SR.se Kyrkan ger sig in i välfärdssektorn>>
Kyrkan ger sig in i välfärdssektorn
Svenska kyrkan kan bli en av de tunga aktörerna inom vård, skola och omsorg. Just nu utreds frågan om hur kyrkan på ett samlat sätt ska ge sig in i välfärdssektorn, och församlingar har redan börjat agera.
Och eftersom kyrkan arbete drivs med tesen att vinsten ska tillbaka in i verksamheten kan kyrkans agerande få en stor betydelse för andra privata aktörer. Det tror Kerstin Alberius som utreder frågan. Men redan nu har olika församlingar börjat agera på egen hand.
– Vi har ingen samlad kunskap om hur stort det här är. Om bara kyrkan kunde samla ihop kunskapen om den verksamhet som bedrivs, så kunde ju kyrkan vara en del av påtryckarna kring villkoren i den här branschen.
Svenska kyrkan sitter på stora tillgångar, bland annat i forma av mark, skog och värdepapper. Men hur stor aktör kyrkan skulle kunna vara, om man tar ett samlat grepp, vill Kerstin Alberius inte gissa.
Kyrkan bedriver sedan lång tid diakoni och hjälpverksamhet, både på lokal, regional och nationell nivå. Och det Kerstin Alberius bland annat vill ha svar på i sin utredning är hur en framtida organisation, där alla resurser samlas, skulle kunna se ut.
I Örebro, som är ett område där församlingarna har agerat, har Svenska kyrkan byggt 200 äldre- och studentbostäder för 150 miljoner kronor.
– Det var en av våra kyrkoherdar som hade funderat på det här. Kyrkan i Örebro har ett stort kapital, som andra förvaltar. Och då tänkte han att det var bättre att vi gör någonting, säger Timmy Leijen, socialdemokrat och ordförande i såväl kyrkonämnd som kyrkans fastighetsbolag.
– Det här med socioekonomi och diakonala, att de här pengarna får arbeta för en god sak i stället som kyrkan kan stå för.
Och erfarenheterna är goda, så det kyrkliga engagemanget i välfärdssektorn kan bli större, säger han:
– Vi har tittat på andra markområden som vi äger själva. Men konjunkturen har inte varit möjlig för att få ihop kalkyler som gör att det håller.
Men i framtiden kan ni bli en större fastighetsägare?Detta är en av de frågor som POSK kommer att ta upp på sina kyrkodagar i januari 2013. Den 12-13 januari samlas vi i Sollentuna för att diskutera framtidsfrågor och Svenska kyrkans sociala roll. Då kommer Erik Eckerdal och berättar hur man jobbat i Knivsta pastorat med frågorna.
– Ja, absolut.
Den utredningen som Kerstin Alberius håller på att göra (som beskrivs i inslaget från SR.se) ska presenteras för kyrkostyrelsen nästa höst.
Dagen: Svenska kyrkan vill ta på sig an välfärdsuppdrag>>
POSK: Kyrkodagar>>
Ur POSKs vision och program:
Svenska kyrkans sociala roll
Vi lever i ett samhälle som snabbt förändras. Det finns nu möjligheter för Svenska kyrkan att på ett nytt sätt vara aktör i samhället och därigenom möta människor i nya sammanhang. Staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har slutit en överenskommelse med organisationer inom den ideella sektorn i syfte att underlätta och öka det samhälleliga ansvarstagandet från dessa och här finns stora förväntningar på att kyrkan tar ansvar som aktör. Svenska kyrkan är i dag den klart största organisationen inom denna sektor.
POSK vill verka för att församlingar och pastorat noga följer denna utveckling och utifrån sitt uppdrag som kyrka överväger på vilket sätt man kan ta ansvar och finnas närvarande i samhällslivet. Exempel på detta är verksamhet inom förskola, fritidsgård, hemtjänst och boenden av olika slag. POSK anser att även begravningsbyråverksamhet har en naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift med dess diakonala och liturgiska dimension. Begravningsbyråverksamhet i Svenska kyrkans regi bör därför vara tillåten.
Svenska kyrkan har en lång tradition av engagemang inom bland annat sjukvård och skola. Det är fortsatt en angelägenhet för kyrkan att, när det finns förutsättningar, själv bedriva sådan verksamhet. För verksamhet som kräver större investeringar och mycket personal bör man finna organisatoriska former som inte riskerar att sådan verksamhet sammanblandas med och urholkar de lokala enheternas ekonomi. Sådana verksamheter bör därför normalt bedrivas organisatoriskt fristående från, men i nära samverkan med församlingar och pastorat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar