23 okt. 2011

Hur vårdar vi det heliga?

Från Växjö stifts tidning Missivet har vi fått låna följande text av Sofia Rosenquist

Hur vårdar vi det heliga?

Vad betyder det att ”vårda det heliga”? Min första tanke gick till alla kyrkor, till Guds hus. Där människor under århundraden har försökt skildra den kristna tron och Guds storhet. Här finns oersättliga konstverk och heliga ting. Som engagerad i stift och församling kanske man snabbt tänker på kyrkoantikvarisk ersättning och mögliga kyrkor. Med eller utan mögel - heliga är de likafullt.

Mer då? Finns det något annat heligt att vårda? Hur är det med det heliga inom oss? I första korintierbrevet står det att ”kroppen är ett tempel för den heliga anden”. Vilka konsekvenser kan det få? Idag ska du ta hand om din kropp och satsa på dig själv. Och visst. Livet är en gåva och självklart borde vi ta hand om vår kropp i tacksamhet över att vi finns till. Men för vad? Vad är syftet? Är det enda målet att dö snygga och smala, fyllda av självförtroende?

En dag i början av sommaren satt jag på bussen och pratade med en före detta elev. Han hade precis tagit studenten och jag frågade lite om hur det hade varit på studentkvällen. Han berättade att hans föräldrar inte vet att han dricker alkohol ibland och han hade lite dåligt samvete för detta. Vi funderade lite över beteenden som omvärlden kan tycka är olämpliga. Men en studentfest med kompisar, är det en synd? Vanvårdar man andens tempel då?

Detta fick mig att tänka på min farmor. Jag tyckte väldigt mycket om farmor, men för henne var det mycket som var syndigt. Är det verkligen så enkelt? Om jag avhåller mig från alkohol, kortspel, dans, teater och andra utsvävningar - har jag klarat mig då? Är det att vårda det heliga? När jag hade konfirmander var det ofta synden som var det intressanta i diskussionerna. Får man dricka alkohol fast man är kristen?! Och när jag själv var yngre fick jag ofta för mig att Gud satt i ett hörn och tittade missnöjt på mig. Hade jag för roligt nu? Jag kan inte tänka mig att det är så. Att livet ska levas i ängslan för att ständigt göra fel.
Det dåliga samvetet driver oss inte framåt.

Jag menar att kyrkan har ett ansvar för hur vi ska vårda det heliga inom oss. Allt är verkligen inte ok. Men alla gör vi fel. Det viktiga är hur vi ska försöka reparera de skador vi åsamkar oss själva och andra.

En annan av mina elever skrev på facebook: Jacob was a cheater, Peter had a temper, David had an affair, Noah got drunk, Jonah ran from God, Paul was a murderer, Gideon was insecure, Miriam was a gossiper, Martha was a worrier, Thomas was a doubter, Sara was impatient, Elijah was moody, Moses stuttered, Zaccheus was short, Abraham was old, and Lazarus was dead.... God doesn’t call the qualified, He qualifies the CALLED! Re-post this if you know you are NOT perfect but that God is working in your life anyway!

För att vårda det heliga i kyrkorummet behöver vi jobba tillsammans. För att vårda det heliga inom oss, behöver vi Guds hjälp! Och jag tror att i det heliga kyrkorummet kan vi stärka våra egna tempel, vårda det heliga.

Sofia Rosenquist,
ledamot i stiftsstyrelsen
och stiftsfullmäktige Växjö stift
Kyrkomötesledamot

http://www.svenskakyrkan.se/Sve/Bilder/Bilder/1b9f3998-3367-4f42-a812-300bfff8c201.jpg

1 kommentar:

Anonym sa...

Tack Sofia för dina tankar! Vi behöver påminna oss om att vi duger som vi är. Gud älskar oss med alla fel och brister. Det viktiga är att vi ångrar oss och ber om förlåtelse när det blir fel både mot andra människor och mot Gud. jag tänker att om vi gör så gott vi kan så räcker det för Gud. han har inga orimliga krav på oss.