Vem är kyrkan till för?

Vem är kyrkan till för?

 
SOM-institutet har i flera år frågat svenskarna om deras olika vanor. Bland annat har de frågat om människor ber, om de går på gudstjänst/möte och om de tillhör någon kyrka eller religiöst samfund.

Det är tydligt att medlemskap inte är det samma som religionsutövning. Särskilt tydligt blir detta hos de medlemmar som tillhör Svenska kyrkan.

35 procent av dem som tillhör Svenska kyrkan har besökt en gudstjänst eller ett möte under de senaste 12 månaderna. Det är en skillnad mot dem som tillhör frikyrkan inklusive katolska kyrkan. Där har 70 procent av deras medlemmar varit på gudstjänst eller möte de senaste året.

Mätningarna har gjorts under tjugo år och det går att se en generell nedåtgående trend hos gudstjänstbesöken. Det är framförallt ungdomarnas besök som minskar mest.
Bland de som är tillhör den äldre generationen märks en tydlig könsskillnad bland gudstjänstbesökare. Det är betydligt fler kvinnor än män, som går i kyrkan .

Gudstro och bön

Könsskillnaden visar sig även när det gäller Gudstro. Det är framförallt äldre kvinnor som svarar ja på om de har en gudstro och betydligt färre ungdomar.

Intressant, skriver SOM-undersökningen, är att 40 procent av de som sagt att de tror på Gud inte varit på någon gudstjänst eller möte.

Av de som tillhör Svenska kyrkan är det endast 52 procent som uppger att de tror på Gud.

Inte särskilt överraskande hänger Gudstro och bön samman. Men kanske inte så mycket som man tror. Det är fler som ber än som går i gudstjänst, men de är inte lika många som ber regelbundet som säger sig tro på Gud.

Låter det krångligt? SOM-institutet har gjort en religionstrappa.

Grunden är de som är medlemmar i en kyrka eller samfund, 77 procent. 45 procent säger sig tro på Gud. 21 procent ber en bön till Gud minst en gång i månaden. 11 procent säger att religionen är viktigt och 8 procent besöker en gudstjänst eller ett religiöst möte minst en gång i månaden.

Svenska kyrkan

Hur ska vi som Svenska kyrka förhålla oss till de här uppgifterna? 8 procent av befolkningen går i gudstjänst regelbundet och 11 procent tycker det är viktigt med religion. Det är också ungefär så många som röstar i kyrkovalet.

Kan vi med gott samvete fortfarande kalla oss för en folkkyrka? För vem bedriver vi verksamhet och våra gudstjänster om endast 11 procent av befolkningen finner detta relevant?

Det här tycker jag är relevanta frågor att ställa sig när vi som kyrka planerar vår verksamhet och lägger vår budget. Hur når vi de övriga 90 procenten av Svenska folket och hur blir vi angelägna även för dem?

/Carina Etander Rimborg
informatör

Open publication - Free publishing - More religion