Nytt avtal klart för kyrkans anställda

För oss som är förtroendevalda och har ansvar för vår personal så är avtalsrörelsen viktigt.

Nu meddelas av avtalet är klart och på Svenska kyrkans intranät står det att läsa:

Ett nytt kollektivavtal för Svenska kyrkans 22 000 medarbetare är klart. Avtalet innebär ett lägsta löneutfall på 2,6 % för alla förbund utom Kommunal där utfallet är 650 kronor. Avtalet löper till den 31 mars 2013.

Efter långa förhandlingar har Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och motparterna Kyrkans Akademikerförbund, Vision, Svenska Kommunalarbetareförbundet och Akademikerförbundet SSR och Jusek med förtecknade förbund enats om ett nytt ettårigt avtal.

Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds samverkansråd har inte skrivit på avtalet men samtalen mellan oss fortsätter i positiv anda. Vi har en del avtalstekniska frågor kvar att lösa för deras medlemmar.

Avtalet gäller för perioden 1 maj 2012 t.o.m. 31 mars 2013. Löneöversynen är dock densamma som tidigare år, den 1 april. Löneökningsnivån blir 2,6 %, förutom för Kommunal där den är 650 kronor, vilket är i nivå med rådande riktmärken i övriga avtalsområden.

En viktig reform i det nya avtalet är att löneskyddet vid förflyttning av arbetstagare av organisatoriska skäl nu har begränsats. Detta är av vikt med tanke på de organisationsförändringar kyrkan står inför med förändringar på chefsnivå. För arbetsgivarna innebär det besparingar och att de grundläggande principerna för lönesättning i löneavtalet kan följas.

Beträffande arbetstidsregleringen för kyrkomusiker är vi långt framme i förhandlingarna med Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd. Vi har goda förhoppningar att nå en överenskommelse i schemaläggningsfrågan som är en högt prioriterad fråga för våra medlemmar.

Pressmeddelande från fackföreningen Vison: Nytt avtal klart i Svenska kyrkan>>
Pressmeddelande från fackföreningen KyrkA: Avtal klart för anställda i Svenska kyrkan - kortare arbetstid för präster>>

Detta är alltså vad vi som arbetsgivare har att förhålla oss till under det kommande året.

Ur POSKs vision och program:

Anställda och förtroendevalda

Svenska kyrkan har många anställda och ska vara en bra arbetsgivare som erbjuder god arbetsmiljö. Till en god arbetsmiljö hör en tydlig fördelning av ansvar och befogenheter. Det är viktigt att klargöra rollfördelningen mellan anställda och förtroendevalda och mellan kyrkoherdar och andra arbetsledare.

Kyrkoherden är chef för alla anställda i församlingen eller pastoratet och därför ställs höga krav på kyrkoherdens kompetens, lämplighet och förmåga att delegera. Förhållandet mellan kyrkoherden och övriga i kyrkorådet ska präglas av ett gemensamt ansvarstagande och insikt om skillnaden mellan styrelse- och chefsuppgifter. I vissa frågor har kyrkoherden ett självständigt ansvar genom vigningstjänsten. POSK anser att det är viktigt med kunskap om och respekt för varandras roller, delaktighet och inflytande.

Kyrkans Tidning: Arbetsmiljö i fokus i nytt fackligt avtal>> 
MyNewsDesk: Ettårigt avtal för Svenska kyrkan>> 
Uppdaterad 2012 06 11 Dagen: Nytt avtal ger kortare arbetstid för präster>>

Gode Gud, hjälp oss att vara människor och medmänniskor

Igen och igen och igen ….

Så har det hänt igen! Det som de flesta kallar mord har blivit heder för andra. En ”flicka” som tvingats leva som vuxen hela sin tonårstid men bryter mönstret hotar familjens heder. Därför mördas hon. Hedersmord – nej – skamvåld och mord är väl riktigare. Finns det inget sätt att få stopp på det?

I ärlighetens namn ska vi säga att det inte är så länge sedan döttrar försköts från familjen, barn gjordes arvslösa, okontrollerade och för familjen oönskade graviditeter gömdes – av oss i vårt samhälle. Inte alls så länge sedan. Vi ska kanske inte förhäva oss. Man glömmer så lätt. Men att mörda unga kvinnor för att de umgås med ”fel personer” har vi slutat med. Tack gode Gud för det!

Men det är underligt att en socialförvaltning inte kan säga något om hur det är. Sekretess finns, men ibland har vi väldigt lätt att gömma oss bakom den för att kunna försvara oss och sedan glömma. Under tiden mördas fler!

Så har det hänt igen! Svenska statsråd har svårt att minnas och förklara vad som egentligen hänt. Men det är ju svårt att minnas detaljer i en flermiljardaffär! Särskilt om man inte har samma ”färg” som den som startade affären. Konstigt att ingen minns någonting! Tycker jag! Och inte minns man heller att man inte ska sälja vapen till länder i krig eller konflikt.

När sedan samma glömska finns på regional nivå (landstinget) blir mina undringar ännu större. Det borde inte vara så svårt att minnas att man sålt ut en vårdcentral eller ett sjukhus. Men som sagt man glömmer lätt! Pengar förorsakar blindhet sägs det. Och det verkar vara sant. Det gör nog politisk ideologi också.

Så händer det igen! Man säger att Sverige är det land som tar emot flest flyktingar. Då ljuger man riktigt ordentligt. Inte enligt någon parameter är det sant. Men vi vill gärna tro det. De som tar emot flest flyktingar och hemlösa är bland de fattigaste länderna i världen. Där får man riktigt eländiga villkor. Men vi utvisar med berått mod både till fattigdom, till fängelse och säker död! Precis som vi gjorde för 70 år sedan. Då vägrade vi ta emot förföljda judar och dömde dem så till döden. I dag är det andra som vi dömer till en säker fattigdom och död.

Det händer att jag skäms!

Den kristna rösten i samhället måste bli ett rop, ett skri efter ansvar, mänsklighet, rättvisa, sanning, barmhärtighet. Ett rop om förlåtelse! Det verkar som om anda har glömt medmänskligheten – och solidariteten. Måtte inte vi som vill kallas kristna glömma!

Bön på morgon, vid middag och på kvällen:

Gode Gud, hjälp oss att vara människor och medmänniskor!

Anders Roos, kyrkoherde i Sollenuna församling, Stockholm
kyrkomötesombud för POSK, Stockholms stift

(texten har också publicerats i Sollentunas församlings församlingsblad Kyrkporten maj 2012)

Ur POSKs vision:

POSK vill att Svenska kyrkan ska
vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet

Vem tar hand om kyrkan?

Det finns inget som rör upp så mycket känslor, både hos medlemmar som icke medlemmar, som kyrkobyggnader. Om en kyrka skall säljas, om en kyrka brinner upp eller blir förstörd - så reagerar människor.

Det sitter liksom i folksjälen. Kyrkan skall stå där. Den skall finnas när jag behöver den. Den är en garant för att allt är tryggt och stabilt. Om då kyrkan försvinner, kanske genom en brand - så skall den byggas upp igen, och se likadan ut. För det skall vara precis som förut. Om kyrkan skall säljas så spelar det plötsligt väldigt stor roll vem som köper, vad som händer med kyrkan. Även om jag aldrig varit där, även om jag inte är medlem.

Många av våra kyrkor innehåller fantastiska kulturskatter i form av målningar och föremål, något som angår alla, inte bara medlemmar.

Vi får av staten bidrag för att kunna bevara våra kyrkor. Nu skall dessa bidrag ses över. Det finns ett komplicerat system för hur dessa bidrag delas ut och hur de fördelas mellan stiften.

I dagens Kyrkans Tidning kan vi läsa om ett pastorat som sitter med ansvar för 17 kyrkor och har 5250 kyrkotillhöriga. Förutom kyrkorna finns det 17 kyrkogårdar och 6 församlingshem.

Det är ett stort ansvar för ett förhållandevis litet pastorat. Jag är glad att jag inte sitter i det kyrkorådet och skall besluta om fastigheterna.

Jag tänker då på förslaget från strukturutredningen, att allt ansvar och förvaltning av kyrkornas skall ligga på stiftet. Hade jag suttit i Flodby pastorat hade jag tyckt att det var var en utmärkt idé att stiftet tog över ansvaret. Men det är jag det.

Kyrkans Tidning: Vi behöver hjälp>>
Kyrkans Tidning: Riktlinjer för kyrkoantikvarisk ersättning ses över>>
Svenska kyrkan: Kyrkoantikvarisk ersättning>>
Riksantikvarieämbetet: Vad händer med den kyrkoantikvariska ersättningen?>>

Ur POSKs handlingsprogram:

POSK anser att all förvaltning av egendom i kyrkan ska göras i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. Förvaltarskapet i bibeln utmärks av att vi av Gud har fått gåvor, som både vi och våra medmänniskor ska ha glädje av. Att förvalta dessa Guds gåvor är ett uppdrag som sträcker sig mot framtida generationer. POSK menar därför att all egendoms- och kapitalförvaltning ska vara långsiktig, effektiv och bedrivas på ett etiskt och ekologiskt ansvarigt sätt.

Våra kyrkor och kyrkogårdar är viktiga kulturarv. Svenska kyrkan har också tillgångar i form av jord, skog och värdepapper. Vi vill genom en klok förvaltning av kyrkans egendom och ekonomiska medel bevara dessa värden och skapa förutsättningar för en aktiv församlingsverksamhet.

Vad är en POSKare?

Vad är en POSKare? Det var en fråga som jag fick igår när jag besökte POSK i Visby.

Tja, vad svarar man egentligen på det?

Så här ungefär försökte jag svara igår:

En POSKare är en person som fått frågan att ställa upp på listan i kyrkovalet - eftersom andra personer har ett förtroende för dig. Ett förtroende för att de ser dig i gudstjänsten, i kören eller annan verksamhet som bedrivs i kyrkan. De vet att du har en vilja att driva frågor som är viktiga för kyrkan och att du är villig att ta ditt ansvar, hela vägen.

En POSKare har ett handlingsprogram att luta sig mot. Dels är det vårt gemensamma riksprogram, men ofta finns det också stifts och församlingsprogram där det framgår vilka frågor som är viktiga just för den lokala POSK-gruppen.

En POSKare får alltid rösta enligt sin egen övertygelse - men måste alltid förankra detta med sina andra kamrater i POSK-gruppen. Man är ingen solist eller ensamkörare för att man är POSKare, man är en del av en grupp.

En POSKare är också en person som när man tackat ja till ett uppdrag ställer upp och fullföljer sin uppgift och tar sitt ansvar.

Det kan ibland vara svårt att hantera den mångfald som bejakas i och med att man kan rösta enligt sin övertygelse samtidigt som vi har ett handlingsprogram att hålla oss till. Det är styrkan och ibland svårigheten som POSKare.

Det är fullständigt självklart att man i gruppen tillsammans kommer överens om vilka frågor som gruppen skall driva på den lokala nivå eller i stiftet. Och att man alltid håller kontakt med varandra och diskuterar igenom frågorna. Fullständigt självklart!!! Du sitter inte vald på eget mandat, du sitter vald på ett POSK-mandat.

I POSK ser vi inte mångfalden i Svenska kyrkans olika riktningar som ett hot utan som en styrka och möjlighet!

Detta är vad jag ser det, grunden för att vara POSKare. Kan man inte ställa upp på grundidén i handlingsprogrammet, och de lokala programmen eller är beredd att fullgöra sin uppgift och sitt ansvar så får man fundera på om man kanske skall ta på sig andra uppgifter (än att vara förtroendevald) eller ställa upp för någon annan nomineringsgrupp.

Ur POSKs handlingsprogram:

POSK har traditionellt förknippats med mångfald. Detta beror på att POSK ger sina representanter frihet att rösta enligt egen övertygelse. POSK ser nämligen uppdraget för förtroendevalda som ett utflöde ur församlingens gudstjänst, liv och verksamhet. I många frågor har en bred majoritet bland POSKs aktiva gemensamma ståndpunkter. POSK har därför valt att redovisa dessa i ett utförligt program.
(…)
Med detta program som grund utformas konkreta program på stiftsnivå och lokalt, vilka ska tjäna som ledning för POSKs ledamöters ställningstaganden den kommande mandatperioden. Programmet är också en grund för utformningen av information till väljare.

Syns inte - finns inte

Det är åttahundra dagar
Du kan lita på mej du kan lita på mej
Åttahundra dagar
Du kan lita på mej du kan lita på mej
(travesti på Ebba Gröns 800°)

Syns inte - finns inte…

Kommer du ihåg den repliken från Ronja Rövardotter? Som Vittrorna sjöng när de inte kunde se Ronja Rövardotter i skogen?

Precis så är det också med POSK. Om vi inte syns nu - när det är 800 dagar kvar till nästa kyrkoval den 15 september - så finns vi inte! Det går inte att plötsligt dyka upp i augusti 2013 och tro att människor skall tänka att POSK är ett reellt alternativ i valet om vi inte har synts under hela mandatperioden.

Hur gör vi det då?

Jag säger att det är den lokala gruppen som aktivt måste fundera över hur man syns och märks under de här två åren som är kvar till kyrkovalet. Vi måste bli ännu bättre på att sätta POSK på den kyrkopolitiska kartan.

Och det handlar i första hand om att göra det lokalt. För det är där förtroendet för POSK byggs upp och det är där vi måste bli ännu bättre än vad vi är idag.

De frågor som den lokala POSK-gruppen driver, de måste synas. Prata om dem på kyrkkaffet, i kyrkokören, vid fotbollsträningen, i biblioteket, vid pensionärsträffen. Ordna föredrag eller församlingskväll där ni presenterar er själva och eventuellt inbjuder till samtal.

Våga ta ställning och berätta om POSK.

I höst är diskussionen om strukturen inom Svenska kyrkan högaktuell, med anledning av utredningen ”Närhet och samverkan”. Det handlar bland annat om vilken församlingssyn vi i kyrkan skall ha. Hur påverkar det er lokala församling och ert lokala sammanhang? Våga inbjuda till samtal i församlingen, våga ta ställning och visa vad POSK i er församling tycker. Oavsett om det är samma som alla andra - visa vad ni står för.

För om vi inte syns nu så finns vi inte. Det går inte att driva en valrörelse när det inte finns något påtagligt att falla tillbaka på.

Och jag VET att det finns massor som vi i POSK kan, gör och vill och som vi kan vara stolta över. Jag VET att det finns POSKare i alla stift som kämpar för att fördela budget, prioritera olika verksamheter, diskutera och fundera över kyrkan överallt och jag VET att vi POSKare gör ett fantastiskt jobb!

Och jag vill att vi gör det synligt och tydligt, så att alla andra också kan se hur många duktiga POSKare det finns.

Det är också så att du som POSKare har ingång på alla plan i Svenska kyrkan. Du som POSKare har en röst in i alla stiftsfullmäktige, i alla stiftsstyrelser, i kyrkostyrelsen och i kyrkostyrelsens arbetsutskott. Det finns alltid någon som du kan tala med. POSK har varit med och drivit många av de frågor som varit viktiga för Svenska kyrkan, som att dopet skall vara medlemsgrundande och relationsförändringen till staten.

Vi vill vara med och leda kyrkan och vi är beredda att ta vårt ansvar!

800 dagar - du kan lita på mig!

/Carina Etander Rimborg
informatör POSK