Torbjörn Tännsjö vill att organdonationslagen ändras och att människor som ligger för döden skall ges livsuppehållande åtgärder - för att man skall kunna bevara organen och dessa skall kunna användas till donationer.Johan Appelberg avslutar sin debattartikel:
Det väcker oro när man direkt eller indirekt börjar förorda att vården i livets slutskede ska präglas av en sådan syn. Människan ges då inget eller bara ett begränsat eget värde. Den döende ska i transplantationsfall ses som ett reservdelslager. I stället för att tillförsäkras värdighet under återstoden av sitt liv ska hon på konstgjord väg hållas vid liv så att hennes organ kan tas tillvara. Nyttoaspekten väger tyngre än den döende som människa. En del menar att synsättet kan godtas eftersom den döende inte är vid medvetande. Men frågan om medvetslöshet är irrelevant. Det handlar om vår grundläggande syn på en döende människa.Den dag vi på detta sätt börjar laborera med människans naturliga slut, den dag vi i sjukvården sätter samhällsnyttan före den enskilde - den dagen är vi ute i ett etiskt moras.
Jag välkomnar debatten. Och jag hoppas verkligen att Svenska kyrkan tar aktiv del i debatten också - för här handlar det om människovärdet, här handlar det om etik, här handlar det om ett värdigt slut för en människas liv - men givetvis också om en annan människas möjlighet till ett värdigt fortsatt liv (om man får ett nytt organ). Så alla teologer och kristna etiker - ge er in i debatten och säg var Svenska kyrkan står i det här!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar