Dan Bernspång har lånat ut sin text från sin blogg till vår webbsida på www.posk.se.
Jag kontaktades av en journalist på Tv4 Göteborg. Hon gjorde ett reportage om ”Krisen i kyrkan” och syftade på vår krympande ekonomi.
(För er som vill se reportaget så finns det på www.nyhetskanalen.se/goteborg.)
Anledningen till att hon gjorde reportaget var att hon insett att om människor fortsätter gå ur kyrkan så kommer det att få konsekvenser. Hon kontaktade därför bl.a. mig för att göra ett inslag i de lokala nyheterna.
Intervjun varade i 1,5 timma, men reportaget var 1,40 minuter långt.
Hur som helst så fick detta mig att återigen fundera på kyrkans framtid. Och jag blir mer och mer övertygad om några saker för vår ”överlevnads skull”.
1. Vi måste inse att om vi skall kunna bedriva samma verksamhet som nu, även i framtiden, så kommer vårt behov av frivilliga insatser bara öka. Vi tillsammans som är Kristi församling på jorden måste arbeta tillsammans. Allas våra gåvor behövs. Det går inte längre för oss anställda att tro att vi klarar oss bra utan frivilliga, och alla de som är frivilliga måste förstå att de inte hjälper de anställda. Istället är det så att vi ”bygger” tillsammans.
2. Vi som kristna måste försöka återta initiativet i samtalet. Allt för ofta reagerar vi snarare än agerar. Vi är för defensiva och vågar inte alltid sticka ut hakan och berätta vad vi verkligen tror. Detta gäller allt från mänskliga relationer till vår tro på Jesus Kristus som hela världens frälsare. Om vi inte vågar tala om vad vi tror, så undrar jag hur vi skall kunna motivera någon att vara med. Vem vill vara med i ett sammanhang som inte tydligt tycker något och står för något? Jag vet att mycket görs här, men mer behöver göras.
3. Vi som kyrka måste bli bättre på att tala om vad vi faktiskt gör. De som är medlemmar i Svenska kyrkan är det av olika anledningar. Några för sin tro på Jesus Kristus, några för det kulturarv vi står för, någon för vårt sociala ansvarstagande m.m. Oavsett vilken anledning människor har, så behöver vi berätta vad vi gör och vara stolta över det.
4. Vi behöver ännu mer vara där människor faktiskt befinner sig. Leva livet där andra lever sina liv, och i de sammanhangen berätta om vår tro på Jesus. Vi kan inte sitta och vänta på att människor kommer till oss, eller räkna med att människor vet vad vi som kyrka står för. Vi måste ut och berätta om det. Om vi vågar möta människor där de är, så kommer fler samtal om livets mening komma. Och vi kommer få möjligheten att berätta om vår tro. Självklart skall vi inte möta människor med en baktanke, utan öppet och ärligt vara människor som alla andra. Men att inte skämmas för och be om ursäkt för vår tro i de sammanhang vi befinner oss, det är centralt.
5. Vi behöver företrädare som kan nå ut med vad kyrkan vill och tror. Detta gäller nationellt, stiftsvis och i församlingarna.
Detta är något av det vi behöver för att möta framtiden.
Mellan 70-75% av alla svenskar är med i Svenska kyrkan, och jag är säker på att de allra flesta har gjort ett medvetet val.
Om vi visar att vi är relevanta, kommer fler stanna kvar och fler nya kommer. Det är jag helt övertygad om.
Läget är allvarligt, men inte katastrofalt ännu. Vi, tillsammans med Gud, kan vända detta. Det är jag helt övertygad om. Bara vi inte sticker under stolen med vilka vi är och vad vi tror på.
/Dan Bernspång
Kyrkoherde i Backa församling, Göteborg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar