.
Informationsfilmer för medlemmar – kortare filmer om till exempel de kyrkliga handlingarna som riktar sig till medlemmar som vill veta mer.
Gudstjänster – här sänds gudstjänster och andra andliga möten. Programmen spelas in ute i församlingar och är anpassade efter de lokala förutsättningarna.
Församlingarna svarar själv för inspelning och redigering.

Samt internkommunikation – här har till exempel generalsekreteraren, chefen för Svenska kyrkan i utlandet och andra möjlighet att skicka hälsningar som kan spridas över alla våra enheter runt hela jorden. Ett sätt att få kontakt när man inte kan träffas i samma lokal. Även sändningar från kyrkomöten, forskardagar och andra stora möten som kan vara av intresse för anställda och andra hamnar här.

Varför har vi dragit igång en webbtevesatsning?
- Nya tider skapar nya arenor för andlighet och tro. Alla har inte möjlighet att komma till kyrkan utan söker andra vägar för att ta del av kyrkans budskap.
Samtidigt har utbudet av andligt inriktade program i till exempel SVT minskat kraftigt under de senaste åren.
- Människors TV-vanor har också förändrats i takt med den allt större tillgången av utbud och kanaler för all sorts information och underhållning. Kraven på tillgänglighet och flexibilitet ökar. Man vill kunna välja när och var man konsumerar rörliga bilder.
- Därför har kyrkomötet beslutat att Svenska kyrkan själv ska tillhandahålla det andliga utbud som saknas i många andra kanaler. Det sker i pilotform under våren 2012 och utvärderas innan nästa steg tas.

Varför gör vi ett pilotprojekt i stället för att dra igång på allvar?
- Webbteve är en ny kanal för kyrkan. Att dra igång en fullödig verksamhet är kostsamt och vi vet inte om vi får önskvärd uppmärksamhet i målgrupperna. Därför har man beslutat att göra ett pilotprojekt som pågår från september 2011 till 15 april 2012 och därefter göra en noggrann utvärdering för att se om Svenska kyrkan Play är något att satsa på. Projektet planerades ursprungligen att ta slut i och med februari månads utgång, men har blivit något försenat då den tekniska plattformen har anpassats efter kyrkans specifika behov.

Vad händer just nu?
- Vi håller på att fylla tablån med olika program. Senast i raden är julhälsningar från generalsekreterare Helen Ottoson Lovén och chefen för Svenska kyrkan i utlandet Anders Bergqvist. I januari spelas de första informationsfilmerna in om de kyrkliga handlingarna, och vi hoppas även få in vårt första magasinsprogram i månadsskiftet januari/februari.
- Avtal är också skrivna med en handfull församlingar om att spela in och sända gudstjänster. Under slutet av december och början av januari sker webbannonsering på Facebook och andra sociala medier för att locka besökare till Magasinet.

Det här låter ju spännande. Hur gör man om man vill veta mer eller vara med och påverka innehållet?
- Det första jag skulle rekommendera är att anmäla sig till vår utbildningsdag den 30 januari. Där får man träffa våra leverantörer och samarbetspartners och diskutera såväl teknik som innehåll och visioner.
Dagen kostar ingenting och vi bjuder på kaffe och lunch. Alla som är intresserade är välkomna, dock max fem per församling.

- Anmäl dig senast fredag 20 januari på internwww.svenskakyrkan.se/play
Om du inte har möjlighet att komma då så får du gärna kontakta mig på maria.svensk@svenskakyrkan.se för innehållsfrågor eller Leif Eiman, leif.eiman@svenskakyrkan.se för teknikfrågor.
Susanne Folin

Så är din församling intresserad av att haka på Svenska kyrkan Play och webbsända gudstjänster eller annat från er verksamhet - passa på att anmäla er till dagen.

Ur POSKs handlingsprogram:

Svenska kyrkan har uppdraget att ge vidare sin tro i varje tid och behöver en genomarbetad missionsstrategi som är välkomnande och sändande, där varje människa uppfattas som en gåva och en resurs i församlingen.
(…)
För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa kontaktpunkter med så stora delar av befolkningen som möjligt.

Foto: Magnus Aronsson/IKON

Medlemskap och statistik

Tidningen Dagen berättar att folkpartisten och prästen Anna Ekström blivit invald i folkpartiets styrelse. Anna är också engagerad i FISK (Folkpartister i Svenska kyrkan) och sitter i kyrkomötet. Anna sitter med i mitt utskott, kyrkolivsutskottet.
Dagen: Prästen som skall stärka frisinnet i FP>>
(foto: IKON, Svenska kyrkan)

På Svenska kyrkans intranät hittar jag den här intressanta artikeln, om medlemskap. Vi närmar oss snart det kritiska datumet 1 november, som brukar innebära att flera medlemmar väljer att lämna Svenska kyrkan. Genom att prata om varför just du är med och vad det betyder för dig, kanske du kan påverka även andra att vara med i Svenska kyrkan. Så här skriver Anette Lundqvist:

Kunskap om vad kyrkan gör och är kan vara avgörande för om en person väljer att gå ur kyrkan eller stannar kvar. Särskilt viktigt blir det att berätta om medlemskapet på våren och hösten, som är de perioder då flest personer lämnar kyrkan.

- På Svenska kyrkans Informationsservice möter vi ofta utträdare. Av erfarenhet vet vi att medlemmar som funderar på att lämna kyrkan ibland ändrar sig när vi berättar för dem om kyrkans breda verksamhet och vad de är med och bidrar till med sin kyrkoavgift. Det säger Gunilla Eriksson – Huldén på kyrkokansliet i Uppsala.

Inför 1 november
Under våren, i samband med att deklarationsblanketterna går ut och på hösten, inför Skatteverkets brytdatum 1 november, får vi många frågor om varför man ska vara med i kyrkan och vad man får för sin kyrkoavgift. Medlemskommunikation är en ”ingång” till Svenska kyrkan, enligt Informationsservice på kyrkokansliet som ofta möter såväl frågor om medlemskapet som begäran om hjälp för utträde.

Bästa svaret
Vilket är ert bästa svar för att motivera personer att tillhöra Svenska kyrkan?
- Det är när vi får möjlighet att berätta om Svenska kyrkans betydelse som gemenskap och stöd till personer som behöver hjälp. Och när vi berättar om att just ditt medlemskap är viktigt, svarar Gunilla Eriksson – Huldén.
- Som en motbild till den enskildes egen vinning för att genom utträdet ”slippa” betala avgift, tillägger hon.

Bemötandet betydelsefullt
-Både vårt bemötande och medlemmens övriga kontakter med representanter för Svenska kyrkan har stor betydelse för deras agerande, tror Gunilla.
- När vi får möjlighet att berätta om vad kyrkan gör i vårt avlånga land så brukar en del bli eftertänksamma, förklarar hon.

Unika samtal
Standardsvar i all ära, men enligt Gunilla är varje samtal unikt. Medarbetarna på Informationsservice avgör vad och hur de kommunicerar beträffande medlemskapet vid varje tillfälle. Informatörerna använder sin känsla och erfarenhet och de pådyvlar ingen något utan respekterar frågan som ställs.

Frågan styr
Enligt Gunilla styr frågan ofta samtalet.
-Är första frågan ”Hur går jag ur?” berättar vi det utan vidare repliker. Men frågar personen ”Vad får jag för kyrkoavgiften?” kan det vara läge att faktiskt berätta om det.

Tuffare där ute?
Medarbetarna ute i församlingarna har en helt annan relation till ”sin” medlem. Det kan nog vara tuffare ”därute”, att rent faktiskt vara den som tar emot en utträdesansökan.

Bästa tipset
Vilket är då Gunillas bästa tips vid medlemskommunikation?
- Utgå från den fråga som ställs. Ge en känsla av omsorg om individen i samhället. Tala om vad vi gör, berättar ingen så vet alltför få vad de går miste om.

Anette Lundkvist

Svenska kyrkans informationsavdelning har också tagit fram material som går att använda, texter och svar, när någon söker utträde ur kyrkan.

På intranätet hittar jag också Nyckeln till Svenska kyrkan. En bok med statistik och fakta som presenterar Svenska kyrkan och kan vara mycket behjälplig i omvärldsanalyser och planering i församlingarna. Så här skriver man på intranätet:

Med denna fjärde årgång av Nyckeln till Svenska kyrkan är ambitionen att åter igen presentera aktuella faktaunderlag och analyser för reflektion och beslut bland kyrkans frivilliga, förtroendevalda och anställda.

Årets utgåva innehåller bland annat kapitel om den utmaning Svenska kyrkan står inför i förhållandet till ett civilsamhälle i brytningstid, dopsedens utveckling relaterat till familjestrukturella förhållanden och om hur invandringen till Sverige påverkat Svenska kyrkans medlemsutveckling.

Nyckeln är ett gratismaterial och kan beställas via Informationsservice, artikelnr. SK10569. Info@svenskakyrkan.se.

Du kan också läsa den här, med hjälp av ISSUU.

Predikotävling för mat

Jag är inne på Svenska kyrkans intranät och hittar följande aktuella nyhet:

För att lyfta upp hungerfrågan - alla människors rätt att äta sig mätta - på dagordningen i våra kyrkor anordnas en internationell predikotävling. Skriv en predikan om mat och tro och skicka in senast 30 mars. Vinnaren får resa till Genève under Church Week of Action on Food i oktober 2011 för att framföra sin predikan.

Yeshi Demkes familj i Etiopien odlar korn, kikärtor, sorghum och teff.Foto: Magnus Aronson/IKON

Svenska kyrkan är medlem i ett globalt påverkansnätverk som heter Ecumenical Advocacy Alliance (EAA). Inom EAA, precis som i Hela världen, Svenska kyrkans internationella arbetes fastekampanj, kommer hungerfrågan att vara i fokus de närmaste tre åren. För att lyfta hungerfrågan på dagordningen i alla kyrkor anordnas en predikotävling under 2011. Alla som är medlemmar i en kyrka, oavsett om kyrkan är medlem i EAA eller inte, inbjuds att delta i tävlingen. På så sätt kan vi hjälpas åt att berika kampanjen med olika infallsvinklar!

Temat för predikan ska vara mat och tro och kan handla om allt ifrån att odla och handla med mat, till att konsumera eller rätten att äta sig mätt. Vilken bibeltext som används är fritt att välja själv. Predikan ska vara på engelska, franska eller spanska. Senast den 30 mars ska den skickas in via e-post eller post. Om möjligt ska man även skicka in en ljudfil (eller kassettband) med predikan uppläst.

Vinnarna i tävlingen utses i juni 2011 och förstapristagaren får sin resa, kost och logi betald till Genève för att framföra sin predikan under Church Week of Action on Food 10-17 oktober 2011.

Mer information om tävlingen (på engelska) >>

OK, det här låter ju alldeles utmärkt. Självklart skall vi se till att alla människor får mat. Men predikotävling…? Hur sjutton skall det bedömas? Ur ett teologiskt perspektiv eller ur ett matperspektiv?

Tja, inte vet jag. Kanske är det här ett alldeles utmärkt sätt att fästa fokus på en oerhört diakonal fråga, hur vi skall fördela jordens resurser så att alla människor får äta sig mätta. Fast jag måste säga att det mest liknar ett jippo. Men övertyga mig gärna om motsatsen!

Jag förutsätter att predikotävlingen inte bara är öppen för präster, utan att vem som helst får lov att skriva en predikan. Kanske något för dig?

Nu måste vi diskutera vår identitet som kyrka

Från Kyrkans Tidnings debattsida och med tillåtelse från biskop Lennart Koskinen publicerar vi hans debattartikel Nu måste vi diskutera vår identitet som kyrka>>

DEBATT Ärkebiskop Wejryd säger att han tror på ett gemensamt intranät. Kan kyrkans kris illustreras bättre än så? Frågan ställs av biskop Lennart Koskinen som menar att det är dags att ta upp diskussionen om identitet, kyrkosyn och kyrkans uppdrag.

Nytt år kännetecknas i medierna av att man både ser framåt och bakåt. De senaste veckorna har medierna plågat oss med långa listor med vad som har varit bäst och sämst, - vem som har varit duktigast, mest känd eller gjort bort sig kraftfullast under året som gått. I samhället gör socialdemokraterna en välbehövlig krisanalys. Även alliansen börjar inse att det inte räcker att bara regera, politiken behöver ett innehåll också. Röda korset har tappat 30 000 medlemmar och ägnar sig åt en ordentlig självrannsakan. Bara Svenska kyrkan sitter nöjd i båten.

Kyrkans tidnings sista nummer innan jul och nyår hade på första sidan en bild av en leende ärkebiskop som säger: ”Jag tror..” (alltså ett klassiskt Credo) Och man väntar sig kanske en kraftfull eller tankeväckande formulering inför en av kyrkans största högtider. Men det han säger är: ”Jag tror på ett gemensamt intranät”! (läs hela artikeln här>>)

Kan kyrkans kris illustreras bättre än så? Vi skall kommunicera mer med varandra inom den begränsade kretsen av anställda och förtroendevalda som har tillgång till intranätet.

Självbespegling som en trosnorm. Vi i kyrkan versus dom andra. Dom vi visserligen på något sätt är till för. Dom vi inte vågar kalla ”kunder” för det skulle kräva en helt annan servicenivå och lyhördhet för deras behov. Dom vi inte riktigt vågar se som äkta medlemmar, för då skulle det kräva ett inflytande som kunde rubba den hegemoni intranätet bara är en symbol för. Det tandlösa ”tillhöriga” får duga.

En tillhörig betalar snällt sin avgift, besöker kyrkan vid högtidliga tillfällen, och är nöjd med att någon tar hand om kulturarvet. Att bara drygt var tionde ”tillhörig” röstar i kyrkovalen får räcka för att kyrkan högröstat skall tala om sin demokratiska organisation. Räknar man sedan bort alla dem som har tillgång till intranätet, de som är innanför och har egen anledning att rösta, är det inte många av dem som faktiskt utgör kyrkan som gör sin röst hörd. Jo, en del partipolitiskt aktiva men själva kyrkligt ointresserade, ser också till att få in företrädare med rätt partifärg i kyrkans styrande organ.

Självklart behöver kyrkan ett intranät. Det är varken behovet eller tekniken i sig som ifrågasätts. Vad det handlar om är inget mindre är vår identitet som kyrka. Är vi en intern grupp som förväntar sig ett fortsatt stöd från våra ”tillhöriga” med stöd av en praktfull och kostsam skendemokrati? Vi kan inte länge till fortsätta med ett vi-och-dom–tänkande och ändå räkna med ett fortsatt brett stödmedlemskap. Eller är vi en folkkyrka som har ett gudomligt uppdrag att verka i världen, både för dem som formellt är medlemmar, för troende, tvivlare och förnekare, liksom för alla dem som vistas inom vårt område, och samtidigt en del av den världsvida kyrkan med ett globalt uppdrag.

Det kanske vore tid att på nytt ta upp diskussionen om identitet, kyrkosyn och vårt uppdrag. På 80-talet initierade Ludvig Jönsson ett brett rådslag om vår bekännelse. Det var välbehövligt. Nu är det hög tid att komplettera strukturutredningen med en bredare teologisk reflektion som underlag både för struktur, demokrati och vårt uppdrag i en gränslös, multikulturell och global värld, där behovet av intern och extern kommunikation inte kan täckas av att vi möts på vårt interna intranät.

Lennart Koskinen, biskop Visby stift
debatt@kyrkanstidning.se

Lennart Koskinen satt för POSK i kyrkomötet innan han blev biskop i Visby stift.

Brygubben skriver om debattartikeln>>: Avgående biskop polemiserar och vill ha rådslag om identitet

Frimodig kyrka skriver om debattartikeln >>: Koskinen tycker till

Hur syns Svenska kyrkan?

Igår hade vi besök av Lars Johnsson, ordförande i strukturutredningen, på kyrkofullmäktige i Göteborg. Han berättade om strukturutredningen och det diskussionsmaterial som de har skickat ut och vill ha synpunkter på senast den 30 juni.

Han ställde en fråga till oss. Han undrade om vi hade gjort en google-sökning på orden, SORG, BRÖLLOP och DOP. Saker som vi i Svenska kyrkan säger oss vara bra på att hantera.

Jag har idag gjort sökningen på google.

SORG - hittar jag på sidan två på google när jag söker. Det är Stockholms stift som på något sätt lyckats komma med, men den ligger alltså inte på första sidan utan på andra sidan.

BRÖLLOP - hittar jag på sidan sex på google. Det är Svenska kyrkans sida "Högtider och helger" där vi vi kan läsa om bröllop. En anledning till att den ligger så långt ner i sökningen kan ju vara att vi kallar det vigsel. Hur många söker på det ordet när de skall gifta sig?

DOP - hittar jag på första sidan, men inte längst upp utan först på plats sex på sidan. Det är den officiella Svenska kyrkans sida som berättar om dopet.

BEGRAVNING - hittar jag också på förstasidan. Den officiella Svenska kyrkans sidan, men först som nummer tre.

KONFIRMATION - slutligen. Hittar jag på första sidan - längst upp! Härligt.

På varje sida på Svenska kyrkans sidor finns numera en liten ruta som ser ut så här:

När du trycker på Dela/tipsa så kan du enkelt dela med dig av informationen på din facebooksida, eller annat socialt medium som du använder. Det är ett bra sätt att hjälpa till att berätta om vad man kan hitta information om Svenska kyrkans verksamheter. Pröva gärna!

Hur syns er församlings webbsidor?

POSK säger i sitt handlingsprogram:

För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa kontaktpunkter med så stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter och delaktighet i samhället. Centrum i kyrkans liv är alltid gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka. 

 Uppdaterad kl 9.10 3 juni
Här kan du läsa vad Svenska kyrkan själv skriver om sina prioriteringar på webben, på deras utvecklingsblogg.>>

Att hitta på webben…

Idag har jag varit inne på organisationsregistret för att söka ordförande i stiftsfullmäktige och samfällda kyrkofullmäktige.

Återigen upptäcker jag att organisationsregistret i många fall är mycket dåligt uppdaterat. Och när jag sedan söker vidare på församlingarnas egna webbsidor för att hitta informationen så visar det sig att det ofta är mycket svårt att hitta information om stiftsfullmäktige och samfällda kyrkofullmäktige.

Av tretton stift var det endast fem som hade uppdaterat sitt organisationsregister om stiftsfullmäktiges ordförande så jag kunde hitta det där. De fem stiften är Härnösands stift, Karlstads stift, Stockholms stift, Visby stift och Västerås stift. I de andra stiften kunde jag hitta information när jag sökt runt på deras webbsidor - FÖRUTOM Göteborgs stift och Strängnäs stift som inte talade om vem som sitter i presidiet i stiftsfullmäktige alls.

När det sedan gäller samfällda kyrkofullmäktige så verkar det nästan inte existera information alls om detta på webbsidorna.

Nej, skärpning. Vi borde vara öppnare om våra förtroendevalda. Vilka som är valda, vilka uppdrag de har samt hur man får kontakt med dem.

Öppen eller stängd

I Kyrkans tidning 15 april finns flera artiklar som tar upp öppenheten i Svenska kyrkan. Anders Ahlberg skriver på ledaren att

Svenska kyrkan är en riktkarl, med den omfattande offentligheten organisationen tog med sig från seklen som en del av staten. Kyrkan visar att öppenhet fungerar.

Ahlberg får mothugg från rekylerna där Bo Brander säger att Kyrkans hus verkligen inte doftar öppenhet.

Brygubben, Martin Garlöv, tar upp på sin blogg kritik i samma anda - Svenska kyrkan stänger och bygger upp nya strukturer som sätter upp murar och inte släpper inte in frivilliga och medlemmar. Martin skriver också till mig:

Med bloggande och facebookande har vi aldrig tidigare haft så många
skrivande medlemmar i Svenska Kyrkan. Det är hög tid att det syns på
församlingarnas sajter, på kyrkokansliets och mer på Kyrkans Tidning.

Det är bara att säga AMEN till det!

Själv tog jag upp detta med en del av öppenheten när jag reflekterade över hur man kunde hitta till styrelserna i församlingarna. Det var många församlingar som inte hade kontaktuppgifter till sina kyrkoråd på sina webbplatser.
Hur hittar man ditt kyrkoråd?>>
Eller den rent konkreta öppna kyrkan - hur ser man att vi firar gudstjänst?
En församlingsgemenskap med levande gudstjänster>>

Hittade också denna lysande krönika på bloggen SameSamebutDifferent>>
Om hur vissa journalister rynkar på näsan åt webben och internet och vill gå tillbaka till enbart tryckta medier. Och Mikael Zackrisson skriver

Tänk om de aldrig har hittat de där bloggarna som gör att de känner sig smarta varje dag när de läser dem?

Tänk om de aldrig har deltagit i en debatt i ett kommentatorsfält? Aldrig har diskuterat med meningsmotståndare offentligt och fått erkänna sig besegrade? Eller vunnit?

Tänk om de bara ser webben som ett ställe där man hämtar in senaste nytt?

Tänk om de aldrig vågat fråga om hjälp på webben och därmed aldrig fått uppleva den givmildhet som folk generellt uppvisar i de sociala nätverken?

Och det blir med ens så mycket klarare: Om den gängse bilden av vad en tidnings sajt ska vara är att den ska vara ett ställe för korta, snabba nyheter – ja, så klart att det blir så då.

Vill man inte vara redaktör för det där lite djupare samtalet, den viktiga debatten, då blir man inte det.

Applicera detta även på Svenska kyrkan och mycket faller på plats…

Hur hittar man ditt kyrkoråd?

Igår satt jag hela eftermiddagen och gick igenom alla kyrkoråd där det finns POSK-grupper för att se vem som var ordförande i dessa kyrkoråd.

Dessa uppgifter kan man hitta i Svenska kyrkans organisationsregister. I många fall fungerade detta bra - jag sökte på församlingen, och uppgifterna var uppdaterade.

MEN - kära vänner - det var också väldigt många församlingar som inte hade uppdaterat sina uppgifter i organisationsregistret! Vad gör jag då? Jo, då går jag in på församlingens webbsida och försöker hitta uppgifter om kyrkoråden.

Och efter en stunds letande på sidan så hittar jag information - i bästa fall!

Men kära vänner, varför är det så här? Vill ni inte att era församlingsbor (och andra) skall hitta till kyrkorådet? Vill ni inte att människor skall veta vem som sitter i kyrkorådet och har ansvaret eller ge möjlighet att ta kontakt med er? Skärpning!

Ibland hittade jag kyrkorådet under verksamhet, inte sällan låg det en flik under personal. Men på många ställen fanns det ingen information om de förtroendevalda över huvud taget! Och detta mer än sex månader efter valet!

Jamen, tänker du nu, det är inte jag som uppdaterar webbsidan - det är inte mitt ansvar. Men sitter du i ett kyrkoråd så har du, tillsammans med kyrkoherden ansvar för hela verksamheten. Och du har ansvar för informationen och kommunikationen. Och kyrkorådet kan ställa kravet att kontaktuppgifter till kyrkorådet skall finnas tillgängliga på er webbsida och att organisationsregistret skall vara uppdaterat.

Jag tycker det är fullständigt självklart att man lätt skall kunna hitta uppgifter till kyrkorådet på församlingens webbsida. Vi är ju folkvalda! Vi är ju valda för att vi skall ge församlingsborna en röst - då måste de ju också kunna ta kontakt med oss.

(och du - när du ändå håller på, kolla igenom din POSK-grupps webbsida på www.posk.se. Är er sida uppdaterad där också? Om inte, hör av dig till din webbredaktör med korrekta uppgifter!)

Fastekampanjen

Årets fastekampanj börjar den 14 februari och avslutas den 28 mars, på Palmsöndagen.

Nu finns det material att hämta på Svenska kyrkans intranät.

• Barn- och konfirmandmaterial
• Gudstjänstmaterial
• Bössinsamling och dörrknackning
• Livsloppet 2010
• Artiklar och insändare
• Bilder
• Annonser och pluggar

För er som är anställda eller förtroendevalda är det bara att logga in på intranätet och hämta materialet så att ni kan planera era aktiviteter under fastekampanjen.

POSK skriver i sitt handlingsprogram 2009 om det internationella arbetet:

Internationell mission och diakoni

Svenska kyrkans internationella arbete och EFS Utland finansieras med insamlade medel, gåvor, anslag samt bidrag från till exempel Sida. POSK ser positivt på att de administrativa kostnaderna helt överförs till Svenska kyrkans nationella nivå, så att inga insamlade medel behöver användas till administrativa kostnader i Sverige.

Arbetet med opinionsbildning är viktigt och bör fortsätta, liksom stödet att rekrytera och utbilda internationella ombud i församlingarna och stödet till vänförsamlingsprojekt. Genom opinionsbildning bör pastoraten stimuleras att anslå medel till internationell diakoni och mission. Det är angeläget att lära av och stödja internationella kontakter.