Gospel och evangelium

Helgen som gick har jag tillbringat i Göteborg på gospelkörfestival tillsammans med 170 andra sångare. Det har varit intensiva dagar och mycket givande. Givande musikaliskt - men framförallt andligt. Jag känner att jag har fått mer andlig näring än jag fått på de flesta gudstjänster jag varit på de senaste året.

Vad beror det på?

Tja, det kan man verkligen fundera över. Men jag tror det bland annat handlar om uttrycket och om texterna. För att få ur sig texterna måste de också landa i hjärtat och inte bara i huvudet och munnen.

Och för att vi i kören skulle kunna sjunga texterna så var vi tvungna att förstå, och de musikaliska ledarna var tvungna att berätta, förklara och utveckla. Och att få uttrycka min tro i text och musik är något som talar till mig och som hjälper mig att växa som kristen. Och tyvärr måste jag säga att jag väldigt sällan känner att texterna talar till mig i gudstjänsten, eller att texterna förklaras för mig så att jag känner dem i hjärtat.

POSK skriver i sitt handlingsprogram om musiken i gudstjänsten:

Musiken i kyrkan ska vara ett redskap att utforska, förmedla och fördjupa tron. Detta ska ske med hjälp av en musikalisk bredd från dåtid till nutid. Musiken har en stor roll i vårt gudstjänstliv. Den tillför det talade ordet ytterligare en dimension som kan förstärka och förtydliga evangeliet om Jesus Kristus. Svenska kyrkan är en betydande aktör i det offentliga kultur- och musiklivet i landet och POSK menar att detta arbete är viktigt även i framtiden.

Precis så! Amen, halleluja!

Parallellt med gospelkörfestivalen pågick OAS-möte i Göteborg. Två kvällarna var gemensamt, en med gospel och en med Tomas Sjödin. Tomas höll en föreläsning som byggde på hans bok "Ett brustet halleluja". Två saker som fastnade hos mig var;

"Halleluja - i alla fall". En bonad som en sliten och sjuk kvinna hade på sin vägg över sin säng. För det var så hon levde, mitt i allt besvärligt och jobbigt som hände - så var det Halleluja - i alla fall! (jag skall också brodera en sån bonad tror jag!)

En annan kvinna som sjöng lovsång - trots allt som var jobbigt och besvärligt, så sjung hon. Och hon sa - jag sjunger om det jag vill tro! Lovsången kan få vara lovsång, även om man inte orkar tro det just då - men man sjunger om det man vill tro.

Här får du chans att se en liten glimt av konserten från Liseberg. Usel kvalitet - men du kanske kan uppfatta hur det var att stå i kören (sopranstämman i det här fallet)