Öppen eller stängd

I Kyrkans tidning 15 april finns flera artiklar som tar upp öppenheten i Svenska kyrkan. Anders Ahlberg skriver på ledaren att

Svenska kyrkan är en riktkarl, med den omfattande offentligheten organisationen tog med sig från seklen som en del av staten. Kyrkan visar att öppenhet fungerar.

Ahlberg får mothugg från rekylerna där Bo Brander säger att Kyrkans hus verkligen inte doftar öppenhet.

Brygubben, Martin Garlöv, tar upp på sin blogg kritik i samma anda - Svenska kyrkan stänger och bygger upp nya strukturer som sätter upp murar och inte släpper inte in frivilliga och medlemmar. Martin skriver också till mig:

Med bloggande och facebookande har vi aldrig tidigare haft så många
skrivande medlemmar i Svenska Kyrkan. Det är hög tid att det syns på
församlingarnas sajter, på kyrkokansliets och mer på Kyrkans Tidning.

Det är bara att säga AMEN till det!

Själv tog jag upp detta med en del av öppenheten när jag reflekterade över hur man kunde hitta till styrelserna i församlingarna. Det var många församlingar som inte hade kontaktuppgifter till sina kyrkoråd på sina webbplatser.
Hur hittar man ditt kyrkoråd?>>
Eller den rent konkreta öppna kyrkan - hur ser man att vi firar gudstjänst?
En församlingsgemenskap med levande gudstjänster>>

Hittade också denna lysande krönika på bloggen SameSamebutDifferent>>
Om hur vissa journalister rynkar på näsan åt webben och internet och vill gå tillbaka till enbart tryckta medier. Och Mikael Zackrisson skriver

Tänk om de aldrig har hittat de där bloggarna som gör att de känner sig smarta varje dag när de läser dem?

Tänk om de aldrig har deltagit i en debatt i ett kommentatorsfält? Aldrig har diskuterat med meningsmotståndare offentligt och fått erkänna sig besegrade? Eller vunnit?

Tänk om de bara ser webben som ett ställe där man hämtar in senaste nytt?

Tänk om de aldrig vågat fråga om hjälp på webben och därmed aldrig fått uppleva den givmildhet som folk generellt uppvisar i de sociala nätverken?

Och det blir med ens så mycket klarare: Om den gängse bilden av vad en tidnings sajt ska vara är att den ska vara ett ställe för korta, snabba nyheter – ja, så klart att det blir så då.

Vill man inte vara redaktör för det där lite djupare samtalet, den viktiga debatten, då blir man inte det.

Applicera detta även på Svenska kyrkan och mycket faller på plats…