8 jan. 2010

Går det att förändra Kyrkans tidning?


Nix - nu måste jag få detta ur mig.

Min vän och kollega Martin Garlöv noterade idag att han och jag borde få uppmärksamhet hos Kyrkan tidning eftersom vi, flitigt, länkar till deras artiklar. Han skriver till mig:
Utan dig och mig skulle det inte finnas många Twingly-länkar för KT att visa upp på deras webbplats. Eller hur?
Detta startade en liten e-post-diskussion oss emellan. Och vi funderar över varför det finns en sådan ovilja till att ge sig i kast med de nya medierna hos Kyrkans tidning, på samma sätt som tidningen Dagen har gjort. Eller varför man väljer att stänga hela Kyrkans tidnings redaktion över jul och nyårshelgen när det finns massa kyrkliga saker att rapportera om. Eller vad det kommer att innebära att man får en chef som inte säger sig vara kristen…

Kommentarerna på facebook och i bloggvärlden har varit många om Anders Ahlberg. Förväntningarna och funderingarna är många. Läs Brygubben här>> Läs Dag Sandal här>> Läs vad jag skrev här>>

Läs notisen i Sändaren här>>

OK - vad kan vi göra åt det här? Personligen tycker jag att Martin Garlöv skall väljas in i styrelsen för Kyrkans tidning eller varför inte Berling medias förlag (eller hur det nu kan vara organiserat). Han har en rad bra förslag, enkla, som skulle lyfta tidningen ur sin sömniga dvala. Ställ tidningen mitt i draget, känn Andens vind, våga pröva nya vägar, var ett språkrör!

Martin föreslår till exempel (och några är mina förslag)
  • Skicka med Amos till alla Kyrkans tidning prenumeranter - större spridning och förankring av den produkten.
  • Lägg ut fler artiklar (även Amos artiklar) på nätet.
  • Lägg ut artiklarna för Kyrkans tidning på morgonen (inte på eftermiddagen som sker nu, långt efter tidningen kommit i brevlådorna)
  • Fler som delar på ledarsidan (vilket kan vara högst nödvändigt om man har en agnostiker som ledarskribent i en kyrklig tidning)
  • Utveckla Kyrkans tidnings webbsida (ta rygg på tidningen Dagen!)
  • Utveckla Existera ( Magasinet i Sändaren, ägt av Berling Media)
  • Starta fler bloggar - som uppdateras mer frekvent
  • Facebook, Twitter, YouTube, Bambuser, Podradio - använd fler kanaler!
I våras föreslog Ärkebiskopen och dåvarande informationschefen att Svenska kyrkan skulle ge ut en medlemstidning. Detta förslag sågades rejält under KOM-dagarna. Läs vad jag skrev om detta här>>

Vi har Kyrkans tidning. Den skall vara oberoende, men det är ändå Svenska kyrkans tidning. Visst borde vi kunna lyfta den, så att det verkligen blir Svenska kyrkans tidning, en medlemstidning som når ut - inte bara till anställda och förtroendevalda, utan, med AMOS eller andra produkter också kan nå ut till "vanliga" medlemmar. Det finns all potential att kunna bli bättre! Och låt Martin vara en del av den utvecklingen - eller leta upp någon annan, lika duktig och kunnig person som kan inspirera och utveckla!

4 kommentarer:

Simon Wämmerfors sa...

Visst är det märkligt hur trögt det kan verka vara för en organisation som har ett sådant ekonomiskt överflöd.

Idag begrundade jag t.ex. Livets Ord. Man behöver inte köpa hela LO-paketet för att kunna erkänna att de med resurser som är mikroskopiska jämfört med SvKs använder nya och gamla medier på ett oerhört kompetent, proffsigt och välproducerat sätt. Det får mig att fundera över vad som saknas för SvK. Jag har inget bra svar just nu...

Allt gott

Martin Garlöv sa...

Finska evangeliska lutherska kyrkans tidning Kyrkpressen firar 50 år. Läsning av ledaren i senaste numret kan ge inspiration för vidare tankar och samtal om vår Svenska Kyrkans Tidning

http://www.kyrkpressen.fi/content/view/27323/923/

Anonym sa...

Ja, varför levererar LO? Jesus levererar! Och säger: Tro! Och LO säger att de tror på Jesus. SvK-politiker har sagt sig vara intresserade av kyrkans ägodelar.

Sådana väljare sådana styrelser - och sådana styrelser sådana ledare - och sådana ledare sådana lärjungar... Sådana producenter.

Carina Etander Rimborg sa...

Anonym!
Nu tycker jag nog att du drar alla Svenska kyrkans politiker för hårt över en kam och får det att låta som om de inte var intresserade av tro eller Jesus, vilket jag tycker är djupt orättvist.

Jag är övertygad om att även människor i livets ord bryr sig om sin kyrkans ägodelar och organisation, annars skulle de inte klara av att göra det de gör. MEN - det gäller givetvis att ha rätt prioritet.

Svenska kyrkan står i en särskild situation med hela sitt kulturarv av byggnader och fastigheter. Ett arv som måste förvaltas - på ett helt annat sätt än man kan göra med nybyggda hus eller hyrda fastigheter. För kulturarvet är inte bara kyrkans - det är samhällets kulturarv.