14 aug. 2012

Men vad är poängen?

Frimodig kyrka skriver på sin blogg om Sydsvenskans artikel om Gud och KG Hammar. Kristen opinion tar också upp artikeln och fortsätter att problematisera.
Frimodig kyrka: Hammar om tro och kultur>>
Kristen opinion: KG Hammar förenklar>>
Sydsvenskan: Gud som metafor>>

Alla tre har skrivit utmärkta texter. Alla tre har bra funderingar (djupa med många krångliga ord) och alla tre har kommit långt i sina teologiska resonemang. Åt olika håll och med olika inriktning. Men ändå. Precis det som efterlyses så många gånger av många. Det är spännande.

Men jag fastnar inte för samma sak som Kristen opinion och Frimodig kyrka gör i sina bloggar. Jag fastnar för en annan del av texten i Sydsvenskan.
Vi satt på en höjd vid Vättern. K G Hammar plockade fram sitt portabla nattvards-kit.
Det var sensommaren för två år sedan och vi var en löst sammanknuten grupp – författare, skribenter, artister, förlagsmänniskor, en terapeut, en litteraturvetare, en före detta ärkebiskop – som fotvandrade till Vadstena längs sjöstranden.

Det som band oss samman var länkar till förlaget Cordia och kulturtidskriften Trots Allt, båda med inriktning på religion och livsåskådningsfrågor. Själv hade jag skrivit en bok om Luther som historisk och politisk gestalt, men hade i övrigt inga pockande religiösa intressen och hade inte deltagit i någon nattvard sedan jag konfirmerats i det tidiga sjuttiotalet.

I likhet med många som inte kan så mycket om kristen tro utgick jag från att den som deltar i nattvarden är som ett edsvuret vittne i rätten: man måste kunna stå för varje ord, annars blir man finkad.

KG Hammar tog mig under vandringen ur den villfarelsen genom att påpeka att nattvarden inte är en magisk rit utan en metaforisk minnesmåltid.
Artikelförfattaren Per Svensson berättar för oss hur han vågar gå till nattvarden, kanske för första gången sedan sin konfirmation på 70-talet.

DET tycker jag är stort. DET tycker jag är fantastiskt.

Vi får läsa om KG Hammar som genom sitt personliga samtal med en medmänniska hjälper denna människa att våga ta emot nattvardens gåvor vid en enkel mässa.

Hur många av oss har förmånen eller förmågan att hjälpa en annan människa till nattvardens gåvor? Detta, om något, är ju en det vi önskar att var människa ska få uppleva. Glädjen att möta Jesus i nattvardens gåvor.

Sen kan vi gärna fortsätta att diskutera de teologiska synpunkterna också. Metaforiskt, bokstavligt och allt vad det är. Men missa inte det viktiga!

Ur POSKs Vision och program:
Det är angeläget med en bredd i gudstjänstformerna och att det finns en mångfald av uttryckssätt i gudstjänsten för olika åldrar och livssituationer. För en kristen kyrka är tron på Jesus Kristus som vår frälsare grundläggande. Detta behöver framträda tydligt så att inte evangeliet går förlorat och ersätts av enbart allmänreligiösa eller etiska frågor.

4 kommentarer:

Bengt Held sa...

Hej Carina!

Jag känner ofta samma som Per Svensson. Jag kallar mig ibland agnostiker, är intresserad av kristen teologi, tror på att godhet och ondska finns, och är en del av varje människa. Men kallar mig inte kristen och har därför av den orsaken tvekat när jag besökt kristna mässor om jag ska gå fram till nattvarden. Det känns som att det är till för de som är "riktigt kristna". Å andra sidan har jag gått fram ibland.

Jag kan orden utantill "Kristi blod för dig utgjutet" och Kristi kropp för dig utgiven". Så var det senaste jag besökte en nattvard, hoppas SvK kommer behålla de gamla orden för det är vacker svenska. Och det är ingen präst som frågar om någon förtjänar nattvarden, den kan tom mördare och våldtäktsmän få i SvK. Man kan tycka det är obehagligt att stå bredvid en mördare men jag tolkar det som ett tecken på människosyn, att ingen måste kvalificera sig utan får den i egenskap av människa.

Bengt

Anonym sa...

Men vad är poängen?
... om Hammar genom att avvika från läran och därmed bryta sina prästlöften får en person att gå till nattvarden?

Carina Etander Rimborg sa...

Hej Anonym
Menar du att KG Hamnar är större än Guds nåd i nattvarden? Eller hur ska jag tolka dig?
Är det skillnad på vem som delar ut nattvarden eller vem som inbjuder till nattvarden? Påverkar alltså detta själva nattvarden?
Jag trodde att det var Guds nåd som var störst och att Gud ville möta oss alla vid nattvardsbordet.

Anonym sa...

Nej, jag syftade på Hammars beskrivning av nattvarden som en metafor, inte riktigt vad kyrkan lär...