Är Sverige ett kristet land?

Domprost Åke Bonnier skriver på sin blogg>>

Är då Sverige ett kristet land? Nej, det är det inte. Goda handlingar, god etik, god moral, goda värderingar överlag gör ingen och inget till kristen/kristet. Kristus måste få vara i centrum. En relation med den korsfäste och uppståndne är det som gör oss till kristna, som sedan naturligtvis drar konsekvenser av tron. Allt annat är ett urvattnat användande av ordet kristet/kristen. Låt oss tala öppet och tydligt om detta.

Att vara öppen och tydlig med sin kristna tro och sin kristna övertygelse är både svårt och enkelt. Vi lever i ett land där vi inte blir förföljda och dödade för att vi är kristna. Men vi kan bli förlöjligade och ifrågasatta. Religionen skall vara så privat att den inte skall märkas.

Men jag vill inte att min kristna övertygelse skall vara privat. Jag vill att det skall märkas på mig att jag är kristen, jag vill att mina handlingar, att allt jag gör skall påverkas av att jag är kristen och att Kristus i mig skall påverka även mina medmänniskor.

I Länstidningen Östersund finns en artikel Livet efter religionen>> som handlar om författaren Eva Ströms senaste bok "Den flödande lyckan".

Skulle hon själv kalla sig religiös? Eva Ström tvekar.

- Jag vet faktiskt inte. Men jag förstår i alla fall vad religion handlar om. Man kanske kan bejaka både logos och mythos. Jag har en naturvetenskaplig utbildning, styrd av logos: logik och förnuft. Men jag kan inte skriva poesi om jag inte använder den mytiska delen i mig - det blir liksom ingen resonans i det jag gör då.

Det går alltså inte att skriva poesi om man är ateistisk? Religionen och mystiken behövs. Men trots vårt rika litterära land, är Sverige ett kristet land? Nej, jag böjd att hålla med Åke Bonnier, det är det inte. Vi är en av världens mest sekulariserade länder.

Men Kristus bor i mig och jag hoppas att det skall spegla sig till dem som möter mig. Jag hoppas att mitt hjärta skall vara så fyllt av Kristus att det syns på mig och det jag gör.

Ur POSK:s handlingsprogram:

Svenska kyrkan är en folkkyrka, en öppen kyrka som har ansvar för alla som bor i landet och därför inbjuder alla att delta. En kyrka som inte kräver personlig bekännelse av sina medlemmar, måste för att behålla sin identitet ha medarbetare som är förpliktigade till kyrkans lära genom vigning till biskop, präst eller diakon. Vigningstjänsten är ett uttryck för viljan till livslång tjänst i kyrkan under självständigt läroansvar.

Svenska kyrkan har uppdraget att ge vidare sin tro i varje tid och behöver en genomarbetad missionsstrategi som är välkomnande och sändande, där varje människa uppfattas som en gåva och en resurs i församlingen. För dem som i vuxen ålder närmar sig kyrkan måste församlingen kunna erbjuda en genomtänkt och inbjudande vuxenundervisning där människor möts med respekt och erbjuds stöd att växa i kyrkans gemenskap.

För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa kontaktpunkter med så stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter och delaktighet i samhället. Centrum i kyrkans liv är alltid gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.