3 apr. 2012

Vad är knepet?

Jag funderar mycket på vad det är som gör att människor ställer upp som förtroendevalda i kyrkan. För det finns så många, många hinder…

Hinder i form av misstänksamhet mot kyrkopolitik, hinder i form av oklarhet vad det egentligen innebär att vara förtroendevald, hinder i form av tidsbrist, hinder i form av ovilja.

Hindren kan som sagt vara många och av olika slag.

Jag tänker särskilt på hindret - misstänksamhet mot kyrkopolitik.

Vad är det som skapat det? Ja, jag tror att det är de politiska partierna som orsakat detta.

Många av våra väljare upplever att partipolitik inte har i kyrkan att göra - att det ska vara andra värden som styr. Och det göra att alla som därför väljer att ägna sig åt kyrkopolitik blir misstänkliggjorda - även vi som väljer att göra detta partipolitiskt obundet.

Jag ser det som ett stort problem. Och hur ska vi komma vidare? Vi har många människor som faktiskt vill vara med och ta ansvar. Som tycker att kyrkan är viktigt och som vill bidra med sina erfarenheter, sin kunskap och sin tid.

Hur ska vi komma över misstänksamheten? Kanske kan det bara gå genom att partipolitiken helt försvinner från kyrkopolitiken. När det är mitt engagemang i kyrkan som är basen för mitt engagemang för att också ta ansvar - inte min "partibok".

På grund av den organisation vi idag har i kyrkovalet så är också POSK en del av systemet - vilket i längden inte är lyckligt. Egentligen så borde POSK inte behöva finnas. Men nu är det som det är. Vi behöver samarbeta för att kunna jobba med de frågor som vi vill driva gemensamt.

Och alla vi som har valt att engagera oss i POSK har många frågor som vi är överens om och som vi genom åren har varit med och drivit. Frågorna som att bli av med statskyrkan, som att dopet ska vara medlemsgrundande, som att ta aktiv del i och påverka alla de stora utredningar som Svenska kyrkan har genomfört.

Kan vi övervinna misstänksamheten mot kyrkopolitiken? Jag tror inte det går förrän partierna som organisation har lämnat kyrkan. När väljarna och kandidaterna kan känna sig klara över att det är omsorgen om kyrkan som styr i första hand och inte någon partipolitiskt linje.
DÅ först tror jag vi kan bygga upp en starkare tillit till de förtroendevalda och få ännu fler människor att ställa upp och ta ansvar på olika nivåer i Svenska kyrkan.

1 kommentar:

Anonym sa...

Eftersom jag är poskare så håller jag med dig att det bästa vore om partipolitiken försvann i kyrkans organisation. Tyvärr kommer detta att ta tid så vi får nog arbeta på andra sätt också. Jag tror att ett bra sätt är att visa att man menar allvar med sitt engagemang, deltar i gudstjänstliv och är beredd att ställa upp ideellt med det man.Det är också viktigt att våga vara en kristen och göra sin röst hörd bland människor i vår vardag.