Imamen har skapat stor debatt

Den Imam som Sofia församling har anställt för att arbeta med ett projekt på Fryshuset i Stockholm har orsakat stor diskussion på Kyrkans Tidnings webbsida>>

Jag skrev vad jag tyckte igår här>>

Jag är lite förvånad över alla de reaktioner som finns på Kyrkans Tidnings webbplats. Övervägande delen av dem är negativa - många talar om att de nu skall gå ur Svenska kyrkan. Förvånadsvärt många har också gått ur Svenska kyrkan för många, många år sedan - men läser ändå Kyrkans Tidning och bryr sig om Svenska kyrkan.

(Jo, jag inser att det finns många orsaker att gå ur Svenska kyrkan. Både att man inte tror på Gud eller att man inte är nöjd med Svenska kyrkan som organisation.)

Anders Ahlberg skriver en ledare på Kyrkans Tidning idag Vilket självförtroende, Sofia>>

När jag väger argumenten för och emot anställningen är det svårt att komma undan den centrala frågan, att tron är kärnan och att det är inte är rätt att anställa en präst från en annan religion. Någon annan juridisk person i Fryshussammanhanget kunde ha stått för anställningen. Men jag är stolt att tillhöra en kyrka som tar ett så självsäkert och djärvt beslut.

Jo, det blir spännande att se vad Sofia församling och Fryshuskyrkan gör med det här projektet. Hur de hanterar att ha personal som i princip representerar Svenska kyrkan - utan att göra det i egentlig mening.

I tidningen Dagen har Imamen blivit intervjuad. Dagen: Imam får jobb i Svenska kyrkan>>
Där står det:

– Jag ser mycket fram emot min nya uppgift, det är ett ansvarsfullt uppdrag som jag hoppas kommer leda till en positiv förändring i relationer mellan muslimer och kristna, säger han till Dagen.

Tillsammans med prästen Maria Kjellsdotter Rydinger ska han bland annat starta samtalsgrupper mellan ungdomar med olika religionstillhörighet. Han menar att det finns för mycket fördomar i samhället.

(…)

– Vi kommer inte att beröra trosläror eller de fundamentalistiska principerna för tron utan det handlar om de sociala frågorna. Hur lever vi tillsammans och hur vill vi att Sverige ska se ut? Jag tror vi måste börja tala med varandra i stället för om varandra. Det handlar inte om vem som har rätt eller fel utan om att samarbeta för ett bättre samhälle.

Alltså - varför skall vi då ha en präst och en Imam som diskuterar dessa frågor och varför skall de föras i Fryshuskyrkans regi? Om man nu inte skall beröra trosfrågor eller principerna för tron? Då kanske det skulle vara andra samtalsledare istället? Det är bara en reflektion från mig…

Ur POSKs handlingsprogram:

Församlingarnas medarbetare måste vara trygga i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära liksom i sin egen personliga värdegrund och identitet för att kunna verka i dialog med den nyandlighet, allmänreligiositet och sekularisering som präglar vår tid. I det alltmera mångkulturella och mångreligiösa samhället vi lever i har vi som kyrka också ett ansvar att mötas i religionsdialog.