Den moderata partistämman beslutade i oktober att Moderata Samlingspartiet inte ska delta som nomineringsgrupp när det gäller val till Svenska kyrkan. Vi var nog många inom den obundna rörelsen – och säkert även många moderata sympatisörer – som tänkte: ”Äntligen”. Det var ett klokt beslut, och ett steg i rätt riktning.
Jag, som inte är moderat, tyckte också att det lät positivt att beslutet även var tydligt i att en eventuell ”ny nomineringsgrupp skulle helt sakna namnmässig koppling till Moderaterna”. På den punkten verkade inriktningen klar: Inga märkliga halvmesyrer av samma slag som ”Folkpartister i Svenska kyrkan” eller ”Kristdemokrater i Svenska kyrkan”. Intervjuad i Kyrkans tidning sade Hans Wallmark, företrädare för (M), att den nya nomineringsgruppen ”inte ska ha några som helst partipolitiska kopplingar”. (KT 110826)
Nu har en arbetsgrupp inom (M) lagt fram förslaget att en ny grupp, med benämningen ”Borgerlig samling” ska bildas. Enligt uppgift pågår redan namninsamling för registrering av detta namn.
Det är naturligtvis en fråga främst för moderaterna själva vilken väg de väljer, men samtidigt är det inte ointressant för kyrkopolitiken som helhet och för oss i andra grupper. Jag tar mig därför friheten att ge några synpunkter på de möjliga vägvalen för de moderata medlemmar och sympatisörer som vill vara aktiva inom kyrkopolitiken i framtiden.
Först namnfrågan.
Inte för att den är viktigast, utan för att den är oundviklig. Är ”Borgerlig samling” en bra benämning? Nja, knappast. Främst för att ordet ”borgerlig” i de kyrkliga sammanhangen snarast betyder ”profan” eller ”icke-kyrklig”. Det är en benämning som ofta sätts i motsats till det kyrkliga: ”Borgerlig vigsel”, ”borgerlig begravning” etc. Knappast en lyckad benämning på en kyrklig nomineringsgrupp!Nästa invändning mot namnvalet: ”Samling” antyder ett anspråk på bredd, att man omfattar en större grupp än bara ett parti – vad säger de andra grupperna med anknytning till olika borgerliga partier, Centern, Fisk och Kr om det? Känns det bekvämt för dem med ett namn som låter som om även de var med i gruppen?
Så en liten undran: Det finns idag lokala grupper som kallar sig ”Borgerlig samling” i en rad församlingar runt om i landet. Därför är det tveksamt om detta gruppnamn kan godkännas för en ny grupp. Om detta ändå blir fallet så övertar den nya gruppen rätten till namnet på samtliga nivåer. Då skulle man alltså köra över dessa grupper totalt – de skulle mista rätten att använda sitt namn. Hur lyckat är det? Är det vad man avser när man föreslår detta namn?
Så till den viktigare frågan, den om en ny grupp ska bildas eller ej.
Det står klart att det varit den så kallade Kyrkliga samrådsgruppens uppdrag från stämman att arbeta vidare med denna inriktning, men det är ändå rimligt att ställa frågan om detta är den bästa lösningen.För en utomstående som följt denna fråga främst genom medierapporteringen syns det som att man som skäl för att satsa på att bygga upp en ny grupp främst har anfört att man vill skapa en plattform för fortsatt engagemang för de ”många medlemmar i Moderaterna som både har ett kyrkligt engagemang och kyrkliga uppdrag”. En sådan omsorg är respektabel – det finns ingen anledning att slösa bort erfarna förtroendevaldas engagemang och erfarenhet.
Men frågan måste ställas: Behövs det verkligen en helt ny grupp för att möjliggöra detta? Finns inte redan tillräckligt många grupper för att rymma även moderatmedlemmars engagemang? Att bilda en helt ny grupp är knappast motiverat annat än om man anser sig ha en så unik kyrkopolitisk profil att andra alternativ inte ter sig möjliga.
Det finns andra möjligheter
Min egen erfarenhet av att under lång tid ha arbetat kyrkopolitiskt inom ramen för POSK, Partipolitiskt obundna inom Svenska kyrkan, är att det skulle vara fullt möjligt för de kyrkligt aktiva moderaterna att ansluta sig till POSK och inom den ramen finna utrymme för ett fortsatt kyrkopolitiskt engagemang.
Inom POSK ryms hela det allmänpolitiska spektrumet, inklusive många moderater. Det fungerar utmärkt, främst därför att vi grundar vårt arbete inte på allmänpolitik utan på kyrkligt motiverade frågeställningar, och tar ställning utifrån vårt kyrkliga engagemang och vår tolkning av vad som är kyrkans uppdrag i vår tid.Till detta kommer att POSK har stor bredd och högt i tak – precis som den bild vi har av hur Svenska kyrkan är och ska vara som folkkyrka. Inom POSK har vi också – på grund av den stora bredden – fått lära oss att kunna arbeta tillsammans med, och hysa stor respekt för, människor med andra uppfattningar än våra egna.
Självklart har vi också ett program som utgör en gemensam grund – en minsta gemensamma nämnare – för vårt arbete. Inom den ramen finns också utrymme för nyanser och olika betoningar. Vårt program för perioden 2010-2013 finns att läsa här.>> Just nu pågår remissarbetet kring vårt programförslag för 2014-2017.
Inom POSK skulle alltså utan vidare – för att åter använda moderata partistyrelsens ord – ”kyrkligt aktiva moderater kunna hitta en ny plattform för sitt engagemang för Svenska kyrkan”.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar