På väg mot Gävle

Sitter på tåget, på väg mot Gävle och POSK i Uppsala stifts medlemsmöte. Det ska bli roligt att träffa alla.

Det blir att berätta om POSKs vision och program (som du hittar på www.posk.se ) samt det kommande kyrkovalet.

POSKare vill ha diakoni istället för orgel

Det har blossat upp en debatt om hur Svenska kyrkan ska prioritera sina ekonomiska resurser i Gävle.

Det är kyrkonämnden i Gävle som vill satsa 4 miljoner på att renovera orgeln i Staffanskyrkan. Samtidigt som man på grund av den ekonomiska situationen har skurit ner sina diakonala resurser till ett minimun.

Detta har POSKs ledamöter reagerat starkt på, bland annat i en debattartikel i Gävle Dagblad.
GD.se Diakoner viktigare än orgelrenovering i Staffanskyrkan>>
Artikelförfattarna skriver bland annat:

Vi tycker att det är både märkligt och sorgligt att inte mänskliga möten värderas högre än ett instrument, att pengar inte läggs på diakoni istället för på en orgelrenovering.

Kyrkans Tidning: Orgelrenovering får kritik>>

Personligen tycker jag det är viktigt att prioritera. Och att prioritera är att välja bort. Här råder helt klart olika uppfattningar i kyrkonämnden om hur man ska prioritera de ekonomiska resurser som står till förfogande .

Ur POSKs nationella program:

Musiken i kyrkan ska vara ett redskap att utforska, förmedla och fördjupa tron. Detta ska ske med hjälp av en musikalisk bredd från dåtid till nutid. Musiken har en stor roll i vårt gudstjänstliv. Den tillför det talade ordet ytterligare en dimension som kan förstärka och förtydliga evangeliet om Jesus Kristus. Svenska kyrkan är en betydande aktör i det offentliga kultur- och musiklivet i landet och POSK menar att detta arbete är viktigt även i framtiden.

I en levande församling tar sig tron uttryck i kärlek och praktisk diakonal omsorg. Församlingsdiakonin är omistlig, och måste innebära att stå på de utsattas sida och vara deras röst i kyrka och samhälle. Flyktingar, alkohol- och drogberoende, ensamma, sörjande, människor med relationsproblem, arbetslösa – nöden är skiftande och behoven är stora och kan inte mötas endast av församlingens anställda. Diakonen är ett barmhärtighetens tecken, som ska inspirera och stödja alla att ha omsorg om varandra.

Bilden lånad från Staffans webbsida.

Uppdaterad 2012 02 07
GD.se: 80-åriga orgeln behöver renoveras>>

Det är lite mycket nu…

Det har blivit ganska lite bloggande de sista dagarna. De beror på att jag har varit på en del olika kurser och konferenser. Förra torsdagen var jag på en heldag i Göteborg "Kan vi märkas i bruset?" En dag om hur Svenska kyrkan kan vara med och synas även på webben.

Den dagen började med en föreläsning från Göteborgs universitet och Lennart Weibull och Annika Bergström som visade på människors olika mediavanor. Och avslutades med ett panelsamtal där en av frågorna var "får man twittra under en gudstjänst?"
(en del av föreläsningarna kan du se på POSKs bambuserkanal>>)

Fredag-Lördag var jag med Göteborgs kyrkliga samfällighet på presidieöverläggningar. Vi pratade bland annat hur vi ska fördela våra gemensamma pengar mellan våra 30 församlingar och gemensamma verksamheter. Det är mycket som är osäkert. Till exempel hur vi kommer att vara organiserade efter kyrkomötets beslut om strukturen i Svenska kyrkan.

Och i måndags var jag på en heldag "Möteskulturdagen 2012" om "Det goda mötet". Hur man skapar goda möten, effektiva möten och bra möten.

Där var det också en diskussion om sociala medier. Är det till exempel OK att plocka fram telefonen och smsa eller facebooka under ett möte? Nej, tyckte de flesta (men jag undrar jag, om inte det var många som gör det ändå.) Det viktiga, tänker jag, är att man är överens allihopa som är på mötet vad som är OK eller inte att göra.

Men då kan vi återvända till panelfrågan förra torsdagen. Är det OK att twittra under en gudstjänst? Ja, säger en del. Det är ett sätt att koncentrera sig och att också dela med sig om sådant som man tycker är bra och man kan "evangelisera" med dessa twitter. Nej, säger andra, man ska vara närvarande "här och nu". Twittra kan man göra efteråt, i så fall. Det är störande för många.

Ja, som så mycket annat - det finns två sidor av saken.

Förutom alla dessa intressanta kurser och föredrag som jag varit på så har jag försökt förbereda det kommande styrelsemötet som POSKs riksstyrelse har på fredag i Uppsala. Sedan ska hela styrelsen vara med på Teologifestivalen och på söndagen har vi POSKs eftermiddag när vi samlar drygt 70 POSKare från hela landet för att prata POSK-frågor.

Så nu måste jag fortsätta med dessa förberedelser - så att det blir goda möten!

Jag lägger bara till en länk till en artikeln i tidningen Dagen, där våra POSK-kamrater i Gävle är upprörda över att kyrkonämnden tänker satsa 4 miljoner kronor på att renovera en orgel när man inte har råd att behålla sina diakoner.

Precis så här är det med våra duktiga förtroendevalda - de tar ansvar och ställer krav. De tänker och vill vara med och prioritera verksamheten till rätt saker.

Dagen: Renovering av kyrkorgel för fyra miljoner får kritik>>

Arbetet beräknas kosta cirka 4 miljoner och ska göras även om man inte får kyrkoantikvarisk ersättning. Det har retat upp Posk, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan.

- Det känns inte som ett bra sätt att använda de kyrkotillhörigas pengar. Vi tycker att man ska använda pengarna för att satsa på diakoni, säger Lena Mattsson som sitter i kyrkonämnden i Gävle.

Svenska kyrkan Gävle: Vad går kyrkoavgiften till>>

Gävle St Staffans församling>>

Det är aldrig för sent

Från Martin Garlöv får jag tipset om att en av våra POSK-kamrater från Gävle, Uppsala stift, i söndags blev präst.

Arbetarbladet: Nybakad präst vid 59 års ålder>>

Margareta Nordell börjar ett nytt yrke samma år som hon fyller 60. I söndags prästvigdes hon i Uppsala domkyrka.
– Jag höll fast vid min dröm även om det var motigt ibland. Det är aldrig för sent att byta jobb!
(…)
Margareta har varit aktiv i Maria församling under många år. Hon har sjungit i kören, varit kyrkvärd, lett pilgrimsvandringar och konfirmandgrupper. Sedan några år leder hon en bön- och bibelstudiegrupp som betyder mycket för henne. Dessutom är hon aktiv kyrkopolitiker för POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan.
(…)
– Vägen var lång, men jag höll fast vid mina studier. I efterhand kan jag se att de här åren var värdefulla. Jag tvingades till personlig utveckling och rannsakan av min tro. Det blir en styrka när jag möter människor i deras viktigaste livsskeden, både när det gäller glädje och sorg.

Margareta vill dela med sig av sin upplevelse att drömmar kan förverkligas även om man snart ska fylla 60. ”Ge inte upp utan håll fast vid det du brinner för” är hennes råd.

– Prästyrket kan man utöva även efter den traditionella pensionsåldern. Jag vill vara aktiv så länge det går.

Foto: Catarina Hugosson, Arbetarbladet

Ikväll skall jag till Gävle

Idag befinner jag mig i Uppsala. Ett Uppsala i strålande sol, en varm ljum vind och sensommarkänsla. Igår var jag med när biskop Per i Göteborgs stift vigdes under en högtidlig gudstjänst. Idag var jag och hämtade en påse med presenter i domkyrkan som stiftet glömt kvar, som jag skall ta med mig till Göteborg. Så kan det gå.

I eftermiddag skall jag åka till Gävle för att träffa GÖK och andra inbjudna POSKare. På programmet står strukturutredningen, som jag skall försöka presentera. Förra helgen diskuterade styrelsen i POSK strukturutredningen och håller på att förbereda ett remissvar, som organisation. Det skall också tas fram ett remissvar med inriktning med inriktning på de särskilda frågor som rör POSK och handlingsprogrammet. Det skall finnas som underlag när ni diskuterar remissvaret i era församlingar.

Remissvaren och utläggningarna görs på uppdrag av årsmötet och önskemål från stiftsPOSKordförandena. Så snart det är klart som kommer det att göras tillgängligt.

Det skall bli väldigt roligt att komma till Gävle och träffa POSKare från Uppsala stift och höra vilka frågor och funderingar de har inför strukturutredningen.

Här kan du läsa om strukturutredningen, förslagen, remissfrågorna och hitta olika artiklar>>