8 apr. 2011

Hallå Hans-Olof - vad är du mest nöjd med?


POSK:s ordförande Hans-Olof Andrén har tagit sig tid för att svara på lite frågor om strukturutredningen:

- Vilka är utredningens viktigaste förslag?
Dels att stiften tar över vård och underhåll av alla kyrkorna, dels att ansvaret för den pastorala verksamheten i ett pastorat flyttas från församlingarna till pastoratets kyrkoråd.

- Varför?
Pastoratets kyrkoråd ersätter dagens kyrkonämnd i både flerförsamlingspastorat och flerpastoratssamfälligheter. Dessa två jobbiga ord kan vi glömma i framtiden – båda kommer att kallas pastorat. På så sätt får vi ett samlat ansvar för både innehållsfrågorna och stödfunktionerna, på ett finare språk den grundläggande uppgiften gudstjänst, undervisning, diakoni och mission å ena sidan och ekonomi, personal, fastigheter och kyrkogårdar å andra sidan. Eller lite slarvigt ’det andliga’ och ’det världsliga’.

- Vad betyder det?
Det betyder att pastoratets kyrkoråd tillsammans med kyrkoherden får ett samlat ansvar för all verksamhet. Alla församlingar behöver inte kunna göra allt, man kan samarbeta inom pastoratets ram. Om man bara kan uppfylla de nya församlingskriterierna kan man alltså få vara en egen församling.

- Hur ser dom kriterierna ut?
Det måste finnas ett regelbundet gudstjänstliv, någon som tar ansvar för den grundläggande uppgiften, några som vill vara förtroendevalda och, förstås, en kyrka. Men församlingen behöver inte kunna göra allt, som idag. Det skall regleras i församlingsinstruktionen vad som skall göras i församlingen och vad som skall göras i pastoratet, tillsammans med de andra församlingarna i pastoratet.

Där skall det också bestämmas hur gudstjänstlivet skall se ut. Och antalet valda ledamöter i församlingsrådet, som församlingens kyrkoråd kommer att heta, behöver inte vara fler än fyra. Sen är förstås kyrkoherden också ledamot i församlingsrådet, eller en annan präst som arbetar i församlingen.

- Då kanske församlingar som lagts samman kan återuppstå?
Det kan mycket väl hända på sina håll. Pastoratet bestämmer själv vilka församlingar man skall ha, naturligtvis i dialog med domkapitlet som skall fastställa församlingsinstruktionen, som är en gemensam instruktion för hela pastoratet. Också stora församlingar som idag är uppdelade i distrikt kan välja att ombildas till ett pastorat med församlingar kring varje distriktskyrka.

- Vad har församlingsråden för uppgift, om pastoratet skall bestämma allt?
Församlingsråden skall besluta om det som har med gudstjänst och kyrka att göra, som val av kyrkvärdar, församlingskollekter, yttra sig över kyrkoherdens gudstjänstplan, upplåtelse av kyrka, godkänna förändringar i kyrkan mm. Om det är en stor församling med mycket personal kommer säkert pastoratets kyrkoråd att delegera många uppgifter till församlingsråden. De kan få eget budgetansvar, få bestämma vem som skall anställas för att arbeta i församlingen osv.

- Men vad händer med de stora samfälligheterna i de flesta stora städer utom Stockholm?
De 35 så kallade flerpastoratssamfälligheter som vi har idag omvandlas automatiskt den 1 januari 2014 till pastorat. På så sätt behålls hela den gemensamma administrationen oförändrad, t ex fastigheter, ekonomi, kyrkogårdar och personaladministration.

- Men det kan väl bara finnas en kyrkoherde i ett pastorat?
Visst, och vid första påseende låter det ju konstigt med bara en kyrkoherde i t ex Uppsala, Linköping, Malmö eller Göteborg. Men genom att vi får en gemensam styrning (pastoratets kyrkoråd) och ledning (kyrkoherden) kommer det att bli mycket lättare med den pastorala samordningen.

I de stora städerna finns massor av saker som man vill och måste göra gemensamt. Det kan vara skolarbete, cityverksamhet, diakonicentral, högskolearbete, sjukhuskyrka, information, jourtjänst, osv. Idag får inte detta läggas direkt under kyrkonämnden eftersom nämnden bara skall syssla med stödfunktionerna och eftersom det inte finns någon pastoral ledning,

Därför får man idag laborera med ”resursförsamlingar” eller så fuskar man och håller sig med en gemensam diakonicentral ändå. Nu kan allt detta läggas under pastoratets kyrkoråd och kyrkoherden.

- Vad säger alla kyrkoherdar som försvinner? I Göteborg blir det väl 28 stycken?
Jag förmodar att pastoratets kyrkoråd fortfarande vill ha arbetsledning i församlingarna, så kyrkoherdetjänsterna kommer väl att bli omvandlade till arbetsledande komministrar, skulle jag tro. Med en sådan här organisationsförändring måste naturligtvis förhandlas enligt reglerna i arbetsrätten. Kanske hittar man på nya titlar lokalt, vad vet jag. Församlingsherde låter inte så dumt tycker jag.

- Hur blir det att sitta i församlingsråden?
Till att börja med finns det inget krav på att man skall bo i församlingen för att kunna väljas till församlingsrådet, det räcker med att bo i pastoratet.

Vi tar alltså ett betydelsefullt steg mot en ökad frihet att engagera sig där man känner sig hemma. Det finns ju inga hinder idag att delta i och arbeta frivilligt i en annan församling än där man bor, men nu kan man alltså också bli förtroendevald om man bor i pastoratet.

I små församlingar på landsbygden blir församlingsrådens uppgifter ganska begränsade, och har mest med gudstjänst och kyrka att göra. I stora församlingar i de nuvarande flerpastoratssamfälligheterna kommer förmodligen församlingsråden att få en omfattande delegation, med eget budgetansvar, ansvar för att anställa personal, osv.

- Hur påverkar förslagen POSK?
Jag har uppriktigt sagt inte funderat så mycket på det, vi har koncentrerat oss på att hitta goda lösningar för kyrkan i sin helhet. Men jag skulle tro att församlingsråden på många håll kommer att väljas utan så mycket politisk hänsyn – det gäller att hitta människor som är villiga och lämpliga för uppdraget.

Här tror jag att många poskare kommer att vara intresserade, särskilt som man också kan väljas i en annan församling i pastoratet än den där man bor. Kanske också uppdragen i kyrkofullmäktige och kyrkoråd i pastoraten blir mer attraktiva för poskarna när dom omfattar pastoral samverkan och gemensamt pastoralt arbete, förutom dagens förvaltnings- och ekonomifrågor.

- Hur blir valen då?
Där det idag är ett enförsamlingspastorat blir det ingen förändring alls. Så är det t ex i de stora församlingarna i Stockholms stift.

Men det blir en ganska dramatisk förändring i de stora samfälligheterna. Idag finns det 30 församlingar i Göteborg, vilket betyder 30 vita valsedlar för församlingen (fullmäktige eller direktvalt kyrkoråd) och 29 blå valsedlar till samfällda fullmäktige (varje pastorat är en valkrets) vid kyrkovalet bara för POSK.

Nu ersätts alltihop med en enda vit valsedel, eftersom hela pastoratet blir en enda valkrets. Församlingsråden väljs sedan indirekt av kyrkofullmäktige i pastoratet.

- Men i Stockholm och på andra håll där det finns enförsamlingspastorat ändras ingenting?
Jodå, det finns idag förslag till församlingssammanläggningar på t ex Södermalm och Norrmalm, och om våra förslag går igenom kan man välja att istället göra pastorat på malmarna och behålla församlingarna som dom är.

Man kan t o m välja att skapa nya församlingar, t ex kring Allhelgonakyrkan eller S:ta Klara kyrka om man så vill. Och de stora församlingarna i Stockholms stift som idag är distriktsindelade kanske väljer att dela upp sig i församlingar i stället för distrikt. Vi menar ju att gemenskapen kring en kyrka är det som konstituerar en församling.

- Nu har vi bara talat om församlingar och pastorat, men ni har ju förslag om stiftet också?
Just det. Till att börja med vill vi att stiftet tydligt får ett uppdrag att främja och ha tillsyn också över också förvaltningen i församlingar och pastorat. Idag sker det kanske ändå ibland, men enligt Kyrkoordningen har stiftet idag bara tillsyn över det pastorala. Sen har vi ju vårt förslag att stiften skall ta över vård och underhåll av alla kyrkor.

- Gäller det alla kyrkor eller bara de som är gamla och kulturhistoriskt skyddade?
Det gäller samtliga kyrkor som ägs av en församling, även moderna kyrkor och även sådana som är sammanbyggda med församlingslokaler.

- Blir det inte trassligt att avgöra vad som är kyrka och vad som är församlingslokaler?
Säkert, det blir många gränsdagningsproblem. Därför föreslår vi att de närmare detaljerna utreds vidare, och att förändringen av kyrkoansvaret väntar till 2015.

- Blir det inte orättvist, någon församling kan ju ha gjort en stor investering och en annan slipper undan helt?
Visst, det tillhör det som skall utredas närmare. När samfälligheten Gotlands kyrkor kom till tog den över församlingarnas lån för underhållsarbeten. Kanske kan man göra något liknande, ta över avskrivningskostnader t ex.

- Gäller stiftets ansvar bara underhållet?
Nej, det gäller också våden av kulturhistoriska inventarier såsom gamla skrudar, kyrksilver osv. Men kyrkornas driftskostnader får församlingarna stå för själva, värme och elektricitet och sånt.

- Blir det inte väldigt besvärligt i de stora samfälligheterna där man idag har en bra fastighetsförvaltning. Måste den delas?
Kanske kan stiftet ge uppdrag åt de befintliga förvaltningarna, kanske måste de åtminstone formellt delas – det får utredas närmare. Det har bl a med moms-lagstiftningen att göra.

- Vad är du mest nöjd med i utredningens förslag?
Att vi återvunnit begreppet församling som beteckning på en gemenskap kring en kyrka. Det har på senare år mer och mer kommit att stå för en stor administrativ enhet. Jag tycker att det är mycket bättre att ha begreppet pastorat för den administrativa och pastorala enheten, och församling för den lokala gemenskapen.

5 kommentarer:

jonas lindberg sa...

Tack, det var jätteintressant läsning! Jag tror att lösningarna på församlingsplanet kan bli mycket bra. Däremot är jag spontant mer tveksam till att stiften ska ta över kyrkobyggnadsvården.

Frimodig sa...

En enda kyrkoherde i Göteborg med flera hundra tusen medlemmar. Han eller hon blir antingen biskop eller troligare lokal påve. Är det inte lite väl vågat?

Carina Etander Rimborg sa...

Hej Frimodig.
Ja, tycker du det? Hur tänker du att det skall vara organiserat?
Vad är bäst för Svenska kyrkan och dess församlingar och gudstjänstfirande gemenskaper?

Frimodig sa...

Tänk på ett "värsta scenario": En felrekrytering till den kyrkoherdeposten kan bli mycket smärtsam och dyr. Varför vill POSK gå denna centralstyrningstendens till mötes? Vad är förtjänsterna? Dagens mindre enheter har större förutsättningar än en megakoloss till församling.

Carina Etander Rimborg sa...

Hej Frimodig
Nu är det så att det är utredningen som föreslår detta. Vad POSK vill eller tycker har vi inte sagt. Vi har bara redogjort för utredningens förslag och vad de kommer att innebära.

Personligen var jag väldigt tveksam till denna lösning för Göteborg när jag hörde det första gången. Men jag kan också se fördelarna.

Framförallt så innebär förslaget, som jag har förstått det, att det kan få bli en församling runt varje kyrka där det firas regelbunden gudstjänst och där det finns människor som vill ta ansvar. Men det blir en större enhet som är med och tar ekonomiskt ansvar för lokaler och annat.

Det viktigaste är väl att noga läsa utredningens hela förslag, att försöka sätta sig in i vad det kan betyda för Svenska kyrkan på sikt och fundera över om det gynnar eller missgynnar vår möjlighet att fira gudstjänst och nå människor med mission, diakoni och undervisning.