I Dagen fanns 11 januari en debattartikel från tre kyrkoherdar i Örebro.
Dagen: Nu skapas "kommunalkyrka">>
I artikeln skriver man:
Svenska kyrkans problem är inte de stora församlingarna i samfälligheterna. Svårigheterna är störst för de många små församlingarna som inte själva har de resurser som krävs för att hantera personal, förvaltning, ekonomi och juridik. De lämnas helt i sticket när NOS (närhet och samverkan) fokuserat på att urholka och avlöva bärkraftiga församlingar. Man hade kunnat värna församlingarnas rätt till självstyre och egna kyrkoherdar - men ville inte. Man hade kunnat utveckla modeller så att församlingarna fått hjälp med personalfrågor, ekonomi, fastigheter och förvaltning - men ville inte.Så har dessa präster valt att läsa Närhet och samverkan, det är detta perspektiv de har valt att se utredningen ifrån.
Kritiken kan vara berättigad - men det går också att se det från ett annat håll.
Problemet med samfälligheterna var bristen just på pastoral ledning. I kyrkoordningen fanns inte detta reglerat. Vilket innebär att samfälligheten kan bestämma och pengar, inriktning, byggnader och ofta personal - utan att detta är kopplat tydligt till den pastorala ledningen. Så visst‚ församlingarna i en samfällighet kan sägas vara självständiga, men samtidigt finns där ett brott i ledningen när det gäller de pastoral frågorna och hänsynen.
De små församlingarna som inte har resurser att bära sig själva - de har nu möjlighet att ingå i ett pastorat som kan ta ansvar för de grundläggande uppgifterna och den "lilla" församlingen kan bedriva så mycket verksamhet som man klara av.
De små församlingarna som (ibland) mot sin vilja blivit sammanlagda till en större församling - de har nu möjlighet att få bli egen församling igen. Är inte det att ta ansvar för de små församlingarna? Församlingen kan behålla sitt namn, sina gudstjänster, verksamhet och förtroendevalda (även om de heter församlingsråd istället för kyrkoråd).
I kyrkan talar vi gärna om solidaritet.
Att hjälpa till att bära administration, personalfrågor, fastighetsfrågor, ekonomi - är inte det bra? Ska inte de mesta av våra resurser i kyrkan gå till verksamheten, för församlingsborna? Istället för administration?
Det är ett annat sätt att se på strukturutredningen Närhet och samverkan. En annan vinkling.
Sen håller jag helt med om att det blir svårt att pedagogiskt förklara att väljaren ska välja ett fullmäktige - för att dessa sedan (oklart hur) ska tillsätta församlingsråden. Det är den stora svagheten i utredningen, tycker jag! Det hoppas jag kommer att framkomma i remissammanställningen och att det kan bli ett tydligare förslag till kyrkomötet i höst.
Frimodig kyrka bloggar: Ny kommunalkyrka?>>
POSK: Strukturutredningen>>
2 kommentarer:
Det är klart att man kan läsa NoS och hoppas att det oroande aldrig kommer utnyttjas i maktkamper eller i fråga om att lägga fokus på verksamheter på gudstjänsternas bekostnad, men en sådan välvillig inställning kan ge en sur eftersmak om några år, då systemet prölvats i skarpt läge. Det är ju nu man ska se var svagheterna finns och artikeln pekar på uppenbara svagheter som POSK brukar värna, dock inte längre?
Hej Anonym
Självklart ska man se bristerna i utredningen och vara "djävulens advokat". Det är bra och det kan kan hjälpa kyrkomötet att ta ett klokt beslut i november 2012.
POSK vill värna församlingarna och gudstjänstlivet. Vi skriver i vårt handlingsprogram:
__________________________
Församlingen är kyrkans grundläggande enhet. Varje församling behöver personal med både en bred och djup kompetens för att tillsammans med frivilliga medarbetare bedriva arbetet i enlighet med församlingens grundläggande uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. De administrativa enheterna måste vara tillräckligt stora för att kunna klara sin ekonomi och de många uppgifter som idag ligger på arbetsgivare, bland annat ansvaret för en god arbetsmiljö. Många församlingar kommer att möta ekonomiska påfrestningar, detta gäller såväl glesbygdspastorat som storstadsförsamlingar med färre kyrkotillhöriga.
I hela landet måste det finnas rimliga möjligheter att delta i kyrkans gudstjänstliv och verksamhet. POSK vill verka för att kyrkans system för ekonomisk utjämning ändras så att olikheterna i kyrkoavgift för personer med samma betalningsförmåga inte blir orimligt stora. Men för att på sikt klara ekonomin krävs också ändringar i församlings- och pastoratsindelningen.
Stiften som har ansvaret för att församlingar och pastorat är lagom stora behöver föra en nära dialog med församlingar som berörs av förändringar. POSK anser att denna måste utgå från en reflektion över vad en församling är och hur den kan verka med utgångspunkt i det lokala engagemanget. Stiften bör i framtiden ges en större roll i den ekonomiska utjämningen och erbjuda pastoraten stöd i ansvaret för kyrkobyggnader och fastighetsförvaltning.
___________________
Personligen tror jag att strukturutredningens förslag gör att fler församlingar kan få växa och frodas.
De svagheter som skribenterna tar upp i artikeln tycker jag dock kan belysas från olika håll. Det var detta jag ville göra med mitt blogginlägg.
Men som jag skrev - kyrkovalet gör det komplicerat. Det är inget bra förslag med val till pastoratsnivå. Men kanske kan det bli ett bättre förslag där innan november.
Skicka en kommentar