Dagen efter valvakan…

Vi var många som igår satt framför TV-apparaten och följde valvakan. Jag har konstaterat på facebook att många av mina vänner också gjorde så - somliga blev glada, somliga blev besvikna - men båda sidor uttrycker en stor oro över att Sverigedemokraterna nu sitter i Sveriges riksdag. Och det är en oro som jag delar.

I kyrkans värld är jag partipolitiskt obunden - därför där är det Svenska kyrkans intressen som måste gå först, att vi får fira gudstjänst, lovsjunga och prisa vår Gud, att vi får lov att bedriva mission, diakoni och undervisning. För att vi skall kunna få göra det i Svenska kyrkan så behöver vi dela det gemensamma målet och det är detta som är det viktigaste.

I POSK - Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, så har vi med människor från de flesta etablerade partierna i riksdagen. Här finns människor som i de allmänna valet har ställt upp för och arbetat med alliansen och här finns människor som har ställt upp för och arbetat med de röd-gröna. Och det är styrkan med POSK - det är något som jag är glad och stolt över, mångfalden!

Nästa vecka samlas vi till kyrkomötet för första gången sedan kyrkovalet för ett år sedan. Diskussionerna om valsamarbete med den ena eller andra för de olika grupperna har förts under året.

Som jag har skrivit flera gånger på min blogg så hade jag önskat att vi som är de partipolitiskt obundna grupperna (POSK (33), Frimodig kyrka (13) och ÖKA (8)) skulle valsamarbetat (när utskottplatserna fördelas) för att markera att vi tre grupper är en stor gemensam obunden grupp. Tillsammans har vi 54 mandat vilket gör att den obundna gruppen stark. Det gäller att se att de människor som röstar i kyrkovalet faktiskt gjort en kraftig markering att man inte vill ha partipolitik i kyrkans frågor. Tyvärr ville inte ÖKA göra det samarbetet.

Brygubben skriver på sin blogg>> om det kommande kyrkomötet i förhållande till det riksdagsval som nu har varit och hur Svenska kyrkan bör förhålla sig till Sverigedemokraterna. Han tycker det är viktigt att Svenska kyrkan demokratiseras och tar avstånd från de politiska systemen.

Svenska Kyrkan ska själv bestämma om sina demokratiska arbetsformer, utan styrning eller ens inblandning av allmänpolitiska partier. Genom att stärka folkrörelsedraget i Svenska Kyrkan och förnya demokratin så att banden mellan församlingarna, stiften och kyrkomötet stärks kommer också SD förlora sin plattform i just kyrkomötet. Den bortre parentesen om det partisystem med ett val till kyrkomötet helt frikopplat från livet i de många församlingarna och stiftens beslutande fullmäktige bör sättas omgående. Så kan ske om socialdemokrater och moderater tar sitt ansvar.

Kyrkomötet samlas om en vecka, för första gången efter förra årets kyrkoval, redan då bör samtal föras mellan nomineringsgrupperna om att skyndsamt reformera Svenska Kyrkans demokratiska organisation. Och det som Svenska Kyrkan minst av allt behöver är att ombuden i kyrkomötet apar efter blockpolitiken som med gårdagens val visade sig få så negativa följder. Redan i valet av kyrkostyrelser och rikskyrkliga nämnder kommer de politiska partiernas företrädare i kyrkomötet att få bekänna färg. Vad sätter de främst? De värden som den kristna kyrkan står för eller partiintresset?

Och han fortsätter:

När kyrkan med kraft hävdar människovärdet i ord och handling, då kommer detta med att synas i media bli en följd. Intresset från journalister och redaktioner kommer, när det finns en berättelse som engagerar och trovärdiga handlingar.

En som med ord och handling har tagit debatten och pratat om människovärdet är Mikael Mogren, POSK, från Uppsala. En av de sakerna som han har gjort är att i somras under Almedalsveckan ta en debatt med Nationaldemokraterna - på plats.

Läs i Kyrkans Tidning här>>
Silobreaker>>
Tidningen Dagen>>

POSK säger om demokratin i Svenska kyrkan:

Demokrati

Att Svenska kyrkan har en demokratisk uppbyggnad tillhör hennes identitet och betraktas som en självklarhet. Demokratin har sin grund i varje enskild kristens ansvar för kyrkan. Dopet är den grundläggande vigningen till tjänst och ansvarstagande i kyrkan. Utformningen av demokratin kan dock skifta över tid. Alla frågor kan inte heller bli föremål för ett enkelt demokratiskt avgörande, eftersom Svenska kyrkan är knuten till sin evangelisk-lutherska bekännelse. Det är därför särskilt viktigt hur hanteringen av lärofrågor är utformad. I en episkopal kyrka av Svenska kyrkans karaktär har biskoparna en särskild läro- och tillsynsfunktion. POSK menar därför, att biskoparna ska vara fullvärdiga ledamöter i kyrkomötet och förutom sin roll i läronämnden ges ett särskilt inflytande när kyrkomötet beslutar i lärofrågor.

Ett enklare och billigare valsystem bör införas. Indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte speglar bättre dessas uppgifter. Stiftsfullmäktige behandlar frågor som rör församlingar, inte enskilda medlemmar. De frågor som kyrkomötet behandlar rör i första hand kyrkans interna regelsystem och dess verksamhet på nationell nivå, det vill säga församlingarnas gemensamma arbete och kyrkans identitet. Särskilt viktig är behandlingen av lärofrågor.

POSK menar därför, att ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte måste ha en församlingsförankring och bör väljas indirekt, av kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd. För kyrkans trovärdighet måste partipolitiseringen brytas. Svenska kyrkans beroende av de politiska partierna är ett arv från den tid när kyrkan var en del av den offentliga sektorn. Kyrkan måste nu tydligare framträda som trossamfund och folkkyrka. På församlingsnivå bör kyrkliga val bli personval.