Fira gudstjänster!

I söndags var jag på gudstjänst i Christinie kyrka i Alingsås. Det läger jag varit på hade sin avslutningsgudstjänst där. Från lägret kom vi ca 100 vuxna och 100 barn. Kyrkan var alltså "knôkfull" som vi säger på Göteborgska. Kyrkan var full med lovsång, Guds ord och böner. Barnen sjöng, barnledarna gjorde en alldeles underbar version av Oslo gospelchoirs "Kyrie". Ja, det var verkligen mycket bra. Och det hoppas jag att även de som inte var vana att gå i kyrkan upplevde.

Det här är kanske så här ni har det i kyrkan varje söndag? Fullt med vuxna och fullt med barn. Underbar musik och lovsång. Bra predikan och mässa och allt.

Men jag pratade också med ett par av mina vänner på lägret. De bor i en liten församling i Göteborgs stift. I deras församling bor sammanlagt 374 personer.

Församlingen ingår i ett flerförsamlingspastorat. Kyrkoherden i pastoratet vill lägga ner flera gudstjänster i församlingarna, dels för att det är så få som kommer, dels för att prästerna inte räcker till. Men, som mina vänner sa, de vill ju inte att gudstjänsten skall läggas ner i just deras kyrka (vilket var kyrkoherdens förslag). I deras församling finns minst fem aktiva barnfamiljer som regelbundet går i kyrkan och där pågår ett aktivt församlingsliv.

Jag tror att det är jätteviktigt att vi vågar och vill ha gudstjänster där det finns människor! Att vi hittar former för att fira gudstjänster, med lekmän eller vigda personer. Att vi vågar pröva olika former av gudstjänster. Att vi vågar ha gudstjänster! För som jag har sagt när jag har varit ute och pratat - jag tror INTE det kommer fler människor till kyrkan om vi har färre gudstjänster.

Jag hoppas att strukturutredningen ger kloka förslag när det gäller församlingar och strukturer och hur vi skall organisera Svenska kyrkan. För, som för mina vänner i sin lilla församling, så är församlingen just vid deras kyrka. Även om de bara är 374 personer i just den församlingen. Och att då få fira gudstjänst där och inte åka någon annanstans är viktigt.

Så här står det i POSKs handlingsprogram:

Församlingen är kyrkans grundläggande enhet. Varje församling behöver personal med både en bred och djup kompetens för att tillsammans med frivilliga medarbetare bedriva arbetet i enlighet med församlingens grundläggande uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. De administrativa enheterna måste vara tillräckligt stora för att kunna klara sin ekonomi och de många uppgifter som idag ligger på arbetsgivare, bland annat ansvaret för en god arbetsmiljö. Många församlingar kommer att möta ekonomiska påfrestningar, detta gäller såväl glesbygdspastorat som storstadsförsamlingar med färre kyrkotillhöriga.

I hela landet måste det finnas rimliga möjligheter att delta i kyrkans gudstjänstliv och verksamhet. POSK vill verka för att kyrkans system för ekonomisk utjämning ändras så att olikheterna i kyrkoavgift för personer med samma betalningsförmåga inte blir orimligt stora. Men för att på sikt klara ekonomin krävs också ändringar i församlings- och pastoratsindelningen.

Stiften som har ansvaret för att församlingar och pastorat är lagom stora behöver föra en nära dialog med församlingar som berörs av förändringar. POSK anser att denna måste utgå från en reflektion över vad en församling är och hur den kan verka med utgångspunkt i det lokala engagemanget. Stiften bör i framtiden ges en större roll i den ekonomiska utjämningen och erbjuda pastoraten stöd i ansvaret för kyrkobyggnader och fastighetsförvaltning.