Jag håller med - mycket av detta är djupt upprörande och det är så jag blir gråtfärdig ibland.
Men - just nu orkar jag inte vara mer upprörd.
Just nu sitter jag bara och tänker på alla de POSK-grupper som jag har träffat den senaste tiden och de som jag kommer att träffa inom kort. Alla de människor som så engagerat, så genuint och frivilligt är med och arbetar i Svenska kyrkan. Människor som är med i verksamheten, går i gudstjänsterna och ber - tillsammans och hemma - för Svenska kyrkan, för sin församling, för vänner och bekanta, för världen.
Och jag tänker faktiskt sätta mig och lyssna till lovsångsgospel, fortsätta med mitt arbete att förbereda mina möten och andra POSK-uppgifter och sänder en tacksamhetens bön för alla de människor som så troget, så villigt och så engagerat bär Jesus vidare i Svenska kyrkan och i vårt samhälle!
