Namnfrågan

Läser i Kyrkans tidning, tisdag, att stiftsstyrelsen i Göteborgs stift har förslag om en sammanläggning av fyra församlingar i stiftet till en flerpastoratsamfällighet. Och den skall då få ett nytt namn.

Lantmäteriet är remissinstans och har föreslagit Oskarströms kyrkliga samfällighet, eftersom Oskarström är den största församlingen av de fyra. Församlingarna själva föredrar stiftsstyrelsen andra förslag Biskopstorps kyrkliga samfällighet.

Det här tror jag är en springande punkt om strukturförändringarna skall få genomslag. Nämligen - vad skall det heta, vad skall församlingen heta?!

Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Jag tror att en församling skall vara det som är runt kyrkan. Och som har kvar sitt namn. Det är oerhört väsentligt! Om vi sedan löser administration och praktiska övergripande planeringar på ett annat sätt - det är helt OK. Men jag tror att det är grundläggande att man kan säga att man tillhör tex Björkekärrs församling och det är samma sak som kyrkan. Att man kan knyta sig till namnet. Precis som vi inte byter namn på varandra, hipp som happ. Precis som det är en förändring att byta efternamn när man gifter sig - det visar på att något har hänt.

Nej, jag tycker att en församling, det är det som är runt en kyrka. Den skall ha kvar sitt namn. Och det skall heta Björkekärrs församling, Torslanda församling osv. Och sen kan man vara med i den församlingen, i den kyrkan där man känner sig mest hemma. Vara med och ta ansvar.

Och jag tror att Svenska kyrkan kommer att få väldigt svårt att hantera strukturförändringarna om man hela tiden skall hålla på att byta namn. Att små församlingar plötsligt skall försvinna in i en stor församling. Vi bygger in ett problem här. Var mer aktsam om namnfrågan - och ta det lugnt med strukturförändringarna. Vänta in strukturutredningen! Det är mitt råd!
Läs vad jag har skrivit om strukturutredningen här och här