Trettondagen

Idag är det trettondagen eller trettondag jul som vi också säger. Vi firar att de österländska männen, eller de visa männen som de också kallas, kom till Jesus med sina gåvor - guld, rökelse och myrra.

Matteus 2:1-12

När Jesus var född i Betlehem i Judeen på kung Herodes tid, se, då kom visa män från Östern till Jerusalem och frågade: "Var är judarnas nyfödde konung? Vi har sett hans stjärna gå upp och har kommit för att tillbe honom."

När kung Herodes hörde det, blev han förskräckt, och hela Jerusalem med honom.
Och han samlade folkets alla överstepräster och skriftlärda och frågade ut dem, var Messias skulle födas.
De svarade: "I Betlehem i Judeen, ty så är skrivet genom profeten: Du Betlehem i Juda land, inte är du minst bland Juda furstar, ty från dig skall utgå en furste, som skall vara en herde för mitt folk Israel."

Då kallade Herodes i hemlighet till sig de visa männen och frågade ut dem om när stjärnan hade visat sig. Sedan skickade han dem till Betlehem och sade: "Gå och sök noga efter barnet, och när ni har funnit det, underrätta mig, så att även jag kan komma och tillbe det."

De lyssnade till kungen och begav sig i väg.
Och se, stjärnan som de hade sett gå upp gick nu före dem, tills den stannade över den plats där barnet var. När de såg stjärnan, uppfylldes de av mycket stor glädje. Och de gick in i huset och fick se barnet med Maria, dess mor. Då föll de ner och tillbad det, och de tog fram sina skatter och överlämnade gåvor till barnet: guld, rökelse och myrra.

Och sedan de i en dröm hade blivit varnade för att vända tillbaka till Herodes, tog de en annan väg hem till sitt land.

På Wikipedia läser jag:

Trettondedag jul är den sista stora helgdagen i det kyrkliga firandet av julen. Den definitiva slutpunkten sätts i Sverige på tjugondedag jul, det vill säga trettondedagens så kallade oktavdag en vecka senare. Trettondedagens äldsta namn var epifania eller epifaniadagen ("uppenbarelsedagen"), och den blev en kyrklig högtidsdag under 300-talet. I likhet med den äldre österländska kyrkan firar den grekiska kyrkan fortfarande denna dag till minne av Kristi dop. Tidigare användes namnet "trettondag knut" eftersom Knut då hade namnsdag; dock flyttades Knut-dagen under 1700-talet till den 13 januari och gav upphov till begreppet tjugondag knut.

Jag har sett på internet att många församlingar idag har stor julfest - och det är helt OK. Men alla dessa människor som också slänger ut julen? Alla dem som redan har slängt ut julen? Varför? Julgransplundring ska man väl inte ha förrän tjugonde knut?

I Göteborgs-Posten stod en artikel igår om hur svenskarna firade trettonhelgen förr i världen. Hur det nästan var som vi idag firar Halloween.

GP: Trettondagen - 1800-talets Halloween>>

Då firade man den 6 januari med buller och bång. -Det var dagen då de vise männen besökte Jesusbarnet i Betlehem och överlämnade gåvor av guld, rökelse och myrra, berättar Lena Kättström Höök, intendent på Nordiska museet.

Under 1000-talet och fram till 1800-talet blev det i Sverige vanligt med kyrkospel och spexande ungdomar, som förklädda till de tre vise männen, Judas eller julbocken, gick från hus till hus och tiggde mat och dryck till julens fester.

-De sjöng och framförde skådespel med inslag av gyckel. Var de missnöjda med gåvorna kunde det gå vilt till. På 1600-talet förbjöds det stökiga firandet på vissa håll, säger Lena Kättström Höök.

Enligt svensk folktro kom också de döda på besök under julhelgen. Men på trettondagen var det dags för dem att återvända till sina gravar.

Men julgransplundring, slänga ut julen … - det ska vi väl ändå inte göra förrän tjugonde knut!

På Wikipedia läser jag:

Tjugondedag jul eller tjugondag Knut infaller den 13 januari, tjugo dagar efter julafton, och räknas i Sverige, Finland och delar av Norge som julens sista dag. Talesätt: Tjugondag Knut dansas julen ut. Dagen kallas tjugondag Knut därför att den infaller 20 dagar efter jul och för att Knut har namnsdag denna dag.

I de flesta länder är julfirandet slut i och med trettondedag jul. Enligt kyrkoåret varar det dock (och så även i katolska länder) till Kyndelsmässodagen 2 februari och i till exempel Mexiko sitter juldekorationerna kvar ända till dess. Varför julen förkortats med ca tre veckor i Sverige är inte känt. Jan-Öjvind Swahn nämner i Nationalencyklopedin dock ett par möjliga orsaker. Dels att den 13 januari är trettondagens oktav, dels att man kanske ville förkorta julfirandet så det bara varade över tidpunkten för det hedniska midvinterblotet, (dock vet man inte med säkerhet när tidpunkten för midvinterblotet inträffade).

Nej, jag tycker inte vi ska kasta ut julen förrän 13 januari. Jag vet att det finns de som har kvar sina adventsstakar fram till kyndelsmässodagen. Men absolut inte innan tjugonde knut - tycker jag!

Ja, jag gillar traditioner - så var det sagt!