Fördelning av ansvar och ledning i Svenska Kyrkan ska i första hand jämföras med ordningarna i andra kyrkor, som andra evangelisk lutherska kyrkor, anglikanska eller romersk-katolska. Inte med företag eller ideella föreningar.
Det leder fel att jämföra en kyrkoherdes ledning av församlingen med en verkställande direktör som leder ett företag. Och det blir alls inte bättre om en biskops ledarskap betraktas som om detsamma som vore hon eller han bolags-VD.
En VD utses av bolagets styrelse och den styrelsen är i sin tur utsedd av företagets aktieägare. Och aktieägarna kan vara många eller få. Att ett aktiebolag bara har en aktieägare är inte ovanligt.
En biskop väljs av de präster som är anställda inom stiftet, av de elektorer församlingarna utsett och av ledamöterna i stiftstyrelsen och domkapitlet. Alltså en stor grupp kyrkomedlemmar, de allra flesta med direkt förankring i stiftets församlingar. Biskopen är som alla inser vald på ett helt annat sätt än en VD som väljs av en bolagsstyrelse.
I Svenska Kyrkans egen kyrkoordning finns utförliga beskrivningar av biskopens uppdrag. För den som läser de beskrivningarna blir det tydligt hur fel det leder att diskutera biskopens roll som ledare. Biskopen har tillsammans med domkapitlet ansvar för att Svenska Kyrkans lära och ordning följs och ska leda och inspirera i hela stiftet. En biskop har hela stiftet som sitt tjänstgöringsområde.
En VD är inte vigd till ett livslångt ämbete, men det är en biskop. Genom vigningen bekräftas att Gud och kyrkan kallar människor till att vara biskopar. Vid vigningen avlägger den som vigs till biskop löfte om att med Guds hjälp fullgöra ett livslångt uppdrag, stå fasta i kyrkans tro, följa kyrkans ordning och i sina liv vittna om Guds kärlek. Genom handpåläggning och bön avskiljs biskopen för sitt särskilda uppdrag.
Biskopen behöver inte för att leda och ha tillsyn också vara chef för för de anställda i stiftet. Och den vanliga ordningen i Svenska Kyrkans stift är som en följd av det att stiftens kanslier ha en särskild chef.
Inför biskopsval i Linköpings, Växjö och Visby stift ges det anledning för många medlemmar i Svenska Kyrkan att lära sig mer om kyrkans egen ordning och delta i samtalen om vilka som bör kallas till att vara ny biskop i dessa stift.
För Svenska Kyrkans framtid är det ett hälsotecken att medlemmar engagerar sig och vill vara delaktiga på ett sätt som gör att de med sina olika gåvor kan vara med och bygga framtidens kyrka.
Just nu pågår biskopsval i den evangelisk lutherska kyrkan i Finland. Den som är intresserad av att se på alternativ till Svenska Kyrkans ordning kan ha glädje av att studera denna kyrkas ordning.
POSK skriver i sitt program så här om biskopen och stiftet:
Svenska kyrkan är en episkopal kyrka, det vill säga är indelad i stift med biskopar som ledare. I Svenska kyrkan har biskopen en särskild funktion för enheten inom stiftet och som förbindelselänk mellan stiftet, Svenska kyrkan på nationell nivå och den världsvida kyrkan. Tillsynen över att församlingar, präster och diakoner verkar i enlighet med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära ligger på biskop och domkapitel.
Biskop och stiftsstyrelse har att främja församlingarna i deras uppgift. POSK vill verka för att stiften lyhört uppfattar församlingarnas behov och främjar deras liv. Stiften ska inspirera till uthållighet i vår tid med en vikande traditionell kyrklighet men ett ökat andligt intresse. Församlingarnas självklara närvaro i människors viktiga livssituationer är betydelsefull.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar