Kyrkostyrelsen la fram sitt förslag i skrivelse KsSkr 2009:6. Där föreslås att
1. Kyrkomötet beslutar i fråga om kyrkoordningen (SvKB 1999:1) att anta Kyrkostyrelsens förslag enligt nedan till ändringar i kyrkoordningen.
2. Kyrkomötet beslutar att anvisningarna i denna skrivelses bilaga 1 ska utgöra ett tillägg till "Den svenska kyrkohandboken"
3. Kyrkomötet uppdrar åt Kyrkostyrelsen att hos Kammarkollegiet ansöka om vigselrätt för Svenska kyrkan.
Kyrkostyrelsens förslag hade tre reservanter. Nils Gårder (POSK) Staffan Holmgren (M) och Kristina Töyrä. Erik Sjöstrand (POSK) har också reserverat sig till förmån att det skulle råda frihet att välja om man ville viga. Lennart Sacrédeus (.kr) var ersättare och har lämnat en särskild mening till förmån för Staffan och Kristinas reservation.
Till kyrkostyrelsen förslag finns också teologiska kommitténs handling och uttalande. Teologiska kommittén bejakar i sin slutsats att äktenskapet kan vara för samkönade par också.
I somras fick Svenska kyrkans ärkebiskop ett brev från Engelska kyrkan där man uttrycker oro för det kommande beslutet. Enligt det avtal som Svenska kyrkan har genom att vara med i Borgåöverenskommelsen så skall man samråda med de andra kyrkorna innan man ändrar i handbok och inriktning. Detta för att vi genom Borgåöverenskommelsen har sagt att våra präster kan jobba hos varandra.
Jag vet faktiskt inte riktigt vad som har hänt med detta brev. Men två biskopar reagerade i alla fall, när inte ärkebiskopen gjorde det, och påtalade att de ekumeniska kontakterna var viktiga. (Läs här 14 juli, 15 juli, 16 juli#1, 16 juli#2, 17 juli, 18 juli)
Nu har också läronämnden sagt sitt (yttrande nr 12). Och de var inte eniga - vilket de brukar vara. Det reagerade jag på här>>.
I Kyrkans tidning står det "Läronämnden bejakar samkönat äktenskap"
Tidningen Dagen skriver "Vigselfrågan splittrar biskoparna"
Elisabeth Sandlund skriver på ledarsidan "Vrid klockan tillbaka" där hon uppmanar till att kyrkostyrelsen ska dra tillbaka förslaget.
Om detta bloggar Frimodig kyrka och ÖKA - med två olika åsikter. Båda med samma övertygelse att man gjort rätt bedömning teologiskt och för kyrkan.
Förstår ni hur komplicerat detta är? Förstår ni att jag inte tycker att det skall bli roligt att åka till kyrkomötet när jag ser en maratondebatt om denna fråga? Fast jag inser hur viktig den är. Och jag inser hur mycket den betyder - både för den som är för och den som är emot.
Nej, personligen tycker jag att kyrkan inte skall ansöka om vigselrätten. Då skulle vi välsigna hetrosexuella par och homosexuella par enligt de ordningar som Svenska kyrkan har antagit redan. Det skulle inte bli någon skillnad mellan dessa (jämlikt och demokratiskt!) och Svenska kyrkan kunde i lugn och ro fortstätta sina teologiska och ekumeniska diskussioner om äktenskapet.
Så tycker jag! Men jag vet också många POSKare som gläds åt kyrkostyrelsens förslag. Och det är därför vi i POSK inte har tagit ställning i frågan som nomineringsgrupp utan säger i vårt kortprogram:
Respekt och hänsyn
För POSK är det en självklarhet att alla, oavsett sexuell läggning, ska mötas med respekt och välkomnas i Svenska kyrkan och i POSK. I alla parrelationer är det viktigt med en ansvarsfull sexualitet. POSK vill verka för att Svenska kyrkan arbetar mer med frågor kring samlevnad och sexualitet, vilket bland annat inkluderar bibeltolkning och barnens rättigheter. POSK menar att Svenska kyrkan med sin lutherska äktenskapssyn kan rymma olika uppfattningar i vigselfrågan utan att dessa blir kyrkoskiljande.
6 kommentarer:
Hur menar POSK att Svenska Kyrkan med sin "lutherska äktenskapssyn" rymma olika uppfattningar i vigselfrågan?! Hur motiveras detta teologiskt?!
Kort sagt kan man förklara det så här:
En luthersk kyrka, som inte ser äktenskapet som ett sakrament, kan leva med olika uppfattningar utan att de blir kyrkoskiljande.
Hur motiverar POSK att Svenska kyrkan med sin "lutherska äktenskapssyn", vilken är tydligt definierad i bekännelseskrifterna som en relation mellan en man och en kvinna, ändå kan välsigna homosexuell samlevnad? Innebär POSKs hållning att allt som inte är sakrament kan man göra som man vill med? I så fall blir ju teologin milt sagt totalt urvattnad. Ni gör det alldeles för lätt för er och verkar inte våga inse att man ibland måste välja: Bibeln eller att vara politiskt korrekt.
Hej Anonym
Enligt luthersk uppfattning är äktenskapet inte något sakrament. Frågan berör därför inte kyrkans innersta väsen. För många inom POSK är den ändå mycket allvarlig, utan att den behöver bli kyrkoskiljande. Enligt den lutherska bekännelsen är det nämligen tillräckligt för kyrkans enhet att vara överens om evangeliets förkunnelse och sakramentens förvaltning (Augsburgska bekännelsen art. 7).
De olika uppfattningarna om äktenskapet utgår från olika förståelse av skapelsen och Guds mening med den. Det framgår tydligt av det nya förslaget till alternativ vigselordning som inte citerar de bibelord om skapelsen, mannen och kvinnan, som är traditionella i detta sammanhang, utan istället utgår enbart från kärleken. De inom POSK som tycker att Svenska kyrkan borde avstå från vigselrätten ser det som problematiskt med olika motiveringar för äktenskapet i kyrkans vigselordningar, de övriga ser det inte så.
Läser man bekännelseskrifterna blir det väldigt, väldigt tydligt att en luthersk syn på äktenskapet är att det är instiftat av Gud, och att det är en man och en kvinna som det avser. Sedan är det sant att det som står i art 7 i Augustana, men att välsigna samkönad samlevnad är i strid mot att rätt förkunna Guds ord enligt en luthersk tolkning och därmed så går man mot det som är själv kärnan i luthersk kristen tro: Skriften allena. Om du har bekännelseskrifterna, slå upp äktenskap längst bak och läs igenom alla ställen där det står om äktenskapet. Den augusburska bekännelsens apologi kan t o m gå med på att kalla det sakrament, även om det är annorlunda än de nya förbundets sakrament, eftersom det är instiftat av Gud.
Vad säger POSK om detta?
Hej Anonym
Eftersom jag inte är teologiskt kunnig själv har jag tagit hjälp av en teologie professor för att kunna förklara mig korrekt.
Svar: Det är riktigt att de lutherska bekännelseskrifterna entydigt ser äktenskapet som en av Gud instiftad samlevnadsform mellan en man och en kvinna. Man skulle till viss del kunna jämföra med äktenskap och vigsel efter skilsmässa, som enligt mycket tydliga bibelord är otänkbart, och inte finns i bekännelseskrifterna.
Men luthersk tradition har alltsedan reformationen accepterat det [skilsmässa], i varje fall under vissa omständigheter.
Den nu aktuella diskussionen handlar särskilt om huruvida äktenskapsfrågan måste vara kyrkoskiljande eller ej. Då beror det på hur man tolkar Augsburgska bekännelsens art. VII. "Skriften allena" är förvisso rättesnöret, men samtidigt måste man respektera att andra då kan komma till andra resultat i sin bibeltolkning.
De inom POSK som ser mycket allvarligt på vigsel av samkönade, inser just att den inte har någon grund i Skriften, och att det därför skulle vara bättre om kyrkan släppte vigselrätten, men drar likväl inte slutsatsen att vigselfrågan måste vara kyrkoskiljande. Det rör sig alltså om två olika frågor: dels rätt-fel, dels kyrkoskiljande-icke kyrkoskiljande.
Så långt har jag fått hjälp av professorn. Det är givetvis enkelt att göra allt svart eller vitt i ett resonemang - och visst hade det varit enkelt om även livet hade varit sådant. Men tyvärr innehåller livet även en stor mängd gråtoner som vi måste förhålla oss till.
Sen vill jag särskilt påpeka att det som POSK säger, det är det som står i handlingsprogrammet. Min uttolkning av programmet (med hjälp av en teologie professor) skall bara ses som en hjälp att förstå resonemanget bakom, men är inget officiellt uttalande av POSK. Och detta gäller både om resonemanget faller i för dig, god jord eller om resonemanget, enligt dig, anses felaktigt.
Skicka en kommentar