Bibelläsningsplan

Det stod mycket spännande i Kyrkans Tidning idag.
Vi kunde läsa en massa om kyrkomötet förra veckan - vilka beslut som togs och vilka förslag som avslogs.
Detta kan du läsa sidan 4-5 i tidningen. Jag har inte hittat dessa artiklar på webben - men du kan läsa dem på denna faximil.

Läste också att det idag är sista chansen att rösta på Sveriges Lucia. Jag rekommenderar att du röstar på Amanda Carlshamre som sitter i Svenska Kyrkans Ungas riksstyrelse och, som låter pengarna som samlas in när du röstar, gå till Världens barn och Svenska kyrkans internationella arbete. Rösta på Amanda>>

Men det som jag speciellt fastnade för i tidningen var artikeln på sidan 20 om en bibelläsningsplan för Svenska kyrkan. Denna plan har utarbetats på uppdrag av biskopsmötet av LarsOlov Eriksson, Anna Karin Hammar, Sven Hillert och Hanna Stenström. Ett förord av biskopen är på gång.

Jag har letat efter någon information på Svenska kyrkans webbsida om det här, men hittar ingenting. Det står också i Kyrkans Tidning att hela materialet ska finnas på deras webbplats - det var bara att klicka på Bibeln till vardags. Men det hittar jag inte heller. Kanske någon av mina läsare kan hjälpa mig.

Men annars är det en väldigt bra idé.

Uppdateras kl 16.00
Kyrkans Tidning: Bibelläsningsplan ska inspirera till läsning i församlingarna>>
Här är hela planen:

Open publication - Free publishing - More bibel

Så kan man se på saken

Jag ser att en av (S)-kamraterna i kyrkomötet har skrivit på sin blogg om hennes upplevelser från kyrkomötet.

Rapport från kyrkomötet, som jag upplevde det>>

Hennes upplevelse beskriver hon så här:

Tisdagen tillbringade vi i plenum med många och långa inlägg. En del onödigt långa och onödiga över huvud taget. Flera av de som debatterade tillhörde nomineringsgrupperna ÖKA, POSK, och några andra "opolitiska". Jag tror att de flesta av oss upplevde det som att debattörerna som återkom i fråga efter fråga och var rena åsiktsmaskinerna som älskade att höra sin egen röst.

Jag kan väl bara säga att jag inte har samma uppfattning. Min upplevelse av debatten i plenum var att den i vissa frågor inte hade på kyrkomötets bord att göra alls. Men de som var uppe och debatterade gjorde det med stort kunnande och inlevelse.

Och jag skulle nog inte våga säga att något inlägg var onödigt långt eller onödigt överhuvudtaget. Har vi en demokrati där vi alla ledamöter har rätt att tala, så är det så systemet fungerar.

Jag har inte sett någon sammanställning på vem som varit uppe mest i talarstolen eller vilken nomineringsgrupp som varit upp länge.

Men en annan av (FK)-kamraterna på kyrkomötet skriver på sin blogg

Som vanligt gäller att de som röstade på Frimodg kyrka i kyrkomötesvalet 2009 har fått mest talartid för pengarna. Min socialdemokratiske vän som är både ledamot och bankman undrade vad vårt talade kostade. Det kostar inget extra, lokaler och personal var redan bokade. Däremot får kyrkomötet valuta för pengarna. Det kan man inte säga om alla andras talares insatser. Och allra minst om dem som alls inget säger, år efter år.

Min uppfattning om POSKs insatser i talarstolen var att de visade på att vi är väl insatta, vi vill vara med och ta ansvar och vi vet vad vi talar om.

Ur POSKs vision och program:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är en demokratisk riksorganisation för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda i Svenska kyrkan utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti. POSK är den klart största grupp som förser kyrkan med beslutsfattare och samtidigt står helt självständig från de politiska partiorganisationerna. POSK bidrar på alla nivåer aktivt till utvecklingen av Svenska kyrkan.
(…)
POSK strävar efter att våra representanter ska vara kunniga och kompetenta. De har ambitionen att leda utvecklingen av Svenska kyrkan, drivs av sitt engagemang för kyrkan och har förmåga att stimulera andra att stiga fram och ta ansvar. POSK driver fram förändring genom att sätta kyrkans frågor på agendan, reflektera över kyrkans roll, och göra kyrkan synlig i samhället. POSK är med och bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs.

Var med på ÄBs möte om Barn och Unga

För dig som inte hade möjlighet att vara med på Ärkebiskopens möte om barn och unga (eller om du var med men vill se igen) så finns det nu möjlighet att se många av de programpunkter som erbjöds under dagarna.

Det är estradprogram och valbara seminarier. Allt ligger på http://play.svenskakyrkan.se/ under fliken Evenemang och sedan fliken Barn och unga - ärkebiskopens möte 2012.

Då har du möjlighet att se, för att nämna något, den fullständigt lysande Morgan Alling, Dogge Doggelito rappa en bön, ungdomar som sjunger sina egna psalmer, samtal om barns situationer och filmer från Svenska kyrkans internationella arbete.

Skolavslutningar

Från Svenska kyrkans webbsida hittar jag följande artikel med anledning av skolavslutningar>>

Skolavslutningar i kyrkan

[2012-11-26 11:40]

Ärkebiskop Anders Wejryd har de senaste dagarna intervjuats av ett flertal olika medier angående frågan kring skolavslutningar i kyrkor, som i söndags blev extra aktuell efter Skolverkets debattartikel om att Gud inte får vara med när skolan samlas i kyrkan.

Skolverkets debattartikel i söndagens DN, Gud får inte vara med när skolan samlas i kyrkan, undertecknad av verkets generalsekreterare Anna Ekström och undervisningsrådet Claes-Göran Aggebo, har väckt stor debatt. Ärkebiskop Anders Wejryd har de senaste dagarna medverkat i flera intervjuer i frågan. Han menar att det är svårt att låta skolorna fira advent i kyrkan om man inte samtidigt får berätta vad julen handlar om.

Artikeln har även skapat debatt på Svenska kyrkans facebooksida.

Här kan du läsa mer om Svenska kyrkans syn på barns rätt till kyrkligt kulturarv.

Foto: Magnus Aronson

Barn har rätt att få uppleva kyrkligt kulturarv

Den återkommande debatten om skolavslutningar i kyrkan kan ge sken av att kyrkobyggnaden nästan är farlig för barn. I själva verket är den en viktig del av vårt gemensamma kulturarv, ett kulturarv som alla barn och unga faktiskt har rätt att få uppleva. Det menar prästen Boel Hössjer Sundman och Henrik Lindblad, Svenska kyrkans kulturarvsamordnare.
Läs mer

 Ur POSKs vision och program:

För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa relationer med så stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter samt delaktighet och ansvarstagande i samhället. Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.

Utställning om kyrkohandboken

Pressmeddelande från Svenska kyrkan:

Stadsbiblioteket öppnar utställning om ny kyrkohandbok för Svenska kyrkan

2012-11-26 10:18

Uppsala Stadsbibliotek öppnar en ny utställning Ny kyrkohandbok på väg… Gudstjänst i Svenska kyrkan. Release den 28 november kl 15.00  med ärkebiskop Anders Wejryd som talare. Utställningen visas på Stadsbiblioteket i Kerstin Ekmansalen från den 27 november till den 16 december.
BAKGRUNDFrån första advent i år till domssöndagen nästa år kommer många församlingar i landet att pröva gudstjänstordningar i ett förslag till en ny kyrkohandbok. En kyrkohandbok innehåller ordningar för kyrkans olika gudstjänster, till exempel högmässa, dopgudstjänst och vigselgudstjänst.
Mer information om utställningen:
Stadsbiblioteket, kultursekreterare Maria Björk, 0730 711 258

Nu smäller det!

Torvald Johansson, domkyrkoorganist i Strängnäs, berättar här om sin församlings arbete med den nya kyrkohandboken.
Torvald sitter också i kyrkomötet för POSK.

Nu smäller det!

Det var kanske att ta i, men åtminstone en liten puff blir det väl? Jag tänker på året som kommer med försöksordningar enligt förslaget till ny kyrkohandbok. Hur har detta tagits emot hittills? Ja, förmodligen väldigt olika. Efter vad jag hört kommer en del församlingar att pröva en till två musikserier, andra allihop.

Förslaget blev bekant i juni detta år, alldeles innan vi gick på semester, vilket kanske har betytt att arbetet med att sätta sig in i alla alternativ har forcerats fram från mitten och slutet av augusti. Mitt personliga första intryck i juni var: Va? blev det inte mera än så! Var finns allt nyproducerat i musikväg? Vismässan – känns den nyskapande och fräsch? Hur hade en genomkomponerad serie av S-D Sandström eller någon annan låtit?

I vår församling började en grupp förbered sig redan under vintern 2011-2012 med att läsa det som dittills hade publicerats om handboksarbetet, men även andra skrifter om liturgik. Vi bestämde oss sedan för att lägga upp en plan för att på bästa sätt förankra det som komma skulle. Gruppen utökades med KR:s och KF:s ordförande, som var intresserade. Vi fastslog också att den mässmusik som vi musiker i församlingen har komponerat och som församlingen hittills använt med domkapitlets tillstånd skall få vila under detta försöksår.

I början av hösten åkte vi till stiftsgården och gick igenom allt material under 1,5 dag. Vi sjöng igenom musikserierna B-E på längden och tvären. A-serien känner vi ju ganska bra sedan 1986. Redan dagen efter fick vi presentera materialet vid ett kontraktskonvent. Medarbetarlaget fick ett antal presentationer och fick ge sina synpunkter och det anordnades några församlingsaftnar där alla fick möjlighet att lufta sina åsikter, liksom kyrkorådet, som ju så småningom avger en remiss.

Vi testade dessutom att vid en medarbetarsamling sjunga igenom de nya serierna i kyrkan och med orgelackompanjemang för att få en mer autentisk upplevelse. Det gick förvånansvärt bra. Vid församlingsaftnarna fick vi bl. a. lära oss att det finns ett behov av tystnad för egen reflektion i gudstjänsten. Det behöver inte betyda att det blir longörer, som hindrar flödet. Vidare anordnade stiftet två studiedagar, som belyste förslaget från olika utgångspunkter.

Våra gudstjänstdeltagares erfarenheter måste under året tillvaratas. Vi tänker oss att vid några tillfällen intervjua vid kyrkkaffet direkt efter gudstjänsten men också sätta upp en brevlåda i domkyrkan och skapa ett formulär på hemsidan. Allt för att ge kyrkorådet underlag till remissen.

Nu, i början av oktober, var det dags att sätta ner foten! Vi kom fram till att vad gäller högmässan, (vi firar alltid högmässa på söndagar) behöver vi agendor och ordningar för advent, jul, fasta, påsk och två trefaldighetsserier. Två, för att få omväxling under den långa trefaldighetstiden.

Som tur var fick vi veta att man kan blanda och inte endast vara bunden till en enda musikserie i en t. ex. adventsserie. Å andra sidan bör ju stilarna inte sticka ut mot varandra. Man kan t. ex. enligt vår uppfattning, kombinera Lovsägelsens inledning (Sursum corda) i musikserie A med Sanctus enligt serie C. Det öppnar möjligheterna.

Vilka val har vi gjort då? Vi använder oss främst av musikserierna A-D. Högmässan i vår domkyrka, med dess akustiska förutsättningar, församlingsbornas ålder mm ställer vissa krav. Veckomässorna på olika platser i katedralen ger andra möjligheter, liksom ungdomsmässorna i högkoret. Inte helt förvånande vann musikserie D gehör hos våra yngre medlemmar.

Vi bestämde också att under året några gånger prova en musikserie genomgående, d.v.s. att inte blanda olika alternativ. Detta för att få en uppfattning om hur det upplevs och eventuellt håller.
Jag har hittills, av naturliga orsaker, mest uppehållit mig vid musiken i förslaget, men vi har också diskuterat böner, val av trosbekännelser mm. Nattvardsbönernas antal har ju ökat markant. Hos oss har vi stannat vid dem som har en tydlig bön om Andens närvaro i brödet och vinet (epikles).

Äntligen, ropar jag, har vi gjort oss av med den nuvarande Lovprisningen (Benedicamus) i slutet av gudstjänsten. Ett moment som inte bara orsakat celebranten frustration utan också de som tvingats lyssna till försök att hitta rätt melodi. Tänk så många olika melodier vi hört under tidernas lopp, melodier som inte står i mässboken och som vi inte trodde fanns!

Vi har också i våra val försökt öka delaktigheten genom att vid många moment skriva P/D/L (Präst, Diakon, Ledare). Har man t.ex. ingen sjungande präst kan ju D eller L sjunga prefationen, litanian etc. eller man kanske alltid skall ha en lekman som gör det?

Hos oss har vi bestämt att alla tjänstgörande utom diakonen går ut i procession under sista psalmen. Efter ”Avslutande musik” (vi kallar det inte längre postludium) uttalar diakonen sändningsorden och går sedan ner till de övriga. Våra diakoner är mycket glada över detta!

Vi kommer successivt att införa nya ordningar för de kyrkliga handlingarna. Direkt efter 1 advent börjar vi med ”nya” dopgudstjänstordningar, efter nyår följer begravningsgudstjänster o.s.v.
Eventuellt kan jag återkomma under året med reflektioner som vi i vår församling gör.

Gott Nytt Kyrkoår!
Torvald Johansson

Läs mer om kyrkohandboksförslaget här>>

Kyrkomusikerna begärde besked

Kyrkosångsförbundet hade ett möte förra fredagen och hade bjudit in alla nomineringsgrupper. Alla var där utom moderaterna (numera borgerligt alternativ) och sverigedemokraterna.

Jag skrev om mötet här: Kyrkosångsförbundet>>

Nu har Kyrkans Tidning skrivit om mötet och citerar bland annat vårt program:
Körsångare begär besked om rikskollekter>>

Fisk:s och Posk:s representanter kunde presentera handlingsprogram inför kommande mandatperiod, mer eller mindre beslutade:
–  För rekrytering av kyrkomusiker är det avgörande att tidigt uppmuntra unga att musicera. Därför anser vi att kyrkomusikernas tjänster bör innefatta instrumentalundervisning, framhöll Carina Etander Rimborg, POSK.
Den för Svenska kyrkan beslutade verksamhetsindelningen ville just ingen kännas vid. Den beskrevs som en kansliprodukt där förtroendevalda inte fått vara med i beslutet.

I brevlådan, när jag kom hem, låg en bok från kyrkomusikernas riksförbund. Det är en bok med korta kapitel av tjugofem olika författare.
På baksidan står det

"Hållbara kyrkomusiker är skriven med just kyrkomusiker som målgrupp, men det allra mesta som står i denna bok är giltigt för vilken kyrkoarbetare som helst."

För den som vill fördjupa sig kan man göra det på www.kmr.se/hallbarhet








Uppdaterad 2012 11 26
Dagblogg: Charmkampanj på avvägar?>>

Några av besluten från kyrkomötet

Här kan du läsa lite om några beslut som kyrkomötet tog den 21 november.

• 2012-11-21 Kyrkomötet om Israel-Palestinafrågan
• 2012-11-21 Kyrkomötet: Enklare struktur för Svenska kyrkan
• 2012-11-21 Kyrkomötet: Barnens perspektiv ska genomsyra besluten 

Kyrkans Tidning: Maratondebatt på kyrkomötet om Israel-Palestina>>
Kyrkans Tidning: Kyrkan ska verka för…>>
Kyrkans Tidning: Barnen ska stå i focus när kyrkan tar beslut>>
Kyrkans Tidning: Tydligt ja i kyrkomötet till nya storpastorat>>

Dagen: Ja till strukturutredningens förslag>>

Och sen vill jag återigen påminna om Kyrkomötestv.se - ett magasin som sändes i fyra avsnitt i samband med kyrkomötet, där du kan se enkäter med biskopar, vilket godast bjudgodis som erbjöds, vad strukturutredningen innebär och något om kommande kyrkovalet.

www.kyrkomötestv.se

Vi behövs…

… det säger socialdemokraterna i sin tidning Tro och politik och hänvisar till sin grundsyn på människan.

– Vi har större anledning än andra partier att finnas i kyrkan. Kyrkans uppgift överensstämmer med vår ideologi; vi tror på människans lika värde.
Det säger Ulla Löfven, kyrkopolitisk ombudsman. Det är knappt ett år till kyrkovalet.
Ambitionen är 75 mandat i kyrkomötet. En ökning med fyra mandat från dagens 71.

Ulla Löfven är hustru till Stefan Löfven som är socialdemokraternas partiledare. Stefan Löfven var också och besökte kyrkopolitikerna när de hade ett stort samlingsmöte, i augusti, inför det kommande kyrkovalet.

Kyrkans Tidning: Löfven gav starkt stöd till S kyrkopolitiker>>

Socialdemokraternas valmanifest>>

Jag har sagt det förut, jag säger det igen. Jag tycker det är så konstigt att de som är socialdemokrater inte kan tänka sig att ställa upp i kyrkovalet om de inte får vara socialdemokrater. Vilken annan religiös organisation är de med i och ser till att bli förtroendevalda i? Till exempel vilken fotbolls- eller hockyförening har nomineringar från socialdemokraterna - just för att de är socialdemokrater? Vilken annan frikyrka har socialdemokrater med i sin styrelse - just för att de är socialdemokrater?

Nej, jag tänkte väl det. I dessa sammanhang är det personen, som är socialdemokrat och har sina värderingar, men som också är intresserad av tex sport eller med i en frikyrka, som ställer upp i deras styrelse.

Varför ska då socialdemokraterna, som parti, ställa upp i Svenska kyrkans kyrkoval?


Jag tycker att det borde vara intresset för kyrkans frågor och engagemanget för sin lokala församling och för Svenska kyrkan som ska vara det som avgör om någon ska väljas in i beslutande organ. Inte någons partitillhörighet.

Sen är det ganska stora ord att säga att socialdemokraterna har större anledning än andra partier (!) att finnas i kyrkan - för att man tror på människors lika värde. Vilka andra av riksdagspartierna (för det är väl dem som åsyftas, eller?) har i sin ideologi att de värderar människor olika?

Ur POSKs vision och program:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är en demokratisk riksorganisation för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda i Svenska kyrkan utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti. POSK är den klart största grupp som förser kyrkan med beslutsfattare och samtidigt står helt självständig från de politiska partiorganisationerna. POSK bidrar på alla nivåer aktivt till utvecklingen av Svenska kyrkan

Beslut, beslut, beslut…

Idag fungerade voteringsanläggningen. Som personalen på kyrkomötets kansli skrev på facebook igår kväll:

I kansliet har vi just haft besök av en mycket brittisk man, en kyrkomötets James Bond, som ikväll har flugit rakt in i universitetshuset med 300 sprillans nya handenheter!! Han kunde lugna oss alla med upprepande "It will work, It will work" och satte drottningens heder i pant. Så låt oss nu hoppas - - -

Och här är väl bäst att tala om att kostnaden för detta stod företaget för, som skulle tillhanda hålla fungerade voteringsapparater.

Ja, så vad vi har gjort i dag är att tagit beslut. Och voteringsanläggningen fungerade utmärkt. Vilket var tur, med tanke på hur många voteringar och rösträkningar som vi hade.

Du kan se alla debatterna från igår här och läsa alla handlingar>>  

Här hittar du också olika nyheter om kyrkomötet, från Svenska kyrkans webbsida:
Barnens perspektiv ska genomsyra besluten>> 
Enklare struktur för Svenska kyrkan>>
Kyrkomötet om Israel-Palestinafrågan>> 

Det kommer en sammanställning så småningom om vilka beslut som kyrkomötet har tagit idag.

Själv blev jag intervjuad om kyrkovalet i www.kyrkomötestv.se , samarbetet mellan Svenska Kyrkans Unga, POSK och Frimodig kyrka, där intervjuer har blandats med korta reportage och inslag om kyrkomötet.  

Se sista avsnittet av kyrkomötesTV här:

http://bambuser.com/v/3166407

 Något helt annat…

Ni vet att jag har skrivit om Amanda Carlshamre - som sitter i Svenska Kyrkans Ungas styrelse samt är ansvarig för deras demokratiprojekt. Hon kandiderar ju också till Sveriges Lucia - och röstar man på henne på går pengarna till Världens Barn och Svenska kyrkans internationella arbete.

Idag hade tidningen Dagen skrivit om detta - men reportern hade gjort en mängd antaganden, utan att kolla fakta. Så under rubriken "Ärkebiskopen röstar på POSK-Lucia" kunde man läsa att Amanda ställer upp för POSK och att hon är på kyrkomötet för att prata om POSK-frågor och demokratin. Ja, det var inte många saker de hade fått rätt.

Så nu vill vi i POSK dementera att Amanda är POSKare, som sitter invald för POSK på någon lista. Amanda hör till Svenska Kyrkans Unga. POSK stöttar givetvis hennes Lucia-kandidatur och uppmanar er alla att rösta på henne. Men hur tidningen Dagen lyckades hitta på den historia som de hade publicerad i sin tidning, är en gåta både för Amanda och för oss. För ingen av oss har blivit intervjuad eller tillfrågad.

Så här blir det nu

Vad händer nu?

Enförsamlingspastorat

Blir ’självständig församling’ (i kyrkoordningen ’församling som inte ingår i ett pastorat’).

Mycket få förändringar:
Från 2014 skall kyrkofullmäktige ha minst
15/25/35 ledamöter för högst 5 000/högst 20 000/över 20 000 röstberättigade
(idag 15/19/25 vid högst 5 000/högst 10 000/över 10 000 röstberättigade).

Antalet ersättare skall vara hälften av antalet mandat nomineringsgruppen fått (avrundas uppåt), minst två (ingen förändring mot idag).

Kyrkofullmäktige väljer kyrkoråd och valnämnd, men några andra nämnder får inte finnas. Finns det andra nämnder idag i församlingen kan dessa ersättas av t ex utskott eller kommittéer under kyrkorådet.

Kyrkorådet består av kyrkoherden och minst 6 valda ledamöter. Uppgifterna är de samma som idag: kyrkorådet skall styra och kyrkoherden skall leda all verksamhet i församlingen.
Kyrkofullmäktige får besluta att församlingen skall delas i flera församlingar så att församlingen blir ett pastorat.

Domkapitlet måste godkänna den nya församlingsinstruktionen för pastoratet för att beslutet skall gälla. Förändringen kan göras den 1 januari vilket år som helst.

Flerförsamlingspastorat

Blir ’pastorat’. Här blir förändringarna större:
Från 2014 kallas samfällda kyrkofullmäktige för kyrkofullmäktige.
Kyrkofullmäktige ha minst 15/25/35 ledamöter för högst 5 000/högst 20 000/över 20 000 röstberättigade
(idag 15/25/35/45 vid högst 5 000/högst 20 000/högst 40 000/över 40 000).

Antalet ersättare skall vara hälften av antalet mandat nomineringsgruppen fått (avrundas uppåt), minst två (idag lika många som ordinarie).

Hela pastoratet blir en valkrets, med varje församling som valdistrikt. Kyrkofullmäktige väljer kyrkoråd, församlingsråd och valnämnd, men några andra nämnder får inte finnas. Finns det andra nämnder idag i samfälligheten kan dessa ersättas av t ex utskott eller kommittéer under kyrkorådet.

Kyrkonämnden ersätts av ett kyrkoråd med minst sex valda ledamöter förutom kyrkoherden. Förutom de uppgifter som kyrkonämnden har idag, att styra pastoratets förvaltning, skall kyrkorådet ha omsorg om församlingslivet i pastoratet och tillsammans med kyrkoherden ha ett övergripande ansvar för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd.

Församlingarnas kyrkoråd ersätts av församlingsråd, med minst fyra ledamöter förutom kyrkoherden. Precis som idag kan kyrkoherden sätta en annan präst som arbetar i församlingen i sitt ställe i församlingsrådet. Kyrkoherdens beslut gäller mandatperioden ut.

Församlingsrådet ansvarar tillsammans med kyrkoherden för att de grundläggande uppgifter som framgår av församlingsinstruktionen blir utförda.

Församlingsrådet väljer kyrkvärdar, beslutar om församlingskollekter och om kyrkans upplåtande, samråder med kyrkoherden om gudstjänstplanen, yttrar sig över den för hela pastoratet gemensamma församlingsinstruktionen, och måste godkänna ändringar i kyrkobyggnaden.

Dessutom kan kyrkorådet uppdra åt församlingsrådet att ansvara för exempelvis budget och anställningar av personal som skall arbeta i församlingen.

Församlingsråden väljs av kyrkofullmäktige. Valbarheten till församlingsrådet är utvidgad till hela pastoratet, men man kan bara väljas till ett av pastoratets församlingsråd. För att säkerställa församlingens inflytande skall kyrkofullmäktige ordna ett öppet nomineringsmöte där församlingens röstberättigade medlemmar nominerar kandidater till församlingsrådet.

Eftersom det direkta valet till församlingarnas kyrkofullmäktige eller direktvalda kyrkorådet bortfaller, minskar antalet valsedlar per nomineringsgrupp radikalt i pastoratet:
från två per församling i pastoratet (en vit och en blå) till en enda (vit) för hela pastoratet.

En ny församlingsinstruktion, med ett avsnitt för varje församling, skall utarbetas av kyrkorådet i samverkan med församlingsråden, beslutas av kyrkofullmäktige och godkännas av domkapitlet.

Här skall beskrivas vilka delar av församlingens grundläggande uppgift – gudstjänst, undervisning, diakoni och mission – som skall utföras av församlingen själv, gemensamt av flera församlingar eller på pastoratsnivå.

Kyrkofullmäktige får besluta att ändra församlingsindelningen i pastoratet. Före beslut skall pastoratets församlingsråd yttra sig, och domkapitlet måste godkänna den nya församlingsinstruktionen för pastoratet för att beslutet skall gälla. Förändringen kan göras den 1 januari vilket år som helst.

Flerpastoratssamfällighet

Samfälligheten blir ’pastorat’. Det blir ganska stora förändringar:
En kyrkoherde med övergripande ansvar för hela pastoratet skall tillsättas av nuvarande kyrkonämnd under 2013, och det kan, men behöver inte, vara någon av de kyrkoherdar som idag finns i samfälligheten.

Ingår en domkyrkoförsamling i samfälligheten blir pastoratets kyrkoherde domprost. Om kyrkonämnden inte vill att nuvarande domprost ska bli kyrkoherde för pastoratet, måste en tillsättningsnämnd (med ledamöter från pastoratet och stiftet) sköta rekryteringen av ny domprost. Vilka arbetsuppgifter och titlar nuvarande kyrkoherdar skall ha bestäms av kyrkonämnden, efter 2014 av kyrkorådet. Kanske kan titlar som ’biträdande kyrkoherde’ och ’församlingsherde’ komma till användning.

Från 2014 kallas samfällda kyrkofullmäktige för kyrkofullmäktige.
Kyrkofullmäktige ha minst 15/25/35 ledamöter för högst 5 000/högst 20 000/över 20 000 röstberättigade
(idag 15/25/35/45 vid högst 5 000/högst 20 000/högst 40 000/över 40 000).

Antalet ersättare skall vara hälften av antalet mandat nomineringsgruppen fått (avrundas uppåt), minst två (idag lika många som ordinarie). Hela pastoratet blir en valkrets, med varje församling som valdistrikt.

Kyrkofullmäktige väljer kyrkoråd, församlingsråd och valnämnd, men några andra nämnder får inte finnas. Finns det andra nämnder idag i samfälligheten, såsom fastighetsnämnd eller kyrkogårdsnämnd, kan dessa ersättas av t ex utskott eller kommittéer under kyrkorådet.

Kyrkonämnden ersätts av ett kyrkoråd med minst sex valda ledamöter förutom kyrkoherden. Förutom de uppgifter som kyrkonämnden har idag, att styra pastoratets förvaltning, skall kyrkorådet ha omsorg om församlingslivet i pastoratet och tillsammans med kyrkoherden ha ett övergripande ansvar för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd.

Församlingarnas kyrkoråd ersätts av församlingsråd, med minst fyra ledamöter förutom kyrkoherden. Precis som idag kan kyrkoherden sätta en annan präst som arbetar i församlingen i sitt ställe i församlingsrådet. Kyrkoherdens beslut gäller mandatperioden ut.

Församlingsrådet ansvarar tillsammans med kyrkoherden för att de grundläggande uppgifter som framgår av församlingsinstruktionen blir utförda.

Församlingsrådet väljer kyrkvärdar, beslutar om församlingskollekter och om kyrkans upplåtande, samråder med kyrkoherden om gudstjänstplanen, yttrar sig över den för hela pastoratet gemensamma församlingsinstruktionen, och måste godkänna ändringar i kyrkobyggnaden.

Dessutom kan kyrkorådet uppdra åt församlingsrådet att ansvara för exempelvis budget och anställningar av personal som skall arbeta i församlingen. I stora samfälligheter blir detta sannolikt det vanliga, eftersom församlingskyrkoråden idag har ett omfattande ekonomiskt ansvar och fullgör många arbetsgivaruppgifter.

Församlingsrådet väljs av kyrkofullmäktige.

Valbarheten till församlingsrådet är utvidgad till hela pastoratet, men man kan bara väljas till ett av pastoratets församlingsråd. För att säkerställa församlingens inflytande skall kyrkofullmäktige ordna ett öppet nomineringsmöte där församlingens röstberättigade medlemmar nominerar kandidater till församlingsrådet.

Eftersom det direkta valet till församlingarnas kyrkofullmäktige eller direktvalda kyrkorådet bortfaller, minskar antalet valsedlar per nomineringsgrupp radikalt i pastoratet: från två per församling i pastoratet (en vit och en blå) till en enda (vit) för hela pastoratet.

En ny församlingsinstruktion, med ett avsnitt för varje församling, skall utarbetas av kyrkorådet i samverkan med församlingsråden, beslutas av kyrkofullmäktige och godkännas av domkapitlet.

Här skall beskrivas vilka delar av församlingens grundläggande uppgift – gudstjänst, undervisning, diakoni och mission – som skall utföras av församlingen själv, gemensamt av flera församlingar eller på pastoratsnivå.

Kyrkofullmäktige får besluta att ändra församlingsindelningen i pastoratet. Före beslut skall pastoratets församlingsråd yttra sig, och domkapitlet måste godkänna den nya församlingsinstruktionen för pastoratet för att beslutet skall gälla. Förändringen kan göras den 1 januari vilket år som helst.

Göteborg

Göteborgs kyrkliga samfällighet får respit fram till 1 januari 2018 att genomföra den nya organisationen. Vid valet 2013 väljs alltså fortfarande ett samfällt kyrkoråd med pastoraten som valkretsar, och i varje församling skall ett lokalt val genomföras.

Det är f n oklart om direktval av kyrkoråd fortsatt får förekomma eller om alla församlingar måste ha kyrkofullmäktige. Kyrkostyrelsen kommer senare att fatta beslut om detta.

/Hans-Olof Andrén

Kyrkans Tidning: Tydligt ja i kyrkomötet till nya storpastorat>>
Dagen: Ja till strukturutredningens förslag>>
Svenska kyrkan: Enklare struktur för kyrkan>>

Bra början

Nu har vi startat med en "morgonsuck" som vi kallar vår inledande andakt.
Det känns tryggt att ha den här bönen med sig idag, när vi ska ta alla beslut.

(Bönen är från foldern om Kyrkornas Globala vecka)

En fransiscansk välsignelse (Philip Yancey)

Må Gud välsigna dig med obehag
inför enkla svar, halvsanningar och ytliga relationer
så att du får leva på djupet av ditt hjärta.

Må Gud välsigna dig med vrede
över orättvisor, förtryck och utsugning
så att du kan verka för rättvisa, frihet och fred.

Må Gud välsigna dig med tårar
att fälla över dem som drabbas av lidande, övergivenhet, hunger och krig,
så du kan sträcka ut handen och trösta dem
och förvandla deras smärta till glädje.

Och må Gud välsigna dig med tillräckligt med dåraktighet
för att du ska kunna tro att du kan få betyda något för världen,
så att du kan göra det andra hävdar är omöjligt
för att komma med rättvisa och godhet till
alla våra barn och fattiga.

I vår Herres Jesu Kristi namn.
Amen

Kyrkomötet dag två

Som jag skrev tidigare så blev det ju inget beslut idag. Voteringsanläggningen fungerade inte. Utan det flögs in en ny från England.

Så vi använde hela dagen till att diskutera alla betänkandena. Från kl 9.00 till kl 23.00. Med lunchpaus och liten paus för kulturprisutdelning samt buffé i hallen.

Vi ägnade drygt 3,5 timme åt att diskutera Israel-Palestina-frågan. Viktigt. Men… diskussionen kom att handla om annat än vad som stod i betänkandet. En diskussion som inte borde förts på kyrkomötet tycker jag.

Samma sak när det gällde de kyrkliga utbildningarna.

Då saknade jag frågedebatten (även om det kanske inte var en superbra forum det heller). Men arenan att kunna ta upp en fråga som är viktig, kunna få ett svar och sedan få diskutera den - även om den inte kanske är kyrkomötets ansvarsområde.

Det saknas definitivt ett sådant forum.

Träffade ordförande Gunnar Sibbmark när jag gick hem. Han tror att hela dagen kommer gå åt att ta beslut. Vi får se om han får rätt. Det kan också gå fort. Då hoppas jag att presidiet erbjuder någon typ av föredrag eller annan verksamhet, så att vi inte bara får lulla omkring tills avslutningsmässan ska vara i domkyrkan kl 15.00.

https://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet

Kulturstipendierna ja - det var roligt att konstatera att det var en POSKare med bland stipendiaterna. Åsa Bergius från Umeå.

Läs mer om stipendiaterna här:
https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=943988

Kulturstipendier till verk om kärlek och förlust

Kyrkomötets ordförande Gunnar Sibbmark och ärkebiskop Anders Wejryd tillsammans med årets kulturstipendiater.

Foto: Magnus Aronson

Svenska kyrkan har ikväll, den 20 november, delat ut sammanlagt 500 000 kronor till nyskapande kulturprojekt om livsfrågor. Stipendieutdelningen ägde rum under kyrkomötets andra session i Uppsala universitets aula.

Svenska kyrkans kulturstipendier vänder sig till kulturarbetare inom alla konstformer. Genom stipendierna vill Svenska kyrkan uppmuntra till utbyte mellan kyrkan och kulturutövare i ett gemensamt nyskapande arbete kring livsfrågor, kristen trostolkning eller centrala religiösa motiv.
Från och med i år är antalet stipendieprojekt begränsade till fem, som fått 100 000 kronor var. Teman som stipendiaterna arbetar med är bland annat ung kärlek, förlust och meditation.

Det blir inget beslut idag!

I morse kom vi alla taggade till max. Nu skulle vi ta beslut om strukturfrågorna, om Barnkonsekvensanalys och en massa andra frågor som vi diskuterat fram till 22.30 igår kväll.

Men det blir inga beslut idag. Voteringsanläggningen fungerar inte. Och utan den så måste alla omröstningar ske manuellt och voteringar med hjälp av upprop. Så det kan ta VÄLDIGT lång tid.

Nu flygs det tydligen in ny utrustning från England. Alla beslut kommer att tas på onsdag istället.

Så nu diskuterar vi oss vidare genom frågorna. Ja, eller rättare sagt, vi har bara diskuterat Eu 2012:2 Kairosdokumentet och Israel-Palestinafrågan.

Du kan följa debatten på www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet

Psalm 139

Vi sitter på gruppmöte och pratar om de beslut som ska antas kl 10.30 när vi samlas igen. Det är en mängd beslut och den stora frågan är givetvis strukturutredningen.

Vi inledde med en "morgonsuck" och psalmen "Intet kan mig skilja från Guds kärlek" och psaltaren 139.

Psaltaren 139 

1För körledaren. Av David, en psalm.

Herre, du rannsakar mig och känner mig.

2Om jag står eller sitter vet du det,

fast du är långt borta vet du vad jag tänker.

3Om jag går eller ligger ser du det,

du är förtrogen med allt jag gör.

4Innan ordet är på min tunga

vet du, Herre, allt jag vill säga.

5Du omger mig på alla sidor,

jag är helt i din hand.

6Den kunskapen är för djup för mig,

den övergår mitt förstånd.

7Var skulle jag komma undan din närhet?

Vart skulle jag fly för din blick?

8Stiger jag upp till himlen, finns du där,

lägger jag mig i dödsriket, är du också där.

9Tog jag morgonrodnadens vingar,

gick jag till vila ytterst i havet,

10skulle du nå mig även där

och gripa mig med din hand.

11Om jag säger: Mörker må täcka mig,

ljuset omkring mig bli natt,

12så är inte mörkret mörkt för dig,

natten är ljus som dagen,

själva mörkret är ljus.

13Du skapade mina inälvor,

du vävde mig i moderlivet.

14Jag tackar dig för dina mäktiga under,

förunderligt är allt du gör.

Du kände mig alltigenom,

15min kropp var inte förborgad för dig,

när jag formades i det fördolda,

när jag flätades samman i jordens djup.

16Du såg mig innan jag föddes,

i din bok var de redan skrivna,

de dagar som hade formats

innan någon av dem hade grytt.

17Dina tankar, o Gud, är för höga för mig,

väldig är deras mångfald.

18Vill jag räkna dem är de flera än sandkornen,

når jag till slutet är jag ännu hos dig.

 

Det kändes gott att börja med denna morgonsuck inför dagens förhandlingar.

 

Följ kyrkomötet i plenum på webben här>>

 

Och följ twitterflödet här>>

Lång dags färd mot natt

Första kyrkomötesdagen är över.

Vi startade kl 9.00 i morse och vårt första ärende var organisationsutskottets betänkande 2 om strukturfrågor. Det var ett ämne som hade väldigt många föranmälda talare. Kl 15.00 var det talarlistan klar och ordföranden kunde sammanfatta debatten. I princip var det förslag på bifall till allt, samt avslag på allt.
Beslut tas i morgon kl 10.30.

Kl 12.30 kommer det att hållas en presskonferens med ordförande Sibbmark och ärkebiskop Wejryd med anledning av det beslutet.

Under debatten togs det upp olika aspekter på det mesta. Framförallt diskuterades församlingsaspekten och demokratiaspekten vid valet till församlingsråd.
Frågan om Göteborg kom också upp på en mängd olika sätt. Till slut gick biskop Per (Göteborg) upp och markerade att frågan om Göteborg var en fråga för stiftsstyrelsen i Göteborg.
Vi får väl se i morgon hur det går.

Sen fortsatte dagen och kvällen fram till 22.30 med resten av organisationsutskottets frågor, ekumenikutskottets frågor och gudstjänstutskottets frågor. När det gällde frågan om Kaioros-dokumentet och Israle-Palestina-frågan så beslutade ordföranden att skjuta på den diskussionen till i morgon. Tydligen hade Birgit Friggebo skrivit ett helt nytt förslag som ordföranden ville att vi skulle få läsa. Så diskussionen kommer alltså i morgon.
Det var ett mycket konstigt förfarande i den frågan.

Det går att se kyrkomötets diskussioner live på webben. Du hittar länken till webbsändningen på www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet

Du kan också se kvällsprogrammet Kyrkomötestv.se som också sänds på webben. Ett samarbete mellan Svenska Kyrkans Unga, Frimodig kyrka och POSK. Kvällens sändning ser du här:


Under hela dagen har det twittrats från kyrkomötet. Du kan följa med på
live.twingly.com/kyrkomote 

Nu måste jag gå och lägga mig - det är en kyrkomötesdag i morgon också.

Kyrkomötestv.se

Så var vi igång - efter en del teknikstrul, så att det blev en försening, kom äntligen webbTV-sändningen igång ca 20.25.
Du kan se hela sändningen här:
Det var roligt att vi äntligen kom igång.

Det här är ju ett enskilt initiativ från Svenska Kyrkans Unga, Frimodig kyrka och POSK. Vi såg att det fanns en arena där det saknades något, i samband med kyrkomötet. Gabriel, Hannah och Jonas hade möjlighet att lägga tid på att planera, och genomföra projektet.

Varför var det inte fler med? Ja - det går inte att vara för många när man startar upp en verksamhet. Vi tre helt olika organisationer kände att det var spännande att pröva ett nytt koncept.

Det handlar inte om att prata om våra organisationer, utom om de frågor som är intressanta för och om kyrkomötet. Frågor som rör det som kyrkomötet berör under sina dagar i Uppsala. Inbjudna gäster är från olika nomineringsgrupper och olika experter som kan belysa frågorna.

Vi hoppas att alla nomineringsgrupper ska uppskatta det initiativ som våra organisationer har tagit, för att hjälpa till att belysa och upplysa om kyrkomötets frågor för de som inte är i Uppsala under kyrkomötet.

PS. Amanda Carlshamre, som intervjuas i programmet om Ett enat folk, henne kan du rösta på som Sveriges Lucia. Då tillfaller pengarna Världens barn och Svenska kyrkans internationella arbete. Ärkebiskopen har lovat rösta på henne - gör det du också!
 

Kyrkomötesgruppen sammanträder

Igår startade POSK kyrkomötesgrupp sitt sammanträde. Vi talar om alla de frågor som ska upp till diskussion. Frågor och funderingar som har kommit upp i samband med att vi läst betänkandena hemma.

Vi fortsätter nu på söndag morgon, firar gudstjänst, äter lunch och sen är det fortsatta överläggningar.

Ikväll är det premiär på Kyrkomötes-TV som Svenska Kyrkans Unga, Frimodig kyrka och POSK ordnar gemensamt. Missa inte den hör spännande premiären!!!

http://www.kyrkomotestv.se/
http://bambuser.com/v/3148749

300 dagar till kyrkovalet

300 dagar. Kvar till valdagen.

Men bara 148 dagar kvar till alla listor ska vara inlämnade till stiftskanslierna - alla kandidatförsäkringar, alla kyrkovalslistor…

Så det är hög tid att tala med alla de förtroendevalda som idag är valda och fråga om de vill sitta kvar. Och att fråga nya personer om de vill vara med och ta ansvar i vår Svenska kyrka.

Vill man göra det på partipolitisk grund så ska man givetvis gå med i POSK. Här har vi hela vår vision och vårt program>> 

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska
•    erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
•    förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
•    se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
•    respektera individen och glädjas åt mångfalden
•    vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
•    vara en brobyggare mellan kyrkor
•    sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

I alla stiftsorganisationer pågår planering och möten. Även så i våra lokala grupper. Hör av er om ni har några frågor eller vill ha besök.

Vi försöker vara så uppdaterade vi kan.

ÄBs möte rapport tre - så här kunde vi också gjort!

Jag har nu funderat lite vidare på ÄBs möte om barn och unga. De korta rapporterna som jag har lämnat har du kanske redan läst.

Det var en väldigt bra möte. Oerhört välorganiserat och väloljat. Mycket matnyttigt i föredrag och seminarier.

Framförallt estradprogrammen fungerade super. (Där hade tydligen tagit ett proffs som hjälpt till att klocka allt, så det skulle flyta på. Och det gjorde det - utan problem. En kyrkoherde sa längtansfullt - "Tänk om våra gudstjänster fungerade så här…")

…men, det var något som jag saknade (mer än barnen).

Det var delandet av oss som var där. Vi var 1100 personer som kom från församlingarna, som, de allra flesta, jobbar dagligdags med barn och ungdomar. Som besitter en enorm erfarenhet, som har idéer och tips som de säkert vill dela med sig av.

Detta fanns det ingen arena för alls. Inget erfarenhetsutbyte, inget delande. Inget "-vad bra att du kommer hit, kan inte du tala om vad du gör i din församling!".

Jag pratade med några personer som också hade gjort samma reflektion.

Jag tror att det hade varit bra om åtminstone en del av mötet hade varit en så kallad "unconference". Det vill säga - inget program alls bestämt. Utan vem som helst får lov att berätta om sitt. I pass om 20 minuter eller 40 minuter.

Jag har varit på några sådan här konferenser. Då går till så här:

Alla samlas på första kvällen. Vi har två dagar framför oss. Ingen vet vilka föredrag som finns att tillgå. På väggen sitter ett gigantiskt stort rutschema som delar in dagarna i 20-minuterspass. På ett givet klockslag får den som vill gå fram och boka en tid och en lokal med en föreläsning på 20- eller 40 minuter som man vill hålla. (man gör det genom att sätta upp ett A4 för 40 minuter eller en A5 för 20 minuter där det står vad man vill göra). Föreläsningen kan vara en ren föreläsning, det kan vara en workshop, det kan vara en debatt. Du bestämmer och allt framgår av pappret du sätter upp. Ämne och form.

Och sen kan jag som besökare gå på det som intresserar mig mest. Alla deltagare är med på ett eller annat sätt och bidrar till programmet.

Första gången jag var med om det här trodde jag inte det skulle fungera - jag såg det stora tomma pappret som satt där på väggen och hade ingen förhoppning om att det skulle bli fullt. Men döm om min förvåning. Vid det givna klockslaget så rusade folk fram med sina lappar och bokade upp tiderna och lokalerna - för de ville dela med sig av sina erfarenheter, hålla workshops och föreläsningar med och för varandra.

Det är helt enkelt ett helt lysande koncept!
Används bland annat på SSWC och på Webcoast.

Ett annat sätt att göra är att hålla en Peacha Kucha -föreläsning. Ett koncept som kommer från Japan.

Det går till så att du gör i ordning ett bildspel med 20 bilder. Varje bild visas i 20 sekunder. Du talar till varje bild och berättar. Varje föreläsning tar därmed 6.40 minuter. Varken mer eller mindre.

Fullständigt lysande också! (Tänk om våra predikningar kunde göras på detta vis! Vilket lyft på många ställen).

Det finns säkert flera sätt att dela erfarenheter. Men vi i Svenska kyrkan är en organisation med människor som är kvalificerade, utbildade och besitter enorm kunskap och erfarenhet. Hjälp oss att få dela med oss av detta!