Utbildning med pastoral och teologisk praktik

Från KMT - Kyrkomusikernas tidning nr 4-2011, har vi med tillstånd av författaren fått lov att publicera följande artikel:

Fantastiskt roligt att komma hit och utvecklas

– pastoral utbildning för blivande organister

Det är en kylslagen tidig vintermorgon i Lund när ett antal individer alldeles uppenbart inte är på väg till jobbet eller till sina sedvanliga universitetsinstitutioner. De har istället den imponerande Allhelgonakyrkan i sikte, en tegelkatedral som i sin nygotiska insides prakt ser lika nyrenoverad ut som den faktiskt är.

Skaran som efter en stund samlas i koret är kyrkomusikerstudenter och prästkandidater tillsammans med lärare och handledare från Pastoralinstitutet. Det skall bli en heldag kring dopet, med praktisk övning i centrum.

För den som eventuellt inte är insatt handlar detta – ur kyrkomusikerperspektivet – om den pastoralteologiska kurs för blivande organister som Svenska kyrkan på nationell nivå beslutat förlägga till Lund. Det handlar till att börja med om en tvåårig försöksutbildning som skall täcka den lucka som uppstod när organistexamen genom den så kallade Bolognamodellen försvann från universitetens utbildningshorisont och ersattes med en kandidatexamen.

Eller i korthet: fyra år blev plötsligt tre. Och eftersom Kyrkoordningen fortfarande förutsätter en organistexamen för behörighet som organist så fick något akut göras. Det blev en ”Svenska kyrkans organistexamen” istället. Den består av den treåriga kandidatutbildningen på någon av musikhögskolorna samt ett fjärde pastoralt år i Svenska kyrkans egen regi.

Nyordning

Den här lösningen har orsakat mycken debatt och fått hård kritik, inte för själva saken i sig – att exempelvis blivande präster och musiker får möjlighet att möta varandra – utan framför allt för att nyordningen genomfördes med på tok för kort framförhållning. Här finns en rad följdproblem som fortfarande inte är lösta men som vi här fortsättningsvis inte berör.

Den första kullen kyrkomusiker om sammanlagt tre personer började sitt ”fjärde” – pastoralteologiska – år hösten 2010. Det är denna lilla skara som denna tisdagsmorgon samlas med teologerna för att öva dop. Fram rullas ett altare som kläs och dukas, ett par dockor tas fram, det plockas med handböcker, psalmböcker, noter. Efter en stund tar koncentrationen över: morgonbön tillsammans, och därefter kan det första ”dopet” börja. Nu är allt på allvar, dockorna skulle annars lika gärna kunna vara levande individer.

Praktisk övning

Det skall komma att bli ett antal dopövningar denna dag. Dessa har förberetts genom ett tidigare seminarium. Därefter följer förberedelser i grupp, parvis samt enskilt. Så kommer den praktiska övningen, dopgudstjänsten, som avslutas med respons: dels från gruppen, dels enskilt från läraren till studenten. Övningen är i sin tur examinerande.

Michal Wodrowski är utbildad i Polen och kom till Sverige 2005. Han har en gedigen musikutbildning från Poznan, som pianist, organist och pedagog. Så hamnade han som kyrkomusiker i skånska Lövestad och upptäckte att det fanns anledning att komplettera för att få full behörighet som organist i Svenska kyrkan. Han har bara positivt att säga om den pastoralteologiska kursen:

– Jag är mycket nöjd med den här terminen, fina människor och fina kollegor. Det är många teologiska aspekter som man också måste kunna som organist. Det är fantastiskt roligt att komma hit och utvecklas.

Vissa delar menar han dock skulle kunna ligga på en högre nivå. Och så är det lite för lite av det musikaliska innehållet menar han:

– Jag tror att kanske det skulle vara bra med mer praktiska saker, musikaliskt. Allt är inte enkelt och självklart. Medan det är lite för basal nivå ibland när det till exempel handlar om vilka gudstjänstformer det finns.

Positivt

En annan av kyrkomusikerstudenterna är Pernilla Vikström, som genomfört sin utbildning vid Musikhögskolan i Malmö. Hon instämmer i Michals omdömen, och säger:

– Vi hade väldigt roligt i vår lilla grupp på tre musiker och vi trivdes väldigt bra tillsammans med präststudenterna och lärarna. Sen lärde vi oss otroligt mycket också och fick diskutera mycket kring vår personliga tro, synen på kyrkan och vår uppgift som kyrkomusiker.

Har du blivit överraskad av något?

– Ja, att det blev så positivt. Man vet ju aldrig innan man börjar något nytt. Jag var rätt så kritisk innan kursen hade börjat.

Tror du att det här är en utbildning som skulle kunna fungera i framtiden, med nuvarande upplägg?

– Eftersom utbildningen är helt ny så tror jag det är helt ofrånkomligt att det kommer krävas vissa justeringar här och var i upplägg och så vidare, även om det allra mesta har varit jättebra.

Pedagogisk modell

– Det kommer väl förhoppningsvis bli ett annan utgångsläge för dem som ska söka i framtiden och har vetat om att den här terminen kommer komma ända från början. Då får man lite mer möjlighet att planera sitt liv, välja studieort och så vidare.

– Sedan gäller det väl att det blir lite fler som söker till de kommande åren också. Det är ju inte idealt utbildningsmässigt att ha tre studenter i en klass, även om det har varit mysigt för oss. Kursen i stort tycker jag har fungerat väldigt bra.

Lena Petersson är teolog och musiklärare, hon undervisar på Pastoralinstitutet i Lund och har haft ett särskilt ansvar för kursen detta det första året. Hon framhåller den pedagogiska modell som arbetet bygger på: att starta i praxis för att sedan reflektera och som ett tredje steg återvända till praktiken. Studierna skall också kopplas till ett regelbundet gudstjänst- och andaktsliv. Formerna är föreläsningar, seminarier, trossamtal och praktisk övning.

På frågan om vilka erfarenheter hon har från det första pastoralteologiska året med kyrkomusiker involverade säger hon:

– Vi trodde det skulle bli bra, det blev ännu bättre, säger hon. Det som har varit bra är dels det oerhörda engagemang för teologin, det som ligger i pastoralteologin, att fundera över kyrkans liv, församlingens liv, hur viktigt det har varit.

Respons

– Det handlar till exempel om bibelsyn, Svenska kyrkans nattvardssyn, vad det är att vara en folkkyrka, för att ta några exempel. Så det har varit fantastiskt stimulerande.

– Kyrkomusikerstudenterna har gång på gång påpekat att det här är jätteroligt, det är viktigt. Och jag tänker att de här kommer aldrig att leva utanför en församlings samtal kring viktiga frågor.

– Det syns också tydligt i responsen här, att de är lika engagerade i allt.

– Sedan alla roliga kommentarer: när man sitter på en sådan här respons så säger plötsligt en kyrkomusikerstudent ’tänk att ni präster lägger så mycket tid på hur ni skall stå, jag har bara tänkt att ni går där fram och tillbaka ...’ Och sedan säger präststudenterna: ’tänk att man kan lägga så mycket tid på ett förspel till en begravningspsalm och fundera så mycket på det’.

– Då tänker jag, att det här är helt rätt, självklart ska vi utbildas tillsammans. Därför att vår respekt för varandra kompetenser, den ökar då.

Tillsammans har studentgrupperna genomfört gudstjänstövningar med av vad det handlar om i en stegvis process.

– Det har gett kolossalt mycket, säger Lena.

Teologisk fördjupning

Andra gemensamma delar har varit mötet mellan kyrka och samhälle, religionsmötesblocket med studiebesök, kris och katastrof samt mötet med media. En del av ledarskapsutbildningen har också varit gemensam liksam trossamtalen och vissa teologiska inslag när studenterna arbetade med en teologisk tolkningsvecka inför julen.

– Det som kyrkomusikerna haft själva är teologisk fördjupning, säger Lena Petersson. Vi utgår ifrån att de har med sig grundläggande kunskaper, de har spelat så mycket att de får så mycket med sig ... Ämnena har varit exempelvis Gudsbild, människosyn, kristologi eller Jesusbilder, både i musiken o i teologin, lite etik, d.v.s. en form av grundläggande dogmatik på den nivån där de är. Just de här studenterna har mycket med sig, och har studerat teologi på universitetet innan. Hur det blir i framtiden beror på vilken bakgrund nya kyrkomusikerstudenter har.

– De har också haft ämnen som församlingens gudstjänstliv, barn och musik, ungdomsmusik, särskilda seminarier kring musiken inför dop, begravning etc.

Den nuvarande kursen löper som sagt ytterligare ett år inom ramen för försöksperioden. Kommer något att ändras?

– Huvudkonceptet håller. Vissa saker som nu gjorts i respektive studentgrupp kan i framtiden göras tillsammans, har jag märkt.

– Sedan är det klart att vi skall utvärdera och justera utifrån årets erfarenheter, men grundkonceptet håller.

Henrik Tobin

Kyrkomusikernas tidning

FAKTA

Pastoralteologisk kurs för kyrkomusiker – innehåll

Den pastoralteologiska kursen för kyrkomusiker är ettårig och bygger dels på en termins (20 v) studier på plats i Lund, dels på kvalificerad handledning under en termin när studenten skall ha en tjänst omfattande minst 50% av heltid. Kursen, vars mål är att förbereda för anställning som organist inom Svenska kyrkan, bygger på följande kursmoment (ungefär hälften av kursen genomförs tillsammans med teologistudenter under dessas sluttermin)

– teologisk fördjupning
– gudstjänst och musik
– ledarskap
– själavård
– växt och fördjupning/trossamtal
– musik i församling och kyrka
– kyrka och omvärld
– kyrkorätt
– master class för musikalisk fördjupning

Ur POSKs handlingsprogram:
Utbildningarna till tjänst i kyrkan ska tillföra den kompetens som församlingarna behöver för att fullgöra sitt uppdrag att fira gudstjänst, bedriva undervisning och utöva diakoni och mission. Svenska kyrkans anställda måste ha en god teoretisk och praktisk utbildning. POSK anser att teori och praktik behöver integreras mer med varandra och delar av utbildningarna bör vara gemensamma.