År 2007 startade vi i kyrkohandboksgruppen vårt arbete, att på Kyrkostyrelsens uppdrag och direktiv, förnya den kyrkohandbok som Svenska kyrkan antog 1986. Den första fasen av det arbetet är nu klart och har, enligt direktiven, skickats på remiss till alla domkapitel.
En öppen process
Ambitionen från kyrkohandboksgruppen är att arbetet med kyrkohandboken sker i öppen dialog med så många som möjligt. En av våra viktigaste arbetsuppgifter under de drygt två år vi har varit igång, har varit att lyssna och studera hur den gudstjänstförnyelse som ständigt pågår tar sig uttryck, dels i Svenska kyrkans olika församlingar, dels i våra systerkyrkor; såväl andra lutherska kyrkor som andra kyrkor och samfund. Ett viktigt samarbete har varit våra möta med den parlamentariskt sammansatta referensgrupp som kyrkostyrelsen utsåg samtidigt med vår arbetsgrupp. Mer exakt hur processen har sett ut och vilka konsultationer vi har haft under resans gång går att läsa i de två dokument som gått på remiss och som även ligger ute på vår hemsida, möjliga för var och en att ta del av och reagera på.Det är min erfarenhet att gudstjänstförnyelse och nya gudstjänstböcker är en fråga som engagera många kyrkopolitiker i allmänhet och POSKare i synnerhet. Därför vill jag här lyfta fram några viktiga punkter ur dokumenten och förhoppningsvis locka fler till läsning av helheten!
En gemensam grundordning med många alternativ
Det allra viktigaste är en mening ur det förslag till grundordnig för mässan och gudstjänsten som vi tagit fram. Där står: Ambitionen är att, inom Svenska kyrkans tradition, ge utrymme för församlingarna att utforma sin gudstjänst efter lokala behov, med respekt för att andra församlingar kan välja delvis andra vägar.Den grundordning vi föreslår anknyter i stora delar till nuvarande kyrkohandbok. Den största skillnaden är att det blir en enda grundordning för såväl mässa som gudstjänst, men en ordning som kan varieras i högre grad än de tidigare enskilda ordningarna. Till exempel ger vi förslag på alternativa utformningar framförallt i gudstjänstens inledning och avslutning, i vårt förslag benämnt Samling och Sändning, i linje med den förnyelse som skett och sker i många andra kyrkor och samfund.
Det innebär att en församling som vill fira gudstjänst enligt någon av ordningarna i nuvarande kyrkohandboken för mässa eller gudstjänst kan göra detta. Det innebär samtidigt att de församlingar som med inspiration från den pågående ekumeniska och internationella gudstjänstförnyelsen vill göra de förskjutningar och justeringar som vi föreslår, kan göra det.
Förslag till alternativ
Enligt nuvarande kyrkohandbok är det möjligt att fira mässa utan det moment som benämns ”Beredelse”, dvs beredelseord, bön om förlåtelse och avlösning, vid vissa tillfällen; när mässa firas i samband med konfirmation, vigsel eller begravning och i en form av temamässa. Vårt förslag, i linje med lutherska kyrkor i bl a nordamerika och i Tyskland, är att även den söndagliga mässan, ska kunna firas på detta sätt. Alternativet från kyrkohandboken 1986, att förlägga beredelsen i samband med förbönen kvarstår som alternativ i vårt förslag.I vissa av gudstjänstordningarna i kyrkohandboken från 1986 är antalet textläsningar varierbart, i gudstjänsten läses ”en eller flera texter”. Enligt vårt förslag är möjligheten att variera antalet textläsningar utökad till alla gudstjänsten, dock med begränsningen att evangeliet alltid läses i gudstjänster som firas som det idag kallas ”huvudgudstjänst”.
Enligt nuvarande ordning för Söndagsmässa är Dagens bön en del av inledningen. Det är en ordning som vi har hört många framhålla, och vi föreslår att det ska vara en möjlighet att utforma samlingen i alla gudstjänstformen så att Dagens bön ingår. Att be Dagens bön i anslutning till textläsningar kvarstår som ett annat alternativ.
I vårt förslag till grundordning i denna omgång har vi valt att hålla oss på rubriknivå. I nästa skede ska det fyllas på med texter och sånger under respektive rubrik. Till flertalet moment är ambitionen att det ska finnas olika alternativ. Utgångspunkt är även här nuvarande kyrkohandbok och en undersökning som visar vilka alternativ som används och i vilken omfattning.
Många av de liturgiska texterna och sångerna ur kyrkohandboken från 1986 kommer alltså att enligt vårt förslag att finnas med även i en kommande kyrkohandbok. Därutöver arbetar vi med att ta in nya texter och sånger. Flertalet av dessa används redan nu i vissa församlingar i Svenska kyrkan, t ex liturgiska sånger från Taizé, Iona och från anglikanska kyrkan. Andra alternativ har tagits fram inom ramen för olika projekt om gudstjänstförnyelse, t ex den beställning av nya liturgiska sånger som kyrkomötet gjort och som resulterat i ett material, Gudstjänstsång som publiceras under försommaren.
Mer om hur vi har tänkt om hur det fortsatta arbetet och hur urvalet av nya texter och sånger ska ske går att läsa i det större dokumentet, Teologiska grundprinciper. Avförande för det fortsatta arbetet är givetvis också synpunkter i de remissvar som skickas in nu i vår, och som givetvis kommer att påverka vårt fortsatta arbete.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar